Återhämtning möjlighet eller önsketänkande? Erfarenhetsbaserad återhämtning de professionellas bidrag Halmstad 22 maj 2012 Socialpsykiatriskt Forum Alain Topor FoU-enheten. Psykiatri Södra Stockholm Institutionen för Socialt Arbete. Stockholms Universitet alain.topor@socarb.su.se alain.topor@sll.se
Återhämtning möjlighet eller önsketänkande? Brukarmedverkan inom det psykiatriska fältet Alla för Men?
Återhämtning möjlighet eller önsketänkande? SKL (2010) skriver i ett positionspapper : En obalans Förhållningssättet mellan den professionelle och patienten/brukaren både på individnivå och verksamhetsnivå vilar idag i alltför stor utsträckning på en obalans i maktförhållanden och på sina håll en föråldrad kultur där de professionella är auktoriteter som skall lösa individens situation. Synen på den enskilde har präglats av att denne är en mottagare av välfärdstjänsten som inte kan eller får påverka sin egen process, eller hur verksamheten bedrivs.
Återhämtning möjlighet eller önsketänkande? WHO (2005): Läpparnas bekännelse Complex issues are involved, but making rhetoric into reality remains the challenge. The notion of empowerment receives a great deal of lip service, but deep-seated issues of power and professional status are at stake and should not be ignored.
Återhämtning möjlighet eller önsketänkande? Lindqvist (2007): Oförmögna Dels kan psykiskt sjuka och funktionshindrade lätt uppfattas som några som är oförmögna att föra sin talan just p.g.a. sina symptom och funktionshinder. Dels är psykiatrin en del av den specialiserade medicinen som bygger på expertis och där patienten lätt förvandlas till objekt för (välmenta) företrädare för vården.
Ingenting om oss utan oss Nationella psykiatrisamordningen (ngn gg 2000): Erfarenheterna från projektet, den samlade rapporteringen i Sverige och den internationella forskningen visar att inflytandet för brukare och anhöriga och kvaliteten på arbetet för att möjliggöra detta i Sverige som helhet håller en mycket låg nivå.
Den kluvna världen Alla pratar om brukarmedverkan Men vem är brukaren? Hur beskrivs han/hon av psykiatrin? Hur beskrivs han/hon i statliga utredningar?
Den kluvna världen Socialstyrelsen (2011) många patienter upplever att de inte får en chans att vara delaktiga i de beslut som tas om deras behandling. Socialstyrelsen (2011) Individens är den verklige experten på sina egna problem. ( ) Det är alltså viktigt att han eller hon involveras i både utredning och beslutsfattande.
Den kluvna världen Enligt Socialstyrelsen (2010) personerna tenderar att försjunka i sig själva, leva i sin egen värld och te sig inaktiva med nedsatt drivkraft och förändrat känsloliv. Andra förekommande symtom är oförmåga att fatta beslut och tankestörningar. [ ] hallucinationer och vanföreställningar.
Evidensbaserade insatser I psykiatrisk litteratur: De allmänna symptomen på psykos är: Störd verklighetsuppfattning, som innebär att personen ser och uppfattar verkligheten på ett helt annat sätt. Störd jaguppfattning, som innebär att personen inte alltid vet var gränserna för kroppen och tankarna går. Ingen eller liten sjukdomsinsikt, som innebär att personen inte inser att han är sjuk. Det kan vara tvärtom. Personen tycker att omgivningen är sjuk. Störd objektrelation, som innebär en störd förmåga att lita på eller knyta an till andra människor. (Andersson Högglund & Hedman Ahlström, 2000, s 112)
Den kluvna världen DSM IV (APA 2000) psykosdiagnos:... impairment that grossly interferes with the capacity to meet ordinary demands of life and a gross impairment in reality testing. Schizofrenidiagnosen: restrictions in the initiation of goal-directed behavior (avolition).
Kan psykiatrin bli återhämtningsinriktad? Tydliga motsättningar mellan: Psykiatrins traditionella praktik och synsätt och Brukarnas erfarenhetskunskap och återhämtningsforskningen. En motsättning som sällan tas upp, men förklarar motståndet mot brukarmedverkan mm
Återhämtning Ett annat exempel Återhämtning (recovery)
Återhämtning Baskunskaper 1 De flesta återhämtar sig De har alltid återhämtat sig De återhämtar sig mest i U-länder Att återhämta sig verkar inte vara statistisk kopplat till någon specifik behandlingsinsats
Återhämtning Baskunskaper 2 Att komma sig är en brukarpraktik Där de professionella och vården intar en perifer position
I USA The President s New Freedom Commission on Mental Health. 2003: The goal of a transformed system: Recovery. Because recovery will be the common, recognized outcome of mental health services, the stigma surrounding mental illnesses will be reduced, reinforcing the hope of recovery for every individual with a mental illness.
I Sverige SBU (2012) Läkemedelsbehandling vid schizofreni Schizofreni är en kronisk sjukdom God livskvalitet är ett viktigt mål i all vård, men framför allt i sammanhanget kroniska sjukdomar, där ett totalt tillfrisknande är osannolikt.
Kan psykiatrin bli återhämtningsinriktad? Ifrågasätter psykiatrins traditionella syn på: Allvarliga psykiska störningar Brukaren Vad som hjälper?
Kan psykiatrin bli återhämtningsinriktad? Allvarliga psykiska störningar Sjukdom - Mänsklig process Obotliga - Återhämtning
Kan psykiatrin bli återhämtningsinriktad? We know that schizophrenia is fundamentally a biological problem that is no different in priciple from such problems, like cancer or heart disease or diabetes Firth & Johnstone 2003
Kan psykiatrin bli återhämtningsinriktad? Brukaren Offer Aktör Oförmögen till sociala rel Utvecklar sociala rel Passiv mottagare Ömsesidiga processer Compliance Arbetsallians
Kan psykiatrin bli återhämtningsinriktad? Compliance (Socialstyrelsen 2006): Att patienten följer de råd, ordinationer och rekommendationer som hon eller han får av sin behandlare anges ofta som en avgörande fråga för om behandlingen ska bli lyckosam. Till följsamhet räknas, förutom att ta sin medicin på föreskrivet sätt, även att infinna sig för återbesök m m.
Kan psykiatrin bli återhämtningsinriktad? Hjälpande relation/arbetsallians Ömsesidig följsamhet Brukarens erfarenhetskunskap Emotionell laddning Inte manualbaserad och diagnosbaserad, utan individuellt anpassad
Kan psykiatrin bli återhämtningsinriktad? Vad hjälper? Psykiatrin Många olika aktörer Speciella yrkesgrupper Alla möjliga Diagnos Oberoende diagnos Behandling Många situationer Bestämda insatser Sociala relationer Compliance Egen makt
Kan psykiatrin bli återhämtningsinriktad? Olika aktörer: Andra brukare Anhöriga och vänner Tillfälliga bekantskaper Hundar Professionella
Kan psykiatrin bli återhämtningsinriktad? Hur skapas en arbetsallians, en hjälpande relation? - Ett problematiskt svar
De professionellas bidrag Hjälpande professionella I: kindness and hopefulness (Laugharne et al. 2011, p. 7) genuine interest and understanding and nice and pleasant (Borg & Kristiansen 2004, p. 500 & 501) nice, friendly, kind, humane, attentive, obliging, helpful, patient, genuinely interested and genuinely involved (Denhov & Topor online, p. 4).
De professionellas bidrag Att känna sig Sedd Hörd Respekterad Men vad betyder det?
De professionellas bidrag Regelbrott Att göra mer än eller någonting annat än det brukaren har lärt sig kunna förvänta sig av personal.
De professionellas bidrag Då fick jag komma till en arbetsförmedlare. Vi började snacka om jobb, men ganska snabbt så satt jag där och beskrev vad jag upplevde. Och den personen var intresserad, lyssnade och inte bara lyssnade, utan kunde ställa frågor också. Så att när jag hade berättat någonting så var det någonting i det som jag hade berättat, som hon frågade om
De professionellas bidrag Därmed kände jag att det fanns intresse för det. Och jag såg fram emot våra träffar. Jag kunde tänka att jag får inte ta livet av mig, för att jag måste träffa henne för att vi skall fortsätta att språka. Jag kände att hon inte var likgiltig. Egentligen skulle vi prata jobb, men inte gjorde vi det.
De professionellas bidrag Och så fick det ta sin tid. Vi satt inte sådär snävt inbokade, jo tiden jag skulle vara där, men sedan fick det ta sin tid litegrann. Att känna det var oerhörd värdefullt. Hon fick höra mycket, men hon stod ut med att lyssna och vara intresserad och tyckte att det fanns någonting som gav henne något tillbaka.
De professionellas bidrag Vardagliga handlingar I en icke vardaglig situation I en icke vardaglig relation
De professionellas bidrag Veronika Hon är trevlig och snäll Efter att jag hade arbetat en månad kom hon med en ros till mig. Den har jag torkay och har därhemma. Sådana små grejer Förra månaden fick jag låna 100 kronor av henne för att jag hade inga pengar till de sista dagarna på månaden. Den fick hon tillbaka idag
De professionellas bidrag: Inte för alla En orättvisa
De professionellas bidrag Det allra viktigaste som min terapeut har gjort för mig är att han höll ut med mig så många år. ( ) Han utnyttjade inte de små knepen som många terapeuter använder sig av när de byter jobb att göra sig kvitt patienterna.
De professionellas bidrag Han tog med mig till fyra olika arbetsplatser. När han bytte jobb, så fortsatte jag och var med på flyttlasset. Hela tiden markerade han att han hade tid för mig. ( ) Och det var väldigt tryggt.
De professionellas bidrag Utifrån den professionelles behov/lust Har sett något hos brukaren Beredd att ta en risk för det Emotionellt laddat Tycker om brukaren
De professionellas bidrag Utvald Att ha ett värde Ömsesidighet Som kompis En annan professionalitet
De professionellas bidrag Hjälpande professionella I: Laugharne et al. (2011): helping professionals go beyond expertise (p. 7), beyond their professional responsibilities (p. 7) and beyond professional duties (p. 8). Borg & Kristiansen (2004): go beyond their professional role (p. 501). stretch the boundaries of what is considered the professional role (p. 493) on the edge of what is typically considered as professional conduct (p. 499).
De professionellas bidrag Hjälpande professionella II: Ware, Tugenberg & Dickey s study (2004): helpful practitioners willingness to go out of their way to be helpful and who are suspending briefly, the constraints of formal client practitioner roles, thereby going above and beyond the call of duty (p. 556). Topor et al. (2006) above and beyond the job description (p. 29). professionals [who] did not do what was expected of them (p. 31). Denhov & Topor (online) willing to bend the rules (p. 6) that there is a definite, if somewhat flexible, boundary to the private domain (p. 5).
Återhämtningskunskapen Problematiserar Den traditionella psykiatrins kunskap Psykiatrin som medicinsk specialitet och Pekar på andra vägar att hjälpa människor med allvarliga psykiska problem Betonar betydelsen av sociala relationer och faktorer
Den medicinska modellen En osynlig tankeram Isolering Observation Symptom Diagnos Behandling Bot & bättring
Möten som kunskapskälla
Möten som kunskapskälla
Möten som kunskapskälla
Återhämtning En ömsesidig bedömning I L: Visst, men det beror vem du pratar med. Du pratar inte med någon som kan göra dig illa. Det beror på vem du pratar med. T: Man måste vara mycket försiktig med det man säger. L: Och vara försiktig med vem man pratar med! Normalt borde man inte behöva vara försiktig med det man säger i ett samtal, men jag jag har alltid varit försiktig med det jag har sagt. V: Jag med, trots allt. L: Så du måste kunna välja din psykiater eller psykoterapeut. Du måste välja dem. Topor & Di Girolamo 2010
Återhämtning En ömsesidig bedömning II A: Man går fram till den som verkar vänligast, mest avspänd. L: Det handlar om en samhörighet. Ja; samhörighet. Man observerar sjuksköterskorna, läkarna och till och med patienterna när de kommer ut från ett läkarbesök! A: Man vet vem man kan be om en tjänst, vem man kan be om en kopp kaffe, en vid behovs medicin Vänskapsband knyts. Det går att hitta personal som har en kompetens och som respekterar dina önskemål, som engagerar dig i det som de gör. Topor & Di Girolamo 2010
Möten som kunskapskälla
Litteratur Denhov, A. (2007) Hjälpande relationer i psykiatrisk vård en litteraturöversikt. Stockholm: FoU-enheten. Psykiatrins Södra. Denhov, A. (2007) Relationer, viktigare än metoder? Patienter beskriver hur de professionella varit till hjälp i psykiatrisk vård, I Topor, A., Broström, K. & Strömvall, R (red) Vägen vidare. Verktyg för återhämtning vid psykisk ohälsa, Stockholm, RSMH Psykiatri Södra Stockholm. Topor, A. (2004) Vad hjälper? Vägar till återhämtning från svåra psykiska problem. Stockholm: Natur och Kultur. Topor, A. (2011) Återhämtning - Vad är det? Vad hjälper? Hur kan professionella bidra till den? in Sundgren, M. & Topor, A. (red) Psykiatri som socialt arbete. Stockholm: Bonnier Utbildning. Topor, A. (2011) Kan psykiatrin bli återhämtningsinriktad? Psykiatrins praktik och kunskap kontra brukarpraktik och kunskap, Tidskrift för Psykisk Helsearbeid, 8: 303-313.