FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31 Preliminära beräkningar inför budgetdialogen 2015
FLERÅRSPLAN OCH BUDGET 2016-2018 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Sammanfattning Här beskrivs de ekonomiska förutsättningar inför budgetdialogen i april. Skrivelsen innehåller bakgrunden till de ekonomiska förutsättningarna och de prognoser som nu är aktuella. Alla sammanställningar i detta material bygger på att nettokostnadsmålet om 98,0% (97,4% 2018) uppnås och de utrymmen för fördelning som presenteras förbrukas i resurstilldelningen. Flerårsplanen 2015-2017 var resultatmässigt för svag och därför har de preliminära kommunbidragen för 2016 minskats med 1%. Med denna korrigering följer kommunbidragen planen i övrigt för 2017. För 2018 är kommunbidragen oförändrade från 2017 tills vidare. Dessa förutsättningar ger ett utrymme för ökade kommunbidrag eller bättre finansiellt resultat. Detta beror att skatteunderlaget är relativt oförändrat och ökningstakten för löner och priser är något lägre. Utrymmet kan sammanfattas i följande tabell ur driftsredovisningen. Effektiviseringarna som upptas är en förutsättning för de utrymmen som redovisas här. De är: it- och personalområdet 4 mkr, upphandling 2,5 mkr samt effektiviseringsarbete inom och mellan förvaltningarna 10 mkr. Mkr 2016 2017 2018 Demografi Övrigt utrymme Summa fördelningsutrymme Förutsatta effektiviseringar 3 0 15 13 22-2 16 22 13-16 -16-16 Nedanstående tabell över utfallet för de finansiella målen sammanfattar effekten av det scenario som beskrivs i denna skrivelse. De fyra finansiella målen är färgmarkerade och det som är markerat med rött uppfyller inte målen. Tabellen ger ett tydligt besked att nivån på kommunbidragen ger ett tillfredställande resultat när det gäller tre av fyra finansiella mål. De nu planerande investeringarna kan inte egenfinansieras i tillräckligt stor omfattning vilket påverkar soliditeten. Det är först 2018 där antagandet om investeringsnivån sänkts som resultat och investeringsnivå börjar att hänga ihop bättre. Därför bedömer ekonomiavdelningen att investeringsnivån är för hög 2016-2017 alternativt måste resultatnivån ökas dvs en del av fördelningsutrymmet används för att öka finansieringen. Samtidigt måste blicken riktas framåt för att skapa förutsättningar att klara den efterfrågeökning inom äldreomsorgen som den demografiska utvecklingen ger på lite längre sikt. 2
God ekonomisk hushållning I kommunallagen anges att för den kommunala verksamheten ska det finnas mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen och riktlinjerna ska omfatta såväl ekonomi som verksamhet. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv kan också beskrivas som att varje generation ska bära kostnaden för den service som den konsumerar. I god ekonomisk hushållning inryms också kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Kommunfullmäktiges styrkort visar övergripande mål och målsättningar fram till 2018 utifrån tre perspektiv, medborgare, medarbetare och ekonomi. God ekonomisk hushållning uppnås då en större andel av målsättningarna inom respektive perspektiv nås. Sveriges Kommuner och Landstings bedömningar av ekonomin I den senaste prognosen från Sveriges kommuner och landsting är synen på konjunkturläget oförändrad jämfört med december 2015. Det innebär att kommunens skatteunderlag ganska väl följer tidigare planer och prognoser. Fortsatt svag tillväxt i omvärlden fördröjer återhämtningen Samtidigt som tillväxten i USA och Storbritannien ligger kring 3 procent är tillväxten i Euroländerna fortsatt mycket svag. I USA, Storbritannien och Tyskland har arbetslösheten återgått till mer normala nivåer. Men i flera andra länder verkar arbetslösheten ha fastnat på höga nivåer. Det ekonomiska läget i Europa har försvagats. Både internationell och svensk ekonomi har uppenbara drag av otakt. Tillväxten har dämpats markant sedan ett uppsving under andra halvåret 2013. Trots det fortsätter sysselsättning och arbetade timmar öka i god takt. Även arbetskraften växer snabbt, vilket innebär att arbetslösheten envist ligger kvar på cirka 8 procent. I denna spretiga bild klarar sig skatteunderlaget förvånansvärt bra, med reala ökningar runt 2 procent i år och nästa år, främst tack vare den starka ökningen av antalet arbetade timmar. Produktiviteten i Sverige har utvecklats långsammare under perioden 2009 2013. Den ligger nu på samma nivå som före finanskrisen. Efter återhämtningen 2010 har BNP och antalet arbetade timmar förändrats i samma takt. Trots relativt svag tillväxt har sysselsättningen stått emot och utvecklats förvånansvärt bra. Samtidigt har antalet personer i arbetskraften fortsatt att växa. Den ökade tillväxten i ekonomin som vi nu ser kommer att innebära ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet. Men det faktum att sysselsättningen tidigare hållits uppe trots svag tillväxt innebär också att det finns gott om ledig personell kapacitet i många företag, vilket kan göra vägen till lägre arbetslöshet trög. Nedanstående tabell innehåller nyckeltal för perioden 2013-2018 där det bla framgår att BNP förväntas öka relativt kraftigt 2015 och 2016 för att sedan sjunka tillbaka något. 3
2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP* 1,3 1,9 2,9 3,2 2,3 1,9 Sysselsättning, timmar* 0,4 1,7 1,3 1,6 0,7 0,4 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,5 2,8 3,0 3,2 3,4 3,5 Konsumentpris, KPIX 0,5 0,2 0,4 1,4 1,7 1,9 Realt skatteunderlag** 1,5 1,6 2,4 1,8 1,5 1,2 Utgångsläge inför planeringen Som utgångspunkt för denna planeringsomgång finns gällande plan för 2015-2017 Förutsättningarna i den planen är för närvarande relativt oförändrad. Resultatet för 2014 är positivt medan prognosen för 2015 blir marginellt något sämre än planen. För Uddevalla kommun kan vi konstatera att 2014 års resultat blev bättre än planerat både genom engångsintäkter och överskott i verksamheten. Den bedömning som nu kan göras avseende 2015 är något sämre än gällande plan på grund av mindre underskott i verksamheten. Effekterna av den nya delårsprognosen per april kommer att tas med i kommunfullmäktiges beslutshandling. Kostnaderna för försörjningsstödet har ökat sedan mitten av 2008 och har gått från en årstakt på 25 mkr till c:a 48 mkr i dagsläget. Ökningstakten har avtagit under de senaste åren och en utplaning har skett på denna nivå. Merparten av socialnämndens ökade kostnader några år tillbaka finns att finna i den ökade efterfrågan på hemtjänst som närmast exploderade 2010 men som under 2012-2013 planade ut för att återigen ta fart under 2014. (se nedanstående diagram). Arbetsmarknaden Följande diagram visar arbetslösheten i Uddevalla, riket och Västra Götaland fr.o.m. februari 2011 t.o.m. februari 2015. Arbetslösheten redovisas som andel av den registerbaserade arbetskraften. 4 Arbetslösheten i Uddevalla (8,6 %) ligger fortfarande på en högre nivå än både länet (7,6 %) och riket (8 %). Under det senaste året har dock arbetslösheten i Uddevalla minskat med 0,8
procentenheter. Andelen arbetslösa har under de senaste 12 månaderna minskat både i länet och i riket, dock i mindre omfattning än i Uddevalla. Västra Götalands län (12,6 %) uppvisar en lägre ungdomsarbetslöshet än riket (14,3%). Uddevalla noterade i februari 2015 en ungdomsarbetslöshet på 15,1%, vilket ligger över nivåerna för både länet och riket. Under senaste året har dock ungdomsarbetslösheten i Uddevalla minskat med knappt 3 procentenheter, vilket gjort att man minskat skillnaden gentemot länet och riket. Könsuppdelad statistik visar att kvinnor har en lägre arbetslöshet än män i både Uddevalla, länet och riket. Särskilt tydligt är detta i gruppen ungdomar 18-24 år där arbetslösheten i Uddevalla är 13,2 % för kvinnor och 17 % för män. Sett till hela arbetskraften var 7,1 % av kvinnorna och 9,9 % av männen i Uddevalla arbetslösa. Utrikes födda är en grupp som möter särskilda utmaningar på arbetsmarknaden. 23,1 % av de utrikes födda kvinnorna är antingen öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. Motsvarande siffra för utlandsfödda män är 29,4%. I likhet med befolkningen som helhet uppvisar även gruppen utlandsfödda en större andel arbetslöshet i Uddevalla än i länet och riket. 5
Uddevalla kommuns ekonomi i jämförelse med Västra Götaland Sammanställningen är baserad på Kommunforskning i Västsveriges (KFi) finansiella profil för Uddevalla för 2011 2013. I den jämförs de 49 kommunerna i Västra Götaland med varandra avseende åtta ekonomiska nyckeltal. Uddevalla har förbättrat sin placering 2013 med ytterligare två steg jämfört med 2012, från plats 29 till 27 bland Västra Götalands 49 kommuner. Uddevalla har de två senaste åren därmed förbättrat sig med 5 platser. Årets (dvs. 2014 års) mål enligt strategiska planen är minst plats 24, dvs. Uddevalla ska vara på övre halvan. Målet för 2014 är därmed inte uppnått. Plats Nyckeltal 2012 2013 Resultat före extraordinära poster 2013 26 16 Skattefinansieringsgrad av investeringar 33 38 Soliditet 33 35 Kassalikviditet 46 48 Finansiella nettotillgångar 29 19 Skattesats 32 33 Budgetföljsamhet 18 11 Resultat före extraordinaära poster, snitt 2011-2013 17 17 Snitt 29 27 Rankingplaceringen visar att Uddevalla fortfarande ligger strax under genomsnittet i Västra Götaland. I den övergripande bilden hamnar Uddevalla i den grupp som har ett Starkt resultat (genomsnitt 2011 2013) och Varken stark eller svag finansiell ställning (soliditet 2013 inkl. pensionskulden mellan 0 20 %). Invånarantal och befolkningsprognos Invånarantalet uppgår till 53 517 personer 31/12 2014, vilket är en ökning med 492 personer under året. Befolkningsökningen 2014 ligger i nivå med 2013, vilket innebär en högre tillväxttakt än vad vi sett under den senaste tioårsperioden. Kommunens senaste befolkningsprognos, som gjordes under våren 2014, pekade på 53 435 personer 2014-12-31. Den faktiska befolkningsutvecklingen under 2014 är 82 personer mer än vad som prognosticreats. Detta beror huvudsakligen på att flyttningsnettot (inflyttning-utflyttning) varit större än vad som förutsågs vid prognostillfället. Befolkningsprognosen innebär ett fortsatt ökande invånarantal till knappt 57 600 invånare år 2023. Demografiska förändringar De närmaste åren sker fortsatta förändringar i demografin för kommunen. För perioden fram till 2023 ger prognosen att trycket på förskolan och grundskolan ökar,, de yngre äldre ökar och även åldersgruppen över 80 år ökar. I slutet av prognosperioden börjar de ökade antalen äldre bli än mer tydliga. Gymnasiet minskar fram tom 2017 där det vänder uppåt igen. Demografin är en av våra viktigaste utmaningar i den resursfördelning som skall ske. De demografiska förändringarna måste klaras av genom omfördelningar inom kommunen. Ibland kan dessa vara inom samma nämnds område men även omfördelningar mellan nämnder kan bli aktuellt.
Relativ demografisk utveckling 2013 2023 för olika åldersintervall Långtidsprognos tom 2040 Denna långtidsprognos har några år på nacken och kommer att revideras under hösten. Nuvarande prognoser och även faktiskt utfall är en högre befolkningsökning så skillnaderna kommer att bli mer dramatiska än vad siffrorna nedan anger. Denna ger dock ändå en indikation om det viktigaste budskapet: att de äldre åldersklasserna ökar väsentligt. Prognoser över befolkningsutvecklingen och förändringar i kommunens delområden görs med regelbundenhet för den närmaste tioårsperioden. Denna längre prognos redovisar en bedömning av befolkningsförändringen i kommunen i ett trettioårsperspektiv och med fokus på utvecklingen i de äldre åldersgrupperna. Befolkningen blir äldre. Andelen äldre av befolkningen (65 år och uppåt) ökar och befolkningens medelålder stiger. Andelen ålderspensionärer utgör idag 19 % av befolkningen men väntas öka till 24 % vid prognosperiodens slut. Antalet nya pensionärer ökar stadigt under den första delen av prognosperioden vilket medför en kraftig ökning av äldre i åldersgrupperna från 80 respektive 90 år senare under perioden. Även den arbetande delen av befolkningen ökar i antal men minskar i andel, framförallt i förhållande till de äldre generationerna. Utvecklingen i de yngre åldersgrupperna är svårare att förutse och är beroende av fler faktorer. Med en ökande befolkning och ett positivt flyttningsnetto kan dock även de yngre åldersgrupperna antas komma att öka. Några av förändringarna: befolkningen ökar genomsnittligt med knappt 200 personer/år befolkningens medelålder stiger med 2 år till närmare 44 år andelen äldre i befolkningen (65 år och uppåt) med ökar 5 % 7 åldersklassen 65-79 år ökar med 38 % åldersklassen 80-89 år ökar med 41 %
åldersklassen 90 år och uppåt ökar med 77 %. Utmaning på lägre sikt bortom planeringsperioden! Ovanstående befolkningsutveckling ger att den stora utmaningen fram till 2035 är äldreomsorgen. Sveriges Kommuner och Landsting har i en skrift sammanställt effekterna av detta och där dras slutsatsen att kostnaden kommer att öka med 50-60% för äldreomsorgen för Uddevalla motsvarar det ungefär 250 mkr. Pensionskostnader Enligt de av kommunfullmäktige antagna riktlinjerna för pensionsåtaganden skall en utjämning av de framtida pensionskostnaderna ske genom inlösen av hela eller delar av ansvarsförbindelsen. Ambitionen i detta beslut anses vara genomförd i och med den avsättning som gjordes på 96 mkr i bokslutet för 2014. Pensionskostnaderna är fortsatt en viktig fråga att hantera resultat- och likviditetsmässigt de kommande åren då kostnaden för dessa relativt sett ökar och undantränger utrymme för andra verksamhetskostnader. Dessutom förstärker de den utmaning om ökade framtida kostnader som redovisades ovan. Mkr 2014 2015 2016 2017 2018 Pensionskostnader (brutto) 165 168 169 174 185 Skatt, utjämning och bidrag Ökningen under perioden beräknas till 18% i förhållande till bokslut 2014. I nedanstående tabell redovisas den beräknade utvecklingen av egna skatteintäkter, inkomst- och kostnadsutjämning samt regleringsbidrag/-avgift. Mkr Bokslut Prognos Plan Utveckling av skatteintäkter, utjämning och bidrag 2014-2018 2014 2015 2016 2017 2018 Skatt, utjämning och bidrag 2 716 2 857 2 975 3 094 3 216 Förändring (%) - 5,2 4,1 4,0 3,9 Ackumulerad förändring (%) 100,0 105,2 109,5 113,9 118,4 Ändring jämfört med gällande plan (mkr) -3-11 -18-16 - Pris- och lönereserv Pris- och löneutveckling Arbetsmarknadsläget innebär en något minskad ökningstakt de kommande åren. Den finansiella beredskapen uppgår till nedanstående %-satser. Dessa står i överensstämmelse med underlaget för skatteintäktsberäkningen. Den fortsatta utvecklingen på arbetsmarknaden kommer att avgöra nivån på de faktiska löneökningarna genom de avtalsförhandlingar som sker 2015. I reserven finns ingen beredskap för att avgiftsbefrielseförsäkringen återgår till normal nivå. % 2016 2017 2018 Löneökningstakt 3,2 3,4 3,5 8 Löneökningstakt gällande plan 3,4 3,7 - Prisutveckling 1,4 1,7 1,9 Prisutveckling gällande plan 1,5 1,8 -
Löneökningstakt i procent 2016-2018 Med ovanstående utgångspunkter uppgår pris- och lönereserven till följande belopp för den kommande perioden (ackumulerade belopp): Mkr 2016 2017 2018 Lönereserv 121 197 278 Prisreserv (varor och tjänster) 12 25 39 Summa 133 222 317 Ändring jämfört med gällande plan -14-22 - Pris- och lönereserv 2016-2018 Taxor och avgifter Ev. förändring av taxor och avgifter skall anpassas till kostnadsutvecklingen i samhället mätt som konsumentprisindex. Som framgår i avsnittet ovan under Pris- och lönereserv görs bedömningen att denna kommer att uppgå till från 1,4 % till 1,9 % per år. Eventuella förändringar av taxor och avgifter utöver denna nivå skall särskilt motiveras. Finansnetto Genomsnittsräntan för låneskulden har beräknats till 2,4 % för 2016, 2,5% för 2017 och 2,75% för 2018. Det faktiska utfallet för 2014 blev 2,83%. Internräntan föreslås sänkas för 2016 till 2,5%. Om internräntan ändras sker reglering av effekterna för kommunbidragen i efterhand. Ett sjunkande ränteläge i kombination med att hela låneskulden i princip är vidareutlånad till bolagen och stiftelserna medförde ett positivt finansnetto för 2014. Den ökande låneskulden framöver innebär en ökad andel av intäkterna som går till räntor. Upplåning mkr Bokslut Prognos Plan Varav vidareutlåning till bolagen och stiftelser Varav kommunens egen låneskuld Tabell upplåning 2014 2015 2016 2017 2018 Total låneskuld 2 350 2 638 3 004 3 553 3 698 2 316 2 460 2 665 2 885 2 985 34 178 338 668 712 Som framgår av tabellen ökar låneskulden med c:a 1300 mkr under perioden 2014-2018. Kommunens andel av detta är c:a 700 mkr då investeringarna är omfattande under 2015-2017. Resterade avser bolagens upplåning som antas öka med c:a 200 mkr per år i planen. Investeringsnivå Motivet till en begränsning av investeringar inom den skattefinansierade verksamheten är att dessa investeringar normalt inte ger någon avkastning. En lånefinansiering av dessa investeringar innebär en ökad finansiell belastning vilket tar resurser från verksamheterna. Nedanstående tabell visar att de nivåer som finns med i beräkningarna hittills. De önskemål som nämnderna utöver detta kommer in med måste antingen prioriteras eller skapas ekonomiskt utrymme för lägre önskemål ger motsatt effekt. 9
mkr Bokslut Prognos Plan Investeringar 2014-2018 2014 2015 2016 2017 2018 Investeringar skattefinansierad verksamhet 204 314 353 515 257 Investeringar i % av skatter och bidrag 7,6 11 11,9 16,6 8,0 Skattesats I flerårsplanen är grunden för beräkningarna att skatten behålls oförändrad från 2015 års nivå om 22,16 kronor. Jämförelse görs nedan med Västra Götalandsregionens kommuner. Detta är en känd och homogen grupp med likartade förutsättningar betr. gjorda skatteväxlingar mellan kommunerna och regionen. Skillnaden i skattesats har som mest varit 85 öre och som minst 13 öre (2013). För 2015 uppgår den till 55 öre. Skattesatsens utveckling i jmf med Västra Götaland Känslighetsanalys Olika inre och yttre faktorer påverkar kommunens ekonomi. I nedanstående tabell redovisas de effekter som händelserna har: Händelse Årseffekt 2015 i mkr Löneförändring med 1 %-enhet +- 20 Förändring av antalet anställda med 100 +- 43 Inflationsförändring med 1 %-enhet +- 4,0 Skatteunderlagsförändring med 1 %-enhet (riksnivå) +- 25 Förändrad kommunalskatt med 1 kr +- 100 Förändrad kommunalskatt med 10 öre +- 10 Förändrat nettokostnadsmål med 0,1% -enhet +- 2,7 Genomsnittlig ränta med 1%-enhet +- 3,0 10 Ändrad befolkning med 100 personer +- 3 * * exkl effekter på kommunal service
Finansiella mål 2016-2018 En långsiktigt stark ekonomi sträcker sig längre än balanskravets nollresultat. Balanskravet är endast en miniminivå. För att bygga upp en långsiktigt stark ekonomi krävs också kortsiktigt stark ekonomi, även om man tillfälligt kan acceptera en svacka. De finansiella målen måste därför även fortsättningsvis prioriteras för att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning. Enligt styrprinciperna skall de finansiella målen antas en gång per mandatperiod och prövas varje år inför arbetet med flerårsplan och budget. Följande finansiella mål gäller för perioden 2015-2018. Nettokostnadsandel inkl. finansnetto Soliditet * Investeringsnivå Egenfinansiering av investeringar *Mäts från 2015 utan kommunens upplåning som gjorts för bolag och stiftelser. Utgångspunkten är att soliditeten skall öka från senaste boksluts värde. Mål enligt strategisk plan 2015 2016 2017 2018 Nettokostnadsandel inkl. finansnetto i % av skatter och bidrag Ger följande effekter på resultat och investeringar; 98,0 98,0 98,0 97,4 Soliditet % 62 62,5 63 63,5 Investeringsnivå i % av skatteintäkter - 7 7 7 8 Egenfinansiering av investeringar % 75,0 75,0 75,0 75,0 2015 2016 2017 2018 Resultat mkr 57 60 62 84 Maximal investeringsnivå mkr 200 208 216 257 Ekonomiskt resultat av beräknade kommunbidrag enl. bifogad driftsredovisning Nedan följer de effekter som beräkningarna får på finansiella mål och övriga nyckeltal. Denna beräkning är baserad på att de finansiella målen om nettokostnadsandelen skall nås. Det kan konstateras att även om nettokostnadsmålet uppfylls så är det svårt att öka den finansiella styrkan dvs soliditeten på grund av investeringsnivån. Det är först när investeringsnivån begränsas till det finansiella målet 2018 som soliditeten ökar. Följande tabell och diagram visar utvecklingen över planeringsperioden. 11
12
13
14