PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Vist skola i Sturefors
En inkluderande skola där elever utmanas för högsta möjliga måluppfyllelse och pedagoger samverkar kring elevernas lärande, trygghet och trivsel. I planen mot diskriminering och kränkande behandling ingår samtlig verksamhet på Vist skola, det vill säga skolår F 6, fritidshem för 6 9 åringar samt den öppna fritidsverksamheten för 10 12 åringar. Med Vist skola i löpande text avses ovan nämnda verksamheter. 1. Trygghetsteamet PÅ VIST SKOLA Trygghetsteamet har som syfte att skapa en trygg skolmiljö, både fysiskt och psykosocialt. Om du som elev eller förälder får kännedom om kränkningar på Vist skola ska du kontakta ansvarig pedagog. Det finns även en möjlighet för elever och föräldrar att vända sig till Trygghetsteamets representanter. Trygghetsteamet kan bistå med handledning samt sitta med vid svårlösta konflikter. Då föräldrar eller elever får kännedom om att kränkningar förekommer är det viktigt att vi på skolan informeras om detta så snabbt som möjligt. Trygghetsteamet består av tre olika delar; - Konflikthantering - Meningsfulla raster - Trygghetspepparna Trygghetsteamet: Therese Wickman Rektor 013-20 55 01 Hanna Ahl Addén Biträdande rektor 013-29 49 37 Susanne Almgren Skolsköterska 013-20 55 06 Emelie Karlsson Skolkurator 013-29 49 86 Konflikthantering Cecilia Lindroth Lärare 013-20 55 07 Helena Gille Fritidspedagog 013-20 55 18 Christel Biveland Skolvärd 013-20 55 10 Daniel Johansson Fritidspersonal 013-20 55 10 Meningsfulla raster Sarah Hamrin Fritidspedagog 013-20 55 13 Sofia Lundberg Fritidspedagog 013-20 55 18 Trygghetspepparna
Marie Häggh Lärare 013-20 55 10 Emily Biveland Lärare 013-20 55 10 Får du ändå inte tag på någon utav oss kan du ringa skolans expedition: 013-20 55 10. Du kan också mejla oss: förnamn.efternamn@linkoping.se. Trygghetsteamet ansvarar för att utvärdering och upprättande av planen mot diskriminering och kränkande behandling sker årligen. Utvärdering av arbetet sker under våren. Upprättandet bör ske senast 20 oktober. 2. Förutsättningar för trivsel och trygghet på Vist skola Målsättning är att; Alla känner till skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling och vet vart de kan vända sig om de behöver hjälp när de känner sig kränkta. Trygghetsteamet är känt för alla på skolan. Samtliga på Vist skola känner väl till våra gemensamma ordningsregler Det pågår ett kontinuerligt arbete med ordningsregler i verksamheten. Reglerna ska finnas väl synliga på skolan. Vi arbetar aktivt för att få en tydlig bild av det psykosociala klimatet på Vist skola. Vi kartlägger klimatet i skolans trygghetsenkät och i attitydundersökningen med efterföljande analys där vi identifierar utvecklingsområden. 3. Definition kränkande behandling Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkande behandling kan äga rum i alla miljöer när som helst. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. Kränkningar utförs av och drabbar såväl barn och ungdomar som vuxna. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Skolverkets allmänna råd och kommentarer för arbetet mot alla former av kränkande behandling Kränkningarna kan vara - fysiska (till exempel att bli utsatt för slag och knuffar) - verbala (till exempel att bli hotad eller kallad hora, bög) - psykosociala (till exempel att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning, blickar) - text- och bildburna (till exempel lappar, chatt, e-post och sms)
Mobbning förutsätter att den som utsätts kränks vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling. Vidare råder en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och därmed kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder såsom kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller något funktionshinder. Diskriminering används också som begrepp i fall där samhällsinstitutioner genom till exempel sina strukturer och arbetssätt upplevs som kränkande. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Om huvudmannen eller personalen bryter mot förbuden mot diskriminering och kränkandebehandling, eller inte uppfyller skyldigheterna att utreda och vidta åtgärder kan huvudmannen för verksamheten bli skyldig att betala diskriminerings ersättning eller skadestånd till den som kränks. Sexuella trakasserier avser kränkningar grundade på kön eller som anspelar på sexualitet. Rasism bygger på föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper. Mot bakgrund av en sådan uppfattning ses vissa folkgrupper som mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet avser motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi avser motvilja mot eller förakt för HBTQ-personer, dvs homosexuella, bisexuella, transsexuella och queer. 4. Rutiner vid konflikt/kränkande handlingar När en konflikt vid upprepade tillfällen har skett mellan elev-elev eller om en elev upplever sig kränkt ska ärendet hanteras vidare. Detta gäller även mellan elever och personal. Om kränkning har upplevts ska dokumentet Anmälan om kränkning(se bilaga, finns på fronter) fyllas i av pedagog och lämnas vidare till Trygghetsteamet. Ärendet hanteras enlig följande; 1. Samtal med Trygghetsteamet med alla inblandade parter tillsammans eller enskilt, beroende på konfliktens/kränkningens art. Syftet med samtalet/samtalen är att kartlägga samt bestämma hur ärendet ska hanteras. Trygghetsteamet har ett lösningsfokuserat arbetssätt. Föräldrar informeras för samverkan och bästa effekt. 2. Trygghetsteamet samlar alla inblandade i konflikten till samtal där var och en får ge sin bild av situationen. En överenskommelse om hur man ska gå vidare bestäms. 3. Uppföljning sker enskilt eller i grupp och konfliktens dignitet avgör antalet uppföljningar.
Om en elev bryter mot överenskommelsen och kränkningen fortsätter gäller följande; 1. Möte med rektor, föräldrar och elev. 2. Konsekvenser t ex samtalsstöd, enskilda raster, undervisning i annan grupp, tillfällig omplacering inom skolan men även på annan skola. 5. Metod Varje fall av kränkning är unikt. Vi utgår ifrån ett lösningsfokuserat arbetssätt och ett lågaffektivt förhållningssätt. Ansvaret för att utreda och åtgärda ligger på personal och rektor. Vist skolas trygghetsteam kan finnas med vid samtal eller kontaktas för handledning. Inför ett samtal kallas de berörda till ett möte. De som kallas till mötet kan vara elever, föräldrar och personal. Den som leder mötet ska inta en neutral hållning för att på ett objektivt sätt försöka reda ut problematiken. Syftet med mötet är att alla berörda ska komma till tals så att allas upplevelse av situationen blir synliggjord. Vår uppfattning från Vist skolas sida är att ingens upplevelse går före någon annans. Målet med mötet är att sluta avtal som ska leda till en positiv och önskvärd förändring. Mötet avslutas med att samtalsledaren sammanfattar och klargör de avtal som ingåtts och ser till att ett uppföljningssamtal bokas in. 6. Utvärdering av mål och aktivitetsplan/ Sammanfattning av läsåret 15/16 - Upplevelse av otrygghet på raster Vi har under läsåret arbetat med en utökad bemanning på rasterna. Vi har dessutom köpt in personliga västar till personalen med förnamn på ryggen. Detta för att komma närmre eleverna och att det ska bli tydligt vem de ska vända sig till. Vi har arbetat fram gemensamma rastregler. Vi har även diskuterat och satt regler för bandy och fotboll där det uppstår många konfliktsituationer. Vi har tydliggjort rollen som rastvärd. Resultat; eleverna upplever en ökad trygghet på rasterna men det är fortsatt flera som inte känner att trivseln och tryggheten är hög - Upplevelse av trygghet i omklädningsrum Vi har utökat bemanning i samband med omklädning. Resultat; konflikterna har minskat i samband med ombyte - Upplevelse av arbetsro Vi har under läsåret arbetat med att revidera ordningsregler, tydliggöra dessa samt aktualisera på olika sätt. Vi har även arbetat med att tydliggöra krav och stöd till elever i undervisningen. Återkoppling i samband med sitt skolarbete, ett nära samarbete med lärare och resurs.
Resultat; eleverna upplever en ökad arbetsro. Ordningsreglerna är kända för eleverna. Vi behöver fortsatt arbeta för att eleverna vet vilket deras nästa steg är i skolarbetet samt arbeta med rutiner gällande elevers behov av stöd. - Upplevelse av trivsel Vi har påbörjat ett arbete där vi ökar elevers och personals trivsel på skolan. Vi har fortsatt med traditioner som talangfestival, vårrus, kickoff, trivselkväll och innebandyturnering. Vi har även inom skapande skola erbjudit estetisk verksamheter för ökad trivsel och måluppfyllelse. Resultat; trivseln har ökat. Vi vill att det ska öka ytterligare. - Upplevelse av Inflytande Målsättningen är att eleverna ska uppleva inflytande. Vi har gjort om struktur för elevråd och biblioteksråd. Vi har försökt att få med eleverna i arbetet. Resultat, eleverna upplever ett inflytande, men vi kan öka det ytterligare. - Tydliga rutiner och ansvar Personal ska veta vilka rutiner som finns för hantering av elever som inte når kravnivån. Även vilka extra anpassningar som ska göras. Eleverna ska uppleva en tydlig återkoppling samt veta vilket nästa steg för dem är. Resultat: rutinerna har tydliggjorts och arbetet fortsätter. Mål- och aktivitetsplan läsåret 16/17 Delmål; att elever känner sig trygga och trivs på skolan Syfte; Att vi hittar rutiner för läsåret där det ryms aktiviteter som ökar trivseln. Att vi får ett bra system för trygghetsteamet och dess arbete. Att eleverna upplever ett inflytande. Aktiviteter; Trygghetsteamet styrda rastaktiviteter elever som involveras i arbetet med trivsel och trygghet, trygghetspepparna kalendarium för trivselaktiviteter konflikthantering på ett professionellt sätt tydliggöra rollen som rastvärd Arbeta i årskursteam (täcka upp för varandra, stötta varandra, finnas runt eleverna som ett team) Fortbilda personal i lågaffektivt bemötande 4-6 utbildas i säker internetanvändning Fredagsfrågan på Instagram med syfte att skapa dialog mellan elever och vuxna om livet på nätet Personalfika serveras på skolgården ibland Ett aktivt elevråd (klassråd), matråd, biblioteksråd Indikatorer; attitydundersökningen (a1, a2, a5, a6, c1)