Innehåll: Ny på jobbet Sida 2 Nu intar vi Norge Sida 2 Operatörsunderhåll till vilken nytta? Sida 3 Idéseminarium om TPU/TPM Sida 3 TPU i Brastad (fortsättning) Sida 4 Skrämmande låg kunskap i smörjning och tribologi på svenska företag. Sida 5 Idhammarnostalgi Sida 5 Kursöversikt och information om enskilda kurser Sida 6 7 Det bidde en tumme Sida 8 Anläggningseffektivitet i världsklass TPU-projekt på Husqvarna i Brastad En anläggningseffektivitet på 85 procent tillhör högsta klass. Många företag har detta som målsättning de vill och måste tillhöra de bästa för att överleva i den allt hårdare konkurrensen, så också Husqvarna AB i Brastad. De arbetar med TPU för att nå målet. Jan-Gunnar Johansson, platschef för Husqvarnas fabrik i Brastad: På två av de fyra maskingrupperna som ingår i vårt pilotprojekt, som vi startade 1999, har vi höjt anläggningseffektiviteten till närmare 90%. De övriga två grupperna ligger för närvarande på dryga 80%. I princip har det gett en effektivitetsökning med cirka 50%. Tillverkningen består av bearbetning av smidda vevaxlar. Innan vi startade på allvar med TPU låg tillverkningen på 8.000 enheter per vecka i varje maskingrupp som kördes i femskift, och vi körde en äldre maskingrupp i tvåskift för att klara produktionsbehovet. I dag bearbetas 11.000 12.000 enheter i veckan i femskiftsgrupperna, och tvåskiftsgruppen är inte i drift. Dessutom utnyttjar vi inte femskiftsgruppens hela kapacitet. Det blir tid över som vi använder för att genomföra ytterligare förbättringar. Det handlar alltså om mycket stora besparingar. Arbetet med TPU har dessutom gett många andra effekter. Vi har ett helt annat grepp om produktion och underhåll. Förbättringsverksamheten sprider sig också till maskingrupper som inte ingår i TPUprojektet. På sidan 4 intervjuar vi Jan Tenås, den drivande kraften bakom projektet. God Jul & ett Gott Nytt År!!! TPU-koordinatorn Jan Tenås fick fria händer och kan vara stolt över resultatet med TPU-satsningen. 1
Ny på jobbet Stora förväntningar och högt satta mål 2 Under vinjetten ny på jobbet kommer vi att förmedla information om personer vi känner till eller har anknytning till, som bytt arbete eller befattning. Vi sökte upp några av dem och fick möta tre ambitiösa människor. Erik Öhrling har under hösten börjat som underhållskonsult på Idhammar. När började du arbeta med underhållsfrågor? Mitt första jobb efter studierna på Luleå Tekniska Universitet var på BPA Industriteknik AB, vilket senare blev en del i Maintech AB. Där jobbade jag med utredningar av underhållsavdelningar inför outsourcingprojekt. Jag trivs inom underhållsbranschen och kände, efter fyra år på Maintech AB, att jag ville utveckla mig i arbetet som underhållskonsult. Då fick jag höra om jobbet på Idhammar. Vilka förväntningar och mål har du i ditt nya arbete? Jag vill fortsätta att utveckla mig. På Idhammar finns en väldigt bred underhållskompetens, som jag kan lära mig mycket av. Att medverka i intressanta projekt tillsammans med andra konsulter blir kul och lärorikt. Mitt mål är att utveckla nya arbetssätt och nya idéer inom underhållet. Helena Othelius ska börja jobba som centralt placerad underhållschef på Posten Brevnät. Berätta lite om din bakgrund: Jag är civilingenjör från Luleå Teknikska Högskola. Jag har jobbat på Ericsson under nästan 10 år. Där hade jag olika befattningar, vilket gjorde att jag fick chans att byta fokus på verksamheten flera gånger. Det var väldigt nyttigt eftersom man brottas med olika problem på olika nivåer i organisationen. Genom att byta fokus lär man sig att förstå de olika problemen bättre. Efter att ha arbetat med produktutveckling, miljö- och arbetsmiljöfrågor blev Helena underhållschef på Ericsson Radio Access i Kista. Det var ett roligt jobb, jag hade aldrig haft personalansvar förut och det var kul att arbeta mer på detaljnivå med produktionen. Det fanns mycket kompetens i gruppen. I arbetet som chef är det ens uppgift att skapa de rätta förutsättningarna, man behöver inte vara expert själv. Vissa var skeptiska i början till att få en kvinnlig chef, gruppen bestod av 17 killar då, men det gick bra. Har du märkt att du har blivit bemött annorlunda för att du är kvinna i en mansdominerad värld? Nej, inte alls! Ibland är det tvärtom en fördel att vara tjej i en killvärld eftersom man faktiskt blir ihågkommen av folk. Som tur är har jag aldrig upplevt maktspel på de jobb jag har haft, jag hoppas att jag får slippa det även i framtiden. Hur hittade du ditt nya jobb? Det var snarare de som hittade mig. När jag var hemma med mitt tredje barn ringde Per Möller från Idhammar till mig och frågade om jag var intresserad. Jag har alltid trivts på Ericsson men kände att det ändå kunde vara dags att prova någonting nytt. Vad handlar ditt nya jobb om? Jag skall bli centralt placerad underhållschef på Posten Brevnät. Spridda över landet finns 13 högt automatiserade terminaler där posten sorteras. Utrustningen används mycket intensivt under vissa tider på dygnet, då måste allt fungera till 100 procent annars blir det förseningar i brevdistributionen med missnöjda kunder som följd. Så jag ser det här jobbet på Posten som en stor utmaning. Har du några mål för ditt nya jobb? Det är lite tidigt att uttala sig, jag har ju inte börjat än. Men tillsammans med Bertil Nilsson, som är chef för hela Posten Brev har man bestämt att vi på Posten Brevnät ska ha underhåll i världsklass. Det är ett tufft mål och en bit dit. Det skall bli jättespännande att kliva på den resan! Bo-Göran Lind har precis börjat som chef för tenik och service på Pilkington Floatglas AB i Halmstad. Var har du arbetat tidigare? Jag kommer närmast från Pripps i Bromma (Carlsberg Sverige AB), dit jag veckopendlat. Där jobbade jag som produktionsteknisk chef och innan det som anläggningschef. Tidigare har jag varit till sjöss under många år, 1985 blev jag underhållschef i Malmö på en av Sveriges största industrisatsningar och 1990 började jag på Thermopanel AB i Helsingborg. Hur länge har du varit på din nya arbetsplats? Jag varit här under 6 7 veckor nu. Det är skönt att jobba nära hemmet, jag har veckopendlat under 4,5 år från Ängelholm till Bromma. Det gick, men man blir lätt en fackidiot som jobbar alldeles för mycket. Vad gör du på Pilkington? Jag är teknik-/servicechef, jag ska leda underhåll, projekt- och förbättringsarbete. Allt är nytt för mig just nu. Dessutom har vi precis påbörjat en omorganisation på Pilkington, så nu håller jag på att utveckla en strategi och sätter mål och måltal för verksamheten. Målet är att med hjälp av ständiga förbättringar uppnå noll-fel på nyckelutrustning samt noll reklamationer på utförda arbeten. Det är spännande att inte ta över ett dukat bord. Det finns utrymme att påverka utformningen, men det ska bli vår organisation och inte min. Det är väldigt viktigt med delaktighet och att andra också får en chans att påverka verksamhetens utformning. Marieke Wijma marieke@idhammar.se Idhammar i Norge! Idhammar i Norge kommer tillsammans med det norska konsultföretaget Columbus IT Partner att genomföra ett underhållsseminarium i Oslo den 7 februari 2002. Detta är startskottet för en satsning i vårt grannland på andra sidan kölen.
Operatörsunderhåll Varför operatörsunderhåll? I förra utgåvan av i drift beskrev jag vilka teoretiska förutsättningar som måste uppfyllas för att operatörsunderhållet skall kunna tillämpas framgångsrikt. Sedan dess har jag fått många förfrågningar om detta. Här kommer en utveckling av min resonemang. Den grundläggande tanken med införandet av operatörsunderhåll är att de flesta av alla underhållsarbeten som utförs för att en maskin, linje eller process skall fungera störningsfritt, är enkla. De kan utföras av operatörerna. Vilka underhållsaktiviteter utför underhållspersonalen? Om man beskiver de arbeten som underhållspersonalen utför för en maskin, linje eller process får man följande uppgifter: akuta reparationer inspektioner smörjning/oljebyten justeringar tillståndskontroller planerade utbyten renoveringar reparationer till följd av upptäckta fel En granskning av dessa arbeten visar att mer än 60% av dem är enkla. Det behövs ingen yrkesutbildning eller lång yrkesvana för att kunna utföra aktiviteterna. Det räcker med sunt förnuft och grundläggande underhållstekniska kunskaper. 40% är svåra eller medelsvåra och utförandet av dessa kräver adekvat yrkeskunskap eller utbildning. Vad kan vi dra för slutsatser av detta? Förutsatt att grundläggande underhållstekniska kunskaper tillförs (se även i drift nr 1 - En avgörande förutsättning för operatörsunderhåll) kan operatörerna således utföra 60% av underhållspersonalen arbete?! Så är det naturligtvis inte. I ovanstående resonemang talar vi om antalet utförda aktiviteter. När man analyserar tidsåtgången för dessa enkla aktiviteter rör det sig om cirka 20% av underhållets arbetsbelastning. Invändningar Det kommer naturligtvis invändningar mot operatörsunderhåll. Operatörerna hävdar att de inte har tid med det, de är redan stressade. Dessutom tycker de att det inte är deras arbetsuppgifter och undrar de vad de får för det. De är rädda för att produktionen blir lidande. Dessa invändningar görs ofta innan man vet vad operatörsunderhåll egentligen innebär. När man klart beskriver vilka arbetsuppgifter det innefattar försvinner en del av invändningarna eftersom många aktiviteter är kortvariga och kan fördelas på många operatörer. Uppgiften utförs även på ett mer effektivt sätt eftersom operatören finns på plats. Den stress som operatören upplever beror ofta på att maskiner och processer inte fungerar som de skall. Om störningarna minskar, vilket är huvudsyftet med operatörsunderhåll, så minskar stressen. Naturligtvis är det inte meningen att operatörsunderhållet skall hindra produktionen, kan inte naturliga underhållsfönster användas så måste man överväga att låta underhållspersonal utföra uppgiften. Underhållspersonalen hävdar å sin sida att operatörerna bara ställer till det. Det finns även en rädsla att operatörsunderhåll är ett sätt att minska på underhållspersonalen. Och sist men inte minst undrar de om det kan påverka säkerheten. Att operatörerna ställer till det beror på att kompetens saknas. Ett lyckat införande av operatörsunderhåll förutsätter att de allmän- och underhållstekniska kunskaperna hos operatörerna ökas genom utbildningsinsatser. Det krävs kunskap för att veta vad och hur man skall göra men också vad man skall låta bli att göra! Avsikten med operatörsunderhåll är inte att sparka underhållspersonalen. Underhållet måste dock arbeta med rätt saker. Det finns i allmänhet hur mycket som helst att göra. Mer tid måste ägnas åt problemlösning, förbättringsarbete, analys av fel etcetera. Ofta hinner underhållspersonalen inte med sina arbetsuppgifter eller att ägna sig åt sin egen utveckling. Nu finns det tid. Jürgen Steffens jurgen@idhammar.se I kommande nummer av i drift: Fördelar med införandet av operatörsunderhåll Hur inför man operatörsunderhåll Idéseminarium om TPU/TPM Sista helgen i september arrangerade Idhammar ett seminarium om TPU/ TPM ombord på Silja Lines färja till Helsingfors. Deltagare fanns med från SSAB, Husqvarna, Pharmacia, Pilkington, Borås Wäfveri och Sydkraft Sakab. Seminariets första punkt var egenanalys. Med hjälp av en enkät skapade deltagarna en målbild av sin egen TPU/ TPM-verksamhet. Av denna framgick styrkor/svagheter tydligt, vilket gav en bra avspark inför de följande diskussionerna. De fördes om vad som ingår i TPU/TPM, hur anläggningseffektivitet mäts, tillämpning av 5S, förändringsmotstånd, förbättringsarbete ställt mot ordinarie förslagsverksamhet, ersättningsfrågor för t ex operatörsunderhåll m m. Det blev många livliga och fruktbara diskussioner som även fortsatte under middagen och resten av kvällen. Speciellt uppskattad var Jan Tenås presentation av arbetet med TPU hos Husqvarna i Brastad. (Se även artikel på sida 1). Seminariet var mycket uppskattat och uppföljning planeras. Jürgen Steffens jurgen@idhammar.se Marina Andersson från Sydkraft Sakab och Bo Wikström från Idhammar presenterade hur man arbetar med TPU/TPM på Sakab. 3
Anläggningseffektivitet i världsklass 4 TPU-projekt på Husqvarna i Brastad Forts från sidan 1: Vilken höjdare att se vilket resultat det kan bli av två genomförda kurser! Det var vad vi tyckte när vi besökte Husqvarna i Brastad. Men fullt så enkelt var det ju inte utbildningen råkade komma in i rätt skede och därigenom ge en rejäl knuff framåt i det redan påbörjade arbetet. Jan Tenås, TPU-koordinator: Jag arbetade tidigare som operatör och började i mitten av 90-talet med att skapa ordning och reda, framför allt på verktygen. Här ingick även att ordna nya mätbord, bättre belysning m m. När jag sedan hörde talas om TPU-filosofin insåg jag att dessa grundtankar verkade stämma överens med det sätt vi på Husqvarna ville jobba på. Ledningen gav mig fria händer att satsa på TPU-arbetet, så det var bara att sätta igång. Hösten 1998 tog vi kontakt med Idhammar AB och i början av december genomfördes en TPU-kurs hos oss. Kursen blev så väl mottagen att vi beställde ytterligare ett genomförande på stående fot. Tilläggskursen genomfördes två veckor senare. Deltagare var alla grupp-/avdelningschefer, platschefen, all personal inom underhåll och operatörer i större maskingrupper. Vi fick många värdefulla tips om TPU-arbete och det förde med sig något av en aha-upplevelse eftersom ytterligare fördelar med TPU kom fram. Vi fick kunskap om hur man mäter anläggningsutnyttjandet och därigenom direkt kan avläsa hur förbättringsåtgärderna ökar tillgängligheten. Hur gick ni vidare för att komma fram till ert goda resultat? Det var en samverkan mellan olika åtgärder. I början av 1999 påbörjade vi mätning av anläggningseffektiviteten i fyra utvalda pilotgrupper. Vi skapade ett datorsystem där operatörerna matar in stopptider och dess orsaker, samt produktionstider och produktionsresultat, både när det gäller godkända produkter och kassationer. Till och med kassationsorsaken registreras. Dessa registreringar sammanställs i en rapport, TPU driftuppföljning. Alla stopptider och störningar registreras av operatören direkt i terminalen. De registreras i en databas som tillåter sökning på många olika parametrar. Registreringen gör att vi lätt kan ta fram en komplett driftuppföljning med uppgifter om exempelvis produktionsresultat, tio-i-topp-listor och kvalitetsutfall m m. Mätningen gav upphov till en mängd aktiviteter. Förbättringsarbetet kom igång på allvar. Vi organiserade förbättringsgrupper och startade ett systematiskt förbättringsarbete. Resultatet avlästes i en stigande TAK(OEE)- faktor, vilket stimulerade ytterligare. Cykeltiden har minskat genom smartare programmering, snabbare hantering och optimering av robotprogrammet. I dag har vi ett PC-baserat system för förbättringsförslag där alla kan registrera förslag. De blir föremål för en Uppföljning av arbetsuppgifter. Vi intensifierade även det påbörjade arbetet med ordning och reda. Rengöringsscheman upprättades och ansvaret fördelades. Dagligt underhåll, utfört av operatörerna, startades. Vi har även infört en elektronisk loggbok. Här kan alla medarbetare registrera uppkomna fel och störningar samt deras korrigeringsåtgärder. Om så behövs hänvisar en åtgärd till en enpunkts-lektion. Jan fortsätter: Arbetet med TPU har även haft en mycket stor positiv inverkan på både ställtider och cykeltider. Detta har vi uppnått genom ökad kunskap och motivation, anpassning och minimering av antalet verktyg samt ordning och reda på dessa inget letande. Vidare har det skett en optimering av CNCprogrammen och ökat teamwork. Vi vänder oss åter till platschefen, Jan-Gunnar, med våra frågor. Hur blir det framöver, ska ni satsa på TPU även på övriga maskingrupper? Det fanns ett latent behov hos operatörerna till det genomförda förbättringsarbetet och det är hela tiden ett sug efter mer TPU. En nulägesanalys visar också att det finns mycket kvar att göra. Vi vill naturligtvis gärna höja effektiviteten på de grupper som bara har 50-60%. Samtidigt måste det goda resultatet upprätthållas där effektiviteten är hög. Det har skett en viss personalomsättning och den nya personal som tillkommit behöver lära sig TPU-arbetet. Hur mycket har det kostat? Det är svårt att beräkna exakt men de förbättringar och åtgärder som varit nödvändiga har ju kostat en hel del, något som måste ställas i relation till de vinster som uppnåtts. Nu har även andra enheter inom koncernen fått upp ögonen för våra resultat och börjat bli nyfikna. Det kommer många besökare för att ta del av vårt arbetssätt och det är ju roligt även om det för oss innebär merarbete! Nu gästar alltså personal från Husqvarna och Electrolux den lilla orten på västkusten för att ta del av Brastad-konceptet! Vi tackar för besöket och önskar lycka till med det fortsatta arbetet. FAKTA Jürgen Steffens och Stina Macklin Husqvarna AB Brastadsfabriken Ingår sedan 1979 i Electrolux-koncernen. Från och med 1982 har produktionen i Brastad huvudsakligen inriktats på vevaxeltillverkning. Man tillverkar nära 1,5 miljoner vevaxlar per år, i 44 varianter. Brastadsfabriken har i dagsläget 137 anställda.
Smörjning och tribologi Tester visar skrämmande resultat Enklare tester har gjorts inom industrin för att utröna kunskaperna på verkstadsgolvet gällande smörjning och tribologi. Resultaten är minst sagt oroväckande. Bakgrund Jost-rapporten från slutet av 60-talet visade på stora slitagekostnader inom den engelska industrin på grund av alltför dåligt kunnande inom smörjning och tribologi. Dessa triboförluster beräknades då till mellan 5 och 7 % av BNP i ett modernt samhälle. I Sverige skulle detta betyda besparingar på många miljarder om befintliga kunskaper i ämnet togs tillvara. Ansvariga för smörjning och underhåll vet att smörjinstruktioner som följer med nya maskiner oftast är bristfälliga och mycket summariska. Anledningen är att maskinleverantören satt samman sin maskin av minst 20 olika komponenter från lika många underleverantörer, varför helhetssynen ofta saknas. Dessutom saknar maskinleverantörens ingenjörer ofta nödvändiga baskunskaper i tribologi. På grund av detta får underhållspersonalen själv välja smörjmedel och sätta intervaller till delar av maskinerna. Till det kommer sedan beslut som skall tas i lokala anpassningar för temperaturförhållanden och antal drifttimmar per dygn m m. Smörjning är ett ämne som inte är lika hett som datorer och IT, men likväl helt nödvändigt! Många blir i detta läge helt i händerna på oljebolagens ingenjörer. Därmed växer också ett beroendeförhållande till oljeleverantören. Uppgifter läggs in i datoriserade underhållssystem som sköts av en eller flera personer. Datoriseringen ger ofta en frysning av tidigare, kanske felaktiga, uppgifter. Få eller ingen på företaget kan eller vågar senare ifrågasätta det som kommer ut på veckolistorna, även om rekommendationerna är felaktiga med dagens driftförhållanden. Industrier jag besökt under åren använder alltför ofta felaktiga smörjinstruktioner. Många gånger har dessa rekommendationer gjorts för tjugo år sedan! Kunskapstester har utförts före och efter tribologikurser för att kunna fastställa kunskapsnivån hos smörj- och underhållsansvariga inom industrin i dag. Det är intressant att få veta om nivån förbättrats sedan Jost-rapporten. Undersökningen har riktat sig till de som anmält sig till smörj- och tribologikurser d v s personer som ansvarar för smörjning och underhåll på företag (smörjare, uh-ansvariga och tekniskt ansvariga). Exempel på frågor: - Vad är ett nlgi-tal? - Om du har gropbildning/pitting i ett lager vad är det troliga felet? - Hur mycket vatten kan man tillåta i en olja? (%-tal) - Vilken olja använder du till ett spårkullager som roterar med 1400 varv, har en ytterdia om 100 mm och går i ca 40 C. - Var finner du denna information? - Vilken olja väljer du till ett glidlager som roterar med 400 varv i 40 C? - Var finner du denna information? - Hur små partiklar bör ett hydrauloljefilter rena? - Vad beskriver beta-värdet på ett filter? Resultatet visade att i genomsnitt kunde endast 15-20% av de ställda frågorna besvaras. Flera företag lämnade in frågeformulär utan ett enda rätt svar! Sammanfattningsvis kan konstateras att på många industrier hanteras maskinvärden för hundratals miljoner kronor, utan nödvändiga kunskaper i smörjning och tribologi. Att välja rätt smörjmedel till ett vanligt kullager och bestämma en lämplig intervall för smörjning tillhör de absoluta baskunskaperna inom underhåll. Det verkar gå alltför långsamt med kunskapsspridandet och anledningen är troligen den låga status som smörjning och tribologi haft historiskt. Här finns ett viktigt område att ta tag i för skolor, utbildningsföretag och industri. Kunskaperna om maskinelementens smörjfilmsuppbyggnad och ämnet reologi finns idag hos de tekniska högskolorna, hos oljebolagen och i några av de största företagen. Frågan är bara hur dessa kunskaper skall kunna spridas ut i industrin på ett effektivt sätt. Richard Wolffelt Nostalgikväll för gamla Idhammare En fredagskväll i november inbjöd Idhammar AB till en återträff på stamlokalen hotell Skogshöjd i Södertälje. Det blev många glada återseenden och stora kramar. Många år har gått och medarbetarna är spridda över hela världen. De som kunde komma hade en trevlig kväll. Gamla och nya Idhammare på reunion! Från vänster: Börje Idhammar, Lars Nordin, Jürgen Steffens och Per Möller. Sanna Andersson tillämpar praktisk smörjteknik under överseende av Anders Sjöblom. Nils Myers är inte bara bra på underhåll, utan även på underhållning. Det var bättre förr... Ju förr dess bättre tycker Lars Holmgren, Börje Idhammar och Leif Fröberg. 5
Utbildningsinformation 6 Kan man lära och ha roligt på samma gång? Produktivitetsspelet är en utbildning där deltagarna i spelform skall driva ett producerande företag med bästa möjliga lönsamhet. Det handlar inte bara om att producera och sälja, man arbetar med tillgänglighet, akutunderhåll, förebyggande underhåll, TPU/TPM, egen eller inhyrd personal, strategier för reservdelshållning, utbildning av personal, investeringar m m. Deltagarna får agera inom olika verksamhetsområden, se en helhet i verksamheten och därigenom få förståelse för hur de egna åtgärderna kan påverka kostnader och intäkter i företaget. Spelet har en stor fördel i att alla kan överblicka företaget, förstå vad som händer och diskutera åtgärder. Utbildningen är ett rollspel där fyra företag konkurrerar om att vara lönsammast. Spelet genomförs under två dagar och under denna tid arbetar man igenom ett helt år i företaget. Det som styr spelet är dagliga arbetsorder/händelser samt ca 130 meddelanden som dyker upp under spelets gång. Dessa meddelanden består av störningar som styrs av spelledaren och det gäller att lära sig att hantera dem på rätt sätt. I början lever man i en panikverksamhet där allt går fel. Efter ett tag börjar man kunna ta tag i problemen. Därefter kommer man in i en fas där man försöker förutse vad som kan hända. Men det räcker inte med detta man måste arbeta vidare med att ta total kontroll över verksamheten. Det innebär att styra händelseförloppet med hjälp av en god planering och att arbeta efter devisen ständiga förbättringar. Det innebär också att identifiera de svagaste länkarna i företaget och arbeta bort dessa. Man inser hur viktigt det är med en noggrann uppföljning, för att kunna ta rätt beslut och göra bra prognoser. Under spelets gång kommer man tillbaka till hur det fungerar hemma, arbetar vi på rätt sätt där? Spelet kan alltså fungera som en nytändning för deltagarna de återvänder med nya idéer om hur produktion ska bedrivas eftersom de fått se på verksamheten ur en annan synvinkel. De flesta företag väljer att genomföra spelet företagsinternt, kanske i samband med en förändring eller omorganisation, där det är viktigt att få ett större engagemang från medarbetare i hela företaget. Spelet har också den fördelen att det är teambildande, man arbetar tillsammans och får en god insikt i företagets beslutsprocess. Produktivitetsspelet genomförs också som öppna spel i Idhammars regi. Då kan utbytet med andra företag ge en extra dimension till deltagandet. Vill du veta mer om Produktivitets- Spelet, kontakta då Kent Andreasson eller Ingvar Strandberg på 031-22 56 90, eller skicka e-post på: prodgame@idhammar.se. Många nya idéer om kompetensutveckling Idhammars ambition är inte att följa utvecklingen utan att leda den. För att skapa de rätta utbildningarna för våra kunder krävs information om företagens kompetensbehov. Därför har vi etablerat ett kompetensutvecklingsråd, som består av personer på beslutsfattade poster inom olika branscher, branschorganisationer och institutioner som träffas för att diskutera utbildningsfrågor, lära av varandra och spåna om framtida utbildningsbehov och utbildningssätt. På mötet i september togs bland annat upp: Competence Management ett arbetssätt för att tillhandahålla och utveckla kompetens. Diskussionerna kretsade kring hur man kan mäta och värdera utbildning. Leif Brostedt från SSAB i Oxelösund berättade om SSAB:s hantering av utbildningsfrågor. SSAB:s föredömliga sätt att hantera dessa frågor gav intressanta uppslag även för mindre projekt/ investeringar. Smörjteknik, del 1 Smörjaren, företagets viktigaste medarbetare! Rätt smörjning innebär att smörjaren måste ha kunskap om: olika slitagetyper och smörjtillstånd. olika smörjmedelsegenskaper. hur man bestämmer smörjintervall och rätt smörjmedelsmängd. Utvecklingen inom industrin går mot allt mer komplexa och effektiva maskiner, som är känsligare för minsta störning. Statistik visar att en stor mängd fel har sin orsak i bristande eller felaktig smörjning. Att smörja för lite, för mycket eller med ett felaktigt smörjmedel kan få stora konsekvenser. Alla som arbetar med smörjning måste ha kunskap om detta. Södertälje, den 6 till 8 mars. Elkunskap, steg 1 Underhållsarbetet förändras! Kravet på effektiva reparationer medför att personalen måste bredda sitt yrkeskunnande för att, med den elbehörighetsansvariges godkännande, kunna utföra enkla elarbeten. För att få tillåtelse att uföra enkla elarbeten, måste personalen: känna till och tillämpa säkerhetsföreskrifterna vara medveten om riskerna med elarbeten ha grundläggande elkunskaper ha materialkännedom behärska de praktiska momenten vid ett elarbete Göteborg, den 6 till 8 februari. Certifiering av utbildning var ett annat viktigt ämne som togs upp. Jörgen Knutsson och Roger Nord från Det Norske Veritas presenterade idéer kring detta. Det framgick tydligt att det finns ett behov av en certifiering. Hur detta kan genomföras väntas bli föremål för diskussioner vid framtida möten med kompetensutvecklingsrådet. Låter det intressant? Vill du medverka? Kontakta Jürgen Steffens per telefon, fax eller mail på: jurgen@idhammar.se
Utbildningsinformation FU och inspektionsteknik, del 1 Med ett väl fungerande Förebyggande Underhåll skall även de minsta fel eller störningar undvikas eller upptäckas i god tid. Felorsakerna skall fastställas och åtgärder inriktas på att felen aldrig inträffar igen. Detta förutsätter att alla mekaniker kan arbeta som inspektörer och: förstår att FU är en viktig del i driftsäkerhetsarbetet. vet varför fel inträffar och vad man kan göra för att undvika dem. samarbetar med operatören och tar tillvara hans kunskaper om maskinen. använder rätt metod och hjälpmedel. redan vid felupptäckten tar reda på vilka åtgärder som krävs för att avhjälpa felet. kan analysera upptäckta fel eller störningar i syfte att finna orsaken. systematiserar inspektionsarbetet. lämnar förslag till åtgärder så att felet inte inträffar igen. Södertälje, den 13 till 15 februari. FU och inspektionsteknik, del 2 Regelbundna inspektioner och tillståndskontroller är en självklar del av det förebyggande underhållet. FU-teknikern skall dessutom fungera som produktionspersonalens tekniska expert, delta i förbättringsarbetet och göra orsaksanalyser. För att kunna avgöra vilken metod som är tillämpbar och mest kostnadseffektiv bör man veta: Vilka mätmetoder som finns Hur de fungerar Vad man själv kan upptäcka Om man skall genomföra mätningen själv eller köpa dessa mättjänster Göteborg, den 13 till 15 mars. Rutiner och hantering i förrådet Ett fungerande förråd är en förutsättning för att utrustningen skall kunna åtgärdas effektivt. För att få ett fungerande förråd som är lättarbetat måste man känna till de viktigaste grunderna i förrådshållningen. För att uppnå en bra förrådshållning måste förrådspersonalen: känna till hur underhållet och andra förbrukare arbetar. veta vilka krav på service som ställs. känna till krav på förvaring och hantering. ha komponentkännedom. veta hur man organiserar det dagliga arbetet i ett förråd, så att artiklarna är lätt åtkomliga. Södertälje, den 20 till 22 mars. Elkunskap, steg 2 Personal, som redan utför enkla elarbeten och ska utöka sitt arbetsområde inom el, måste ha kunskaper om elektrisk ström och spänning, skyddsåtgärder, elektriska samband, elektriska apparaters funktioner samt eldokumentation och märkning. Denna kurs är en fortsättning på Elkunskap, steg 1. Den syftar till att utöka personalens arbetsområde så att den kan utföra mera kvalificerade felsökningar och justeringar/reparationer utan att äventyra säkerheten. De ska ha insikt i elapparaters och elsystemens uppbyggnad och funktion samt förstå elscheman och annan dokumentation/märkning. Södertälje, den 13 till 15 mars. Stor genomslagskraft! Ingen av våra kurser har haft en så stor genomslagskraft som kursen Produktionsanpassat Underhåll TPU/TPM i praktiken. Ordning & reda, införande av operatörsunderhåll, initiering och genomförande av förbättringsförslag m m har i många fall resulterat i en rejäl höjning av anläggningseffektiviteten och därmed stora kostnadsbesparingar. Att arbeta med TPU/TPM är inte svårt eller revolutionerande, utan ett systematiskt och metodiskt tillvägagångssätt. I kursen förklarar vi: Vad är TPU/TPM? Varför är det nödvändigt att införa TPU/TPM? Förhållandet TPU/TPM Förebyggande Underhåll Operatörsunderhåll vem gör vad och varför? Skapa ordning & reda tillämpa 5S Ständiga förbättringar Kaizen Som avslutning av kursen beskriver vi vår modell för införande av TPU/TPM som du direkt kan använda i ditt företag. Borlänge, 21 22 februari, Malmö, 7 8 mars, Mariestad, 25 26 april m fl. AKTUELLA KURSER OCH SEMINARIER VÅREN 2002 Med reservation för eventuella ändringar 7
Avsändare: Idhammar AB Box 70 127 22 SKÄRHOLMEN B Till dig som sorterar posten på företaget! Vänligen returnera detta om mottagaren inte längre finns på företaget eller är okänd. Det bidde en tumme Jag har många gånger sett ambitiösa försök till förbättring av underhållsverksamhet och driftsäkerhet gå i stöpet. Det är företag som startat TPM, startat FU, köpt underhållssystem och som misslyckats med sina nya ambitioner. I bästa fall når de en marginell förbättring av anläggningseffektiviteten och underhållsorganisationens effektivitet, men ofta erhålls ingen förbättring alls. I samtliga fall blir det svårare att komma till ett positivt resultat nästa gång man skall få ordning på underhållet. Hur skall vi då få med Top Management i driftsäkerhets- och underhållsfrågor? Jo, vi måste helt enkelt tala med de lärde på latin d v s tala ekonomi. Det kan ju verka banalt, på gränsen till löjligt, att säga att vi måste veta vad vi tjänar innan vi satsar pengar. Vet inte alla vad man tjänar på högre anläggningseffektivitet och driftsäkerhet? Svaret måste dessvärre bli nej. Det är idag, år 2001, många företag som inte har en aning om hur anläggningseffektiviteten är i deras produktionslinjer. Ännu färre vet vad en effektivitetshöjning är värd i kronor per år. Vad beror då detta på? Min mening är att det oftast beror på bristande engagemang och kunskap, inte hos personal och mellanchefer, utan hos den högsta ledningen i företagen. En så genomgripande förändring som införandet av TPM/TPU innebär, går inte att genomföra utan stöd, engagemang och resurser från ledningen. Ett nytt IT-system kanske kan smygas in, men den utveckling av företagets processer som måste till för att det nya verktyget skall bli lönsamt, riskerar att utebli om inte ledningen är engagerad. Per Möller Om dessa frågor skall få den uppmärksamhet de är värda, måste den ekonomiska potentialen i en optimal anläggningseffektivitet och i ett väl fungerande underhåll tas fram. Information q Jag vill ha mer info om följande kurs: q Jag vill bli kontaktad om följande: q Jag vill få e-postutskick på följande adress: Förnamn Efternamn Företag Företagets adress Postnr & ort Telefon (vxl) i drift nr 2 december 2001 Årgång 1 Ansvarig utgivare: Jürgen Steffens Redaktör: Stina Macklin Layout: Marieke Wijma Vill du kontakta oss på i drift-redaktionen? Ring till 08-710 48 00 eller skicka e-post till: idrift@idhammar.se Avdelning Befattning Telefon (dir) Fax (dir) E-post Mobil Idhammar AB - Box 70-127 22 SKÄRHOLMEN - Tel 08-710 48 00 - Fax 08-710 48 02 - www.idhammar.se