Mars Delaktighet och inflytande Ska vi fråga barnen vilket stöd de behöver?

Mars 2015 Delaktighet och inflytande Ska vi fråga barnen vilket stöd de behöver?

Projekt: Egen växtkraft 2011

) Tips för att vuxna ska lyssna 2011 Egen växtkraft

Kan beställas kostnadsfritt - mot porto från www.mfd.se (Myndigheten för delaktighet)

Viktigt att det är på riktigt Barn och unga utvecklar verksamheter tillsammans med vuxna Projekt: Delaktiga barn och unga www.handikappforbunden.se

Idag Varför är delaktig viktig för barn? t ex: Barn vet och tänker på annat sätt än vuxna Vad är viktigt för barn? Hur: Vilka förutsättningar behöver finnas? t ex: att veta om sin funktionsneds. t ex: verktyg och vägar för att stödja barns delaktighet som att kommunicera med AKK

Förutsättningar för delaktighet 1. Vuxnas tillit till barnets kompetens 2. Tid att lyssna och vänta 3. Barnet har kunskap om sig själv 4. Barnet har kunskap om verksamheten och är förberedd 5. Föräldrar stöttar sitt barns delaktighet 6. Dokumentation av barnets åsikter

När är ett barn delaktig? När barnet blir lyssnat till När barnet får stöd att förstå och att uttrycka sina åsikter När barnets åsikter och synpunkter beaktas (Barnkonventionen artikel 12+ Funktionshinderkonventionen artikel 3) När barnet involveras i beslutande processer Barnet delar makt och ansvar över beslutfattande Shiers delaktighetsmodell (2001)

Vad är viktigt när barn och unga möter stödverksamheter? www.handikappforbunden.se

Hej! Jag heter Marios

Jag bor i Malmö

Jag tycker om att Läsa böcker Titta på fotboll Träffa vänner Lyssna på musik

Jag tycker inte om att Bråka Spela tennis Äta blodpudding Städa

Mitt jobb Jag lyssnar och pratar med barn och ungdomar Jag lär vuxna lyssna och prata med barn och ungdomar

Jag kan hjälpa dig att Prata om dina tankar, känslor och frågor Få veta mer om din funktionsnedsättning

Tidigare delaktighetsprojekt visar: Att vuxna har låga förväntningar på barns förmåga att föreslå lösningar Att barn kan och vet andra saker än vuxna Barns kunskap mycket väsentlig för att insatser ska ge önskad effekt Barn är experter på vad de själva tycker, tänker, upplever och önskar

Lyssna på mig! Mindre förutsättningar för delaktighet har: yngre barn barn och unga med kognitiva och kommunikationssvårigheter barn i social utsatthet och Mycket få studier gjorda om delaktighet för barn med etnisk minoritetsgrupp och f- nedsättning (Stenhammar, 2010)

Varför? När barn är med blir besluten bättre Om barn inte är delaktiga i planering är risken stor att besluten inte stämmer med vad som viktigast för barnet

Varför? God självkänsla förebygger utsatthet Barn med god självkänsla kan skilja mellan vad hon ÄR och vad hon GÖR = duger som jag är

Varför? Barn vet andra saker än vuxna vad de känner sin egen förmåga vad de varit med om kamratrelationer vad de prioriterar inte vill

Varför? Barn och vuxna tänker och kan olika saker Det barn vet som vuxna inte vet rör svårobserverade saker, som känslor Enligt föräldrar har barn: fler problem i relationer och sociala kontakter lägre kompetens (om sig själv) lägre livskvalitet än vad barnen själva anser

www.diskuteradelaktighet.se

Varför? Barnkonventionen Artikel 12 Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

Varför? Artikel 7:3 i funktionshinderkonventionen Konventionsstaterna ska säkerställa att barn med funktionsnedsättning har rätt att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör dem, varvid deras åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till deras ålder och mognad på samma villkor som för andra barn och erbjudas stöd anpassat till funktionsnedsättningen och ålder för att utöva denna rättighet. FN:s Konvention för mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Varför? Stark rättighet SoL LSS Skollagen HSL: Ny Patientlag 1/1 2015, med bestämmelser om barns inflytande över sin vård Prop. 2013/14:106 Föräldrabalken Barnrättighetsutredningen: Översyn av barnets rättigheter i svensk rätt, 2013:35 (klar 2015) Beslut att barnkonventionen ska bli svensk lag

Mognadsbedömning Socialstyrelsens kunskapsstöd om hur bedöma mognad i förhållande till artikel 12 i barnkonventionen inom socialtjänst samt hälso- och sjukvård Klart i december 2015

Hur=Förutsättningar för delaktighet 1. Vuxnas tillit till barnets kompetens 2. Tid att lyssna och vänta 3. Barnet har kunskap om sig själv 4. Barnet har kunskap om verksamheten och är förberedd 5. Föräldrar stöttar sitt barns delaktighet 6. Dokumentation av barnets åsikter

Viktigt att det är på riktigt Barn och unga utvecklar verksamheter tillsammans med vuxna Projekt: Delaktiga barn och unga www.handikappforbunden.se

Fyra modellverksamheter. Barn- och ungdomshabilitering/värmland BUP/Värmland Hörselhabilitering/Stockholm Korttidsverksamheter imotala kommun

. jobbat med: Vad behöver barn veta för att förstå vad habiliteringen är och vad man kan få hjälp med? Vad föräldrar behöver veta för att kunna stötta barnets delaktighet? Hur ska en hemsida för barn och unga se ut? Hur förklara syftet med korttidshem?

Vad är viktigt att berätta om - enligt barn som har erfarenhet? Personalen målar naglarna på en om man vill Maten är god Man kan lita på personalen och berätta hemligheter Man får ta med egen nalle om man vill och det är viktigt.

Vad är viktigt att berätta om Det här är ett ställe där man kan hitta på saker som man inte kan göra hemma. Man får ofta som man vill och man får beröm. Det är lyxigt och god mat.

Myndighetskontakter Många av de kontakter föräldrarna har känner inte barnen till Det är oftast långa möten. Jag har varit där tre gånger. Oftast försöker jag gå på toa så jag slipper sitta still och lyssna. Vet inte riktig varför jag behöver gå dit. Men jag tror att det är så att de kan skicka hjälp om jag inte får en assistent. Pojke, 11 år, Aspergers Barnen är ofta passiva i de möten de deltar i Få myndighetspersoner verkar ha en dialog direkt med barnen om deras vardagliga situation och hur de ser på sitt behov av stöd och hjälp Habiliteringen sticker ut i positiv bemärkelse Handisam (2014) Barn och unga med funktionsnedsättning. En beskrivning av barnens vardag 34

Vykortet är en inbjudan till barn och ungdomar från habiliteringen för barn och vuxna i Uppsala (fram- och baksida av kortet).

Information A och O: t ex när barnet är delaktig i sin genomförandeplan/habiliteringsplan Kunskapsstöd från Socialstyrelsen: Delaktighet och inflytande i arbetet med genomförandeplaner (art nr: 2014-10-6) + Stödmaterial för chefer

Ett exempel delaktig i genomförandeplaneringen kräver att: personal tror på den enskildes förmåga personal ger information om planen och flera gånger den enskilde får hjälp av någon hon/han litar på personal använder ord som går att förstå vid förändringar måste planen ändras det som har beslutats genomförs

Om orealistiskt hur göra? T ex när pratar om mål i genomförandeplanen eller habiliteringsplanen:

Verklighet är det som gäller och är just nu. Önskningar är det som man kan sträva efter och som kan vara rimligt, men inte säkert att de går att uppnå. Drömmar är det som är roligt att fantisera om men som inte kan eller inte behöver uppnås.

Verklighet Önskningar Drömmar Går i gymnasiesärskolan, fordonsprogrammet Är bra på att serva bilar. Praktikplats på en bilverkstad. Jobba med maskiner. Bli Formel 1-mekaniker. Har ingen tjej. Träffa en tjej som vill vara tillsammans med mig. Tycker om att spela trummor. Vara med i en musikgrupp och spela slagverk. Trummis i ett känt pop-band. Kunna flyga som Stålmannen. Tycker om att resa utomlands. Har varit på semester i Grekland, Kanarieöarna och Prag. Åka till USA (och Disney World). Resa jorden runt och vara en äventyrare.

Förutsättningarna för delaktighet är desamma för alla barn 1. Vuxnas tillit till barns kompetens 2. Tid att lyssna och vänta 3. Barnet har kunskap om sig själv 4. Barnet har kunskap om verksamheten och är förberedd 5. Föräldrar stöttar sitt barns delaktighet 6. Dokumentation av barnets åsikter Men..

för barn med funktionsnedsättningar finns ytterligare tre viktiga skäl till delaktighet: 1) Ökat beroende mellan barn - föräldrar 2) Kommunikationsvårigheter 3) Alla dessa kontakter

Barn med funktionsnedsättning mer utsatta för våld i nära relationer Ref bl.a.: Birgitta Svensson (2013) Barn som riskerar att fara illa i sin hemmiljö. Utmaningar i ett förebyggande perspektiv. Karlstads universitet

Förutsättningarna för delaktighet 1. Vuxnas tillit till barns kompetens 2. Tid att lyssna och vänta 3. Barnet har kunskap om sig själv 4. Barnet har kunskap om verksamheten och är förberedd 5. Föräldrar stöttar sitt barns delaktighet 6. Dokumentation av barnets åsikter

Pip ska gå till dagis. Vem följer honom till dagis tror du? Vad händer här? Och vem följer dig till dagis? Axel: - Ibland farmor och farfar. Ibland mamma eller pappa.

www.diskuteradelaktighet.se

Barn med kommunikationssvårigheter ingen homogen grupp Behov av AKK har barn som: förstår talat språk i betydligt större utsträckning än sin faktiska förmåga att uttrycka sig behöver komplement både för att uttrycka sig och för att förstå andra. Behov av AKK kan vara övergående behöver alternativ både för att uttrycka sig och för att förstå andra. Behov av AKK är konstant.

Strategier för att underlätta kommunikation hos barn med kommunikationssvårigheter: Titta & lyssna: se vad personen gör Vänta & förvänta: stanna upp och visa förväntan med ansikte - kropp! Räkna till minst 20 Tolka & bekräfta: tolka och bekräfta vad personen kommunicerar eller gör Thunberg/Dart, 2013

AKK-sätt Kroppskommunikation; gester, mimik, blick, hållning, röst Föremål Tecken Foton/bilder/symboler/skrift Talande hjälpmedel/datorer

ANTON SVENSSON Mitt kommunikationspass Läs här om mig!

Mitt kommunikationspass innehåller: Om mig Jag gillar Jag gillar inte.. Min familj Om min funktionsnedsättning Så här pratar jag Jag förstår bättre om du... Jag kan... Jag behöver hjälp med Viktiga personer, platser och händelser

Jag gillar det mesta med mycket effekter - och mest. Bokstäver och siffror ABC 123456789 Lampor Dörrar, lås och nycklar Musik Video Bilar Datorn Vatten och bad Lekar med mycket bus och stoj, som spöke, jaga och killas och bitas Att GÖRA SAKER ihop med dig - nästan vad som helst - som är konkret och praktiskt!

Samtalsmattan Ett sätt för den som lyssnar att förstå mer. Mattan är utvecklad för att personer med kommunikationssvårigheter och kognitiva funktionsnedsättningar ska kunna förmedla sina känslor och åsikter - t ex om olika sorters beslut. www.hi.se

fdfdiskutera förberedelse viktigt för att förstå Vilka styrkor och förmågor har personen som du kan dra nytta av när du förbereder barnet på vad som kommer att hända? Vad behövs för att ditt barn ska ha en kommunikativ miljö?

Egen kunskap om funktionsnedsättningen En viktig förutsättning för delaktighet i möten med samhällsstödet

Mamma har berättat att jag har ADHD men jag vet inte hur jag är bara för att jag har ADHD. Jag har ju alltid haft det. Alla tycker att jag har en sjukdom men det har jag inte. Mamma säger att jag inte har det. Pojke, 11 år i: Handisam (2014) Barn och unga med funktionsnedsättning. En beskrivning av barnens vardag

Exempel på barninformation om funktionsnedsättning

Filmen Ninjakoll exempel på information till barn om funktionsnedsättning FUB, Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning

När är ett barn delaktig? När barnet blir lyssnat till När barnet får stöd att förstå och att uttrycka sina åsikter När barnets åsikter och synpunkter beaktas (Barnkonventionen artikel 12+ Funktionshinderkonventionen artikel 3) När barnet involveras i beslutande processer Barnet delar makt och ansvar över beslutfattande Shiers delaktighetsmodell (2001)

Hinder - synen på barn aktörer kompetent sårbara Delaktig skydd stöd Rätt till delaktighet Begränsas i sina rättigheter Barn är både kompetenta och sårbara har rätt till både delaktighet, skydd och stöd

KASAM Känsla av sammanhang När jag befinner mig i ett begripligt sammanhang förstår jag vad som kommer att hända. Gör jag inte det kan jag uppleva kaos och oförutsägbarhet med oro och hjälplöshet som följd. När jag upplever sammanhanget hanterbart minskar risken att jag känner mig som ett offer för omständigheterna. Med stöd av någon som underlättar men inte styr mig, kan min känsla av att själv hantera min situation öka. Vad som upplevs meningsfullt varierar från person till person. Men att vara i ett sammanhang som intresserar mig och att vara betydelsefull för någon annan är några gemensamma nämnare i känslan av meningsfullhet.

Begripligt Meningsfullt Hanterbart Vara förberedd Känsla av gemenskap Kan påverka Känna igen Vara i fokus Få berätta få frågor Få förklaring Ha en uppgift/lyckas Få bestämma

Diskutera förutsättningen: Barnets kunskap om verksamheten Vad behöver barnet för information och kunskap för att mötet med er ska vara: - begripligt - hanterbart - meningsfullt

DISKUTERA: Hur göra sammanhanget begripligt för barnet? - Fråga att ställa mig själv: Hur kan jag utveckla mitt arbetssätt så att jag underlättar för barnet att förstå? -Fråga att diskutera med arbetskamrater: Vilka av barnets styrkor kan vi dra nytta av för att förklara vad som händer och sker?

Föräldrastöd - utökat föräldraansvar informera barnet om barnets f-nedsättning stötta barnets rätt att bli lyssnad på och att säga sin mening hjälpa barnet i frigörelsen från föräldrarna och att utveckla kamratkontakter barn med kommunikationssvårigheter behöver kontinuerligt föräldrars tolkhjälp

Föräldrastöd..utökat föräldraansvar De sociala konsekvenserna av övergången från litet barn till stort barn innebär en mycket annorlunda vardag jämfört med den familjer i allmänhet har. Ställföreträdande kompis Beroendeförhållandet mellan barn och föräldrar kan begränsa barnets självständighet.

Överbeskydd? Nej, ett dilemma om att skydda och ge trygghet eller släppa taget och barns frigörelse? Antle, 2007; Brooks, 2000

Kontrollen Som förälder släpper man inte kontrollen förrän man är säker på att det finns någon på annan som tar emot.

Barnets svaga röst Barnets röst syns mycket lite, visar en granskning av 60-tal LSS akter från ett antal kommuner. Om finns nedtecknat svårt avgöra om barnets ord eller någon vuxens tolkning. I ingen av akterna framgår om kommunikationshjälpmedel använts. Engwall, K (2013) Barnperspektivet i LSS-handläggning en aktgranskning. FoU- Södertörns skriftserie 2013:13

Gör barnets åsikt synligt i dokumenten Återge barnets egna ord inga egna tolkningar Kontrollera med barnet att du uppfattat rätt Om barnet använder bilder, t ex känslobilder eller samtalsmatta bör detta dokumenteras. Dokumentera vilka frågor som ställs, vad barnet svarat och hur svaren påverkat besltulet. Det barnet säger ifrågasätts eller värderas inte