Barnperspektiv i LSS-handläggning. Perspektivet som försvann? Kristina Engwall

Transkript

1 Barnperspektiv i LSS-handläggning Perspektivet som försvann? Kristina Engwall

2 FoU Södertörn FoU Södertörns uppgift är att bidra till att utveckla socialt arbete genom forskning, utvärdering och utbildning. Det sker i nära samarbete med personal inom socialtjänstens områden individ- och familj samt funktionshinder.

3 Perspektivet som försvann? Barnperspektivet i LSS-handläggning. Hur framträder barnperspektivet vid LSShandläggning? Hur fungerar samverkan mellan socialtjänstens enheter för barn med funktionsnedsättning som lever i familjer med social problematik? Vad kan underlätta samverkan?

4 Barnperspektiv Barnperspektiv vuxnas kunskap Barns perspektiv barns eget perspektiv

5 Barnperspektiv i LSS 6 a När åtgärder rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. 8 När en insats rör ett barn ska barnet få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

6 Frågor aktgranskning Hur beskrivs barnen? Barnets egen röst? 56 akter från 8 kommuner

7 Hur beskrivs barnet? XX kan inte vända sig självständigt. Han har ett avvikande bristande huvudomfång samt ett avvikande utseende. Har försenad talutveckling och visar inget intresse för omgivningen. XX har matsvårigheter på så vis att han inte kan äta. (A12)

8 Hur beskrivs barnet? Han är idag kraftigt försenad i sin utveckling, han drar sig inte mot sittande, sitter inte själv, kan inte gå utmed möbler, kryper inte, kan vända sig från mage till sidan men inte mer. Kan greppa men inte dricka själv.

9 Hur beskrivs barnet? Han kan säga mamma och pappa om någon först säger ordet. XX kommunicerar genom att han tar t ex en av föräldrarna i handen och visar vad han vill. XX har nu börjat med PECS kommunikationsstöd, tränar hemma och på förskolan. XX är, enligt resursen på förskolan, duktig på PECS.

10 Barnets egen röst? Då det inte går att kommunicera med XX på så sätt att det går att fråga XX om hon trivs på korttidshemmet har undertecknad vid tidigare utredning frågat personal om de ser några tecken på XX att hon inte trivs. Det som framkom då var att personalen inte märkt någon skillnad på XX:s humör om XX kommer hemifrån eller från korttidshemmet till barnomsorgen.

11 Barnets egen röst? XX kommunicerar självständigt, han har ett klart och tydligt tal. Han svarar försiktigt när man frågar honom något, och ger ögonkontakt.

12 Barnets egen röst? XX är glad när bussen till korttidshemmet kommer och XX är glad när hon kommer från korttidshemmet. Även föräldrarna säger att XX trivs på korttidshemmet och att XX gillar att busa då ZZ är där.

13 Barnets egen röst? Undertecknad förhör sig med XX om hur hans relationer till systrarna är, varvid han säger att den i huvudsak är god men att den tidvis kan vara rätt ansträngd då han själv ej förstår varför systrarna agerar så som de gör i vardagen samt de förstår ej varför XX är som han är.

14 Förbättringsområden: Beskriv förmågor och resurser! Dokumentera hur barnsamtalet gått till! Tydligare dokumentation om hur barnperspektivet tillämpats! Tydligt uppdrag om barnperspektiv från chefer!

15

16 Metod Vinjetter Fokusgrupper Forskargrupp: (Gunnel Andersson, Tomas Bons, Åsa Bringlöv, Kristina Engwall och Francesca Östberg)

17 Fallbeskrivningar 3-årig pojke med utvecklingsstörning och autism, mamman psykisk ohälsa, ensamstående, deltidssjukskriven 14-årig flicka med lindrig utvecklingsstörning, fem syskon yngsta placerat, mamman apatisk, springer ute på kvällarna

18 Nära kollaps? 3-åriga pojken Hon håller nu på att kollapsa pga. av sömnbrist och pga. sin fysiska och psykiska hälsa och ansöker om avlösning så att hon får sova två nätter i månaden ostört.

19 Risk för utnyttjande? 14-åriga flickan Pappan ansöker om avlösarservice i hemmet för flickan mellan kl. 17 och 21 varje vardag med totalt 80 timmar/ månad. Han är dessutom orolig för dottern att hon är ute sent på kvällarna och att hon kan bli utnyttjad av killar eftersom hon vistas i kretsar där det finns alkohol och droger.

20 Här finns det goda förutsättningar för dåligt samarbete på grund av att LSS inte kan bevilja avlösning utifrån de skäl som anges. I och med det finns en risk att Barn och Ungdom uppfattar LSS som ovilliga att samarbeta.

21 Dilemma Konsekvenser av funktionsnedsättning eller social problematik? Vem tar ansvaret?

22 LSS-handläggare... man kan inte få en insats från LSS för att man brister i föräldraförmåga, utan då ska man utredas.

23 LSS-handläggare: Jag skulle gärna ha med någon från IFO som kan föräldraskap men den enda ingång som finns är orosanmälan.

24 LSS-handläggare Att tillhöra LSS personkrets är inte samma sak som att man kan få stöd.

25 Socialsekreterarna: Den sociala problematiken kan överskugga: ge någon form av tunnelseende.

26 Svårigheter att samverka Förutsättningar för samverkan: Styrning Struktur Samsyn

27 Styrning STYRNING Engagemang och tydlighet på alla ledningsnivåer STYRNING HANDLAR OM Ledningen för verksamheterna legitimerar samverkan efterfrågar och följer upp hur samverkan fungerar Ledningen för verksamheterna skapar förutsättningar för att överbrygga strukturella hinder för samverkan, t ex överenskommelser som reglerar frågor om Ansvarsområden budget: tydlighet om hur kostnadsfrågor ska hanteras, vem bekostar vad, finns möjlighet att dela på kostnader? regelsystem administrativa gränsdragningar EXEMPEL FRÅN RAPPORTEN Det saknas ofta ett aktivt ställningstagande från olika ledningsnivåer för samverkan. Överenskommelser kan finnas, men skapar inte reella förutsättningar för att samverka Motsättning mellan samverkan och ekonomi Olika budgetar för olika enheter motverkar helhetssyn på individens problem Policy som föreskriver att insatser inte får finansieras gemensamt leder till att ansvaret för insatser skjuts över på den andra parten

28 Struktur STRUKTUR Hur samverkansarbetet struktureras för att överbrygga olika typer av hinder Till exempel avtal riktlinjer handlingsplaner gemensamma mötesforum Men också att utveckla samverkanskompetens en i verksamheterna EXEMPEL PÅ HINDER Samlokaliseringar som görs har kort varighet Samlokalisering leder inte automatiskt till bättre samarbete Samverkansforum initieras men rinner ut i sanden (Enda möjlighet för LSS att involvera BoU är via orosanmälan då inga andra rutiner finns) Hit hör även tydlighet kring mål målgrupp yrkesroller arbetsfördelning rutiner för samverkan

29 Samsyn SAMSYN Handlar om tillit och kunskap om varandra Samsyn förutsätter kontaktytor och kommunikation, och gynnas av forum där det råder ett öppet och prestigelöst samtalsklimat. Kunskap är centralt för att skapa tillit och samsyn: kunskap om varandras uppdrag, resurser och begränsningar en gemensam bild av vissa grundläggande förhållanden, t ex hur ett problem skall uppfattas och angripas EXEMPEL PÅ HINDER Okunskap om varandras uppdrag finns på både handläggar- och chefsnivå Istället för att se varandra som kollegor som kan samarbeta för klientens bästa ser man varandra som motparter

30 Olika rationaliteter IFO: förändringsarbete, tidsbegränsade insatser, förändring, genomförandeplan, rörelse framåt LSS: ofta livslånga insatser, stöd till självständighet

31 Svårigheter att samverka konsekvenser? Vad hände med barnet med funktionsnedsättning i dessa vinjetter? Vart tog barnet vägen?

32 Vikten av god relation till föräldrarna Frivillighet Allians med föräldrarna möjliggör insatser

33 Barns eget perspektiv Ingen föreslår att man ska prata med barnen Okunskap om AKK Vem pratar med barnet?

34 De vuxnas barnperspektiv Syskons rätt till egen tid med föräldrar Avlösarservice eller korttidshem?

35 Borttappat barnperspektiv! Bristande samverkan leder inte bara att klienter riskerar att hamna mellan stolarna, utan kan också leda till att väsentliga brister i stödet inte upptäcks.

36 Borttappat barnperspektiv! Barn med funktionsnedsättning löper mycket högre risk än andra barn att utsättas för våld och övergrepp! Om barn med funktionsnedsättning i Sverige och deras utsatthet för våld och kränkningar. Svedin, Carl Göran, Linda Jonsson och Åsa Landberg (2016) Stockholm: Allmänna barnhuset.

37 Det finns kunskap våra barn är mer utsatta. Barn som far väldigt illa hemma och är multihandikappade. Vem ska föra det barnets talan? Eller barn som hamnar på institution och föräldrarna drar sig tillbaka? Jag gjorde hembesök igår. Jag är en tant som kommer två gånger om året. Inte öppnar de sig för mig och vad ska de säga om sin personal och om sina föräldrar?

38 Mot bakgrund av den omfattande forskning som tydligt pekar på barn med funktionsnedsättnings utsatthet borde incitamenten till att samverka mellan enheten för barn och ungdom och enheten för personer med funktionsnedsättning vara mycket starka.

39 Barnet som subjekt! Barnet med funktionsnedsättning som subjekt och aktör (men också med en överrisk för att utsättas för våld)

40 Tips för god samverkan! tydliggör skillnader i uppdrag och klargör vem som har ansvar för vad beskriv rutiner för samverkansprocessen och för hur återkoppling ska ske ha återkommande kunskapsinsatser och rutiner för att introducera nyanställda