Likabehandlingsplan för Glasbergsskolan Det finns två lagar som är till för att skydda barn och elever från kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan. I Skollagen (14 a kapitlet) står det beskrivet vad skolan måste göra för att målmedvetet arbeta mot kränkande behandling av barn och elever. I Diskrimineringslagen är det fastställt att vi ska göra allt för att ingen ska bli diskriminerad eller trakasserad i skolan. Enligt dessa lagar ska varje skola varje år upprätta en likabehandlingsplan som ska innehålla en översikt över det som behövs göras för att främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever, samt att förebygga och förhindra trakasserier. Likabehandlingsplanen på Glasbergsskolan är ett dokument som berör personal, barn och elever inom både skola och fritidsverksamhet. Planen omfattar all skolans personal, även de som inte är anställda under rektor. I vår likabehandlingsplan framgår det hur vårt förebyggande och främjande arbete ser ut, hur diskriminering och kränkande behandling upptäcks och utreds samt vilka åtgärder som vidtas vid trakasserier och kränkande behandling. Detta arbete kommer årligen att följas upp och planen revideras. Planen ska användas som ett aktivt verktyg i den dagliga verksamheten. GLASBERGSSKOLANS mål Alla elever på skolan och barnen i skolbarnsomsorgen skall, känna sig trygga, må bra och verka för gemenskap Det är allas rättighet att tryggt kunna gå till och från skolan, trivas och känna tillit och glädje under hela dagen både inomhus och utomhus Alla vuxna på skolan skall arbeta förebyggande mot diskriminering och kränkande behandling Alla förstår att det är vuxna och barn som tillsammans skapar en trygg skola med god lärmiljö. Definitioner och begrepp När vi skriver att ingen skall diskrimineras menar vi utifrån alla de diskrimineringsgrunder som är fastställda i Diskrimineringslagen: Kön Med kön avses att någon är född till man eller kvinna, men här ingår även transexuella, alltså personer som har eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annan liknande förhållanden. Var och en har rätt att bestämma sin tillhörighet. Religion eller annan trosuppfattning Med religion eller annan trosuppfattning menas tillhörighet till en religiös åskådning där även ateism ingår.
Funktionshinder Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom som fanns vid födsel, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Sexuell läggning Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Könsöverskridande identitet Med könsöverskridande identitet menas att en person på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck mot föreställningar om hur kvinnor och män är, pojkar och flickor förväntas vara och se ut. Ålder Med ålder menas den biologiska åldern. Skolans åldersindelningar strider inte mot diskrimineringsgrunden ålder. Diskrimineringstyper När vi skriver om hur vi motarbetar kränkande behandling menar vi utifrån alla diskrimineringstyper som omnämns i lagtexten: Direkt diskriminering: Ett barn/elev missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförande situation, om missgynnandet har samband med de fem diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering: Ett barn/elev missgynnas genom att skolan, dess ledning eller annan personal tillämpar en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt, men som i praktiken särskilt missgynnar ett barn/elev enligt de fem diskrimineringsgrunderna. Trakasserier: Ett uppträdande som kränker ett barns/elevs värdighet och som har samband med de fem diskrimineringsgrunderna. Annan kränkande behandling: Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns/elevs värdighet. Det är den drabbade som avgör om den uppfattar uppträdandet som oönskat eller kränkande. Repressalier När någon utsätts för kränkande behandling eller bestraffning för att han eller hon anmält något som uppfattats som felaktigt. Instruktioner att diskriminera När någon beordrar eller uppmanar andra att kränka någon.
Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Mobbning När någon kränks vid upprepade tillfällen. Detta skiljer mobbning från andra former av kränkade behandling. Vidare råder obalans mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. Främlingsfientlighet Stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristiska. Homofobi (HBT-fobi) Motvilja mot errler förakt för homosexuella, bisexuella eller transpersoner. Främjande och förebyggande arbete på Glasbergsskolan Skolan (kamratstödjarteam) Kamratstödjare Så gör vi Varje år aktualiseras denna plan. Alla ska arbeta medvetet efter och med de normer och värden som står beskrivna i våra läroplaner. Alla föräldrar får hem skolans broschyr om likabehandling samt skolans policy och regler. Under de första veckorna på läsåret ska alla pedagoger, tillsammans med barnen/eleverna tydliggöra vad som är skolans uppdrag utifrån läroplanerna angående värdegrund. Skolans policy och regler går alla igenom. Alla vuxna på skolan skall vara lyhörda och observera vad som händer mellan vuxna och barn/elever och vad som händer mellan barn/elever och barn/elever såväl inomhus som utomhus under hela skolans dag. Skolan ska ha ett kamratstödjarteam på skolan bestående av pedagoger från de olika vägarna. Teamet har schemalagda möten varje vecka. Skolan ska ha elever från år 3 och uppåt som kamratstödjare. Dessa kamratstödjare ska få utbildning och vara kända för alla på skolan.. Utbildade kamratstödjare från år 3 träffas varje månad i ett kamratråd under ledning av för att ge sin bild av vad som händer mellan vuxna och barn/elever och samspelet mellan barn/elever. Vid höstterminens start samlas alla barn/elever. Där presenteras skolans kamratstödjare och Vem som ansvarar
Raster Klassråd EQ EHT (elevhälsoteamet) Mat Organisation Jämställdhet Kartläggning elever i år 6 läser delar av vad som står i vår handlingsplan om kränkande behandling. Rastvärdsschema skall upprättas för tillsyn av barnens/elevernas utevistelse under hela dagen. Rastvärdarna bär västar för att synas tydligt. Alla klasser från år 3 ska ha klassråd med bestämd mötestid på schemat. Fortlöpande samtal om skolans värdegrund kan föras vid detta möte. Varje klass ska utse representanter till elevrådet. Rådet leds av rektor. Varje vecka finns bestämd tid för EQ-arbete som värdegrundsfrågor, kompissamtal och liknande. I EHT diskuteras hur enskilda elever, grupper av barn och hela klasser kan stödjas för att man ska uppnå större trygghet och trivsel. Föräldrar kan ansöka om att deras barn får särskild kost i skolan. I vår organisation med åldersintegrerade grupper/klasser ges barnen/eleverna möjlighet till att få nya sociala relationer. Alla barn/elever, oavsett kön, har rätt att göra och lära sig mer om sina egna specifika intressen. Arbetet med jämställdhet ska genomsyra det dagliga arbetet. Arbetslag, rektor Pedagogerna Fritidspedagoger Föräldrar och skolmåltidspersonalen Pedagogerna Vi kommer att med hjälp av regelbundna planerade samtal kartlägga stämningen på skolan. Dessa samtal kommer ske med slumpvist utvalda enskilda individer, i grupper och i elevråd. Syftet är att få information om händelser som av eleverna upplevs som trakasserier, kränkande behandling och diskriminering av andra elever såväl som personal. Samtalen ska vara väl strukturerade och följas av ett frågeformulär. är ansvarig för att dessa samtal genomförs och följs upp på vägmöten samt tas om hand enligt denna plan. I mars-maj 2011 ska alla samtal vara genomförda och modellen ska utvärderas i maj. Arbetsgång vid diskriminering eller annan kränkande behandling Åtgärder Ansvarig Tidpunkt Pedagoger och andra vuxna i skolans verksamhet som upptäcker en kränkande handling ingriper direkt när något händer. Om ett barn uppmärksammar en kränkning eller upplever sig ha blivit kränkt ska barnet ta kontakt med den pedagog som är närmast, sin ansvariga pedagog, en kamratstödjare eller någon från. Den som ser händelsen. direkt Den pedagog som själv sett händelsen, eller blivit kontaktad, informerar barnets ansvariga pedagog om Pedagogen som sett eller blivit direkt
det som skett. Den ansvariga pedagogen informerar arbetslaget och de tillsammans undersöker om det föreligger kränkande behandling eller inte genom att: Tala med den utsatta Dokumentera samtalet Tala med övriga inblandade en i taget Dokumentera samtalen Ovanstående utredning sker med all möjlig hänsyn till den utsatte och övriga inblandade. Vid kränkande behandling/misstänkt kränkande behandling: Föräldrar till berörda elever kontaktas och informeras kort om hur skolan tar hand om detta. Anmälan till och rektor med dokumentation från tidigare samtal. Två pedagoger från har fördjupade samtal med alla inblandade en i taget. Dokumenterar samtalen. Åtgärder beslutas om utifrån dokumentation. Skriftlig kontakt tas med hemmet. Åtgärdsprogram upprättas kontaktad. Ansvarig Samma dag pedagog/arbetslaget och rektor Mentor Samma dag Samma dag Alla samtal i en följd samma dag. Inom en vecka Bedömning görs i varje enskilt fall av hur allvarlig kränkningen är och om vidare kontakter bör tas med t ex socialtjänst, polis eller BuP. Uppföljningssamtal med den utsatte. Dokumentera samtalet. Vid upprepning tala med den/de som utsätter var för sig tillsammans med respektive föräldrar. Lämplig åtgärd vidtages. Dokumentera samtalen. Uppföljning sker med regelbundna intervaller. Nya åtgärder vidtas. Det är viktigt att skolan och hemmet samarbetar i denna process för att få ett lyckligt slut. och ansvarig pedagog och representant från EHT EHT och Inom 2 veckor snarast Vad gör jag om mitt barn utsätts för kränkande behandling? En förälder som misstänker att hans/hennes barn blir utsatt för kränkningar bör i första hand kontakta ansvarig mentor som därefter agerar enligt ovanstående handlingsplan. När situationen berör personal som kränker eller utsätter elever för kränkande behandling eller diskriminering kontaktas rektor som då tar hand om utredningen. Mål för kommande läsår
Mål Så gör vi Vem som ansvarar Varje elev, personal och förälder ska känna till och jobba efter denna plan. Jobba med case. Stående punkt på klassråd/elevråd samt brukarråd. Medvetet arbete av kamratstödjarna enligt planen. All personal samt rektor Utvärdering Skolans handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling ska vara känd av alla berörda. Det är viktigt att personal, elever och föräldrar är involverade i arbetet med att följa upp och se över skolans handlingsplan i slutet av vårterminen varje år. Inflytande och delaktighet lägger en god grund för respekt och ansvarstagande. Glasbergsskolan 100906 reviderad 101103