Examensarbete D, 15 HP Höstterminen Njursjukas nutrition under de första dygnen på vårdavdelning

Relevanta dokument
GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

Lena Martin, Dietistkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 1

Nutrition vid cancer. Christina Persson Leg dietist, Med dr. Den sjuke individens nutrition måste betraktas

Bedömning av nutritionsstatus

Nutritionsvårdsprocessen

- En kartläggning i slutenvården

Nutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist

Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt

Välkomna! Livsmedel för särskilda näringsändamål

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Energibehov och nutritionsbehandling

Rapport från Dagen Nutrition den 17 november prevalensmätning för malnutrition inom vården. Lasarettet i Enköping

MAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:

Energi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall. September 2018

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Många vinster med att förebygga undernäring. Dietisterna Ragna Rönning Emma Wilandh

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning /2006

Nutritionsvårdsprocessen

Rutinbeskrivning för förebyggande av undernäring

Njursjukdom. Kronisk njursjukdom/njursvikt (CKD) Njursjukdom

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Patienten ska vara delaktig i sin nutritionsbehandling och dess målsättning.

Nutrition vid bäckencancerrehabilitering

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Nutrition. Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad

Nutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen

Sammanfattning Näring för god vård och omsorg

Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Teori - Mat och näring

Lund, 29/ NUTRITIONSDIAGNOS och PES. Nutritionsdiagnos. Nutritionsdiagnos. Diabetes mellitus typ 2 = medicinsk diagnos

Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling

Riktlinjer för nutritionsbehandling vid hemodialys

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.

Sammanställning av data från SNRs CKD-del Mellansverige

Riktlinjer för kost och nutrition Vård och Omsorg

Redovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden

Uppdrag från DRF:s referensgrup nefrologi

Proteinreduceradkost. Då och nu. Sigrid Wegener 1505

1c. Du bestämmer dig för att komplettera med ytterligare provtagning för att styrka din misstanke. Vilka prover beställer du?

Livsmedel för speciella medicinska ändamål

Nutritionsproblem och åtgärder

PLAN Förebyggande arbetssätt att arbeta systematiskt och strukturerat för att förebygga undernäring, trycksår och fall

RättspsyK. Årsrapport Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister E X T R AMATERIAL

Undernäring - att förebygga undernäring hos patienter över 18 år

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Senior alert. Vårdenhet rehabilitering och reumatologi, avd april 2009

Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor

Dagen Nutrition 1 oktober prevalensmätning för nutritionsomhändertagandet inom vården. Lasarettet i Enköping

NLL Kost till inneliggande patienter

Äldre med malnutrition

Smärtskattning är guld värd

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård

Nutrition, prevention och behandling av undernäring vuxna patienter

Parenteral nutrition Enteral nutrition. Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Velphoro Tuggtablett 500 mg Burk, 90 tabletter

Nutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor

Rapport från Lilla Dagen Nutrition september 2014

Näring för god vård och omsorg. en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Sjukdomsrelaterad. undernäring

NJURFUNKTION HOS ÄLDRE

Invärtesmedicin för fysioterapeuter Njursjukdomar

RUTINBESKRIVNING. För nutritionsvårdsprocess. Särskilda boenden och korttidsboenden på Nacka Seniorcenter.

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors

Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH?

Reform av äldrevården Kommunernas ansvar Hjälp hemma eller på särskilda boenden Antalet boendeplatser minskat

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Vegankost till barn. Johan Keres Leg. Dietist

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012

Översikt av upphandlade kosttillägg, Vuxna

Depression hos äldre i Primärvården

Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014

och behandla undernäring.

Definition av begreppet undernäring

Rapport från Dagen Nutrition 14 februari 2013

DOSERING JANUVIA 100 mg doseras 1 gång dagligen

Bedömning och mätning av njurfunktion. Anders Christensson Njurmedicin SUS

Varför äter vi? Energi och näring Social samvaro Trevligt och gott Tröst?????? Hjälpmedelscentralen Ryhov

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Nutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med

Livsmedel för speciella medicinska ändamål

Nutrition & risk för undernäring

Förebygga och behandla undernäring

Forma kroppen. och maximera din prestation. Av: Nicklas Neuman Jacob Gudiol. Om kost och träning på vetenskaplig grund

Handlingsplan Modell Västerbotten

Njurfunktionsskattning och njursjukdomsepidemiologi i SLL (SCREAM) Peter Bárány

Mat och ett hälsosamt åldrande

SveDem Svenska Demensregistret

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen?

Sammanställning näringsdrycker

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen

Transkript:

Examensarbete D, HP Höstterminen 3 Njursjukas nutrition under de första dygnen på vårdavdelning - Bedömningsparametrar i relation till energi- och proteinintag CATARINA HELLMERS LARSSON Institutionen för kostvetenskap, Uppsala Universitet Hypotes BMI Viktförlust Ätsvårigheter = / Optimala parametrar för bedömning av Risk för undernäring hos njursjuka?

Hypotes Ett adekvat energiintag kan dölja ett för lågt proteinintag hos patienter med högt proteinbehov Syfte Att jämföra bedömningsmetoder: vilken metod identifierar med störst säkerhet ett lågt energiintag hos njursjuka patienter?

Frågeställningar I vilken utsträckning kan nuvarande bedömningsparametrar identifiera ett för lågt energiintag? Kan man identifiera fler patienter på ett tidigt stadium genom att komplettera med en skattning av aptitlöshet och GI-problem? Frågeställningar (forts.) Kan man anta att ett adekvat energiintag innebär ett adekvat proteinintag och tvärtom hos patienter med eller utan dialys?

Urval, försökspersoner Bekvämlighetsurval Njursjukdom med nedsatt njurfunktion (CKD II-V) Kronisk/akut njursvikt Konservativ uremibehandling/ dialys Patientegenskaper Antal patienter Kronisk njursvikt, ej dialys Akut njursvikt Hemodialys 6 Peritonealdialys

Mat- och vätskelista Metod -timmars intervju (modifierad) Observation + Subjective Global Assessment 7. Skattningsformulär, del : Gastrointestinala symtom, inklusive aptitlöshet Dag : Patientens ankomstdag till vårdavd Dag Dag Dag 3 Dag Metod PROCEDUR Ankomststatus med bl a bedömning av Risk för undernäring (ssk). Förbereder för mat- och vätskelista (skrivs in i journal) Mat- och vätskelista Informerat samtycke Skattning enl SGA Kostintervju, observation Mat- och vätskelista Kostintervju, observation Mat- och vätskelista Kostintervju, observation Kostintervju för resterande av dag 3.

SGA Skattning : Diet och gastrointestinala symtom Svår Måttlig - Mild Normal 3 6 7 Aptitlöshet Illamående Kräkning Diarré Tabell : Utdrag ur Subjective Global Assessment 7. Skattningsformulär Från Subjective Global Assessment 7. Skattningsformulär, del.. 3--8. ALB, UJ Nuvarande parametrar BMI /(=risk) >/ Viktförlust Us Ätsvårighete r Us Risk för undernäring Metod A Ja Us 8% av energib ehov N= 3 (s p*) (f n*) 6 6 3 8 3 3 >8% av energib ehov N=6 (fp) (sn) % 3% % Resultat Andel rätt bedömda (Tillförlitlighet) Riskbedömd OCH 8% av behov 7% 67% 6% Nya parametrar Aptitlöshet Us Illamående Kräkningar Diarré 8% av energi behov N= 3 9 9 % Risk för undernäring Metod B Ja 3 Catarina Hellmers Larsson, Us Dietistkliniken >8% av energibe hov N=6 63% % % % 6% Andel rätt bedömda (Tillförlitlighet Riskbedömd OCH 8% av behov 7% 7% 83% 67%

Resultat Procentuellt beräknat intag av skattat behov, dialyspatienter Protein (% av behov) 8 6 6 8 Energi (% av behov) Figur 3 Intag vs behov av protein och energi hos patienter med dialys, med proteinbehov.-. g/kg (Korrelationskoefficient:.88) Resultat Protein (% av behov) Procentuellt beräknat intag av skattat behov, ej dialys 6 8 6 6 8 Energi (% av behov) Figur Intag vs behov av protein och energi hos patienter med konservativ uremibehandling och begränsat proteinbehov.6-.8 g/kg (Korrelationskoefficient:.6886)

Slutsats Att låta patienten skatta aptitlöshet, illamående, kräkning, diarré gör skillnad - Fler njurpatienter identifieras! - Ej signifikant skillnad i denna studie - Stöd finns i andra studier Slutsats Ett adekvat energiintag hos dialyspatienter kan dölja ett lågt proteinintag -proteinberäkna mat- och vätskelistorna!

TACK! Tabell 3 Skillnad mellan Undernäring och Risk för undernäring, en sammanfattning Undernäring a,b Risk för undernäring c,d Definition: Förlust av fettdepåer och/eller muskelmassa under en längre period orsakad av otillräckligt intag av protein och/eller energi, inklusive svältrelaterad undernäring, kroniskt tillståndsrelaterad undernäring samt akut sjukdomseller traumarelaterad undernäring. Definition: Riskbedömning (screening) är en systematisk metod för att identifiera den som löper risk att bli undernärd eller redan lider av undernäring. Ett minimikrav på riskbedömning är att identifiera tre riskfaktorer. De flesta instrument för riskbedömning innehåller grundkomponenterna nedan: Symptom och tecken (sammanfattning). Minst av kriterierna måste identifieras för att kunna ställa diagnosen Undernäring Ofrivillig viktförlust Undervikt enligt BMI Ätsvårigheter Antropometriska mätningar Ofrivillig viktförlust, vuxna (något av alternativen) > % på år > % på 6 månader >7. % på 3 månader > % på månad >- % på vecka Nutritionsrelaterade fysiska fynd Förlust av subkutant fett Muskelförlust Lokal eller allmän vätskeansamling Risk för undernäring föreligger/kan föreligga om patienten har en eller flera av ovanstående riskfaktorer. Utredning ska initieras även när bara en riskindikator finns. Utredningen leder fram till en diagnos. Kost- och nutritionsrelaterad information Uppskattat energiintag är <-7 % av beräknat eller mätt BMR Förändring av indikatorer kopplat till funktion eller handstyrka eller annan mätt fysisk aktivitet och/eller styrka Källor : a) Internationell Dietetik & Nutritionsterminologi, version samt b) sammanfattning av densamma, gjord av Utveckling- och forskningsgruppen, Dietistkliniken Karolinska Universitetssjukhuset, april 3. c) Näring för god vård och omsorg (Socialstyrelsen )[]. d) Kvalitets- och patientsäkerhetsmål. Karolinska Universitetssjukhuset.