Förtroendemannautbildning, Hälso- och sjukvård OSD, 9 februari 2015
Organisation Övergripande organisation, sep presentation
Centrumorganisation Centrum för Opererande specialiteter Område Akutsjukvård Område Kirurgi Område Ortopedi Centrum för Medicinska specialiteter Område HIM, (Hud, Infektion, Medicin) Område HNR, (Hjärta, Neurologi, Rehab)
Centrumorganisation, forts Centrum Barn Kvinna Psykiatri Område Barn och ungdomsmedicin Område Barn och unga vuxna (BUP, BUH, FBH) Område Kvinna Område Psykiatri Centrum för Diagnostik, Teknik och Service Diagnostik och Teknik (Röntgen, Lab, MTA, Hjälpmedel mm) Service ( Kost, städ, transport, fastighet mm)
Centrumorganisation, forts Centrum för regiondriven primärvård Hälsocentraler 24, (ingår i Hälsovalet med separat avtal och finansiering) Anslagsfinansierade verksamheter; Ungdomsmottagning, 1177sjukvårdsrådgivning Centrum för folktandvård Folktandvårdskliniker, (f n 20) Specialisttandvård
Centrumorganisation, forts CENTRUM FÖR LEDNINGS- OCH VERKSAMHETSSTÖD; SPECIFIKA KOPPLINGAR TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Hälso- och sjukvårdsstab HS-direktör, landstingsöverläkare, vårdstrateg Patientsäkerhetsenhet Enhet för analys uppföljning och utveckling Folkhälsocentrum Planerings- och beställarstab Hälsovalskansli o privata vårdgivare Riks- och regionsjukvård FoUU-stab, Forskning o utveckling Utbildning
Vårdnivåer REGION JÄMTLAND HÄRJEDALENS ANSVAR Primärvård och Folktandvård vård nära medborgarna Specialiserad vård Remisskrav från primärvården för flertalet specialiteter f n Regionsjukvård, Norra sjukvårdsregionen, NUS i Umeå Rikssjukvård Ett fåtal speicialiteter som är kostnadskrävande och har små volymer Internationell vård och EU-vård
Lagstiftning HSL, Hälso- och sjukvårdslagen (T o m 2014) Organisationslagen (t o m 1/7 2015) Patientlagen Tandvårdslagen Patientsäkerhetslagen Patientdatalagen Författningar ex SOSFS 2009:11 ledningssystem Smittskyddslagen
Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 1982:736 Åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen Ersätts från 1 januari 2015 av Patientlagen
Patientlagen 2014:821 Syftar till att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet självbestämmande och delaktighet. Stärker barns delaktighet och inflytande över vård och behandling Åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen Omfattande utökning av valmöjligheter Gäller all offentligt finansierad öppen vård Gäller ej tandvård och inte heller kommunal sjukvård
Tandvårdslagen 1985:125 Åtgärder för att förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador i munhålan Målet är en god tandhälsa och tandvård på lika villkor för hela befolkningen Vissa ändringar 1/1 2015 Delaktighet och inflytande liknande patientlagen Barns inflytande över vård och behandling
Patientsäkerhetslagen SYFTET (1 KAP.) Patientsäkerhetslagen skall främja hög patientsäkerhet inom hälso-och sjukvård och därmed jämförbar verksamhet Genom att minska antalet vårdskador, oavsett om bristerna beror på systemfel eller på att vårdpersonalen begått misstag
PATIENTSÄKERHETSLAGEN Definitioner (1 kap.) Patientsäkerhet Skydd mot vårdskada Vårdskada Lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits Allvarlig vårdskada Vårdskada som är bestående och inte ringa, eller väsentligt ökat vårdbehov, dödsfall.
Systematiskt Patientsäkerhetsarbete VÅRDGIVAREN SKA PLANERA, LEDA OCH KONTROLLERA VERKSAMHETEN PÅ ETT SÄTT SOM LEDER TILL ATT KRAVEN PÅ GOD VÅRD UPPRÄTTHÅLLS Rapportera händelser och risker Sprida kunskap Förebygga Utreda Anmäla
Systematiskt Patientsäkerhetsarbete Patient och närstående ska ha möjlighet att delta i Patientsäkerhetsarbetet Skyldighet att informera om inträffade vårdskada Dokumentationsskyldighet organisatoriskt ansvar Patientsäkerhetsberättelse
PAUS med reflektion och bensträckare!
GOD VÅRD (SOSFS 2005:12) Patientfokuserad Kunskapsbaserad och ändamålsenlig Säker Effektiv Jämlik Inom rimlig tid
DEFINITION KUNSKAPSSTYRNING Kunskapsbaserad vård KUNSKAPSSTYRNING OCH KUNSKAPSSTÖD Består av alla styr- och ledningsprocesser som bidrar till att implementera bästa tillgängliga kunskap i verksamheten Skapa och upprätthålla en ändamålsenlig infrastruktur för kunskapsutveckling
Stöd för kunskapsbaserad vård, exempel Öppna Jämförelser, Nationella jämförelser görs årligen med en mängd olika indikatorer, Data från olika register och enkäter Kvalitetsregister För registrering av kvalitet inom olika specialiteter Nationella Riktlinjer Socialstyrelsens kunskapsstöd för olika sjukdomsgrupper, ex hjärtsjukvård, rörelseorganen, sjukdomsförebyggande mm Rangordningslistor 1-10 samt icke göra och FOU
Ordning för implementering av nationella riktlinjer i Region Jämtland Härjedalen STÖD FRÅN HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSTAB VIA LANDSTINGSÖVERLÄKARE OCH VÅRDSTRATEG Mottagande av preliminär version Del i nationell och regional process Kommunikation med lokala representanter som gör GAPanalys Framtaget underlag kommuniceras till ledningsnivå för inprioritering /finansiering. Härifrån sker arbetet i linjeorganisation
Ordning för implementering av nationella riktlinjer gemensamma för regionen och kommunerna STÖD FRÅN HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSTAB VIA LANDSTINGSÖVERLÄKARE OCH VÅRDSTRATEG Preliminära nationella riktlinjer, påbörjad analys Slutliga nationella riktlinjer, fördjupas analys och implementeringsförslag Implementering av åtgärdsförslag i vård- och omsorgsgivarnas verksamheter Samverkansgrupperingarna Fredagsgruppen och Sociala vård- och omsorgsgruppen, SVOM (om politiska beslut behövs)
Styrgrupp läkemedel 1. Mottagare av rekommendationer från nationella processer och myndigheter (OtIS, NL,TLV). 2. Bereder landstingsövergripande rutiner, och beslut gällande läkemedel. 3. Bereder beslut om kostnadsansvar
Nutritionsråd 1. Vara stöd till ledning och verksamhet i kost och nutritionsfrågor. 2. Utveckla och utvärdera landstingsövergripande rutiner och riktlinjer inom nutritionsområdet 3. Erbjuda sjukhusövergripande kost- och nutritionsutbildning. Förmedla information. 4. Delta i nationella och internationella nätverk 5. Vara behjälplig i upphandlingsarbete vid utformande av kravspecifikationer för nutritions produkter 6. Samarbete med FoU
UPPFÖLJNING, ANALYS
Tillgänglig och effektiv EFFEKTIV OCH I RIMLIG TID Regiondirektörens fokusområde: Tillgänglighet till vård Region Jämtland Härjedalen ska vara lätt tillgänglig för alla i länet i behov av hälso- och sjukvård. Effektivitet = kvalitet och produktivitet Med effektivitet menas hur väl målen uppnås i förhållande till de resurser som används.
Hur svårt kan det vara?!
Rätt patient ska få: rätt vård av rätt kvalitet på rätt nivå på rätt plats vid rätt tidpunkt till rätt kostnad.
Produktions- och kapacitetsplanering Vad påverkar vår produktion? Våra arbetssätt vi har idag. Medborgarnas efterfrågan. Hur arbetar vi med vår produktion idag? Ständiga förbättringar - Lean. Strukturerat sätt genom 5-stegsmodellen
Arbetssä( Införandetid ca 8-12 månader. 1. Introduktion 2. Vad ska planeras? 5. Produktionsstyrning 4. Kapacitetsplanering 3. Prognos- och produktionsplan
Produktions- och kapacitetsplanering UTMANINGAR Kort sikt: COSMIC Lång sikt: Förändrat arbetssätt Uthållighet
0 7 90 90
Hur svårt kan det vara?!
Patientfokuserad och säker vård Varför arbeta med Patientsäkerhet? Varje år skadas över 100 000 personer i svensk hälso- och sjukvård. Skadorna medför lidande för den enskilda patienten och extra vårddygn på sjukhus. Närmare 9 procent av de patienter som vårdas på sjukhus i somatisk vård (kroppsjukvård) varje år får en vårdskada (Socialstyrelsens nationella studie av vårdskador, 2008)
Somatisk slutenvård Region J H januari juni 2014 180 journaler MARIE NORLÉN 15-02-12 34
Vårdskador 2014 jan - juni MARIE NORLÉN 15-02-12 35
Patientsäkerhet Region Jämtland Härjedalen Resultat Markörbaserad journalgranskning Extra vårddagar fördelning 2013 Medicin 50 dagar Infektion 122 dagar Ortopeden 71 dagar Kirurgen inte uppgett antal RHR 0 KK 0 181 granskade journaler under 6 månader 243 extra vårdagar (kirurgen ej rapp.) Utgör ca 2 134 207 kronor (saknas kir)
Organisatoriskt ansvar PATIENTSÄKERHETSLAG (2010:659) 3 KAP. 9 VÅRDGIVAREN SKA DOKUMENTERA HUR DET ORGANISATORISKA ANSVARET FÖR PATIENTSÄKERHETSARBETET ÄR FÖRDELAT INOM VERKSAMHETEN Hs-direktör Centrumchef Verksamhetschef Specialistkompetens och stödfunktioner Enhetschef MLU Patientsäkerhetsenheten Medarbetare HS-staben Patientsäkerhetsenheten L-öl Vårdstrateg
Jämlik och jämställd vård samt hälsofrämjande arbete Könsuppdelad statistik Utveckling av stöd i bemötande Genusmedicin Jämlik verksamhet, utveckling av analysmetoder Främja hälsa och förebygga sjukdom Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobacco endgame ett rökfritt Sverige 2025 Utvecklingsprojekt för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i primärvården
Diskussionsfrågor Allmänna reflexioner och frågor Medborgare och patienter blir allt mer välinformerade, följer jämförelser och ställer krav, Hur möter vi upp det? Lagstiftning, nationella jämförelser, riktlinjer och kunskapsstyrning - Vilket beslutsutrymme finns kvar för förtroendevalda i Region Jämtland Härjedalen?