Kan man med egna aktiviteter minska smärta?

Relevanta dokument
Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Långvarig smärta en osynlig folksjukdom Grönvallsalen

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som:

Hur förklarar man störd central

Mer sjukdom/symtom med stigande ålder. Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Den vidunderliga smärtan

Långvarig smärta Information till dig som närstående

International Association For The Study Of Pain (IASP) definierar smärta enligt följande.

Att förebygga motionsskador

Malmö maj

Information om långvarig smärta

Fysträning. Fysiska krav inom alpint. Kondition. Styrka. för r alpina ungdomar. - Hög g aerob kapacitet. - Bra allmän n styrka - Skadeförebygga

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Läs om sub-klassificeringsmodeller :

behandling smärtanalys fysiologi & psykologi

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård Version:

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Akut och långvarig smärta (EB)

Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta. Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Punktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro. Akut smärta

SFAIM vårmöte 2017 June 21,

IDROTTSSKADOR Skadeförebyggande träning

Idrottsortopedi Folkrörelse. Idrottsskada

Sjukgymnastisk behandling vid subakromiell smärta

Hannah Svensson Arena Älvhögsborg

Sjukgymnastisk rehabilitatering efter rotatorcuffsutur

När det gör ont innehåll

Fysisk Aktivitet och KOL

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare

AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1.

fysisk aktivitet på recept för barn och ungdomar

Diclofenac T ratiopharm

ALLT OM SMÄRTA. Solutions with you in mind

LÅNGVARIG SMÄRTA. Smärtrehabilitering Växjö Mahira Suljevic

Åldersanpassad träning

Långvarig smärta och rehabilitering. Birgitta Nilsson överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset spec rehabmedicin och smärtlindring

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia.

Vad är smärta? Smärtfysiologi med fokus på den affektiva komplexiteten. Pain. Limbiska strukturer. Smärta är en upplevelse!!!

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd :19:25

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras

Långvarig smärta OLM 1

Karolinska Institutet Nikolaos Christidis 1. Nikolaos Christidis. Värme. Kyla TENS. Akupunktur. Biofeedback

Icke-kirurgisk behandling av artros. Ylva Ericsson Leg sjukgymnast, Dr Med vet Ortopediska kliniken, SUS

Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2

Klassifikation och Analys av Smärta. Strandbaden

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Fibromyalgi, smärta och fysisk aktivitet

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Smärtmekanismer och samsjuklighet

Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro

IDROTTSSKADOR Stukning eller vrickning Vid skadetillfället av en stukning ska du göra följande behandling (PRICE): Protection Rest Ice Kompression

Jag en individuell idrottare. 1. Bra träning

Kontroll över smärtan med hjälp av fysiatri

FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14

AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Förebygga skador vid fysisk aktivitet


Ibuprofen ratiopharm. Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber

Rehabilitering efter Bankarts operation

Patellarfrakturer och Quadriceps/patellarsenerupturer sjukgymnastik

KNÄKONTROLL. Daniel Papacosta. Leg. Sjukgymnast

Styrketräning åk 8 KUNSKAPSKRAV: DU SKALL KUNNA REDOGÖRA FÖR HUR OLIKA FAKTORER PÅVERKAR DIN FYSISKA OCH PSYKISKA HÄLSA.

Hjälp mot neuropatisk smärta Till dig som får Lyrica (pregabalin)

Tendinos ( Överbelastning av senor resulterar inte i en inflammatorisk reaktion i själva senan ) Överbelastningsskador. Överbelastningsskador

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

Små barn- studsar och hoppar- avtar något vid tonåren.

Teorin bakom konditions- och styrketräning!

Smärta. Palliativa rådet

Fysisk aktivitet til personer med Reumatoid Artrit Hvordan og hvor meget?

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge

Fibromyalgi. Reumatikerförbundet. utgiven av. av Ann Bengtsson och Kajsa Mannerkorpi

IDROTTSSKADOR Att undvika idrottsskador Att förebygga överbelastnings- skador Träna långsiktigt

Akut och långvarig smärta (EA) Vilka skillnader finns det och vad skiljer en akut smärta från en långvarig smärta?

Klinisk smärtfysiologi

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:

Smärtskolan Kunskap för livet

Patientinformation Patientinformation. Ibuprofen ratiopharm

Ett rörligare liv. Jag vill beställa hemövningar för: Originalet. Nacke. Rygg. Knän. Hand och tumme. Axlar. Höfter. Fot och tå. Namn.

Trä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning

Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion

Text: Anna Wänerhag leg. sjukgymnast, cert idrottssjukgymnast, spec. i ortopedisk medicin, medlem i SKF:s medicinska kommitté

Definition. Behandling av långvarig smärta ur psykologiskt perspektiv. Definition

Jönköping aug

Uppvärmning. Vad händer i kroppen. Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan.

Personlig tränare. Daniel Pineda The exercise is the test, the test is the exercise -Cheek

När din hund får artros

Långvarig smärta och rehabilitering. Birgitta Nilsson överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset spec rehabmedicin och smärtlindring

Atleten. Rumsuppfattning. Koordination. Snabbhet. Uthållighet. Styrka. Rörlighet. Tidsmedveten. Innanför - Utanför. Återhämtningsträning.

En liten skadehandbok. Kubikenborgs IF P98

Tränings- och tävlingslära 2, 100 poäng

Att åldras med funktionsnedsättning. framtida utmaningar. Att åldras med funktionsnedsättning. Att åldras med funktionsnedsättning

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Transkript:

Kan man med egna aktiviteter minska smärta? Berig 2012-03-20 Kaisa Mannerkorpi Specialistsjukgymnast, Docent SU/Sjukgymnastiken GU/Avd för Reumatologi

Att beskriva smärta Lokalisation? Karaktär? Intensitet? Orsak? Hinder för aktivitet? Vad ökar smärtan?

Smärta definierad efter tid Akut Subakut Återkommande = minst 3 ggr om året Långvarig = över 3 månader

Primära och sekundära orsaker till smärta: knä Led - instabilitet? - inflammation? Muskel - töjbarhet, - nedsatt uthållighet, styrka - koordination, Belastning - asymmetri - överbelastning Lårmuskel = quadriceps Knäskål Bursa Ledvätska Brosk Bakre ledkapsel

Smärta definierad efter utbredning Lokal smärta Regional smärta Utbredd (generaliserad) smärta

Långvarig smärta är vanligt Långvarig smärta i rörelseorganen 30-50 % Långvarig ryggvärk 20 % Smärta i lederna 15-20 % Artros 10-15 % Utbredd smärta i mjukdelarna 10-12 % S Bergman

All långvarig smärta - Ålder och kön % 60 50 40 30 20 10 Kvinnor Män 0 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 Åldersintervall Bergman 2001

Sänkt tolerans för fysisk belastning Smärta Sänkt aktivitetsgrad Ofunktionellt rörelsemönster Kompensatorisk överbelastning Nedsatt ork Ökad svaghet

Smärtupplevelsen kan påverkas av personliga faktorer (O)säkerhet (O)kunskap Aktivitet / inaktivitet Deltagande / undvikande (0)ro, rädsla (Bristande) tillit till egen förmåga Positiv/Negativ coping

Sjukdom, skada Kroppsfunktioner Aktivitet Delaktighet Omgivningsfaktorer, tex. arbete, attityder, tillgång till rehabilitering Personliga faktorer, tex. ålder, kön, utbildning, tidigare erfarenheter, coping ICF, WHO, 2002

Smärtfysiologi Smärtans intensitet, kvalitet, lokalisation och budskap upplevs i hjärnan Smärtreceptorer aktiveras i vävnaden vid skada, överbelastning, osv. Smärtsignalerna överförs via smärtfibrer till ryggmärgen Ryggmärgen

Smärta definierad efter fysiologisk orsak Nociceptiv smärta = retning av perifera smärtreceptorer Neurogen smärta = nervskada Perifer eller central sensitisering smärtreceptorer reagerar tidigt Ryggm

Man kan behandla sin smärta på flera nivåer Central nivå Smärtreceptorer Varseblivning (perception) Tanke (kognition) Emotion (rädsla / lugn) Beteende (undvikande/ aktion) Smärtsignaler Lokal nivå: - förbättrat muskulärt skydd för lederna - ökad blodcirkulation - minskad grad av muskelspänningar Blockering av smärtan på ryggmärgsnivå: - rörelseträning,muskelarbete, - värme, kyla -TNS, akupunktur, massage

Fysisk träning Ökar blodcirkulation minskar svullnad, för med sig markörer som medierar smärta Stärker muskler, senor och skelett läker vävnad vid överbelastningsskada förebygger överbelastningsskador stärker mental kapacitet

Hur tränar man när man har ont? Steg 1. Öka mängden av lättare träning 30 minuter eller 2 x 15 minuter Visst obehag kan uppstå under 3 månader Steg 2. Öka ansträngningsgraden Det kan ta 3 månader att uppnå träningseffekter

Träningsplan Svårare symtom Mildare symtom Intensitet Lätt, anpassad, behaglig Medel till hög Duration 30 eller 2 x 15 min 30-60 min Frekvens 3-5 /vecka 3-5 /vecka Mål Strategier Referens: CH Opava CH, K Mannerkorpi. Physical Activity and Exercise in Rheumatic Disease (Chapter 30). In: Targeted treatments in Rheumatic Diseases. Editors: Weisman MH et al. Saunders Elsevier, 2010. Öka mängden av träning Öka träningstolerans Långsiktig planering Försiktig ökning Ledarledd träning Förbättra kondition Förbättra styrka

Den lokala vävnadsnivån - muskulärt skydd för lederna - blodcirkulation - Muskelspänningar - muskulärt skydd för lederna - blodcirkulation - muskelspänningar

Aktiv smärtbehandling - rörelseträning - förbättrar ledens rörlighet - uthållighets-/ styrketräning återställer normal rekrytering av muskelfibrer minskad retning av nociceptorer i vävnaden

Passiv smärtbehandling TNS, akupunktur blockering av smärtsignaler på ryggmärgsnivå och aktivering av nedåtgående smärthämning Värme ökning av blodcirkulation utflöde av algogena substanser minskad retning av nociceptiva neuron Kyla sänkt temperatur Ortos

Akupunktur

Hjärnans centrala funktion: Avspänning Fokusering Meditation Aktivitet Kultur Natur Trevligt sällskap