Oscar Olsen seminar 2018 Rus og Recovery
|
|
- Niklas Strömberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Oscar Olsen seminar 2018 Rus og Recovery Tillitt & recovery capital De professionella bidrag till att komma sig från rus- og psykisk helse problematik. Sörlandet sykehus Universtetet i Agder Alain Topor Alain.topor@socarb.su.se
2 Evalueringsinstrumenter om recovery (NAPA)
3 En problematisk situation
4 En problematisk situation Å ena sidan Brukarinflytande Erkännande av personernas egen erfarenhetskunskap Individualiserade insatser Se personen i sitt sociala sammanhang
5 Å ena sidan (forts.) Involvera pårörende och det sociala nätverket Bygga allians En hjälpande relation
6 En problematisk situation Å andra sidan Allas rätt att få samma insatser (av hög kvalitet) Nationella rättningslinjer Packelösningar (på svensk: vårdprocesskartor )
7 Å andra sidan (forts.) Kontroll Evalueringsinstrument av personen, av relationen, av recovery Dokumentation att de professionellas arbete stämmer med packelösningarnas recept Compliance Följsamhet att göra som doktorn har sagt
8 Ett problem Från centralt håll prioriteras båda saker Men De utesluter varandra Personal och brukarna fångade i denna motsättning mellan Brukarnas önskemål Deras erfarenhetsbaserade kunskap De regler som ska tyra deras arbete
9 En grundläggande förändring Tillit Misstro Mellan centrala och lokala myndigheter Mellan ledning/beställare och vårdarbetarna/utförare Mellan professionella och brukarna
10 Misstrons verktyg Misstron mot de professionella tar sig idag uttryck i Riktlinjestyrda insatser Förbestämda o schemabundna metoder Ökade dokumentationskrav
11 Kunde vara ok Centralstyrningen och kontrollen kunde vara ok. Om de var effektiva Fler mådde bättre
12 Vi har ytterligare ett problem En växande klyfta mellan den dominerande retoriken och vad forskning och erfarenheterna pekar på.
13 Löften Löften om en praktik som bygger på vetenskap (förklaringar till psykiska sjukdomar, Nationella riktlinjer ) Löften om bättre (och fler) diagnoser
14 Löften Löften om bättre mediciner och andra behandlingar (mer effektiva, mindre biverkningar) Löften om att det ska gå bättre för personer som mår psykiskt dåligt (Bot, bättring, återhämtning)
15 Men Det finns inga siffror om att det går bättre för brukarna Flera får diagnoser Diagnoser sägs vara på livslånga sjukdomar
16 Och så det där med att komma sig Att komma sig från allvarliga psykiska och från rus är inget nytt. Det har man alltid gjort.
17 Att komma sig från allvarliga psykiska problem Årtal Att komma sig Totalt Att komma sig Socialt Sammanlagd bättring
18 Och så det där med att komma sig I årtionden har det varit resultatet av en brukar (och en professionell) praktik. Den lågmälda, men upproriska kreativitet hos brukare, anhöriga, boendestödjare, sjukepleijer, socionomer och även psykologer och psykiatrer. Foucault: Subjugated knowledges Förtryckta kunskaper
19 Att komma sig att recoverera sig? Tills att komma sig blev Recovery En speciell professionell praktik som riskerar att byråkratisera och medikalisera människornas arbete med att uppfinna bedringsstrategier.
20 Ett sista problem för stunden Den bio-medicinska modellen Psykiska och rus problem är sjukdomar Forskning för att finna basen i kroppen (hjärnan) där sjukdomen sitter Därför viktigt med rätt diagnos Rätt diagnos är grunden för rätt behandling och därmed för bedring
21 Orsaker It har never been documented that any of the large psychiatriv diseases is caused by a biochemical defect and there is no biological test that can tell us whether someone has a particular disorder. Götzsche, 2013, 199
22 Objektiva diagnoser? Det innebär att för närvarande alla diagnoser bygger på subjektiva bedömningar som i grunden är osäkra och utsatta för nyckfulla ändringar Allen Frances 2013
23 Objektiva diagnoser? Kliniskt verksamma doktorer har ofta en förkärlek för vissa diagnoser och folk får ofta ett flertal diagnoser under sin kontakt med psykiatrin. Forskningen bekräftar att bruket av olika diagnoser varierar mellan olika doktorer, sjukhus och länder Cooke, 2014
24 Den rätta metoden? The dodo-bird verdict
25 Gemensamma faktorer (Frank & Frank) Icke-specifika En stark relation mellan den hjälpsökande och en hjälpare Meningsfullhet Ny kunskap Hopp om att kunna bli hjälpt Erfarenheter av att förändring är möjlig En emotionell laddning mellan hjälpare och hjälpsökande
26 Så Tilltro och tillit Evidensbaserade Så varför så ofta leta världen runt (USA o England) efter Metoden? istället för att fråga brukarna och personalen vad vi redan gör som hjälper människorna Och göra mer av det
27 Double Recovery En studie där vi intervjuade Personer som haft både en psykisk och en rus problematik Personalen som arbetat med dem Fråga. Vad hjälper att komma sig från denna dubbla problematik?
28 En grov uppdelning Första steget; en erfarenhetsbaserad uppdelning av personerna: De som hade erfarenheter av och tillgång till: ett stödjande socialt nätverk en del materiella resurser (boende, ekonomi) en viss tillit till sig själva. Ansågs ha bättre förutsättningar för att komma sig
29 Recovery capital De som inte fastnar har tidigt upplevt någon form av självtillit, det finns en diskrepans mellan hur det är nu med hur det har varit. Någonting har någon gång funkat och det skapar nu en känsla av obehag ( jag vill egentligen inte ha det så här ). Det finns någonting vi kan använda oss av.
30 En grov uppdelning (2) Och de som saknade: ett stödjande socialt nätverk utanför ruskretsarna En tillit till sin egen förmåga att etablera hjälpande relationer Ett tilltro till sin egen förmåga att förändra sin situation Krävde en annan hjälp
31 Första steget etablera tillit till den professionelle 1. Acceptans. Inte reducera personen till sin diagnos, sina problem och tillkortakommanden Men inte förneka dessa problem och svårigheter
32 Första steget etablera tillit till den professionelle 2. Visa att den professionelle går att lita på. Ofta små konkreta situationer Där ord och handlingar hänger ihop. Som leder till konkreta praktiska förändringar för personen
33 Förutsägbar Det viktiga är att vara förutsägbar, att skapa den där tilliten, att vi gör som vi säger, vi följer upp saker, vi uttrycker nyfikenhet och intresse. Vi är inte dömande (och det är inte alltid så lätt). Att de känner sig sedda och bekräftade och att vi är där när vi säger att vi ska vara där.
34 Detaljer som bygger upp hela förhållandet... Jag ringer och talar om att jag kommer (även om vi har avtalad tid) man har en dialog redan där. Så mitt besökt är väntat när jag kommer allt för att ta bort kontrollantstämpeln. Jag ringer på dörren och tar av mig skorna när jag kommer in. Många säger Du behöver inte ta av dig skorna, men då säger jag: Du skulle ju göra det, om du kom hem till mig.
35 Acceptera för att kunna förändra att försöka acceptera och få dem att börja förändra sig, vilket är något de själva vill för ofta så vill man ju sluta med sitt alkoholintag, missbruket. Det gäller att locka, gå med på ett öppet AAmöte, eller gå med till vårdcentralen på öppenvården, man får vara väldigt aktiv i början, att man erbjuder en förändring
36 Detaljer som bygger upp hela förhållandet Jag besöker den här människan i hans hem. Det finns väldigt mycket hospitalisering hos de vi kommer till; de har haft långa tider på institutioner. Så jag hälsar, sätter mig i köket och vi börjar snacka - det är jätte viktiga saker. De detaljerna bygger upp hela förhållandet det blir ett riktigt besök.
37 Uppnå konkreta mål Konkreta förbättringar i levnadsvillkor En materiell bas för ett nytt liv En erfarenhet att förändring är möjlig Well-being Tillitt till den professionelle en omväg till ett självförtroende
38 En slags försäljare Vi ska försöka fixa det här tillsammans. Man är ju en slags försäljare. När han börjar ta det jag levererar på allvar, att det händer något. Sen är det ju inte att han slutar med dricka eller knarka på en gång utan man får en slags allians, en känsla att det här kan nog hålla hela vägen.
39 Vändpunkter Från tillit till personalen till tillit till sig själv Personen tar egna initiativ och nya steg i processen med att komma sig Stärker vidare självförtroendet, individens bild av sig själv
40 När det börjar gå framåt i vår önskade riktning ganska ofta handlar det om en lite ökad tilltro till den egna förmågan. Hitta en självtillit. Jag tänker att vi försöker hjälpa våra klienter att få kontakt med någon sorts tilltro till sig själva.
41 Gensidighet Som ett led i att processen med att komma sig blir hållbar/långsiktig, spelar situationer där personen kan ge tillbaka något till dem som hjälpt honom/henne eller andra som befinner sig i den situation han/hon lämnat
42 Förändrings väg Förändringar i en persons liv och självbild Genom att tillföra den person Resurser Och erfarenheter att förändring är möjlig Via en relation som bekräftar honom/henne bortom sina problem
43 Någonting att ge När de känner att de har något att bidra med, att de ger någonting till människor, till samhället. Att de behövs. Det kan vara allt från att de diskar kaffekoppen, eller att de gillar hundar och vill jobba på hunddagis. Att de har någonting att ge.
44 Recovery capital Recovery capital: a body of resources that can be accumulated or exhausted. Cloud & Granfield (2008, 1972)
45 Olika former av recovery capital Vägen till en tillitt till sig själv (personligt kapital) Via tillit till en person/den professionelle (identitets kapital) Och skapandet av en materiell bas för livet (ekonomiskt kapital) Som leder till uppbyggnaden av positiva sociala nätverk (socialt och relationelt kapital)
46 Recovery capital. Mängd, blandning och motivation The impact of RC depends on both its quantity and its spread. The decisive factor is the persons own motivation to start and pursue this uncertain and demanding journey. Tew (2013)
47 En praktik i motsättning till packelösningar En praktik ofta i motsättning till evalueringssamhället Det måste få ta tid. En dimension om man har missbruk är kravet från olika verksamheter att man måste vidare. De frågar Hur långt har du kommit?. Det ska gå fort men det måste få ta tid. Och det är viktigt att vi kan stå kvar trots att det stormar.
48 Från tillit till personalen till tillit till sig själv
49 Om inte Starta kontakten med att visa sin egen tillförlitlighet och accepterande av den andre Tillsammans med personen uppnå små påtagliga förändringar Dessa erfarenheter kan leda till Ett förtroende för/en tillit till den professionelle Som ett första steg till att känna tillit till sig själv som en agent
50 Olika former av recovery capital Respekt - personal capital De första förändringarna riktade till personens materiella levnadsomständigheter (bostad/ekonomi) economic & social capital Grundar ett hopp om att förändring är möjlig - capital Leder till trust för den professionelle relationship capital Leder till trust för sig själv identity capital
Boendestöd En ny praktik och nya kunskaper
Boendestöd En ny praktik och nya kunskaper En introduktion Institutionen för Socialt Arbete 2 maj 2017 Alain Topor alain.topor@socarb.su.se Psykiatrireformen 1995 genomfördes psykiatrireformen. Många tror
Återhämtning - en introduktion
- en introduktion Återhämtning från allvarliga psykiska problem Luleå 24 april 2012 Alain Topor FoU-enheten. Psykiatri Södra Stockholm Institutionen för Socialt Arbete. Stockholms Universitet alain.topor@socarb.su.se
Återhämtningsinriktat arbetssätt
Återhämtningsinriktat arbetssätt Vad hindrar och vad stöder återhämtning? Hur organiserar vi våra verksamheter för att stödja människors återhämtning? VAD MENAR VI MED ÅTERHÄMTNING? Återhämtning beskrivs
Intervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet
Intervjustudie Barntraumateamet 2013-2014 Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Deltagare Totalt 29 st varav 15 ungdomar 14 föräldrar Deltagare
Korta utbildningar i Bemötande Återhämtning Brukarinflytande Empowerment RSMH UTBILDNING
Catrin Fryklund Korta utbildningar i Bemötande Återhämtning Brukarinflytande Empowerment RSMH UTBILDNING Bemötande våra värderingars ansikte Hur viktigt är ditt bemötande i ditt arbete? Helt avgörande
Evidensbaserat arbete i praktiken
Evidensbaserat arbete i praktiken Arne Kristiansen Socialhögskolan, Lunds Universitet Nationell baskurs om riskbruk, missbruk och beroende Tisdagen den 22 maj 2012 Kårhuset, Högskolan i Halmstad Evidensbaserad
MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se
MI med ungdomar William R Miller & Stephen Rollnick, Motivational Interviewing Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se Hemsidor om MI www.fhi.se/mi www.somra.se www.somt.se www.motivationalinterview.net
15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05
15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering
Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.
Att stärka barnet, syskon och hela familjen Christina Renlund Leg psykolog och psykoterapeut Föräldrar Föräldrafrågor Att hjälpa barn att uttrycka sig handlar också om att hjälpa föräldrar Hur pratar man
Sävsjöviks Förstärkta Familjehem
Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi
UTSEENDEKULTUR & KROPPSUPPFATTNING. Kristina Holmqvist Gattario, docent i psykologi Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet
UTSEENDEKULTUR & KROPPSUPPFATTNING Kristina Holmqvist Gattario, docent i psykologi Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet KROPPSUPPFATTNING / BODY IMAGE En persons upplevelser, tankar och känslor
Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom
Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige
Sävsjöviks förstärkta familjehem
Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk
Jakobsdal HVB, Credere.
Vård & Omsorg Jakobsdal HVB, Credere. i Stenungsunds kommun. Behandlingsverksamheten riktar sig till flickor och pojkar mellan 12-18 år. Upptagningsområde: Hela landet SoL och LVU Foto: Ted Olsson Jakobsdal
KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS
KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD
SMART SMART SMART. Dissonans. Motivational Interviewing SMART Utbildningscentrum
Dissonans Det kan vara lättare att upptäcka klientens del i dissonansen än sitt eget bidrag. Vad har vi störst möjlighet att påverka? Vårt eget beteende eller klientens? Samtalsfällor Frågor och svar Övertala
Påverka /var/andra 1712
Påverka /var/andra 1712 Man vill så gärna ändra på alla andra tänk om man kunde få dem precis som man vill ha dem! Tack till Kay Pollak! Give a man a fish and you feed him for a day. Teach a man to fish
SMART Utbildningscentrum SMART SMART. Dissonans. Motivational Interviewing SMART Utbildningscentrum
Dissonans Det kan vara lättare att upptäcka klientens del i dissonansen än sitt eget bidrag. Vad har vi störst möjlighet att påverka? Vårt eget beteende eller klientens? Samtalsfällor Frågor och svar Övertala
SMART SMART SMART. Dissonans. Motivational Interviewing SMART Utbildningscentrum
Dissonans Det kan vara lättare att upptäcka klientens del i dissonansen än sitt eget bidrag. Vad har vi störst möjlighet att påverka? Vårt eget beteende eller klientens? Samtalsfällor Frågor och svar Övertala
Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?
Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla? Lisa Clefberg, Fil. Dr. Leg. psykolog, leg. psykoterapeut Clefberg Psykologi AB Grev Turegatan 14, 114 46 Stockholm www.clefbergpsykologi.se Tel: 0735-333035
Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator
Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator Agenda Snabb introduktion i AT Vanligaste orsak till begäran av SS. Vad är en
Omsorgskonferensen 2014
Omsorgskonferensen 2014 Framtida neste stopp Ålesund 2014 09 25/26 Hjälpande professionella relationer Alain Topor Universitetet i Agder alaintopor@hotmail.com Ord Tillit Misstro Kontroll Planering Den
Samtal, bemötande och lite till Thomas Gustavsson leg psykolog ACT-Tränare thomas@humanact.se 0707-764276 www.humanact.se
Samtal, bemötande och lite till Thomas Gustavsson leg psykolog ACT-Tränare thomas@humanact.se 0707-764276 www.humanact.se Vem är jag?! Psykolog sedan 15 år, ACT-trainer och författare! Jobbat mycket som
Ungas möte med socialtjänsten
Ungas möte med socialtjänsten Maria Thell Matilda Karlsson Vi träffades i början på gymnasiet och det visade sig att vi hade liknande bakgrund och upplevelser. Tillsammans bestämde vi oss för att starta
MBT 2012 JAG ÄR I GUDS HJÄRTA
MBT 2012 JAG ÄR I GUDS HJÄRTA Undervisning av Ulrika Ernvik VEM ÄR JAG? Vi har alla en berättelse! Gud skickade mej till världen med ett hemligt uppdrag. Vilket är mitt hemliga uppdrag? För att veta det
se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN
SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står
MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se
MI med ungdomar William R Miller & Stephen Rollnick, Motivational Interviewing Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se Hemsidor om MI www.fhi.se/mi www.somra.se www.somt.se www.motivationalinterview.net
Fryxellska skolans Värdegrund Kultur
Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Trygghet Glädje Ansvar Respekt och hänsyn Lärande/utveckling - På Fryx är trygghet centralt för en god arbetsmiljö för elever och vuxna. Vi har ett tillåtande klimat
Motivation och bemötande vid skadligt bruk/missbruk och beroende
Motivation och bemötande vid skadligt bruk/missbruk och beroende Vanliga synsätt om motivation Vissa är mogna för förändring eller behandling andra är inte. Man måste vara motiverad för att det skall vara
Varför? Motiverande samtal 100% REN HÅRD TRÄNING KALMAR
Varför? Motiverande samtal EWA SJÖROS-SVENSSON PROFESSIONELL COACH OCH STRESS & FRISKVÅRDSTERAPEUT MEREWA KONSULT AB WWW.MEREWA.SE INFO@MEREWA.SE 070-661 96 76 AGENDA Vilka är våra kunder? Varför dopar
Hjälpande relationer. Mötets förutsättningar och hjälpande relationer
Hjälpande relationer Mötets förutsättningar Stockholm 2012 12 03 Alain Topor FoU-enheten. Psykiatri Södra Stockholm Institutionen för Socialt Arbete. Stockholms Universitet alain.topor@socarb.su.se alain.topor@sll.se
Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad
Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].
PROJEKT PERFEKT: OM UTSEENDEKULTUR OCH KROPPSUPPFATTNING
PROJEKT PERFEKT: OM UTSEENDEKULTUR OCH KROPPSUPPFATTNING Kristina Holmqvist Gattario, docent i psykologi Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet KROPPSUPPFATTNING / BODY IMAGE En persons upplevelser,
Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator
Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator Aktivitet och delaktighet Människan är en aktiv varelse Aktivitet formar och
Välmående ger resultat VÄLKOMMEN! skolansnamn
Välmående ger resultat VÄLKOMMEN! skolansnamn VÄLMÅENDE GER RESULTAT Samarbete med svenska forskare Malin Rapp Pamela von sabljar Modul 1 - Introduktion och Människan Dagens upplägg & hålltider Check-in
Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator
Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator Aktivitet och delaktighet Människan är en aktiv varelse Aktivitet formar och
MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog
MI med ungdomar William R Miller & Stephen Rollnick, Motivational Interviewing Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se Hemsidor om MI www.fhi.se/mi www.somra.se www.somt.se www.motivationalinterview.net
Feedback informed treatment Arbete med feedback ORS/SRS. PHUG AB/ Gun-Eva Andersson Långdahl/PHUGAB@telia.com
Feedback informed treatment Arbete med feedback ORS/SRS Vad är det som fungerar i behandling? Beskriva vad vi gör, dela erfarenheter kring vad som fungerar. Avslutningsintervjuer. Gör mer av det som fungerar.
Om återhämtning begrepp, förekomst och hjälpande faktorer Alain Topor
Om återhämtning begrepp, förekomst och hjälpande faktorer Alain Topor (från boken Vad hjälper? Natur och Kultur, 2004) Återhämtningens förekomst Att människor återhämtar sig från svåra psykiska störningar
Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut
Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut mats.dahlin@psykologpartners.se 013-4655079 Tre böcker Kärnan i IBH Alla jobbar med psykisk ohälsa utifrån
More to life-caféer. Projekt Unga vuxna år
More to life-caféer Projekt Unga vuxna 20-29 år More to life Utgångspunkter Nedsatt psykiskt välbefinnande Sjukskrivningar ökar Hur hänger allt ihop?!; psykisk, fysisk, social och existentiell hälsa Prestation
NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN
Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så
Behandlingens mekanismer
Behandlingens mekanismer -om klienters och behandlingspersonals upplevelse av behandlingsrelaterat förändringsarbete. Lisa Skogens & Ninive von Greiff, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet
TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform
TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter
Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår
Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.
Behandlingsplanering
Behandlingsplanering Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil: 0707516166 Missbruk /
Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015
Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015 Under 2015 hjälpte Personligt ombud 95 klienter det är en ökning jämfört med 2014 då Personligt ombud hjälpte 92 klienter. Dominerande ljuspunkter
Bogruppen Öppenvård Skräddarsydd behandling utifrån klientens behov
Bogruppen Öppenvård Skräddarsydd behandling utifrån klientens behov Bogruppen Öppenvård Bogruppen Öppenvård erbjuder psykiatrisk bedömning, behandling och stöd till klienter inom Bogruppen samt mot andra
Illustration: Ulla Granqvist. Till dig som är förälder till ett barn i åldern 0-5 år. Med inspiration från vägledande samspel
Illustration: Ulla Granqvist Till dig som är förälder till ett barn i åldern 0-5 år Med inspiration från vägledande samspel Illustration: Lotta Sjöberg Vägledande samspel Vägledande samspel (ICDP) fokuserar
Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen
Uppföljning och utvärdering av insatserna Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen Sammanfattande bedömningar av socialsekreterare avseende pågående placeringar Pågående placering i januari
Riktlinjer för stöd till anhöriga
Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...
Sociala perspektiv på missbruk och beroende
Sociala perspektiv på missbruk och beroende Grundläggande utgångspunkter Människan handlar intentionellt Individens livsstil och identitet formas i samspel med andra Missbruk och beroende sker i och kan
2015-06-08. VGR Barnskyddsteam. Innehåll. Övergripande uppdrag. Västra Götalandsregionens Barnskyddsteam. Anmälan till Socialtjänsten enligt SoL 14:1
VGR Barnskyddsteam Charlotte Hveem, socionom, polis Lina Ljung Roseke, leg. psykolog Godfried van Agthoven, barnläkare Innehåll Västra Götalandsregionens Barnskyddsteam Anmälan till Socialtjänsten enligt
Korta motiverande samtal (MI) i tandvården
Korta motiverande samtal (MI) i tandvården Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Barbro.holm-ivarsson@telia.com Hemsidor www.fhi.se/mi www.somra.se www.somt.se www.motiverandesamtal.org Exempel på vad barntandvården
Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna
Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt
Hur leder vi transformationer?
Hur leder vi transformationer? Offentlig chef 14 mars 2019 #offentligchef @gaialeadership Vad är transformation? Hur leder vi en transformation? 7 steg för en lyckad transformation I think there are good
Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :
Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes
SMART Utbildningscentrum SMART SMART. MI-utbildning. Grundutbildning. Dissonans. Att hantera dissonans. Motiational Interviewing
MI-utbildning Grundutbildning TELEFON 0707 73 40 30 E POST info@smartutildning.se HEMSIDA Dissonans Det kan vara lättare att upptäcka klientens del i dissonansen än sitt eget bidrag. Vad har vi störst
Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden
Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom Psykisk ohälsa Specialistpsykiatri 5 december 2017 Karin Lindersson Psykiatrin idag Psykiatrisk diagnos Långvarig sjukdom Allvarlig/ komplex Samsjuklighet
Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan
Henrika Jormfeldt och Petra Svedberg, 31 mars & 1 april, 2011. Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Vad är omvårdnad? I både Henrikas och i Petras egna studier har de intervjuat
Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet
Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé PATIENT- OCH NÄRSTÅENDEUTBILDNING MED HÖG DELAKTIGHET 1 Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet För
Personliga ombud. Statistik årsredovisningar 2000. Sammanställning Radovan Javurek
Personliga ombud Statistik årsredovisningar 2000 Sammanställning Radovan Javurek Ärendeöversikt 2000 80 60 40 20 0 Motivation Aktiva Vilande Avslutade Övrigt 26 66 23 18 16 Antal aktiva ärenden för varje
Biografiskt arbete i. processen
återhämtnings-terhämtnings processen Mathilda Wrede-seminarium 14.3.06 Johanna Levälahti (PM) Definition av biografiskt arbete Att upptäcka att man kan förändras och utvecklas Ha tid och möjlighet att
Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober
Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 2 1 personer var anmälda på utbildningen dag 2, 28 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas
tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor
dialog delegera tydlighe humor besluta stöd lojal kommunice feedback bemötande motivera rättvis tillåtande lyhörd delaktighet inkluderande ansvar närvaro tydlighet samarbete närvarande förtroende vision
Inte störst men bäst. Det är vår vision.
Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad LEAN Den avgörande frågan är: Hur vill jag som patient bli bemött när jag träder in i detta sjukhus? Matz Widerström, Sjukhuschef
Evidensbaserad praktik till Sverige.
Evidensbaserad praktik till Sverige.. it is important to expose learners to exceptional clinicians who have a gift for intuitive diagnosis, a talent for precise observation, and excellent judgement in
De förstår alla situationer
De förstår alla situationer Erfarenheter av att utveckla integrerade former för vård vid missbruk/beroende och psykisk ohälsa Med fokus på brukares perspektiv Järntorgsmottagningen Elisabeth Beijer FoU
För att förstå och förklara psykiska problems uppkomst Utveckling och återhämtningsprocess
En social modell För att förstå och förklara psykiska problems uppkomst Utveckling och återhämtningsprocess Genom att se individen i hens sociala sammanhang Och livshistoria En social modell En omfattande
Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?
Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Lars Hansson, Institutionen för hälsovetenskaper Lunds Universitet Workshop 29 april 2014 Frank och Frank (1991) Framgångsrika
Del 2 Processkonsultation Edgar Schein
Del 2 Processkonsultation Edgar Schein Grundläggande definitioner Tre varianter av att ge hjälp 1. EXPERT modellen: Har en föreställning av att kunna ge rätt hjälp och veta det rätta svaret. Har en föreställning
Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare
Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den
Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?
Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Kan man förebygga demenssjukdomar? Christèl Åberg Leg sjuksköterska, Silviasjuksköterska,
Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)
Vi får klara oss själva Hemtjänstens arbete med äldre som har missbruksproblem Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning
Kris och Trauma hos barn och unga
Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur
Omvårdnadsarbete inom den. en vårdteoretisk. grund. rdutvecklare, RPR, Vadstena Doktorand i vårdvetenskap, Åbo Akademi. Vadstena nov 2011
Omvårdnadsarbete inom den rättspsykiatriska vården v utifrån en vårdteoretisk grund Nätverket för f r Rättspsykiatrisk R omvårdnad, Vadstena 10-11 11 nov 2011 Kenneth Rydenlund,vårdutvecklare rdutvecklare,
Ulf Korman,Linköping
Ulf Korman,Linköping 141023 Barnpsykiatri Medicinering Systemisk familjeterapi en avgränsad enhet som kan identifieras skild från sin omgivning, bestående av samspelande och ömsesidigt beroende delar
Individens ställning i missbruks- och beroendevården: en studie om brukarinflytande i praktiken
Individens ställning i missbruks- och beroendevården: en studie om brukarinflytande i praktiken Jessica Storbjörk Jan Blomqvist, Irja Christophs & Eva Samuelsson Presentaterat på Brukarinflytande i forskning
Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa
Juni 2013 April maj 2013 Medborgarpanel 5 Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Inledning Landstinget Kronoberg startade hösten 2011 en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller äldre delta,
Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov
Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska
Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende?
Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende? Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna denne där hon är och börja just där.
Styrelsemöte den 28 april, Kvarnen, Kristianstad
Processutvärdering av projekt UFFE Unga Funktionsnedsatta För Etablering Styrelsemöte den 28 april, Kvarnen, Kristianstad Ett gott resultat Bekräftelse på det goda resultatet: Personal och tjänstemän (LSS
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin
Regional medicinsk riktlinje Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HS 2017-00132) giltigt till mars 2019 Utarbetad av
Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom
Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien
Brott, straff och normer 3
Brott, straff och normer 3 Vad kan samhället (staten, kommunen, vi tillsammans) göra för att förändra situationen för de grupper som oftare hamnar i kriminalitet? Vad anser du? I uppgiften ska eleven resonera
Tips för en bra redovisning
Tips för en bra redovisning Hej på er! Jag heter Antoni och jag får människor att bli bättre på att tala och samtala. Kommunikation alltså. Jag tänkte bjuda på några enkla och effektiva tips på hur du
Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet
Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset
2 Tankens makt. Centralt innehåll. Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. 1. Inledning 2. Vem är jag?
2 Tankens makt Centralt innehåll Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. Inledning Vem är jag? Självuppfattning Johari fönster Kontroll lokus Self eficacy Självkänsla och självförtroende Det salutogena
SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv.
SUPPORTED EMPLOYMENT IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv. Innehåll i dagens presentation: Varför fokusera på arbete, kan och vill alla arbeta? Koppling mellan
Det finns fortfarande mycket jag kan. Trots att jag har en demenssjukdom! Nya arbetssättet PDU hjälper oss att gemensamt fånga alla delar av det som
Det finns fortfarande mycket jag kan. Trots att jag har en demenssjukdom! Nya arbetssättet PDU hjälper oss att gemensamt fånga alla delar av det som är jag. Vill du ställa frågor/reagera på PDU så kan
Att kritiskt granska forskningsresultat
Att kritiskt granska forskningsresultat Att bedöma forskningsresultatens relevans i ett individärende Agneta Öjehagen Evidensbaserad praktik Utredaren, klinikern har vid val av behandling för missbruket/beroendet
Screening och utredning av alkohol- och drogproblem. Nationell basutbildning i Värmland 24 maj 2010
Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Nationell basutbildning i Värmland 24 maj 2010 Bilder delvis från Anne H. Berman Beroendecentrum Stockholm Karolinska Institutet Centrum för psykiatriforskning
Om autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till första tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå
Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå 2015-04-21 Cecilia Edström cecilia.edstrom@vll.se Sofia Elwer sofia.elwer@vll.se Lena Sjöquist Andersson lena.sjoquist.anderson@vll.se Folkhälsoenheten, Västerbottens
Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika
Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.
Samtal med den döende människan
Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627
SATS. Swedish Alzheimer Treatment Study. Unik svensk studie
SATS Swedish Alzheimer Treatment Study Unik svensk studie SATS-studien imponerar på världens forskare symtomatisk behandling vid Alzheimers sjukdom ger effekt. Den svenska SATS-studien är unik i världen.
Camilla Bogarve och Anna Glistrup
Rehabilitering och stöd till återhämtning Möjligheterna metoder Camilla Bogarve och Anna Glistrup Visby Oktober, 2015 Vad är återhämtning? Grundläggande idéer Växt fram ur brukares erfarenheter Subjektiv
Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp
Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp HVB-/Familjehemsdagen Jönköping 2 oktober 2018 Torkel Richert, docent Malmö universitet torkel.richert@mau.se Anhörigproblematik