Rapporten är en beställning gjord av Regionförbundet i Jönköpings län inom ramen för projektet Arbete åt alla. Projektet har finansierats av Europeiska socialfonden och Regionförbundet. Arbetsgruppen har bestått av Annelie Svenningsson Rydell, Regionförbundet, Karin Westling, Kommuner i samverkan, Joan Nielsen, Arbetsförmedlingen samt Susanne Rundqvist, Försäkringskassan. Socioekonomisk investeringskalkyl kring en vidgad arbetsmarknad i Jönköpings län Ingvar Nilsson/OFUS ( i.nilsson@seeab.se ) 2009-06-01 Denna rapport är en socioekonomisk investeringskalkyl för ett planerat projekt syftande till att stödja unga människors inträde eller återinträde på arbetsmarknaden. Resultaten visar att det även vid mycket måttlig framgång finns mycket stora vinster att hämta hem. Vi har ur ett socioekonomiskt perspektiv analyserat projektet som, till en årskostnad av 9 Mkr drivs för 160 personer. Målgruppen består av personer upp till cirka 30 år med en komplex och/eller sammansatt problematik Kostnaderna för målgruppens utanförskap, om man inte gör något, uppgår årligen till cirka 70 Mkr kronor. Den långsiktiga kostnaden för dessa 160 personers utanförskap uppgår till cirka 1.500 Mkr Vid antaganden om framgång till 25 % uppvisar projektet på ett års sikt en vinst på mer än 12 Mk. För projektet i sin helhet uppgår den långsiktiga vinsten till cirka 425 Mkr eller mer än 42 gånger årsbudgeten för projektet. Motsvarande siffror för 3 år uppgår till knappt 60 Mkr och för tio år mer än 180 Mkr. Men för att dessa vinster ska bli möjliga att förverkliga krävs det fyra saker. För det första att man hittar styr- och uppföljningsmodeller som möjliggör att man överger det kortsiktiga kostnadstänkandet och etablerar ett långsiktigt socialt investeringstänkande. För det andra att man hittar styr och uppföljningsmodeller som gör det möjligt att se samhällets insatser som en samlad resurs i stället för att agera utifrån ett stuprörsperspektiv. För det tredje att man hittar nya former på arbetsmarknaden för de personer som inte har en arbetsförmåga som i alla avseenden motsvarar den konventionella arbetsmarknadens krav men som ändå har både en vilja och förmåga att arbeta men i andra former, t.ex. inom ramen för den s.k. sociala ekonomin.
Socioekonomisk investeringskalkyl, vidgad arbetsmarknad i Jönköpings Län sid 2 Och för det fjärde att man utgår från ett genomtänkt och gemensamt synsätt och använder sig av modeller som är beprövade. Det finns idag ett antal sådana modeller för en alternativ arbetsmarknad att välja mellan. Det planerade projektet skulle kunna vara ett instrument för att inom alla dessa fyra områden utforska, undersöka och analysera nya lösningar inte bara av intresse för de berörda kommunerna utan också av ett gemensamt intresse ur ett nationellt perspektiv. Utanförskapet i samhället är stort, kanske större än vad man vanligtvis föreställer sig. I Jönköpings län befinner sig troligtvis mellan 25.000 och 30.000 människor i arbetsför ålder mer eller mindre permanent utanför arbetsmarknaden. Detta skapar inte bara en känsla av utanförskap och bristande delaktighet. Det leder också till betydande samhällskostnader. En stor del av de personer som befinner sig utanför den ordinarie arbetsmarknaden gör detta under lång tid. De har ofta en komplex och sammansatt problematik som gör att de inte omedelbart står till arbetsmarknadens förfogande eller av arbetsgivare uppfattas som anställningsbara. Men de har nästan alla en viss arbetsförmåga och flertalet av dem har också, i synnerhet efter en period av motiverande insatser, en vilja att arbeta Det finns utomordentligt stora mängder resurser i form av pengar och personal avsatta för att hantera detta. Problemet är att en stor del av dessa resurser använts på ett ineffektivt vis. Orsakerna till detta är dels det stuprörstänkande som dominerar berörda organisationer och dels den kortsiktighet som finns inbyggt i de flesta styr- och uppföljningssystem. Ur ett samhällsperspektiv står man inför ett val; att fortsätta som tidigare med fortsatt stort och dyrt utanförskap som följd, eller att bryta detta mönster och göra något nytt. Fler och fler människor kommer i framtiden att befinna sig i olika former av utanförskap. Deras problembild kommer sannolikt att vara mer komplex och sammansatt än tidigare. En rehabilitering av dem kommer i högre omfattning än förr att kräva samverkan av flera olika aktörer för att lyckas. Behovet av samverkan och långsiktighet kommer att vara större än någonsin. För många människor står inte den traditionella arbetsmarknaden öppen varför det måste skapas en alternativ arbetsmarknad om dessa människors arbetsförmåga ska kunna tas i anspråk och samhällets kostnader för deras utanförskap reduceras. Att få denna stora grupp av människor tillbaka till arbete kräver ett långsiktigt socialt investeringstänkande och en samverkan baserat på en helhetssyn kring den enskilde människan och dennes problem Antalet människor i mer eller mindre permanent utanförskap i Jönköpings län uppgår sannolikt till mellan 25.000 och 30.000 personer i arbetsför ålder. Årligen kostar de samhället cirka 6.000 Mkr om vi inte gör något för att aktivt förändra deras förutsättningar
Socioekonomisk investeringskalkyl, vidgad arbetsmarknad i Jönköpings Län sid 3 att återgå till arbetslivet helt eller delvis. Detta motsvarar 30.000 35.000 kronor per invånare i arbetsför ålder och år i form av en ekonomisk börda för utanförskapet. Stuprörstänkandet kring personer med en komplex arbetslöshetsproblematik är i regel ineffektivt och leder sällan till framgång. I stället skapas som en följd av detta ofta ett mönster av onda cirklar där kostnader för utanförskapet omfördelas eller övervältras mellan de olika offentliga aktörerna utan att grundproblemet åtgärdas. För den enskilde innebär detta en form av socialt gatlopp mellan olika offentliga aktörer utan att få hjälp med sitt grundproblem. Kortsiktighet och oförmågan att tänka och agera i ett socialt investeringsperspektiv förstärker denna ineffektivitet i resursanvändningen. För att människor med en långvarig och/eller komplex arbetslöshetsproblematik ska kunna ta sig tillbaka till arbetsmarknaden krävs i princip fyra saker; strukturell och långvarig samverkan mellan olika offentliga rehabaktörer, långsiktighet i beslutsfattandet, en genomtänkt rehabmodell och i förekommande fall att man tillskapar en alternativ arbetsmarknad för de personer som inte inledningsvis (eller på sikt) har full arbetsförmåga. Utanförskapet leder sålunda till betydande kostnader för samhället. Personer som långvarigt uppbär ekonomiskt bistånd belastar socialtjänsten årligen med en kostnad på 80.000 90.000 kronor eller mer. Till detta kommer utanförskapets osynliga del vilken har att göra med alla de sidoproblem i form av psykisk ohälsa, somatisk ohälsa, missbruk, familjeproblem, problem för barnen i skolan, ekonomiska skuldproblem m.m. som kan förekomma. Sammantaget visar det sig att för den målgrupp som avses ingå i detta projekt kan denna totala kostnad uppgå till cirka 270.000 kronor per år eller tre gånger den direkt synliga kostnaden för ekonomiskt bistånd. Till detta kommer de produktionsförluster som uppstår till följd av utanförskapet och som en följd av detta, de skatteförluster detta leder till. Kostnaderna för detta varierar starkt med vilken karriärväg i utanförskapet som de berörda kommer att ta. Dyrast kommer en missbrukskarriär att vara med en årlig kostnad på 2 Mkr eller mer. Långvarig psykisk ohälsa kommer att kosta upp emot 400.000 kronor årligen. Och långtidssjuka personer kostar strax under 300.000 kronor på årsbasis. På lång sikt varierar prislapparna mellan 8-10 Mkr för den senare formen av utanförskap, upp till 50 Mkr eller mer för en långvarig karriär som heroinmissbrukare. Det är dessa potentiella kostnader för utanförskap som utgör den relevanta jämförelsen då värdet av framgångsrika rehabinsatser för att få tillbaka människor i arbetslivet ska uppskattas.
Socioekonomisk investeringskalkyl, vidgad arbetsmarknad i Jönköpings Län sid 4 Det övergripande resultatet av den socioekonomiska analys som följer är att utanförskapets kostnader är stora, mycket stora. Vi talar om nivån 10 Mkr eller mer per person för ett långvarigt utanförskap. Detta innebär att om man lyckas att framgångsrikt rehabilitera personer som annars skulle befinna sig i utanförskap är det mycket lönsamt. Avkastningen på framgångsrik rehabilitering kan uppgå till 10-30 gånger de pengar man satsar i ett rehabprojekt, allt beroende på vilken typ av utanförskap vi pratar om och hur framgångsrik man är i rehabarbetet. Man behöver dock inte vara särkilt framgångsrik för att det ska vara lönsamt. Om 5-10 procent av de man arbetar med långsiktigt går till arbete blir lönsamheten normalt sett utomordentligt hög. Vi har ur ett socioekonomiskt perspektiv analyserat ett arbetsrehabiliteringsprojekt som, till en årskostnad av 9 Mkr drivs för 160 personer. Målgruppen består av personer upp till cirka 30 år med en komplex och/eller sammansatt problematik Kostnaden för en rehabprocess i projektet uppgår till 55.000 kronor per deltagare. Kostnaderna för målgruppens utanförskap, om man inte gör något, uppgår årligen till cirka 70 Mkr kronor. Den långsiktiga kostnaden för dessa 160 personers utanförskap uppgår till cirka 1.500 Mkr En stor del av dessa kostnader är osynliga (isbergseffekten) och ökar över tid (accelerationseffekten). Många av dessa personer skulle kunna beskrivas som befintliga eller blivande stamkunder och storkonsumenter av samhällsstöd/insatser. Inom en tioårsperiod skulle enbart den kommunala kostnaderna för deras ekonomiska bistånd kunna uppgå till 700.000 900.000 kronor per person. De långsiktiga effekterna för en ung människa i utanförskap uppgår till i storleksordningen 10 Mkr eller mer. Den stora bäraren av dessa kostnader är kommunen (mer än 40%). Omvänt skulle man kunna säga att kommunen är en av de stora förlorarna om en rehabilitering inte kommer till stånd. Men även landstinget och försäkringskassan är stora kostnadsbärare. Vid antaganden om framgång till 25 % uppvisar projektet på ett års sikt en vinst på mer än 12 Mkr sedan kostnaderna för rehabprojektet frånräknats. Bruttointäkterna av projektet fördelar sig mellan finansiella välfärdkostnader, reala välfärdskostnader och ökade produktionsvärden. Dock är det de långsiktiga vinsterna som är de mest betydande och intressanta. I genomsnitt skapas, vid dessa antaganden om framgång en långsiktig socioekonomisk vinst på drygt 2.5 Mkr per deltagare om alternativet till projektet vore ett livslångt utanförskap fram till pensionsåldern. Detta utgör 45 gånger priset för en rehabplats i projektet. För projektet i sin helhet uppgår den långsiktiga vinsten till cirka 425 Mkr eller mer än 42 gånger årsbudgeten för projektet. Motsvarande siffror för 3 år uppgår vid dessa antaganden om framgång till knappt 60 Mkr och för tio år mer än 180 Mkr. Detta visas i diagrammet nedan
Socioekonomisk investeringskalkyl, vidgad arbetsmarknad i Jönköpings Län sid 5 450 000 000 kr 400 000 000 kr 350 000 000 kr 300 000 000 kr 250 000 000 kr 200 000 000 kr 150 000 000 kr 100 000 000 kr 50 000 000 kr 0 kr 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 F inans iella R eala Vi har också beräknat effekterna av vad som händer om projektet misslyckas och man endast når framgång med cirka 15% av deltagarna. Ett sådant misslyckande skulle på kort sikt innebära att projekt på kort sikt skapar en mycket litet överskott. De långsiktiga effekterna leder till att projektet trots ett relativt stort misslyckande går med en vinst som på tre år uppgår till 30 Mkr och på tio år 80 Mkr. Vi har också räknat på ett katastrofscenario där man endast lyckas med 2% av klienterna. Kortsiktigt leder detta till en förlust på cirka 7.5 Mkr. Men på tre års sikt leder det till en socioekonomisk vinst på drygt 4 Mkr och på tio år blir motsvarande vinst drygt 12 Mkr. Orsakerna bakom detta är * utanförskapets stora och dolda kostnader (isbergseffekten) * växande kostnader (accelerationseffekten) * samt att utanförskapet har en tendens att permanentas och kvarstå under mycket lång tid (stamkundseffekten). Den metod (socioekonomiska investeringskalkyler) vi använt oss av här förefaller vara en användbar metod med vars hjälp man kan värdera och ta ställning till det eventuella samhällsvärdet av framgångsrika rehabiliterings- eller preventionsprocesser. Metoden förefaller vara särskilt användbar inför komplexa målgrupper och då långsiktiga effekter av alternativet till utanförskap ska studeras. Metoden tillför också synsätt och begrepp som gör att man enklare kan se rehabprocesser som långsiktiga sociala investeringar med en tydlig och betydande intäktssida i stället för som alltför ofta idag enbart som kortsiktiga kostnader Metoden går med relativt stor lätthet att överföra till andra grupper i utanförskap; t.ex. personer med olika former av funktionsnedsättningar (psykiska eller fysiska), svårigheter att få tillträde till arbetsmarknaden, missbrukare, flyktingar/invandrare. Därmed skulle man på
Socioekonomisk investeringskalkyl, vidgad arbetsmarknad i Jönköpings Län sid 6 sikt kunna skapa bättre och mer realistiska beslutsunderlag då man i olika sammanhang ska ta ställning till den här typen av projekt och deras eventuella socioekonomiska lönsamhet Metoden ger också en grund för att då det här beskrivna projektet går in i en genomförandefas socioekonomiskt beskriva och utvärdera projektet både ur ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv. En sådan utvärdering skulle kunna bidra till att skapa betydande empirisk kunskap om marginaliseringens kostnader och värdet av framgångsrik rehabilitering. En empirisk kunskap som såvitt vi vet, inte existerar i Sverige idag.
Socioekonomisk investeringskalkyl, vidgad arbetsmarknad i Jönköpings Län sid 7 Inom ramen för Regionförbundet i Jönköping vill man inleda ett större arbete med att samverka kring personer som mer eller mindre långvarigt står utanför arbetsmarknaden. Man tänker sig ha ett socialt investeringsperspektiv på människor som befinner sig i utanförskap. Det övergripande syftet med denna samverkan är att öka antalet personer som i olika former kommer tillbaka till arbete. Målgruppen för projektet är relativt unga personer som inte direkt står till den ordinarie arbetsmarknadens förfogande. Man tänker sig att genom olika insatser kunna skapa förutsättningar för en alternativ, kompletterande eller vidgad arbetsmarknad. I ett första steg ska göras en förstudie. En del av denna förstudie handlar om att göra en socioekonomisk investeringskalkyl kring detta. Detta socioekonomiska investeringsperspektiv utgör utgångspunkten för denna rapport. Rapportens syfte är att * beskriva och problematisera utanförskapet mekanismer och ekonomiska konsekvenser * illustrera lönsamheten av framgångsrik rehabsamverkan som leder till att de berörda personerna erhåller arbete * med detta som underlag få stöd för ett beslut om att genomföra huvudprojektet * på sikt också kunna vara underlag för en modell för att konkret utvärdera de socioekonomiska effekterna av huvudprojektet Rapporten består av några olika delar. I kapitel 3 beskrivs och analyseras utanförskapets mekanismer. I kapitel 4 förs en principiell diskussion kring utanförskapets kostnader. I kapitel 5 genomförs en socioekonomisk analys och investeringskalkyl kring det planerade rehabiliteringsprojektet. Kapitel 6 omfattar rapportens slutsatser. Två appendix finns bifogade. I det första görs en fördjupad beskrivning av utanförskapets mekanismer. I det andra beskrivs mera principiellt hur rapportens analys är uppbyggd. I slutet av rapporten finns också i form av referenser hänvisning till ett antal rapporter kring utanförskapets och rehabiliteringens ekonomi, liksom ett antal rapporter om metoden socioekonomiskt bokslut. Dessa återfinns också på vår hemsida www.seeab.se.
Socioekonomisk investeringskalkyl, vidgad arbetsmarknad i Jönköpings Län sid 8 En tanke med rehabiliteringssamverkan kan vara att minska gruppen av personer som av olika skäl försörjs av samhället. Men detta är en trög process i stora delar av landet trots att vi under flera år haft en stark högkonjunktur som nu dramatiskt och snabbt förbytts mot en lågkonjunktur. Det mer eller mindre permanenta utanförskapet är betydande i samhället illustrerat i figuren nedan. Utanförskapet Antal, 1000-tal personer 1500 1400 1300 1200 1100 1000 Källa: SCB och Arbetsmarknadsstyrelsen OBS: bruten skala aug-04 apr-06 Månad Hämtat: 2008-01-11 Antal Bortsett från de säsongsmässiga variationerna som i diagrammet ovan dyker upp som toppar varje år då en ny kull studenter lämnar universitet och högskolor, tycks drygt en miljon människor eller 20% av personer i arbetsför ålder befinna sig i någon form av utanförskap oavsett konjunkturläge. En stor del av denna grupp ryms också inom definitionen av det som kallas dold arbetslöshet. Gruppen av öppet och dolt arbetslösa i landet ligger kring 800.000 personer under 2007, ett år präglat av en tydlig och långvarig högkonjunktur.
Socioekonomisk investeringskalkyl, vidgad arbetsmarknad i Jönköpings Län sid 9 Dold arbetslöshet Öppen och dold arbetslöhet, 1000-tal 1000 800 600 400 200 0 aug-04 apr-06 Månad Källa: SCB, AMS och Försäkringskassan Hämtat: 2008-01-11 Total Öppen Dold Omfattningen av utanförskapet, definierat som personer som långsiktigt och /eller långvarigt inte har försörjning genom eget arbete eller studier är alltså i antalet personer omfattande. Vi pratar på riksnivå om över 1 miljon människor i arbetsför ålder eller cirka 20% av arbetskraften. Hur ser det då ut i ekonomiska termer? De personer som hamnar i långvarigt utanförskap och som för att kunna återkomma till arbetslivet blir till föremål för samordnade rehabinsatser har ofta en mycket sammansatt problematik. Bakom arbetslösheten kan döljas allt från läs- och skrivsvårigheter, via psykisk ohälsa till missbruk eller språksvaghet. Saker är nästan aldrig vad de synes vara på ytan. Det är ofta personer i ett sådant åldersintervall så att om inget görs återstår 20-30 år eller mer av fortsatt samhällsförsörjning innan ålderspensionen tar över. Denna grupp omges ofta av en mängd intressenter med en uppsättning potentiella insatser, ungefär som i bilden nedan.
Socioekonomisk investeringskalkyl, vidgad arbetsmarknad i Jönköpings Län sid 10 SJUKSKÖTERSKA KURATOR SKÖTARE ARBETSTERAP SJUKGYMNAST Somatisk vård DISTRSKÖT SSK AVGIFTNING ALKOHOLTERAPEUT BEHHEM SOCIONOM Beroendevård Missbruksvård LÄKARE Psykiatrisk vård LÄKARE PSYKOLOG PSYKOTERAPEUT BOENDESTÖD IFS Social liv & sammanhang Familj & Sociala nätverk PO SOC BARN/UNGA Personer med diffus problematik RSMH BUP GOD MAN HANDLÄGG FK Försörjning KRONFOGDE POLIS BISTÅNDSBEDÖM SJUKSKÖT FÖRVALTARE SOCIONOM IFO ARBETSFÖRMEDLARE BOSTADSFÖRETAG Boende HEMTJÄNST SYOKONSULENT BOENDESTÖD Sysselsättning PRAKTIK Utbildning SKULDSANERARE SKÖT BOENDE BEHHEM HANDLED SYSS ARBETSVÄGLED LÄRARE Erfarenheten, och många studier, visar att de personer som ligger långt från arbetsmarknaden inte bara saknar arbete och förmåga att försörja sig själva. De har ofta behov av en komplex och sammansatt vård- och rehabilitering, ofta av både av psykiatrisk och av somatisk natur. Man saknar stundtals utbildning, yrkeserfarenhet, kunskap om hur man agerar på en arbetsplats etc. Många saknar också fungerande och positiva sociala nätverk. Det går att identifiera några olika mekanismer bakom denna problematik. En första är att personerna som tillhör målgruppen har en sammansatt problematik som gör att ingen enskild aktör har ansvar för, eller ser helheten bakom, eventuellt manifesta problem. Detta leder till att insatserna kring den enskilde inte samordnas utifrån ett sådant helhetsperspektiv. En annan mekanism är just det diffusa i problematiken. Eftersom den är diffus och svår eller mångtydig är det inte självklart vare sig vilken aktör som har kunskap om den eller vilken aktör som har ansvar för att hantera den. Många gånger saknar man både personal och metoder för att arbeta med diffusa och/eller sammansatta personer. En stor del av bakgrunden till ovanstående har med den långsiktiga utvecklingen på arbetsmarknaden att göra. Ur ett historiskt perspektiv kan vi i figuren nedan (hämtad från SCB:s hemsida) se att för varje lågkonjunktur sedan 70-talet så tycks arbetslösheten vara högre än i den föregående. Och för varje högkonjunktur ser det ut som en något större grupp befinner sig i ett utanförskap än i den föregående högkonjunkturen. Vi kan tydligt se i figuren att i högkonjunkturen 2001-02 var arbetslösheten högre än i lågkonjunkturen i början på 80- talet. Man skulle kunna säga att det strukturella utanförskapet i samhället har ökat på ett dramatiskt vis.
Socioekonomisk investeringskalkyl, vidgad arbetsmarknad i Jönköpings Län sid 11??? Hur ser då den framtid ut som vi har att möta under kommande år. I figuren nedan (utgör del av Konjunkturinstitutets prognos januari 2009) ser vi dels det stegvisa höjandet av arbetslöshetsnivåerna för varje långkonjunktur och dels att prognosen för kommande lågkonjunktur ligger på nivån 9%. Senare prognoser har av olika prognosmakare under våren 2009 uppskrivits till mellan 11% och 12%. Prognos konjunkturinstitutet Arbetslöshet enligt ny definition I procent av arbetskraften, säsongsrensade värden. Det förefaller alltså finnas ett stort och ökande behov av samverkansinsatser och kreativa lösningar på arbetsmarknaden för att hantera den växande mängden personer i mer eller mindre strukturellt och/eller långvarigt utanförskap.
Socioekonomisk investeringskalkyl, vidgad arbetsmarknad i Jönköpings Län sid 12 Vi ser framför oss en bild då det gäller det framtida utanförskapet som utmärks av ett antal faktorer * ett mycket stort antal personer befinner sig i utanförskap. Vi talar om nivåer kring 20% av den arbetsföra befolkningen. Detta är mycket ojämnt fördelat mellan orter, kön, etniska grupper och personer med olika utbildningsbakgrund. * detta utanförskap tycks öka rent strukturellt. För varje år som går och för varje lågkonjunktur tycks andelen kvar i utanförskap öka något. Det finns allt färre arbetsuppgifter kvar på arbetsmarknaden för lågutbildad arbetskraft. Arbetsgivarnas krav på arbetskraften och deras rädsla för att anställa fel personer med dyra kostnader som följd är en drivkraft bakom detta. * ohälsan och utanförskapet är ojämnt fördelat mellan etniska grupper samt geografiskt, utbildningsmässigt, socialt etc. Detta gäller i all synnerhet för gruppen unga där en stor andel inte lyckas slutföra sina gymnasiestudier och därefter har betydande problem att tränga in på arbetsmarknaden och i värsta fall hamnar i ett livslångt utanförskap. Den psykiska ohälsan bland unga ökar. * många av de människor som befinner sig i utanförskap har en komplex, diffus och sammansatt problematik som dels leder till att det råder oklarhet över vilken eller vilka offentliga aktörer som har ansvaret och dels att hanteringen av denna problematik kräver långsiktig och strukturell samverkan mellan flera olika aktörer för att lyckas. * andelen personer som befinner sig i utanförskap just av diffusa skäl förefaller trendmässigt öka. Bland dessa diffusa symptom finns psykisk ohälsa, dolt missbruk, självskadebeteenden, livsleda, depressioner, måttliga neuropsykiatriska problem, övervikt, diffus ryggnackproblematik etc. * statens olika åtgärder för att renodla och avgränsa uppdragen för bl.a. arbetsförmedling och försäkringskassa leder till en omfördelning av ansvar och kostnader i riktning mot kommunerna. * på kort och medellång sikt förstärks detta förlopp av dels den begynnande lågkonjunkturen och i förekommande fall av att fler och fler personer lämnar flyktingintroduktionsprogrammen utan att vara självförsörjande. * vi får långsiktigt en etnisk mångfald som både utgör tillgång men som också kan vara socialt belastande på olika vis, i all synnerhet då olika etniska grupper bor koncentrerat i kombination med svårighet att tränga in på arbetsmarknaden. Det projekt vi här ska presentera en socioekonomisk investeringskalkyl för ska inledningsvis genomföras i några pilotkommuner. Men projektet som sådant har ett länsperspektiv. Det finns inte idag några tillgängliga uppgifter kring utanförskapets omfattning i Jönköpings län. Men i Sörmanlands län har man gjort en sådan studie som man kan ha som en utgångspunkt för en jämförelse.
Socioekonomisk investeringskalkyl, vidgad arbetsmarknad i Jönköpings Län sid 13 Jönköpings län har ca 330.000 invånare, cirka 25% fler än Sörmlands län med cirka 260.000 invånare. Då man, med stöd av Folkhälsoinstitutets kommunfaktablad, studerar några grundläggande socioekonomiska data ser man att i viktiga stycken är länen ganska lika. I Jönköpings län har man dock lägre ohälsotal och lägre arbetslöshet samt färre antal låginkomsttagare än Sörmlands län. Å andra sidan har man en högre förvärvsfrekvens. Sammantaget är länet mer gynnat ur ett marginaliserings- eller utanförskapsperspektiv än Sörmlands län. För att göra det mycket enkelt för sig skulle man kanske kunna våga säga att om man har 25% fler invånare så kanske man har 25% mindre marginaliseringseffekter än Sörmland. Med denna grova överförenkling kan man då, med stöd av Sörmlandsstudien, säga att antalet människor i mer eller mindre permanent utanförskap i Jönköpings län sannolikt uppgår till mellan 25.000 och 30.000 personer i arbetsför ålder. Det är denna grupp som potentiellt utgör projektets målgrupp. Årligen kostar de samhället cirka 6.000 Mkr om vi inte gör något för att aktivt förändra deras förutsättningar att återgå till arbetslivet helt eller delvis. Detta motsvarar 30.000 35.000 kronor per invånare i arbetsför ålder och år i form av en finansiell börda för utanförskapet Stuprörstänkandet kring personer med en komplex arbetslöshetsproblematik är i regel ineffektivt och leder sällan till framgång. I stället skapas som en följd av detta ofta ett mönster av onda cirklar där kostnader för utanförskapet omfördelas mellan de olika offentliga aktörerna utan att grundproblemet åtgärdas. För den enskilde innebär detta en form av socialt gatlopp mellan olika offentliga aktörer utan att få hjälp med sitt grundproblem. Kortsiktighet och oförmågan att tänka och agera i ett socialt investeringsperspektiv förstärker denna ineffektivitet i resursanvändningen. För att människor med en långvarig och/eller komplex arbetslöshetsproblematik ska kunna ta sig tillbaka till arbetsmarknaden krävs i princip tre saker; strukturell och långvarig samverkan mellan olika offentliga rehabaktörer, långsiktighet i beslutsfattandet och i förekommande fall att man tillskapar en alternativ arbetsmarknad för de personer som inte inledningsvis (eller på sikt) har full arbetsförmåga. En stor del av de personer som befinner sig utanför den ordinarie arbetsmarknaden gör detta under lång tid. De har inte sällan en komplex och sammansatt problematik som gör att de inte omedelbart står till arbetsmarknadens förfogande eller av arbetsgivare inte uppfattas som anställningsbara. Men de har nästan alla en viss arbetsförmåga och flertalet av dem har också, i synnerhet efter en period av motiverande insatser, en vilja att arbeta 1 Analysen i detta avsnitt återkommer i ett appendix i slutet av rapporten
Socioekonomisk investeringskalkyl, vidgad arbetsmarknad i Jönköpings Län sid 14 Det finns utomordentligt stora mängder resurser i form av pengar och personal avsätta för att hantera detta. Problemet är att en stor del av dessa resurser använts på ett ineffektivt vis. Orsakerna till detta är dels det stuprörstänkande som dominerar berörda organisationer och dels den kortsiktighet som finns inbyggt i de flesta styr- och uppföljningssystem. Ur ett samhällsperspektiv står man inför ett val. Att fortsätta som tidigare med fortsatt stort och dyrt utanförskap som följd, eller att bryta detta mönster och göra något nytt. Denna rapport är en socioekonomiskt investeringsanalys av hur man inom ramen för ett arbetsmarknadsprojekt avser att skapa en ny form av kompleterande arbetsmarknad för att bryta utanförskapet och genom långsiktighet och samverkan både bidra till människors möjlighet att försörja sig själva, bryta utanförskapet och skapa betydande samhällsvinster. Det man med utgångspunkt i ovanstående kan dra som slutsatser är möjligtvis följande * fler och fler människor kommer i framtiden att befinna sig i olika former av utanförskap. Den möjliga framtida arbetskraftbristen kan på lång sikt (10 år eller mer) motverka detta. * deras problembild kommer sannolikt att vara mer komplex och sammansatt än tidigare. * en rehabilitering av dem kommer i högre omfattning än förr att kräva samverkan av flera olika aktörer för att lyckas. Behovet av samverkan och långsiktighet kommer att vara större än någonsin. * för många människor står inte den traditionella arbetsmarknaden öppen varför det måste skapas en alternativ arbetsmarknad om dessa människors arbetsförmåga ska kunna tas i anspråk och samhällets kostnader för deras utanförskap reduceras. * att få denna stora grupp av människor tillbaka till arbete kräver ett långsiktigt socialt investeringstänkande och en samverkan baserat på en helhetssyn kring den enskilde människan och dennes problem.
Socioekonomisk investeringskalkyl, vidgad arbetsmarknad i Jönköpings Län sid 15 Avsikten med denna förstudie är att ge möjlighet till en social investeringskalkyl för att få tillbaka människor till arbetslivet. Vi vill helt enkelt hitta ekonomiska mått på värdet av att lyckas få tillbaka människor till arbetslivet. Med andra ord vill vi kunna beskriva värdet eller lönsamheten av en framgångsrik rehabiliteringsinsats. Lönsamheten av en rehabinsats kan i sin enklaste form beräknas utifrån följande tre frågor: - Vad är kostnaden för den marginalisering man ska studera? - Vilka kostnader är förknippade med en rehabprocess? - Hur stor rehabpotential har de berörda personerna? Om man därefter kan ta reda på sannolikheten för att lyckas med detta är det möjligt att räkna fram rehabvinsten och avkastningen på den rehabinsats som man gör. Denna kortsiktiga vinst, eller avkastning, kan man sedan sätta i ett längre perspektiv och se vilken långsiktig avkastning rehabinvesteringen leder till. Tankarna kring detta finns sammanfattade i bilden nedan. Rehabiliteringen lönsamhet MARGI- NALISERINGS- KOSTNADER REHABILI- TERINGS- POTENTIAL REHABILI- TERINGS- KOSTNADER REHABILI- TERINGS- VINST REHABILI- TERINGS- AVKASTNING SANNOLIKHET FÖR ATT LYCKAS KORT SIKT REHABILI- TERINGS- INVESTERING LÅNG SIKT 2 Det principiella sättet att räkna på utanförskapets effekter finns redovisade i appendix i slutet av rapporten
Socioekonomisk investeringskalkyl, vidgad arbetsmarknad i Jönköpings Län sid 16 I det kommande ska vi bena ut bilden olika delar och för det planerade projektet göra en konkret investeringskalkyl. Låt oss emellertid redan nu översätta detta till ekonomiska konsekvenser på en konkret person. Amid, är 28 år gammal och har uppburit ekonomiskt bistånd i flera år. Han kom som flykting till sin nuvarande hemkommun 2004. Han har en yrkesutbildning i botten, men som han inte använder sig av. Hans svenska är mycket bristfällig., Han har en del psykiska besvär (bl.a. posttraumatiskt stressyndrom) som en följd av de upplevelser han bär med sig. Men han är i övrigt tämligen arbetsför. Låt oss nu med hjälp av bilden nedan ställa två alternativ mot varandra. Att aktivt arbeta med hans rehabilitering och förmåga att arbeta och avstå från att göra det. ATT HA ETT SOCIALT INVESTERINGSPERSPEKTIV ELLER EJ KORTSIKTIGT SÄKRA KOSTNADER OCH INTÄKTER AV ETT REHABILITERANDE ARBETE LÅNGSIKTIGT OSÄKRA KOSTNADER OCH INTÄKTER AV ATT AVSTÅ FRÅN ETT REHABILITERANDE ARBETE I det fall man avstår från att göra något aktivt uppstår två stora kostnader. Dels det försörjningsstöd han erhåller om ca 90.000 kronor per år. Till detta kommer 20.000 kronor per år för olika andra (kommunala) insatser som har att göra med hans psykiska ohälsa. Låt oss för exemplets skull anta att hans utanförskap, om vi ingenting gör, kommer att ha en varaktighet på 20 år. För denna period talar vi om en total kostnad på 2.200.000 kronor (20*(90.000 + 20.000)). Man skulle till detta också kunna lägga en tredje post som man ofta negligerar alla de overheadkostnader i form av handläggare och deras chefer och stödresurser som krävs för att hantera dessa frågor. Denna kostnad uppgår normalt sett till mellan 15% och 25% av kostnaderna för det utbetalda ekonomiska biståndet. Låt oss anta att alternativet till detta är en rehabiliteringsprocess t.ex. inom ramen för ett sådant social investeringsprojekt som vi här diskuterar och som vi i detta fall antar för Amids del kostar 75.000 kronor per år under en tvåårsperiod. Totalt sett 150.000 kronor. Vi antar vidare att denna leder till att hans arbetsförmåga långsiktigt uppgår till 50% och han under de kalkylerade 18 åren efter det att rehabprocessen genomförts kommer att arbeta deltid till 50%. Vidare antar vi att han till följd av detta endast erhåller halvt ekonomiskt bistånd och att kostnaderna för hans psykiska ohälsa faller till hälften (empowermenteffekten och KASAMeffekten). Vi får då följande effekter:
Socioekonomisk investeringskalkyl, vidgad arbetsmarknad i Jönköpings Län sid 17 Kostnader för rehabprocessen - -150.000 Minskade kostnader för försörjning 18*45.000 + 810.000 Minskade kostnader för psykisk ohälsa 18*10.000 + 180.000 Produktionsvärde 18*250.000*0.5 +2.250.000 Summa +3.090.000 Till detta kommer skatteintäkter som för kommun och landsting uppgår till cirka 20.000-25.000 kronor per år allt beroende på vilken inkomst Amid erhåller eller 350.000 450.000 för hela perioden. Vi ser då att i bästa fall kan en rehabsatsning på 150.000 på lång sikt skapa en socioekonomisk vinst på mycket lågt räknat cirka 3 Mkr. På en enda individ. Den investering man gör på Amid om 150.000 kronor ger en avkastning på cirka 20 gånger pengarna. Omvänt betyder det att man i rehabprocessen endast behöver lyckas med en klient på 20 eller till 5% för att den sociala investeringen i Amid ska vara lönsam. Vid sidan av de försörjningskostnader (i detta räkneexempel illustrerat som ekonomiskt bistånd från kommunen) vi tagit med i räkneexemplet ovan tillkommer kostnader för andra offentliga aktörer. Utanförskapets människor är ofta storkonsumenter av primärvård, psykiatri och andra vårdinsatser. Liksom insatser av olika slag från arbetsförmedling, CSN och försäkringskassa. Isbergseffekterna är betydande PRODUKTIONSFÖRLUSTER + SKATTEINTÄKTER ÖVRIGA SAMHÄLLSKOSTNADER ÖVRIGA MYNDIGHETER ÖVRIGA VÄLFÄRDSMYNDIGHETER ÖVRIG KOMMUNAL VERKSAMHET ÖVRIG SOCIALTJÄNST ÖVR EKONOMISKT BISTÅND FAMILJ MISSBRUK SOCPSYK SKOLA FRITID SKATTE- INTÄKTER LTING FK AF POLIS CSN KVÅRD BOSTADS- BOLAG FÖRETAG ALLMÄNHET FAMILJ UTANFÖRSKAPETS ISBERGSEFFEKTER
Socioekonomisk investeringskalkyl, vidgad arbetsmarknad i Jönköpings Län sid 18 Allt detta är effekter vi ingående studerat tillsammans med statskontoret i en utvärdering av samordningsförbund som berör just den diffusa målgrupp vi här är intresserade av att få tillbaka till arbete och egen försörjning. Vi fann då att de osynliga kostnaderna var två till tre gånger större än de synliga. Med andra ord så räcker det inte att studera effekterna av utebliven försörjning som ett meningsfullt mått på ekonomisk framgång i ett arbete som detta. Man måste ta ett bredare grepp. Låt oss illustrera på följande vis. Om en person inte längre behöver försörjningsstöd utan kan försörja sig själv uppgår besparingen inom ekonomiskt bistånd i många kommuner, i form av uteblivna utbetalningar, till cirka 90.000 kronor per år. Den totala kostnadsminskningen såsom vi fann det i studien för statskontoret uppgår till mellan 180.000 380.000 kronor per år, dvs. mellan två och fyra gånger högre tal än biståndets synliga del med ett genomsnitt på 270.000 kronor per år. Erfarenheten från många studier visar att de multifaktoríella klienterna, en mycket stor andel av de utanförskapmänniskor vi här pratar om, mycket dåligt passar i de behandlingsformer eller för de insatser som våra stuprörsorganisationer har att tillhandahålla. De tenderar att snurra runt i våra olika välfärdssystem under ofta ganska lång tid. För den enskilde innebär detta ett sorts socialpolitiskt gatlopp mellan olika aktörer som inte vill eller kan ta ansvar för den enskilde. Inte tillräckligt frisk för att stå till arbetsmarknaden förfogande, men inte tillräckligt sjuk för erhålla sjukpenning. Missbrukare, för att ta ett mycket tydligt exempel, har nästan alltid en sammansatt problematik. Bakom missbruket kan finnas en psykisk problematik. Kriminalitet finns nästan alltid med i bilden. Man är skuldsatt, kan inte försörja sig, barnen är omhändertagna, man har förlorat sin bostad och man drabbas ofta av olika former av fysiska åkommor skador och olika former av mediciniska problem. Missbrukaren skickas runt till olika hållplatser i våra välfärdssystem. Men vem har totalansvar för helheten, och vem tar i praktiken ett sådant ansvar? Naturligtvis är detta både plågsamt för den enskilde och leder till ett onödigt resursslöseri för samhället. Det är inte ovanligt att samhällets olika instanser kan investera en eller flera miljoner kronor på en ung missbrukare på glid. Men eftersom insatserna så ofta sker utan koordination och samordning och med ett kortsiktigt perspektiv blir de i regel ineffektiva 3. De marginaliserade människorna har, precis som de personer som befinner sig i arbetslivet, ett antal ganska utstakade karriärvägar förenklat och en aning tillspetsat beskrivna i figuren nedan. 3 Ett särskilt tydligt uttryck för detta misslyckande är inom tvångsvården av unga (LVU) som i stor utsträckning leder till misslyckanden och återfall vilket lett till att huvudmannen Statens Institutionsstyrelse inlett ett vårdkedjeprojekt tillsammans med ett antal kommuner för att komma åt detta samverkansproblem se vidare www.stat-inst.se
Socioekonomisk investeringskalkyl, vidgad arbetsmarknad i Jönköpings Län sid 19 SITUATION INDIVIDUELLA KONSEKVENSER VÄLFÄRDSPOLITISKA KONSEKVENSER MARGI- NALISERING UTANFÖRSKAP MISSBRUK KRIMI- NALITET PSYKISK SJUKDOM PSYKOSOC AF SYSSELSÄTTN FK SJUKSKRIVN KOMMUNER SOCBIDRAG ARBETSLÖS SJUKSKRIVEN LANDSTING HÄLSA MULTIFAKTORIELL PROBLEMATIK DIFFUS PROBLEMBILD Utanförskapet leder till betydande kostnader för samhället. Personer som långvarigt uppbär ekonomiskt bistånd förorsakar socialtjänsten årligen en kostnad på 80.000 90.000 kronor eller mer. Till detta kommer utanförskapets osynliga del vilken har att göra med alla de sidoproblem i form av psykisk ohälsa, somatisk ohälsa, missbruk, familjeproblem, problem för barnen i skolan, ekonomiska skuldproblem m.m. som kan förekomma. Sammantaget visar det sig att för den målgrupp som avses ingå i detta projekt kan denna totala kostnad uppgå till cirka 270.000 kronor per år eller tre gånger den direkt synliga kostnaden för ekonomiskt bistånd. Till detta kommer de produktionsförluster som uppstår till följd av utanförskapet och som en följd av detta, de skatteförluster detta leder till. Kostnaderna för detta varierar starkt med vilken karriärväg i utanförskapet som de berörda kommer att ta. Dyrast kommer en missbrukskarriär att vara med en årlig kostnad på 2 Mkr eller mer. Långvarig psykisk ohälsa kommer att kosta upp emot 400.000 kronor årligen. Och långtidssjuka personer med sjukersättning kostar strax under 300.000 kronor på årsbasis. På lång sikt varierar prislapparna mellan 8-10 Mkr för den senare formen av utanförskap, upp till 50 Mkr eller mer för en långvarig karriär som heroinmissbrukare. Det är dessa potentiella kostnader för utanförskap som utgör den relevanta jämförelsen då värdet av framgångsrika rehabinsatser för att få tillbaka människor i arbetslivet.
Socioekonomisk investeringskalkyl, vidgad arbetsmarknad i Jönköpings Län sid 20 Ett syfte med denna studie är att göra en socioekonomisk investeringskalkyl kring ett planerat samverkansprojekt för gruppen unga personer med en diffus och/eller sammansatt problematik och med svag kontakt med ordinarie arbetsmarknad. Resultatet i studien bygger på tidigare studier vi gjort inom detta område (se referenslista i slutet av rapporten) och kring denna målgrupp. I all synnerhet bygger vi vidare på den studie vi gjort hösten 2008 på uppdrag av Statskontoret kring målgruppen för samordningsförbund. Vi har här utgått från grunddata i denna och andra studier och reviderat dessa med utgångspunkt i de skillnader i målgrupp och de förändringar i regelverk och spelregler för denna grupp som gjorts under de senaste året. Kalkylarbetet har skett genom att i ett antal steg besvara följande frågor. * Hur ser målgruppen ut i allmänhet och i synnerhet i förhållande till statskontorets studie? * Vad kostar denna målgrupp i sitt utanförskap på kort och lång sikt och hur är kostnaderna fördelade mellan olika aktörer? * Hur ser det planerade samverkansprojektet ut och vilka kostnader är förknippade med denna process vad är priset på en framgångsrik rehabilitering? * Vad är målsättningen för projektet och vad är sannolikheten för framgång? * Vilka intäkter uppstår på kort och lång sikt av projektet om målsättningen uppnås? * Vad skulle hända om vi inte lyckas leva upp till projektets målsättning utan endast lyckas i betydligt mindre omfattning? * Vilka är de ekonomiska konsekvenserna av detta? Man måste komma ihåg att en socioekonomisk investeringskalkyl, precis som alla investeringskalkyler, är ett försök att i kvantitativ form göra en utsaga om framtiden. Framtiden är som bekant osäker varför det med självklarhet föreligger en viss osäkerhet i de kalkyler som görs. Vi försöker hantera detta på två olika vis. Dels vill vi vara så transparanta som möjligt i det vi gör så att läsaren på egen hand kritiskt kan granska de antaganden som kalkylen bygger på. Dels lägger vi medvetet kalkylen, och de känslighetskalkyler av risknatur vi gör, i underkant för att inte riskera överdriva de förväntade eller önskade effekterna av projektet. 4 Metoden som vi använder oss av finns beskriven i ett stort antal rapporter, varav flera metodrapporter, på vår hemsida www.seeab.se
Socioekonomisk investeringskalkyl, vidgad arbetsmarknad i Jönköpings Län sid 21 Det här aktuella projektet riktar sig mot målgruppen unga med en diffus och/eller sammansatt problematik som inte lyckats träda in på eller långvarigt står utanför arbetsmarknaden. Det speciella i deras problematik är just det diffusa och sammansatta. Den diffusa delen gör att ingen enskild aktör entydigt kan säga att det är deras målgrupp. Därför riskerar de att hamna i ett långvarigt svarte petterspel mellan olika offentliga aktörer. Det sammansatta innebär att inget enskilt problem hos de flesta av de som ingår i målgruppen är av sådan art att det ensamt förklarar utanförskapet. Det är summan av och synergieffekten mellan de olika delproblemen som gör det hela både svårfångat och svårrehabiliterat. I projektet förväntas cirka hundrasextio personer delta. Dessa 160 personer utgör utgångspunkten för vår socioekonomiska investeringskalkyl. Med några förenklade stickord kan deras problembild beskrivas på följande vis * Med några undantag personer under 30 år * Cirka 50 % män och cirka 50 % kvinnor * Ingen eller ringa erfarenhet av arbetsmarknaden eller svag koppling till arbetsmarknaden * Tämligen svag/bristfällig skolunderbyggnad * Svag självkänsla och/eller lättare psykiatrisk problematik och en del av gruppen har någon form av vag eller uttalad neuropsykiatrisk problematik * Flera använder alkohol och andra rusmedel i större omfattning än genomsnittet * Ganska svaga och/eller socialt destruktiva personliga nätverk och många kommer från socialt utsatta familjemiljöer * Man skulle kunna säga att många av dem kan/vill inte ha någon form av vuxenidentitet * De har under ett antal år varit till föremål för olika former av samhällsinsatser, många gånger redan under skoltiden * De flesta riskerar att om, inget särskilt görs bli långtidsförsörjda (stamkunder) i de offentliga systemen * I takt med att utanförskapet framskrider riskerar de att utveckla olika sidoproblem såsom psykisk ohälsa, somatisk ohälsa, missbruk etc., vilket i sin tur ytterligare förstärker utanförskapet
Socioekonomisk investeringskalkyl, vidgad arbetsmarknad i Jönköpings Län sid 22 Vi har för att göra kalkylen hanterbar valt att beskriva dem som typpersoner eller såsom två individscenarios, ett manligt och ett kvinnligt 5. Mannen kallar vi Urban och kvinnan Ulla. För att du som läsare ska få en mer levande bild av dem kommer här ett utdrag ur deras livsbeskrivning ULLA Ulla är 26 år gammal. Det är en ung tjej som har haft, och fortfarande har, det tufft i livet. Trots sin ungdom har hon erfarenhet av långa perioder av både sjukskrivning och arbetslöshet. Just nu är hon långtidssjukskriven av psykiska skäl. Hon är deprimerad. Skolan gick inte så bra. Redan på högstadiet var hennes misslyckande ett faktum och tiden på gymnasiets individuella program bekräftade bara misslyckandet. Hon har mått dåligt i många år. Hon lider av ätstörningar och skär sig själv då ångesten blir alltför stor. Hon är ofta inne på en chattsida på nätet där skribenterna ger varandra råd om hur man döljer ätstörningar och skärsår. Hon kommer från ett hem präglat av emotionell torftighet, helgsupande och återkommande bråk mellan de vuxna. Stödet från hemmet var svagt under skoltiden. Ulla bor tillsammans med sin pojkvän och är lite av en levnadskonstnär. Hon hankar sig fram med ett minimum av ekonomiska resurser. Hon försörjer sig på sin partner, får lite hjälp från sina föräldrar, stundtals får hon studiemedel från CSN och mellan varven ekonomiskt bistånd från socialtjänsten. Trots hennes skicklighet att hanka sig fram drar hon på sig skulder, vilket leder till inkassokrav och kontakter med kronofogden. Eftersom hon har betalningsanmärkningar kan hon inte få kontokort, hon blir inte accepterad av hyresvärdar och kan inte ta några lån. Ulla har sannolikt vuxenfobi. Hon vill inte bli vuxen och hon vill inte heller ha kontakter med vuxensamhället. Vid en noggrann undersökning skulle man möjligen kunna upptäcka inslag av ADHD eller någon annan neuropsykiatrisk diagnos. Under skoltiden hade hon god kontakt med elevhälsan, ungdomsmottagningen etc. Det är svårare med vuxeninsatserna. Nu måste hon gå via vårdcentralen och hon tycker inte att någon ser henne. Hon får medicin, men upplever inte att hon får stöd. Det goda stöd hon tidigare fått från BUP, har inte följts upp från vuxenpsykiatrins sida. URBAN Urban är 25 år gammal. Han bor periodvis med sin pappa som har vissa missbruksproblem. I övrigt bor han ensam eller tillsammans med kompisar. Skolan gick inte så bra, med ett undantag datorer. Urban har en udda men i grund och botten intressant begåvningsprofil. Han är inte svagbegåvad men hans kompetens är inte av det traditionella slaget. Urban är en kille som socialt är lite annorlunda och inåtvänd. Han är socialt understimulerad och saknar vuxnas stöd kring sina studier. Han genomförde det individuella gymnasieprogrammet med måttlig framgång. 5 För en diskussion av denna metod se några av de metodhandböcker som finns i referenslistan i slutet av rapporten
Socioekonomisk investeringskalkyl, vidgad arbetsmarknad i Jönköpings Län sid 23 Han sitter framför datorn hela nätterna och sover på dagarna. Han missköter sitt utseende och sin hygien och går ofta i trasiga och smutsiga kläder. Han har egentligen aldrig varit inne på arbetsmarknaden. Urban är intresserad av musik. Han spelar synt och drömmer om att slå igenom med sin technomusik eller att bli berömd programmerare/hacker. Han har lätt för att träffa människor på nätet där han kan bygga upp vilken identitet han vill. Han dricker inte mer än andra unga människor. Lite öl och kanske starksprit till helgen. Både arbetsförmedlingen och socialtjänsten intresserar sig för Urban men han uteblir oftast från planerade möten. Han struntar helt enkelt i att komma. Han får erbjudanden om daglig sysselsättning men känner inte att han passar in. Hans socialsekreterare är frustrerade. De får inget gensvar hos Urban vad de än gör. Urban bryr sig varken om morötter eller om piskor inte ens om hot att dra in det ekonomiska biståndet. Urban upplevs som passiv, håglös, initiativlös och ointresserad. Han har knappt styrfart i livet. Han lever i en förlängd tonårsvärld. Den här avsedda målgruppen har ofta helt eller delvis sin försörjning av samhället. Om man utgår från att denna försörjning utgörs av ekonomiskt bistånd från kommunens socialtjänst är det lätt att tänka sig att denna kostnad uppgår till 80-000 90.000 kronor på årsbasis. Eftersom alternativkostnaden till att inget göra med målgruppen, är kostnaderna för en rehabprocess är det viktigt att ha en klar bild av vad just kostnaden för alternativet att inget göra eller göra som vanligt innebär. Den här avsedda målgruppen skiljer sig från många andra klienter med ekonomiskt bistånd dels genom att de har långvarigt bistånd (stamkundseffekten) och dels genom att de ofta har en sidoproblematik som genererar kostnader inom andra delar av de offentliga välfärdssystemen (isbergseffekten). Dessutom ökar deras kostnader ofta över tid (accelerationseffekten). I diagrammet nedan ser vi de långsiktiga kostnadseffekterna för en typisk sådan person.. En långtidsarbetslös som uppburit ekonomiskt bistånd under 10 års tid 6. 6 Data från detta och det följande diagrammet kommer från en kartläggning av personer i den målgrupp det kommande projektet avser. Kartläggningen är gjord inom socialtjänsten i Södertälje Kommun
Socioekonomisk investeringskalkyl, vidgad arbetsmarknad i Jönköpings Län sid 24 L ång tids arbets lös 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 2000 2001 y = 6592,4x + 46983 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 långtids arbets lös L inear (långtids arbets lös ) Ur diagrammet kan vi utläsa tre tämligen typiska effekter. För det första att det inte handlar om 80.000 kronor utan snarare om cirka 700.000 under en tioårsperiod. För det andra att kostnaderna går i skov, dvs. varierar starkt med den berörda personens utanförskap. Och för det tredje att de är trendmässigt stigande över perioden och ökat med i genomsnitt 6.600 kronor för varje år i utanförskap. I diagrammet nedan har vi för en annan individ (språksvag invandrare) ett likartat mönster. Stora långa kostnader, kostnader som accelererar och kostnader som går i skov. Även här uppgår kostnaderna under en tioårsperiod till 700.000 kronor eller mer. S pråks vag 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 1999 2000 y = 4745x + 50730 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 s pråks vag L inear (s pråks vag) Den relevanta jämförelsen då en rehabprocess ska utvärderas för denna målgrupp är alltså inte den ettåriga utan den fleråriga, accelererande kostnaden. Men till detta kommer också alla de osynliga kostnader som uppstår hos andra delar av de offentliga systemen. Inom sjukvård, försäkringskassa, arbetsförmedling och rättsväsen (isbergseffekten). I diagrammet nedan redovisas detta för de typpersoner vi utgår från i denna studie. Vi har dessutom för fullständigheten skull kompletterat med två personer Gunilla och Gustav som ligger i
Socioekonomisk investeringskalkyl, vidgad arbetsmarknad i Jönköpings Län sid 25 åldersintervallet 30-40 där våra två typpersoner kommer att vara om 5-10 år, om vi ingenting gör. Årskostnader/individ Vi ser då några saker. * För det första att kostnaderna på årsbasis är avsevärt större än de 80.000 90.000 vi kanske trodde. De ligger snarare på en genomsnittsnivå omkring 200.000 300.000 kronor. Med andra ord ett fel i uppfattning om faktisk kostnad på mellan 200% och 300%. * För det andra ser vi att nivån varierar starkt mellan olika typer av individer. * Och för det tredje så ser vi att såväl kostnadernas nivå som fördelning skiljer sig starkt mellan män och kvinnor Vi kan alltså se att kostnaderna för utanförskapet för den i projektet avsedda målgruppen många gånger är flerfaldigt större än man inledningsvis kan tro. Hur är då dessa kostnader fördelade mellan olika offentliga aktörer? Svaret på denna fråga hittar vi i diagrammet nedan.