Kunskap i skolan. LÄRANDE genom Mål och bedömning. Fäladsgården



Relevanta dokument
C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

Kursplanen i ämnet matematik

Sammanfattning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Nationella prov i NO årskurs 6

Plan för matematikutvecklingen

Betyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik.

Bengt Drath. Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap)

Övergripande planering

Förra regeringens motiv till IUP

Prata matematik. Bengt Drath. Stöpenskolan i Skövde kommun

BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9)


Pep för arbetsområdet: No - Rymden

Redovisning 1. Daniel Nordström

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv

Förhållningssätt till ämnet

Guide för bedömning. Lgr11 den samlade läroplanen

Kartlägg kunskaper och forma förmågor

Att arbeta med skrivmallar och uppgiftsmatriser en pilotstudie om ett språkutvecklande projekt i samhällsvetenskapliga ämnen i åk 8

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund

Kursplanen i ämnet religionskunskap

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

BETYG GYMNASIESKOLAN

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan

Bedömningar för lärande - i teori och praktik. Kristina Lohman Flen 21 mars 2012

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1

Lokal pedagogisk planering - ett exempel. Inge-Marie Svensson

Tummen upp! lärarsida från sidan 32 Elevuppgifter från sidan 23 Utdrag ur bedömningsstödet, se nedan

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

Policy för utvecklingssamtal på Lemshaga Akademi

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan.

Grundskolans. Elevens Val

Broskolans röda tråd i Svenska

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.

Broskolans. röda tråd i Slöjd

Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare

LPP för årskurs 2, Matte V HT12

Kursplanen i ämnet historia

Arbetar skolor systematiskt för att förbättra elevernas kunskapsutveckling?

Företagsekonomi 1. Daniel Nordström

Regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Lunds Montessorigrundskola

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:

2.2 Kunskaper. Målbeskrivning

Verksamhetsrapport. Skoitnst.. 7.1,ktion.en

LPP Matematik åk 4 Vt-14

Kvalitetsanalys. Länghemskolan

Tummen upp! Matte Kartläggning åk 5

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål

Kursplan. Kurskod GIX711 Dnr MSI 01/02:65 Beslutsdatum

ELEVDOKUMENTATION i Stockholm Skolwebb

Kursplanen i ämnet geografi

Verksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola

Lärande bedömning. Anders Jönsson

Vi har inte satt ord på det

Kursplanen i ämnet kemi

Mål och resultatstyrning

Visa vägen genom bedömning

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport

Ämnesprov för grundskolans Lärare

Välkomna! Närträff 9 februari Samordnareen. nyckelfunktion för att stärka utbildningens kvalitet

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

Bedömning av matematiska förmågor. Per Berggren och Maria Lindroth

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)

Beslut för grundskola

Teamplan Ugglums skola F /2012

Kursplanen i ämnet svenska

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

KVALITETSUPPFÖLJNING TJÄRNÖ SKOLA årskurs 1 6 LÄSÅRET 2014/2015

LPP Lokal Pedagogisk Planering

Inte matriser nu igen. Det är skillnad på matris och matris

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

Att som lärare utveckla kunskap om och förmåga att stödja alla elevers språkoch kunskapsutveckling.

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

Tummen upp! Matte ÅK 6

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

Regelbunden tillsyn i Tallidsskolan

Pedagogisk Planering - Qahuuls skattkammare

Lokal målplan Svenska Skolan i Wien och Lönnerberga der Bilingualer Kindergarten

IT-strategi. Essviks skola 2015

Övergripande planering

Ämnesprov för grundskolan

Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9

IUP skriftliga omdömen årskurs Sid 1

LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng

Använda familjewebben

Handbok Unikum vårdnadshavare Unikum verktyg för IUP med skriftliga omdömen

Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun

Projektplan för att utveckla och fördjupa lärares läroplans- och bedömarkompetens

Lgr 11 Nya kursplaner Nytt betygssystem

Ett nytt betygsystem. Kort genomgång utifrån grundskolans styrdokument

Transkript:

Kunskap i skolan LÄRANDE genom Mål och bedömning

Framtiden? Någon har sagt: Om 50 år finns inte 70% av dagens yrke!

Skolans innehåll? Om vi inte vet så mycket om morgondagen kanske vi inte kan fokusera så mycket på innehållet. Viktigare att veta var man hittar informationen och kunna hantera denna information.

Lydnadskultur till Ansvarskultur Istället för att lära sig det rätta svaret behöver man få en grund för att utveckla ett rimligt svar. (Marton, Carlgren)

Skolans styrdokument Grundskoleförordningen Läroplanen (Lpo 94) Kursplanerna (inklusive betygskriterier)

Förr: kvantitativ kunskap Olika ämnens faktainnehåll: Fakta om historisk epok Grammatik i språk Veta hur man räknar ut arean på en triangel Lära sig utantill, reproducera

Nu: kvalitativ kunskap Utveckla olika förmågor t ex: Använda begrepp Använda teorier Använda modeller Se sammanhang Dra slutsatser Utveckla tänkandet ämnena

Skolverkets förklaring Den kvalitativa synen på kunskap innebär att andra kvaliteter än faktainlärning lyfts fram. Att se och förstå sammanhang och principer blir viktiga aspekter av kunnandet. Det ska inte vara möjligt att skaffa sig ett högt betyg endast genom att behärska en stor mängd stoff. Faktamemorering måste kompletteras med andra kvaliteter.

Kvalitativa kunskaper förutsätter kvantitativa kunskaper Man kan inte förstå och använda faktakunskaper man inte har.

Läraruppdraget enligt Lpo 94 Vi ska lära eleven att lära sig. Eleven ska utveckla olika förmågor.

Reflektionsdagar Varför? Öka måluppfyllelsen bland eleverna Öka trivseln på Hur? Eleverna arbetar med sin förståelse av hur de lär sig genom lärandemodeller. Aktuella värdegrundsfrågor diskuteras utifrån lärandemodeller.

När? - 1 ggr/månad Klassen arbetar tillsammans med klassföreståndare kl. 08.30 14.00 Utlagda i planeringskalendern

Förmåga = Handling = Göra Exempel: Eleven använder begrepp, modeller och teorier (NO) Eleven planerar, genomför, utvärderar och dokumenterar (NO) Eleven gör enkla analyser (svenska) Eleven använder sig av (svenska) Eleven använder olika källor, sammanställer material, granskar, värderar och jämför samt drar slutsatser och argumenterar utifrån dessa (SO) Eleven utvecklar ett logiskt och problemlösande sätt att tänka. (matematik)

Vad ska vi bedöma? Förutom fakta- och begreppskunskaper, även komplexa kompetenser och sätt att resonera.

Kvalitet som ska bedömas All kunskap kan uppnås i olika grad Exempel ur vuxenvärlden: duktiga och mindre duktiga bilförare duktiga och mindre duktiga läsare duktiga och mindre duktiga konstnärer duktiga och mindre duktiga matematiker

Hur ska vi bedöma? Ge eleverna utmanande uppgifter för att stimulera komplext tänkande Göra förväntningarna (mål, goda exempel) synliga för eleverna Ta in eleverna i bedömningen av sitt eget lärande

Exempel på bedömningsuppgift År 9 (SO): Jämför Tyskland under 1930-talet och utbrottet av andra världskriget med USA:s krig i Irak och diskutera om det finns samband mellan demokrati och fred.

Exempel på bedömningsuppgift År 9 (Np kemi) En skolklass har gjort mätningar i en sjö nära skolan vid upprepade tillfällen. De har mätt ph strax efter terminsstarten under några års tid. (ett diagram visas) Eleverna bestämmer sig för att ta kontakt med kommunens miljöchef. Motivera utifrån ett naturvetenskapligt perspektiv vilka miljöåtgärder kommunens miljöchef bör föreslå på kort och på lång sikt utifrån de mätresultat eleverna visar upp?

Utveckling - betyg Vi ska stötta elevernas lärande (dvs kunskapsutveckling), t ex: Klassrumssamtal Skriftlig respons Arbete med utvecklingsmatrisen Kamratrespons Reflektionsdagar Vi ska se hur långt mot målen eleverna nått: Skriftligt omdöme Betyg

Fakta till Förmåga Förstå målen Genomgång Läsa Iaktta Fakta Härma Samtala Samarbeta Arbeta Ge respons Träna Skrivuppgift Drama Presentation Prov Laboration Tillverka Färdighet Lärarrespons Elevrespons Självreflektion (Betyg) Bedöma

Arbetsområdesplanering Arbetsområdesplanering Varför? Mål! Hur? Tidsplanering Vad? När? Matris Utvalda rader som matchar de utvalda strävansmålen

Utvecklingsmatris (exempel) Bedömningen avser: Förmågan att hantera centrala begrepp Återger vissa begrepp Använder centrala begrepp med viss förståelse Använder viktiga centrala begrepp Behärskar ett flertal viktiga centrala begrepp Använder centrala begrepp där helheten visar på förtrogenhet Förmågan att hantera fakta Återger viss fakta Använder fakta från lektionerna under temat Använder fakta från tidigare teman och årskurser Använder egen inhämtad fakta som visar på förståelse Använder fakta från flera olika källor där helheten visar på förtrogenhet Förmåga till att använda olika källor Återger innehållet ordagrant Söker och sammanställer fakta från olika källor Klarar av att hitta egna källor Kan förklara sitt val av källor Kan föra ett källkritiskt resonemang Förmåga till självständighet i arbetet (ej sobedömning) Har med sig material och kommer i tid Kommer igång med arbetet efter påtryckning Sätter igång direkt med att lösa uppgifterna Kommer med egna relevanta förlag till uppgifter Kommer med egna relevanta förslag till uppgifter och fullföljer dem Förmåga att arbeta tillsammans med andra (ej sobedömning) Arbetar enskilt Är delaktig i gruppens arbete Tar ansvar för gruppens gemensamma arbete Försöker inspirera resten av gruppen Är en inspiratör för resten av gruppen

Elevens lärande med formativ bedömning Arbetsområde Arbetsområde IUP