Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1
2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL LÄGRE TILLVÄXT OCH MINDRE EFFEKTIVA VERKSAMHETER... 6 SVÅRT ATT MÖTA FRAMTIDENS KOMPETENSBEHOV... 7 ANLEDNINGAR TILL KOMPETENSUTVECKLING... 8 SMART KOMPETENSUTVECKLING INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD... 9 KOMPETENSUTVECKLING SOM EN DEL AV INTEGRATIONEN... 10 ATT KARTLÄGGA KOMPETENSEN UNDERLÄTTAR FÖR UTVECKLING...11 UTBILDNING: EN LÖSNING PÅ ARBETSLÖSHETS- OCH MATCHNINGSPROBLEMATIKEN...12
3 INLEDNING Som en av Sveriges ledande kompetenspartner inom utbildning, bemanning och omställning har Lernia ett stort intresse av att nå en djupare insikt i hur arbetsgivare resonerar kring kompetensutveckling. Därför har Lernia intervjuat fler än 500 arbetsgivare inom tillverkningsindustrin och hälso- och sjukvårdssektorn. Inom dessa två branscher arbetar en fjärdedel av Sveriges totala arbetskraft. Kompetensutveckling är på så sätt inte bara en fråga för enskilda företag eller organisationer, det är en fråga för hela samhället. Lernias tjänster hjälper individer och kunder inom det privata näringslivet och den offentliga sektorn att stärka sin konkurrenskraft genom rätt kompetens. Detta leder till en bättre matchning mellan arbetsgivare och arbetssökande vilket på sikt innebär en lägre arbetslöshet, en mer välfungerande arbetsmarknad samt en ökad integration.
4 OM RAPPORTEN Rapporten baseras på 531 intervjuer som genomfördes av det oberoende undersökningsföretaget MIND Research under augusti och september, 2014. Intervjuerna genomfördes via telefon och respondenterna besvarade frågor om bolagens kompetensutmaningar. Respondenterna utgörs av linje- och HR-chefer inom två av Sverige största branscher: hälso- och sjukvård och tillverkningsindustrin.
5 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT 84 procent av de svarande uppger att kompetensutveckling är viktigt för att nå affärskritiska mål. Varannan arbetsgivare svarar att de till och med ser detta som mycket viktigt. Inom hälso- och sjukvård är siffran 92 procent. Större företag och organisationer anser i högre grad att kompetensutveckling är affärskritiskt än vad mindre företag gör. Bland arbetsgivare med fler än 3 000 anställda svarar 95 procent att de upplever det som affärskritiskt med kompetensutveckling, vilket kan anses anmärkningsvärt. Motsvarande siffra för företag som har färre än 20 anställda är 66 procent. ANDEL SOM ANSER ATT DET ÄR AFFÄRSKRITISKT 95 % av stora arbetsgivare anser att kompetensutveckling är affärskritiskt 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 92 84 Totalt Hälso- och sjukvård Tillverkningsindustri 72 95 66 Fler än 3000 anställda Färre än 20 anställda
6 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL LÄGRE TILLVÄXT OCH MINDRE EFFEKTIVA VERKSAMHETER Många arbetsgivare har upplevt negativa konsekvenser till följd av utebliven eller otillräcklig kompetensutveckling. 35 procent svarar att utebliven eller otillräcklig kompetensutveckling har lett till en lägre tillväxt än vad som potentiellt hade varit möjligt om utbildning hade företagits. För en tredjedel av arbetsgivarna inom tillverkningsindustrin har utebliven kompetensutveckling inneburit lägre produktion eller till och med produktionsstopp. 31 procent av svarande inom hälso- och sjukvård har angett att utebliven eller otillräcklig kompetensutveckling har resulterat i en minskning av antalet hanterade vårdärenden. 27 procent anger även att en negativ följd är ökad personalomsättning och en fjärdedel har varit tvungna att avstå från att genomföra strategiska satsningar. NEGATIVA KONSEKVENSER PÅ GRUND AV UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING RISKER MED UTEBLIVEN ELLER OTILLRÄCKLIG KOMPETENSUTVECKLING: Lägre tillväxt. Uppger totalt 35 procent Lägre produktion. Uppger totalt 32 procent Ökad personalomsättning. Uppger totalt 27 procent Svårt att genomföra strategiska satsningar. Uppger totalt 24 procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 39 31 Lägre tillväxt än möjligt 32 26 21 24 Avstått strategiska satsningar 33 31 32 Lägre produktion/effektivitet eller produktionsstopp 19 Ökad personalomsättning 34 27 Totalt Hälso- och sjukvård Tillverkningsindustri
7 SVÅRT ATT MÖTA FRAMTIDENS KOMPETENSBEHOV 82 procent av de tillfrågade upplever att det är utmanande att uppnå den kompetensnivå de skulle behöva inom fem år bland sina anställda. Några skillnader finns dock mellan större och mindre arbetsgivare: Bland de med fler än 3 000 anställda upplever 92 procent detta som en utmaning medan motsvarande siffra bland arbetsgivare med färre än 20 anställda är 70 procent. Arbetsgivarna upplever att det är utmanande att uppnå den kompetensnivå de skulle behöva i framtiden, det signalerar behovet av kompetensutveckling samtidigt som det ställer krav på arbetsmarknadspolitiken. ANSER ATT DET ÄR EN UTMANING ATT SÄKERSTÄLLA RÄTT KOMPETENS INOM DE NÄRMASTE 5 ÅREN 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 82 86 79 Totalt Hälso- och sjukvård Tillverkningsindustri 92 70 Fler än 3 000 anställda Färre än 20 anställda
8 ANLEDNINGAR TILL KOMPETENSUTVECKLING Det finns huvudsakligen två anledningar till att arbetsgivarna genomför kompetensutveckling idag. Dels är det viktigt för företagen att behålla den kompetens som redan finns på arbetsplatsen, dels vill de ha möjlighet att attrahera nya talanger till företaget, d v s talent management. Arbetsgivarna menar att om de erbjuder kompetensutveckling är det ett sätt att positionera sig som en attraktiv arbetsgivare. Kompetenta och nöjda medarbetare genererar på sikt högre intäkter. Företagen genomför även kompetensutveckling för att upprätthålla den rådande kunskapsnivån bland medarbetarna. Att kompetensutveckla medarbetarna för att följa lagar och nya regler är en hygienfaktor idag, men det räcker inte. Man måste kompetensutveckla för att följa nya rön, teknik och hur samhället utvecklas. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 Detta gäller särskild för hälso- och sjukvården. En utmärkande skillnad mellan de två undersökta branscherna är att hälso- och sjukvård i högre utsträckning styrs av lagar och regler som därmed ställer krav på kompetensutveckling. Hittills har kompetensutvecklingens syfte alltså främst varit att möta de utmaningar som uppkommer på kortare sikt, snarare än att förbereda för de kompetensbehov och potentiella brister som kan uppstå på längre sikt. ANLEDNINGAR TILL ATT ARBETSGIVARE BEHÖVER KOMPETENSUTVECKLA 88 93 83 Vill vara en attraktiv arbetsgivare 82 76 Vissa kunskaper förvinner om de inte uppdateras 66 72 85 Lagar och regler kräver nya utbildningsinsatser 52 Nya kompetensbehov exempelvis på grund av ny teknik 66 65 68 54 59 Personalomsättning gör att ny personal måste kompetensutvecklas 47 50 52 47 Har ett eftersatt kompetensutvecklingsbehov Totalt Hälso- och sjukvård Tillverkningsindustri
9 SMART KOMPETENSUTVECKLING INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD KAN MINSKA PERSONALOMSÄTTNINGEN UTAN ATT NÖDVÄNDIGTVIS ÖKA KOSTNADER Inom hälso- och sjukvården leder utebliven eller otillräcklig kompetensutveckling till ökad personalomsättning hos var tredje arbetsgivare. Samtidigt leder nyrekrytering till nya behov av kompetensutveckling för närmare 60 procent av arbetsgivarna. Skulle arbetsgivarna istället fokusera på relevant kompetensutveckling av befintlig personal skulle de därmed kunna minska personalomsättningen med lägre kostnader som följd. Personalomsättning kan vara kostsamt: Att erbjuda de anställda kompetensutveckling kan minska personalomsättningen och därmed behovet av ytterligare utbildningar för ny personal.
10 KOMPETENSUTVECKLING SOM EN DEL AV INTEGRATIONEN Arbetsgivare efterfrågar hjälp när det kommer till nyanställningar. 30 procent av de tillfrågade uppger att de är intresserade av att få hjälp med rekryteringsutbildningar, d v s yrkesinriktade utbildningar som ger de arbetssökande relevant kompetens. Nästan en fjärdedel anger också att de är intresserade av lösningar som syftar till jobbintegration av utlandsfödda med specialist-/bristkompetenser. Inom hälso- och sjukvård uppger 34 procent att de är intresserade av att få hjälp med jobbintegration. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 Kompletterande utbildningar underlättar nyrekryteringar ARBETSGIVARNA HAR STÖRST BEHOV AV VID KOMPETENSUTVECKLING 35 29 Rekryteringsutbildningar med yrkesinriktning finansierat av Arbetsförmedlingen 20 22 34 6 Jobbintegration av utlandsfödda med specialist/bristkompetenser Totalt Hälso- och sjukvård Tillverkningsindustri
11 ATT KARTLÄGGA KOMPETENSEN UNDERLÄTTAR FÖR UTVECKLING Olika branscher och sektorer har olika förutsättningar, vilket innebär varierande utmaningar och problem gällande kompetensutveckling. Inom branscher där utbildningsnivån generellt är lägre kan bristande baskunskaper utgöra hinder för fortsatt kompetensutveckling. Inom industrisektorn är det exempelvis möjligt att en arbetsgivaren efterfrågar teknisk kompetensutveckling för de anställda, men för att möjliggöra detta är en förutsättning att den anställde har grundläggande kunskaper i matematik. Inom de sektorer där grundläggande baskunskap är nödvändig för fortsatt kompetensutveckling behöver arbetsgivaren göra en så kallad kompetenskartläggning. Kartläggningens syfte är att undersöka vilka olika behov som finns bland de enskilda medarbetarna, för att därmed kunna individanpassa deras utbildning. Företag som arbetar med tydliga karriärvägar inom yrkesrollen har bättre möjligheter att tidigt upptäcka luckor i baskunskapen och kan därför säkra att fortsatt kompetensutveckling tillvaratas av medarbetarna. Historiskt sett har man klarat sig med en enskild kompetens. Idag är yrkesrollerna mer komplexa, en tekniker måste också kunna ge service idag.
12 UTBILDNING: EN LÖSNING PÅ ARBETSLÖSHETS- OCH MATCHNINGSPROBLEMATIKEN Lernia ser framförallt två stora problem på den svenska arbetsmarknaden. Sverige har en hög ihållande arbetslöshet och samtidigt, enligt organisationer som bland annat Riksbanken 1, en försämrad matchning. Det betyder att det på samma gång råder arbetslöshet och arbetsbrist. Framförallt råder det brist på rätt utbildad personal inom flera branscher och yrken. Detta medför stora problem. Enligt somliga bedömare har bristande matchning lett till så mycket som 80 000 2 förlorade jobbtillfällen. Konsekvensen är förlorade intäkter som på sikt är ett hot mot tillväxten. Den negativa utvecklingen har eskalerat de senaste åren, då kraven på utbildning för arbete har ökat. Lernia vill vara med och bidra med lösningar till de matchningsproblem som finns på den svenska arbetsmarknaden. Främst genom att minska det gap som finns mellan arbetsgivarens efterfrågan på rätt kompetens och det den anställde eller arbetssökande har att erbjuda. På så sätt vill Lernia bidra till en välfungerande arbetsmarknad, en ökad integration, ett tillvaratagande på den kompetens som kommer från utlandet samt på sikt en lägre arbetslöshet och en högre sysselsättning. Det är inte bara en fråga som borde intressera enskilda individer eller företag, det är en fråga för hela samhället, beslutsfattare och politiker. Utbildning och utveckling är vägen framåt. Migrationsverkets senaste prognos visar att 80 000 105 000 personer kommer att söka asyl i Sverige år 2015. Det innebär ett stort tillskott till arbetsmarknaden. För att förhindra att nyanlända fastnar i arbetslöshet krävs det att kompetens i dessa grupper tillgodoses med kompletterande utbildningar. 1 Riksbanken https://www.avanza.se/placera/telegram/2014/09/26/rb-forsamrad-matchning-pa-arbetsmarknaden.html 2 80 000 förlorade jobbtillfällen http://www.dn.se/debatt/dalig-matchning-ledde-till-80000-forlorade-jobb/
13 Om Lernia Kompetensförsörjning i mer än 90 år Finns på fler än 100 orter Cirka 3 800 medarbetare Kompetensnätverk med ca 215 000 individer Kundnätverk med ca 4 500 kunder Nätverk av ca 1 500 fackrepresentanter Nätverk av 225 bransch- och näringsförbund