Kvalitetsdokument 2013, Fribergaskolan (läå 2012/2013)

Kvalitetsdokument 2013, Fribergaskolan (läå 2012/2013)

Innehållsförteckning 1 Re 336 Fribergaskolan... 3 2 Inledande frågor... 3 2.1 Utvecklingsområden på skolan... 3 2.2 Framgångsfaktorer och goda exempel... 4 2.3 Hur ser det systematiska kvalitetsarbetet ut på skolan?... 4 3 Resultatrapportering och analys... 6 3.1 Slutbetyg i åk 9... 6 3.2 Resultat på nationella prov... 6 3.3 Resultat på läsdiagnoser... 8 3.4 Hur har ni arbetat med att förbättra läsförmågan/läsutvecklingen hos pojkar i f- klassen och i åk 1-9?... 8 3.5 Kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor... 9 3.6 Hur har ni arbetat med att stödja och utveckla lärarnas kunskaper vad gäller betyg och bedömning?... 10 4 Övriga frågor... 10 4.1 Hur arbetar skolan för att göra skolan tillgänglig för elever med olika funktionsnedsättningar... 10 Kvalitetsdokument 2013, Grundskola (läå 2012/2013) 2(13)

1 Re 336 Fribergaskolan 2 Inledande frågor 2.1 Utvecklingsområden på skolan Beskriv vilka skolans främsta utvecklingsområden är och hur ni arbetar med dem Fribergaskolans utvecklingsområden läsåret 2012/2013 har varit: att i augusti starta upp 1-1 projektet genom att dela ut en bärbar dator till varje elev och att under läsåret utveckla IT-pedagogiken på skolan genom fortbildningstillfällen, workshops och "lärknytis" då lärarna delar med sig av pedagogiska tips och erfarenheter inom IT-området. att fortsätta arbetet med betyg och bedömning utifrån Lgr 11 och att både i skolan och tillsammans med de övriga 7-9 skolorna arbeta med likvärdig bedömning. att under läsåret slutföra det tvååriga Tekniklyftet och bli en diplomerad Teknikskola den 23 maj 2013. att utveckla skolans miljöarbete och bli certifierade med Grön Flagg. att genomföra den omfattande ombyggnationen/renoveringen av Fribergaskolan. Att fortsätta utveckla och förbättra vårt 1-1 arbete. Här kommer vi att följa vår handlingsplan som är både innehållsrik och detaljerad. Den innehåller både fortbildninginsatser och pedagogiska förändringar. Exempel på pedagogiska förändringar är att vi ska lyfta fram det ämnesövergripande arbetet för att därigenom få fram ett tydligare helhetsperspektiv på kunskaper och lärande. Vi ska också i ett flertal ämnen pröva att ha längre arbetspass (lektioner). De lektioner som tidigare haft tre lektioner per vecka ska nu istället ha två längre pass. Syftet med detta är att minska antalet start och stopp vid varje lektionsbyte och på så sätt ge tillfälle för eleverna att i högre utsträckning arbeta klart med sina arbetsuppgifter. De längre arbetspassen ger också mer tid tll reflektion och analys av arbetet för att därigenom helhetsperspektiv på sitt lärande. Att fortsätta arbetet med Lgr 11 och betyg och bedömning. Det tar tid för en ny läroplan att sätta sig. Vi kommer att fortsätta det påbörjade arbetet med samtal/diskussioner i olika grupperingar kring våra kursplaner och betyg/bedömning. Arbetet med att hela tiden förbättra de individuella utvecklingsplanerna (IUP) kommer också fortsätta. Det kommer att bli intressant att följa utvecklingen av regeringens förslag när det gäller IUP och åtgärdsprogram. Att nyligen ha blivit diplomerad Teknikskola innebär att vi kommande år kommer att fokusera på att genomföra vår arbets- och handlingsplan för att kunna var en Teknikskola. Vårt miljöarbete kommer nästa läsår att fokusera mycket på mat och miljö. Det öppnas upp nu nya möjligheter genom att vi har ett alldeles nytt tillagningskök och stor fin nyrenoverad matsal, som vi för övrigt i fortsättningen kommer att kalla restaurang. Till höstterminen 2013 har vi också anställt en ny kökschef/kock som kommer att ansvara för vår nya restaurang. Ett mål är att vi ska bli KRAV-märktcertifierade, vilket innebär att vi minst 25 % av det totala inköpsvärdet av livsmedel består av KRAV-märkta/EUekologiska produkter. Kvalitetsdokument 2013, Grundskola (läå 2012/2013) 3(13)

2.2 Framgångsfaktorer och goda exempel Skolans goda resultat Goda resultat Vi är stolta över skolans resultat både när det gäller betyg och nationella prov. När det gäller betygsresultaten så har vi haft en mycket jämn och hög nivå på meritvärdet under flera år. Med den gamla betygsskalan hade vi mellan åren 2009-2012 meritvärden mellan 258-261 och nu har vi 2013 uppnått 250 med den nya betygsskalan. När det gäler de nationella proven så är de också resultat på en hög nivå. Det som dock är viktigt är att det finns en bra korrelation mellan betygsresultaten och resultatet av de nationella proven och det har vi haft.. Trygghet, trivsel och värdegrundsarbete En annan framgångsfaktor är skolans arbete med trygghet, trivsel och värdegrund. Det råder mycket god stämning på skolan. Vi har det vi kallar "Fribergaandan", som innebär att vi visar ömsesidig respekt till varandra, har en trevlig umgängeston och att vi hjälper och stöttar varandra. Denna "anda" betyder mycket och gör att alla känner sig välkomna. Goda resultat och trygghet/trivsel är kommunicerande kärl. Ju bättre våra elever lyckas med sitt skolarbete desto bättre självkänsla får de och blir då också tryggare i skolan. Ju mer vi arbetar med trygghet och trivsel desto tryggare blir våra elever och då kan de koppla av i klassrummet och fokusera på det som är viktigt under lektionerna. De behöver inte vara oroliga för vad som ska hända under nästa rast. Därför når de goda resultat. 1-1 projektet När vi gick in i 1-1 projektet visste vi genom kontakter med andra skolor och kommuner att vi troligtvis skulle möta många svårigheter och utmaningar när det till exempel gällde nätverk och datorers driftsäkerhet, tveksamhet och motstånd från många till den ökade datoriseringen, pedagogiska utmaningar m.m. Med detta på näthinnan och goda förberedelser så tycker vi att vi har lyckats mycket väl under det första året med 1-1. 1-1 har blivit en framgångsfaktor för oss. Det har gått över förväntan inom alla de områden som är nämnda ovan. Diplomerad Teknikskola Att bli diplomerad Teknikskola är ett gott exempel på Fribergaskolans vilja att hela tiden arbeta med förbättringar och utveckling. Skolans motto är "Förnyelse och tradition" och att delta i Tekniklyftet handlar verkligen om förnyelse av undervisningen i teknik och att lyfta fram teknikämnet. 2.3 Hur ser det systematiska kvalitetsarbetet ut på skolan? Beskriv kortfattat hur detta har gått till under året På Fribergaskolan utförs årligen en rad utvärderingar som har till syfte att följa upp, Kvalitetsdokument 2013, Grundskola (läå 2012/2013) 4(13)

förbättra och utveckla arbetet på skolan. Enkäter Alla elever och föräldrar i åk deltar i februari månad varje år i en enkätundersökning beställd av Danderyds kommun (Pilenenkäten). I april/maj besvarar alla elever på skolan trygghetsenkäten. Enkäten handlar om trivsel och trygghet i skolan och eleverna besvarar också frågor om kränkande behandling, trakasserier och diskriminering. Uppföljning och analys av enkäten samt förslag på åtgärder sker i pedagogiska ledningsgruppen, arbetslagen, elevhälsogruppen, samt med elever och föräldrar. Detta arbete är underlag för Likabehandlingsplanen som skrivs om varje år. Vid andra tidpunkter utvärderas även andra områden som t. ex. IUP, PRAO, elevens val, temadagar och projektarbeten m.m. Våra egna enkäter gör vi i SchoolSoft och/eller i Google Apps, vilket fungerar mycket bra. Kunskap, betyg och resultat Efter varje termin utvärderas betygsstatistik, samt resultatet av de nationella proven (vårterminen). Utvärderingen sker i ämnesgrupper och pedagogisk ledningsgrupp. Undervisningen Utvärderingar av undervisningen sker av lärare och elever i samband med avslutade arbetsområden och/eller vid terminslut. Utvärdering av undervisningen sker också i arbetslagen och i ämnesgrupperna. Utvecklingssamtalen som äger rum en gång per termin mellan elev, förälder och lärare är ett viktigt tillfälle att utvärdera undervisningen och verksamheten. Eleverna har möjlighet att ge sina synpunkter på undervisningen i varje ämne och sätta upp mål i den individuella utvecklingsplanen (IUP) som fylls i av elev, vårdnadshavare och lärare i samband med varje utvecklingssamtal. Kursplaner, arbetsplaner och handlingsplaner Vid läsårets slut utvärderas flera styrdokument såsom skolans arbetsplaner, handlingsplaner och pedagogiska planer av berörd personal. Likabehandlingsplanen utvärderas av personal, elever, föräldrar och skrivs om varje år. Den övergripande verksamheten utvärderas av all personal. Vid behov revideras planerna. Arbetslagen utvärderar i juni varje år sitt arbete i arbetslaget utifrån givna frågeställningar från skolledningen. Vi arbetar med kvalitet och ständiga förbättringar genom att delta i Qualis och Våga Visa där vi får hjälp med att se våra styrkor och utvecklingsområden. Som förbättringsåtgärd kan vi utveckla analysarbetet av nationella prov och betyg. Kvalitetsdokument 2013, Grundskola (läå 2012/2013) 5(13)

3 Resultatrapportering och analys 3.1 Slutbetyg i åk 9 Slutbetyg i åk 9 lå 2012/2013 lå 2011/2012 Sammanvägt meritvärde 250 258,3 Behörighet till nationellt program på gymnasiet (andel elever) ~100 ~100 Andel som nått kunskapskraven i alla ämnen (andel elever) 98 98,8 Vi kommer att fortsätta vår satsning på speciallärar/specialpedagogorganisationen. De bildar nu en fristående specialpedagogisk enhet som på ett bättre sätt ska kunna stödja elever från alla arbetslagen. Tidigare tillhörde speciallärarna olika arbetslag. Speciallärarna har under det senaste läsåret arbetat mer specialiserat utifrån sin ämneskompetens och ska nu utifrån sin kompetens nå elever från alla klasser och årskurser. Våra tre speciallärare/specialpedagoger kommer att förstärkas med en resursassistent i syfte att bättre hinna med de elever som är i behov av särskilt stöd. Vi kommer också fortsätta vårt arbete med att stötta elever som inte riktigt orkar med sitt skolarbete av olika skäl. De behöver stöd i specifika ämnen, stöd i sin planering och att få en struktur på sitt skolarbete. De behöver också stöd i studieteknik. Det vi behöver utveckla är arbetet med de få elever som under perioder har hög frånvaro och som kan riskera att bli "hemmasittare". Oftast har dessa elever någon form av diagnos. Vi planerar att arbeta fram en plan för "instegspedagogik" där vi bättre kan möta upp dessa elevers behov av stöd. 3.2 Resultat på nationella prov Resultat på nationella proven Nationella prov, andel elever som klarat kravnivån i alla delprov lå 2012/2013 lå 2011/2012 Svenska åk 3 Matematik åk 3 Svenska åk 6 Matematik åk 6 Engelska åk 6 SO ämnen åk 6 NO ämnen åk 6 Svenska åk 9 139/140 159/159 Matematik åk 9 139/140 155/160 Engelska åk 9 137/137 158/159 SO ämnen åk 9 134/138 NO ämnen åk 9 118/119 158/159 Kvalitetsdokument 2013, Grundskola (läå 2012/2013) 6(13)

Svenska - Vi önskar mindre undervisningsgrupper så att vi kan ge individuell hjälp till både lågoch högpresterande elever. - Vi tänker jobba vidare med att öka läsförståelsen. - Vi anser att det är viktigt att göra DLS-diagnoserna så tidigt som möjligt i årskurs 7. Vi vill utveckla rutinerna kring uppföljning av DLS. Tester bör göras även i år 8 och 9. Vi vill ha mer tid för att analysera resultatet. - Vi föreslår en omorganisation av läxläsningen (EV) - att behovspröva läsläsningen. Effekter - Vi förväntar oss att läsförståelsen ökar. - Vad gäller övriga effekter så hänger de samman med hur kommunen/skolan bemöter våra utvecklingsförslag (se ovan). Återkoppling - Eleverna får reda på sina resultat via SchoolSoft. Enskilda samtal med elever erbjuds också. Matematik - Vi behöver få eleverna att arbeta med matematiken mer hemma. Vi upplever att de inte följer vårt råd om att repetera och arbeta lite med matematiken flera gånger i veckan. - Vi ska testa att ha fler läxförhör i matematik där vi fokuserar på de olika förmågorna kopplat till det centrala innehållet vi just då behandlar. - Vi tänker oss att vi under uppstartsdagarna tar ett par timmar till att skapa formulär gemensamt till exempel i Flubbaroo. Dessa förhör lägger vi upp så att de första uppgifterna handlar om problemlösning, de följande om begrepp och så vidare. Engelska - Vi ska fortsätta utveckla vår undervisning och vårt samarbete inom engelskan. - Fortsätta satsa på de viktiga områdena tala, läsa och skriva. SO - Förslag på ökad ämnesintegrering. Samarbetet mellan ämnen (utanför) So skulle definitivt kunna fungera bättre. Vi skulle bland annat kunna samarbeta med svenska inom just området källkritik. Tyvärr är det problem att kunna samarbeta med NOgrupperna eftersom de har mindre elevgrupper (för laborationernas skull) och inte helklass som vi i SO. - Om vi arbetar i tema kan vi pricka av kunskapsområden och kunskapskrav. - Använda digitala läromedel. En hel del finns som är bra, men detta förutsätter att nätverket verkligen fungerar. Här krävs även en tydlig vägledning från pedagogernas sida för att eleverna ska kunna hitta bra och relevant information. - Tänka igenom hur vi fördelar det centrala innehållet genom årskurserna. - Sommarskola i fler ämnen, till exempel SO. - Fortsätta vårt påbörjade arbete med 1-1. Datorerna upplevs som i det stora hela positiva. Enklare söka information, bra hjälpmedel för dysletiker att få texter upplästa, erbjuder större variation i undervisning och redovisning etc. NO - En idé är att vi alldeles i början av läsåret har en kurs i hur man skriver en laborationsrapport, utifrån den gemensamma mall vi har i NO-ämnena. Vi kan samarbeta ännu mer i NO-ämnena vad gäller detta. - Beslut fattades att vi i ska se över vår mall för rapportskrivning samt att vi varje höst ska samarbeta kring bedömning och utveckling av elevernas rapportskrivning. Kvalitetsdokument 2013, Grundskola (läå 2012/2013) 7(13)

3.3 Resultat på läsdiagnoser Resultat på de olika läsdiagnoserna som skolan har genomfört under året Läsdiagnoserna görs i årskurs 7 och resultaten i årskurs 7 läsåret 2012/2013 är nedslående och alarmerande. De visar att 20 % av eleverna har stanine 1-3, som är lika med resultat under genomsnittet för åldern. När det gäller pojkars och flickors resultat så ser vi att flickorna har en sämre läsförmåga än pojkarna, vilket är förvånande med tanke på att det är pojkarna som det vanligtvis larmas kring. I diagnosen som mäter läshastigheten hade 33 st elever stanine 1-3 och av dom var 10 pojkar och 23 flickor. I diagnosen som mäter läsförståelsen hade 31 st elever stanine 1-3 och av dom var 12 pojkar och 19 flickor. Dessa resultat är som ovan nämnt inte förväntade. Det är de svagaste resultaten som vi på Fribergaskolan har haft någonsin på nytillkomna elever i åk 7. Vid överlämningarna från åk 6 fick vi information om att vi skulle få ett stort antal elever med behov av extra stöd i ett flertal ämnen, men inte att de skulle handla om var femte elev. Vi har gjort en läsplan för åk 7 (blivande åk 8): - Kunskap om lässtrategier (se t.ex. Fyra smarta lässtrategier ). - Läsförståelse A-C - Enkla textgenrer, t.ex. insändare, recension - Läsa minst två ungdomsböcker (anpassade efter elevens förmåga), varav en bok läses gemensamt i stor eller liten grupp - Ordkunskap - Boksamtal - Författarbesök Samarbete med SO - Läsa artiklar, återberätta och diskutera? - Ordkunskap - Förförståelse inför arbete med faktatexter 3.4 Hur har ni arbetat med att förbättra läsförmågan/läsutvecklingen hos pojkar i f-klassen och i åk 1-9? Beskriv kortfattat hur detta arbete har gått till Vi har följt kommunens planering när det gäller DLS-testerna i årskurs 7. Även tidigare har vi gjort dessa DLS-tester så vi har ett bra underlag ett antal år tillbaka att jämföra med. Undervisande lärare i svenska och speciallärarna ansvarar för att testerna blir genomförda och analyserade. De kommer sedan överens om vilka insatser som behöver göras. Kvalitetsdokument 2013, Grundskola (läå 2012/2013) 8(13)

I årets årskurs 7 visade testerna ett stort behov av lästräning och därför har vi gjort extraordinära satsningar detta läsåret på nytt undervisningsmaterial. Alla lärare i svenska i alla årskurser har en lästimme regelbundet, oftast varje vecka. Eleverna stimuleras till att läsa lämplig litteratur med hjälp av läraren i svenska samt vår skolbibliotekarie. Skolbibliotekarien har ett nära samarbete med lärarna när det gäller att tillhandahålla bra litteratur som väcker elevernas intresse. Pojkarna har varit prioriterade och i fokus för nyinköp av litteratur. Skolbiblioteket är mycket välbesökt och uppskattat. Det är inte bara läsning det handlar om utan eleverna ska också redovisa sin läsning på olika sätt, bland annat med hjälp av bokrecensioner och muntliga redovisningar. I år har också flera lärare i svenska använt sig av bokbloggar där eleverna ger varandra återkoppling på det som läses. Speciallärarna har haft särskild lästräning med enskilda elever. De elever som väljer att inte läsa moderna språk (B-språk) har förstärkning i svenska och engelska. I denna gruppen finns det av naturliga skäl en del elever som behöver träna sin läsförmåga och det finns oftast fler pojkar än flickor. Eleverna har sitt språkval tre gånger per vecka, vilket innebär att eleverna har bra möjligheter att träna sin läsförmåga. Vid dessa lektioner finns speciallärarna med och stöttar elever. Läsningen är ett prioriterat och viktigt moment i undervisningen i dessa grupper. Vi ska fortsätta vårt arbete med att satsa på de läsutvecklingsinsatser som vi gör. Vi ska utöver DLS-testerna i årskurs 7 också på eget initiativ följa upp med DLS-tester i årskurs 8. Vi ska också komplettera med screeninginstrumentet DUVAN för att på ett bättre sätt kunna få en god bild av elevernas svårigheter. 3.5 Kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor Beskriv arbetet med att minska kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor Kunskapsresultaten visar att flickor totalt sett har högre betyg och lyckas aningen bättre på nationella prov, diagnoser, tester m.m än vad pojkarna gör. De ämnen där det är störst skillnad och där flickorna har klart högre betyg är i bild och hem- och konsumentkunskap. Andra ämnen där flickorna visar klart högre resultat är i svenska, religion, samhällskunskap och kemi. Ämnen där pojkarna visar högre resultat är i fysik och i viss mån i historia. I de övriga ämnena engelska, matematik, biologi, teknik, musik, slöjd, geografi och språkval är det relativt jämnt, men flickorna har något bättre betyg. I idrott är det väldigt lika mellan pojkar och flickor. De viktigaste insatserna för att minska skillnaderna är: - att försöka variera undervisningen så mycket som möjligt, att blanda arbetsuppgifter och provtyper (skriftligt och muntligt) så att alla kan visa sina kunskaper. Det gäller att Kvalitetsdokument 2013, Grundskola (läå 2012/2013) 9(13)

ge eleverna möjlighet att visa sina förmågor i så många olika bedömningssituationer som möjligt. - att ge alla elever undervisning i studieteknik för att ge dem större förutsättningar att lyckas med sina studier. De behöver bli medvetna om sin lärstil och lära dem olika tekniker som effektiviserar och underlättar deras skolarbete. - att ge de elever som har behov av det, hjälp med struktur och planering av sitt skolarbete. Detta stöd ges framför allt av vår studie- och yrkesvägledare. Av de elever som får detta stöd är majoriteten pojkar. - att stimulera alla elevers, men framför allt pojkarnas, läsning och på så sätt utveckla deras språk och läsförmåga. God läsförmåga är grunden för alla ämnen. 3.6 Hur har ni arbetat med att stödja och utveckla lärarnas kunskaper vad gäller betyg och bedömning? Beskriv kortfattat hur ni arbetat med betyg och bedömning Utvecklingsarbetet med betyg och bedömning har fortsatt under året. Arbetet har framför all skett under gemensamma personalkonferenser och i ämnesgrupperna. Vi ser en klart positiv utveckling i lärarnas arbete där också SchoolSoft underlättar arbetet med att koppla arbetsuppgifter/arbetområden från kursplanerna så att de synliggörs för eleverna och bedömningen visas i ämnesmatriserna på SchoolSoft. Det har förts många diskussioner inom och mellan ämnesgrupperna om bedömning och betygssättning av framför allt betygsnivåerna D och B, där det inte är lika enkelt som för E, C och A. En utmaning har också varit att tolka, definiera och få en samsyn kring de olika kunskapskraven och värdeorden. En viktig del i arbetet med betyg och bedömning har också varit det kommungemensamma träffarna för de lärare på våra åk 7-9 skolor som rättar nationella prov. De har under vårterminen 2013 träffats för att diskutera provens utformning och hur de ska bedöma elevernas prov. I dessa möten har det varit en bra dialog mellan lärarna och det har upplevts positivt att på detta sätt skapa en likvärdig bedömning i kommunen. Vi har fortsatt med informationstillfällen för våra föräldrar. Under läsåret har vi bjudit in föräldrar från årskurs 7 och 8 till möten kring Lgr 11, den nya betygsskalan och betyg och bedömning. Särskilt föräldrarna i årskurs 7 har uppskattat detta och det har varit stor uppslutning på dessa möten. Det finns ett fortsatt behov av att det avsätts extra tid för diskussioner och samtal kring betyg och bedömning under nästa läsår. 4 Övriga frågor 4.1 Hur arbetar skolan för att göra skolan tillgänglig för elever med olika funktionsnedsättningar Beskriv hur ni arbetar för att göra skolan tillgänglig för elever med olika funktionsnedsättningar Grunden i vårt värdegrundsarbete är att alla är lika mycket värda och att vi ska visa Kvalitetsdokument 2013, Grundskola (läå 2012/2013) 10(13)

respekt och tolerans mot varandra. Detta finns med i det vi kallar "Fribergandan" där ömsesidig respekt är grundbulten och där vi alltid stöttar och hjälper varandra. I alla våra arbetslag så arbetar lärarna med teambuilding och andra aktiviteter som ska göra att alla, oavsett vad man har för bakgrund eller vem man är, ska känna sig sedda, välkomna och respekterade. Vi försöker individualisera de olika insatserna efter varje elevs behov. Vår Resursgrupp arbetar med de elever som har neuropsykiatriska funktionshinder. I Resursgruppen skräddarsys schemat efter varje elevs behov. Målet är att alla elever ska inkluderas i stor grupp i största möjliga utsträckning. Även våra specallärare/specialpedagoger för de "stora klasserna" arbetar för att individualisera insatserna efter varje elevs behov. I och med 1-1-satsningen så har alla elever tillgång till talsyntes, StavaRex och SpellRight. Detta gör det definitivt lättare för elever som har funktionsnedsättningar att i sitt skolarbete ta hjälp av dessa hjälpmedel utan att det märks. Detta gör att eleverna känner sig mer "normala" och bekväma i sin funktionsnedsättning. Totalt sett har vi goda kunskaper om elever med funktionsnedsättning när vi inbegriper Resursgruppens kompetens och erfarenheter. Skolan informerar om Resursgruppens verksamhet på hemsidan och i den broschyr som skolan delar ut varje år i samband med skolvalet. Vi har påbörjat ett arbete med ta fram en tillgänglighetsplan. Detta ska slutföras nästa läsår. Vi ska förbättra rutinerna för informationen till de som är berörda av en elevs funktionsnedsättning och där anpassningar måste göras i undervisningen och i skolarbetet. 4.1.1 Kundenkäten 2013 "Jag kan arbeta utan att bli störd under lektioner och arbetspass." Resultat Fribergaskolans resultat är att 64 % av eleverna anser att de kan arbeta utan att bli störd under lektioner och arbetspass. Alla elever behöver och vill ha studiero. Det är emellertid väldigt individuellt hur eleverna upplever klassrumssituationen. En del elever bryr sig inte speciellt mycket och andra är känsliga för ljud. Vissa lektioner/ämnen ska vara helt tysta, medan andra tillåter en viss ljudnivå till exempel slöjd och teknik/praktiskt arbete. Vi vill att alla ska få studiero och därför arbetar vi aktivt för: - att ha höga förväntningar på eleverna och att medvetandegöra dem om att arbetsinsatsen påverkar resultatet. - att arbeta med trivsel och studiero i klassrummet genom diskussioner och samarbetsövningar. - att eleverna har fasta placeringar i klassrummet. - att vi har tydliga regler om hur det ska vara i klassrummet, till exempel med mobiler och datoranvändning. - att vi vid behov gör förändringar i klasserna för att öka arbetsron (byte av klass). Allt för elevernas bästa. Kvalitetsdokument 2013, Grundskola (läå 2012/2013) 11(13)

Som förbättringsåtgärd kan vi bli ännu mer konsekventa och sampratade kring hur vi efterlever vår policy. "Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet." Resultat Fribergaskolans resultat är att 85 % av eleverna anser att de vet hur det går för dem i skolarbetet. Vi redovisar hela tiden för hur det går för eleverna i sitt skolarbete till elever och föräldrar på SchoolSoft. Detta är nu inarbetat och eleverna får mycket återkoppling på sitt skolarbete genom detta. Det finns dock en viss skillnad i rapporteringen beroende på ämne. I de teoretiska ämnena är det mer återkoppling än i de praktiska, som till exempel bild, slöjd och hem- och konsumentkunskap. Det skiljer också lite grann mellan olika lärare. Varje termin genomför mentorn ett utvecklingssamtal med elev och vårdnadshavare. Inför samtalet förbereder sig eleven med ett antal frågor och väljer utifrån sina ämnesmatriser ut tre stycken ämnen som eleven vill förbättra. I dessa ämnen sätter sedan eleven upp mål för vad som kan förbättras under terminen. Som förbättringsåtgärder kan vi åstadkomma en högre och jämnare nivå på rapporteringen i SchoolSoft, samt förenkla ämnesmatriserna, som är ett viktigt underlag, inför utvecklingssamtalen. "Jag är med och planerar mitt skolarbete." Resultat Fribergaskolans resultat är att 69 % av eleverna anser att de får vara med och planera sitt skolarbete. Vi har ägnat mycket tid åt Lgr 11 och de nya kursplanerna. I kursplanens centrala innehåll anges tydligt vad som ska tas upp inom ämnet och vad eleverna ska lära sig. Lärarna upplever att eleverna inom ramen för många skoluppgifter har stora möjligheter att påverka hur de ska arbeta, genomföra uppgiften och redovisa den. Elevrepresentanter är med på lärarnas arbetslagsmöten vid några tillfällen per år och framför då åsikter om sin skolsituation. De är också med och planerar temadagar m.m. Som förbättringsåtgärd ska vi informera eleverna mer om Lgr 11 och de nya kursplanerna. Vi kan också involvera eleverna ännu mer i det vardagliga arbetet. Vi måste påpeka för eleverna alla de tillfällen de faktiskt påverkar arbetet under lektionerna, men som de kanske inte alltid uppfattar. Exempelvis när eleverna planerar valfria uppgifter inom ett visst arbetsområde, teknikuppgifter, slöjdarbeten m.m. Vi ska också påminna dem om att när vi ställer krav på att de ska göra en planering för vissa arbeten, är detta detsamma som att de får vara med och påverka hur de vill arbeta på lektionerna. Detta är givetvis lättare i vissa ämnen än i andra. När lärarna blir mer inarbetade och trygga med den nya läroplanen kan detta ytterligare utvecklas. "Eleverna är med och bestämmer hur vi skall arbeta med olika skoluppgifter." Resultat Fribergaskolans resultat är att 62 % av eleverna anser att de är med och bestämmer hur de ska arbeta med olika skoluppgifter. Kvalitetsdokument 2013, Grundskola (läå 2012/2013) 12(13)

I hög grad överensstämmer svaret på denna fråga med föregående fråga. Ytterligare en dimension som är viktig att ta upp är att vi alla, både lärare och elever, har fått ett nytt arbetsverktyg, datorn (1-1). Det tar tid att hitta sätt att arbeta med datorn som känns bra. Lärarna måste få tid att prova fram arbetsmetoder de själva är trygga med och eleverna måste också få tid att bli trygga i användandet av datorn innan de kan hjälpa till med att påverka arbetsmetoderna. Som förbättringsåtgärd kan vi mer systematiiskt utvärdera elevernas uppfattning om elevmedverkan efter varje arbetsområde. Kvalitetsdokument 2013, Grundskola (läå 2012/2013) 13(13)