FLYTT AV BEFINTLIG 400 KV LEDNING CL 26 S7 BORGVIK KILANDA VID ÖRESJÖ

SAMRÅDSUNDERLAG NOVEMBER 2016 FLYTT AV BEFINTLIG 400 KV LEDNING CL 26 S7 BORGVIK KILANDA VID ÖRESJÖ Underlag för samråd november 2016 Samråd gällande flytt av del av befintlig 400 kv-ledning. Mer information: www.svk.se/skogssaterstenkullen SAMRÅDSUNDERLAG 1

SAMRÅDSUNDERLAG 2 SVENSKA KRAFTNÄT Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att förvalta Sveriges stamnät för elkraft, som omfattar ledningar för 400 kv och 220 kv med stationer och utlandsförbindelser. Vi har också systemansvaret för el. Svenska kraftnät utvecklar stamnätet och elmarknaden för att möta samhällets behov av en säker, miljövänlig och kostnadseffektiv elförsörjning. Därmed har vi också en viktig roll i klimatpolitiken. Svenska kraftnät har cirka 600 medarbetare, de flesta vid huvudkontoret i Sundbyberg. Vi har även kontor i Sundsvall, Halmstad och Sollefteå. Ytterligare flera hundra personer sysselsätts på entreprenad för drift och underhåll av stamnätet runt om i landet. År 2015 var omsättningen 8,8 miljarder kronor. Svenska kraftnät har ett dotterbolag och sex intressebolag, bland andra den nordiska elbörsen Nord Pool AS. Mer information finns på vår webbplats www.svk.se. Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av Svenska kraftnät. Omslagsfoto Örjan Wennman Org. Nr 202 100-4284 SVENSKA KRAFTNÄT Box 1200 172 24 Sundbyberg Sturegatan 1 Tel 010-475 80 00 Fax 010-475 89 50 www.svk.se

SAMRÅDSUNDERLAG 3 FÖRORD Svenska kraftnät har identifierat att stamnätet behöver förstärkas i Västra Götaland för att det ska kunna möta dagens och framtidens krav på ett driftsäkert elnät. Svenska kraftnät har därför sedan en tid tillbaka sökt en lämplig sträckning för en ny 400 kv-ledning mellan stationerna Skogssäter i Trollhättans kommun och Stenkullen i Lerums kommun. Den nya ledningen mellan Skogssäter och Stenkullen behövs för att stärka stamnätet i regionen så att de regionala näten inte överbelastas vid fel i stamnätet och orsakar allvarliga strömavbrott. Ledningen krävs också för att vidga den flaskhals i nätet som idag begränsar importen och exporten av el mellan Sverige, Norge och Danmark. Enligt EU-regler är det inte tillåtet att interna svagheter någonstans i ett lands stamnät påverkar ett fritt handelsflöde mellan länder. Den nya förbindelsen möjliggör även nödvändiga reinvesteringar på befintliga ledningar, fortsatt utbyggnad av vindkraftproduktionen samt tillgodoser ett ökat överföringsbehov i regionen. Koncessionsansökan för den nya ledningen Skogssäter Stenkullen har lämnats in till Energimarknadsinspektionen (EI) i juni 2016. Ansökan föregicks av samråd enligt 6 kap. miljöbalken under 2013, 2014 och 2015, där flera alternativa områden utreddes. Efter samrådet valde Svenska kraftnät att gå vidare med ett alternativ som innebär att en befintlig 400 kv-ledning mellan Borgvik och Kilanda behöver flyttas på en omkring 2 kilometer lång sträcka vid Öresjö i Trollhättans kommun för att ge plats åt den nya ledningen, se figur 1. Det här dokumentet är framtaget som ett underlag för samråd inför koncessionsansökan om ny sträckning för den del av den befintliga ledningen som flyttas. Samrådet genomförs som ett skriftligt samråd eftersom det är en kort sträcka med få fastigheter. Samråden kommer att ligga till grund för den MKB som kommer att tas fram av Svenska kraftnät under vintern 2016/2017.

SAMRÅDSUNDERLAG 4 PROJEKTORGANISATION Svenska kraftnät Box 1200 172 24 Sundbyberg Svenska kraftnät Projektledare Ansvarig tillstånd Kommunikatör Kartor Samrådsunderlag Matay Yoken Örjan Wennman Sofie Bydell Joel Nylin Jelena Jaisulevice Hanna Frisk

INNEHÅLL SAMMANFATTNING 6 1. INELDNING 8 1.1 Svenska kraftnäts uppdrag 8 1.2 Bakgrund till planerad ledning 9 1.3 Syftet med samrådet för flytt av befintlig ledning vid Öresjö 9 1.4 Avgränsning 9 1.5 Metod 9 2. TILLSTÅND OCH SAMRÅD 11 2.1 Samråd och information 11 2.2 Ledningsrätt 12 2.3 Tidplan 12 3. ÖVERGRIPANDE PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 13 3.1 Nationella miljömål 13 3.2 Miljökvalitetsnormer 13 3.3 Svenska kraftnäts miljöpolicy 13 3.4 Svenska kraftnäts magnetfältspolicy 14 3.5 Säkerhet 14 3.5.1 Elsäkerhet 14 3.5.2 Säkerhetsskydd 14 4. ALTERNATIV 15 4.1 Alternativutredningens genomförande 15 4.2 Alternativa tekniska utföranden 15 4.2.1 Parallellbyggnad eller sambyggnad 15 4.2.2 Markförlagda kablar för växel- eller likström 15 4.3 Alternativa lokaliseringar 16 4.3.1 Förordat alternativ 16 4.3.2 Alternativ lokalisering längs FL5 16 4.4 Nollalternativ 17 5. VERKSAMHETSBESKRIVNING 20 5.1 Ledningens utformning 20 5.1.1 Stolptyper 20 5.1.2 Fundament 21 5.1.3 Ledningsgata 22 5.2 Elektriska och magnetiska fält 23 5.2.1 Elektriska fält 23 5.2.2 Magnetiska fält 23 5.2.3 Hälsoaspekter och rekommendationer 24 5.2.4 Magnetfält för aktuell ledning 24 5.3 Ljud 24 5.4 Drift och underhåll 24 6. NULÄGESBESKRIVNING OCH FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER 26 6.1 Boendemiljö och bebyggelse 26 6.1.1 Förutsättningar 26 6.1.2 Förväntade konsekvenser 26 6.2 Landskapsbild 26 6.2.1 Förutsättningar 26 6.2.2 Förväntade konsekvenser 27 6.3 Naturmiljö 27 6.3.1 Förutsättningar 27 6.3.2 Förväntade konsekvenser 28 6.4 Rekreation och friluftsliv 28 6.4.1 Förutsättningar 28 6.4.2 Förväntade konsekvenser 29 6.5 Kulturmiljö 29 6.5.1 Förutsättningar 29 6.5.2 Förväntade konsekvenser 30 6.6 Naturresurser 30 6.6.1 Förutsättningar 30 6.6.2 Förväntade konsekvenser 30 6.7 Infrastruktur 31 6.7.1 Förutsättningar 31 6.7.2 Förväntade konsekvenser 31 6.8 Planförhållanden 31 6.8.1 Förutsättningar 31 6.8.2 Förväntade konsekvenser 32 7. SAMLAD BEDÖMNING 33 8.REFERENSER 35 BILAGOR Bilaga 1 Naturvärden Bilaga 2 Kulturvärden Bilaga 3 Bedömningsgrunder

SAMRÅDSUNDERLAG 6 SAMMANFATTNING För att stärka stamnätet i Västra Götaland planerar Svenska kraftnät att bygga en ny växelströmsförbindelse, en 400 kvluftledning mellan stationerna Skogssäter i Trollhättans kommun och Stenkullen i Lerums kommun. Vid Öresjö i Trollhättans kommun finns flera hinder som begränsar möjligheten att bygga en ny ledning. För att få bygga en elektrisk starkströmsledning i Sverige krävs tillstånd, en så kallad nätkoncession, enligt ellagen. Tillståndsprövningen görs av Energimarknadsinspektionen, EI. Svenska kraftnät kommer för flytt av CL26 att inlämna koncessionsansökan till EI. Ansökan ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (MKB), kartor och teknisk beskrivning. I processen för upprättande av en MKB ingår samråd. Samrådet ligger till grund för koncessionsansökan. Svenska kraftnät har utrett flera alternativ och hållit samråd om den nya ledningen mellan Skogssäter och Stenkullen under 2013, 2014 och 2015. Det alternativ som förordas innebär att en befintlig 400 kv-ledning mellan Borgvik och Kilanda (CL26) behöver flyttas på en omkring 2 kilometer lång sträcka vid Öresjö i Trollhättans kommun. Den nya ledningen Skogssäter Stenkullen byggs delvis parallellt med CL26. På en kortare sträcka, i höjd med Öresjö, har den nya ledningen planerats i den befintliga ledningsgatan för CL26 för att minimera påverkan på omgivningen. Med anledning av detta behöver den befintliga ledningen flyttas. Den flyttade ledningen kommer att uppföras i portalstolpar av stål. En trädfri skogsgata som är cirka 83 meter krävs för de båda ledningarna där de byggs parallellt. Flytt av CL26 sker i enlighet med de nationella miljömålen, gällande miljökvalitetsnormer, Svenska kraftnäts miljömål och Svenska kraftnäts magnetfältspolicy. Ledningsflytten strider inte mot några kommunala detaljplaner eller områdesbestämmelser. Sammantaget bedöms den planerade flytten av ledningen medföra små konsekvenser för motstående intressen. Lokaliseringen av den nya ledningen mellan Skogssäter och Stenkullen, har gjorts eftersom det innebär minsta möjliga påverkan, framförallt avseende boendemiljö och landskapsbild. Små konsekvenser förväntas också uppstå på naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, naturresurser och infrastruktur.

SAMRÅDSUNDERLAG 7 ± Ledningsflytten 0 1 2 4 6 8 10 km Lantmäteriet, Affärsverket Svenska kraftnät-geodatasamverkan Figur 1. Karta över utredningsområdet för Skogssäter - Stenkullen. Området där flytt av befintlig ledning CL26 föreslås är markerad.

SAMRÅDSUNDERLAG 8 1. INLEDNING 1.1 Svenska kraftnäts uppdrag Svenska kraftnät ansvarar för Sveriges stamnät för elkraft och har systemansvaret för den svenska elförsörjningen. Kortsiktigt innebär detta ansvar att upprätthålla balansen i elsystemet mellan den el som produceras och den el som konsumeras samt att se till att elsystemets anläggningar samverkar driftsäkert. På lång sikt innebär detta ansvar att Svenska kraftnät arbetar för att förstärka och underhålla stamnätet för att öka driftsäkerheten och överföringskapaciteten. Därmed förbättras också förutsättningarna för att kunna upprätthålla balansen i elsystemet. Svenska kraftnäts uppdrag kan sammanfattas i följande fyra punkter: > > Erbjuda säker, effektiv och miljöanpassad överföring av el på stamnätet. > > Utöva systemansvaret för el kostnadseffektivt. > > Främja en öppen svensk, nordisk och europeisk marknad för el. > > Verka för en robust elförsörjning. Figur 1.1. Elens väg.

SAMRÅDSUNDERLAG 9 1.2 Bakgrund till planerad ledning En ny ledning mellan stationerna Skogssäter i Trollhättans kommun och Stenkullen i Lerums kommun behövs för att stärka stamnätet i regionen. Om det i dagsläget blir fel på någon av de två befintliga stamnätsledningarna eller en av dem måste tas ur bruk kommer det underliggande regionnätet att påverkas. Vid en hög överföring genom området innebär detta att strömförsörjningen kan slås ut delvis eller fullständigt. Genom att bygga en ny 400 kv-ledning mellan stationerna Skogssäter och Stenkullen nås följande mål: > > Svenska kraftnät uppfyller sina åtaganden gentemot EUkommissionen genom att skapa förutsättningar för ett fritt handelsflöde. > > Svenska kraftnäts kriterier för driftsäkerheten, att ett fel i stamnätet ska kunna hanteras utan konsekvens för slutkund, kan uppfyllas för stam- och regionnät. > > Lin- och stolpbyten på äldre parallella 400 kv-ledningar i området vars tekniska livslängd snart är uppnådd möjliggörs. > > Tillgodose ett kommande ökat överföringsbehov i regionen. > > Utbyggnad av vindkraftsproduktionen möjliggörs. > > Nätets överföringsförluster minskar. 1.4 Avgränsningar Samrådsunderlaget behandlar de aspekter som projektet i första hand kan förväntas påverka. Dessa är bebyggelse och boendemiljö, landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, naturresurser, infrastruktur och planförhållanden. 1.5 Metod Utredningskorridoren har tagits fram med hjälp av befintligt material från tidigare utredningar, kartor och digitalt underlag från olika myndigheters geografiska informationsdatabaser (GIS), exempelvis från länsstyrelsen (LstGIS), Skogsstyrelsen (Skogens Pärlor, numera Skogsdataportalen), Jordbruksverket (TUVA) och Riksantikvarieämbetet (FMIS). Naturvärdesinventering och inventering av fornlämningar och andra kulturhistoriska lämningar har genomförts i flera etapper mellan 2013-2015 inför upprättande av MKB till ansökan för den nya ledningen Skogssäter Stenkullen. Materialet ligger till grund för att beskriva området och för bedömningen av konsekvenser. För att möjliggöra en bra framdragning av den nya ledningen krävs en mindre flytt av den befintliga ledningen CL26, vilket detta samråd behandlar. 1.3 Syftet med samrådet för flytt av befintlig ledning vid Öresjö Efter samrådet för den nya ledningen Skogssäter Stenkullen har Svenska kraftnät valt att gå vidare med alternativet där den befintliga ledningen CL26 mellan Borgvik och Kilanda flyttas vid Öresjö för att ge plats åt den nya ledningen mellan Skogssäter och Stenkullen. Flytten av befintlig ledning innebär att ny koncession behöver sökas för den del av ledningen (CL26) som ändras. Detta dokument har därför tagits fram som ett underlag för ett samråd gällande flytt av den befintliga ledningen (CL26) öster om Öresjö i Trollhättans kommun, se figur 1.2. Samrådets syfte är att länsstyrelsen, kommunen, fastighetsägare, intresseorganisationer, övriga berörda myndigheter, närboende och allmänhet ska få möjlighet att yttra sig om den planerade ledningsflytten. Samrådet kommer att ligga till grund för MKB och för Svenska kraftnäts ansökan om nätkoncession.

SAMRÅDSUNDERLAG 10 D D D D D D D D D D D Trollh D D D D D D D D D D D D D D D Teckenförklaring Lilla Edet Skogssäter-Stenkullen CL26 befintlig sträckning D CL26 rivs Preliminär sträckningskorridor förordat alternativ Preliminär sträckningskorridor längs FL5 Områdesbestämmelser Öresjö 1:10 000 (A4) 0 250 500 m ± Figur 1.2. Flytt av CL26 planeras vid Öresjö för att ge plats år ny 400 kv-ledning mellan Skogssäter och Stenkullen

SAMRÅDSUNDERLAG 11 2. TILLSTÅND OCH SAMRÅD 2.1 Samråd och information Samrådsprocessen för elledningar genomförs i enlighet med den övergripande illustrationen i figur 2.1. En starkströmsluftledning med en spänning på minst 220 kilovolt (kv) och en längd av minst 15 kilometer bedöms alltid medföra betydande miljöpåverkan. Eftersom den aktuella ledningsflytten är kortare kan Länsstyrelsen komma att fatta beslut om att ledningen inte medför betydande miljöpåverkan. Svenska kraftnät har trots detta valt att genomföra samrådet med en vid krets av statliga myndigheter, organisationer och allmänhet. Detta samrådsunderlag beskriver det berörda utredningsområdet. Underlaget beskriver syftet med projektet, redovisar omfattning och utformning av studerade alternativ samt dess förutsedda miljöpåverkan. Underlaget används i samrådsprocessen och skickas ut till berörd länsstyrelse, kommuner, övriga sektorsmyndigheter, organisationer och fastighetsägare. Samrådet kungörs i dagstidning (TTELA och GP). Alla som vill har möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Efter samrådstiden sammanställer Svenska kraftnät en samrådsredogörelse där de inkomna synpunkterna och Svenska kraftnäts svar och kommentarer till dessa redovisas. Samrådsredogörelsen publiceras på webben (www.svk.se) och kan på begäran skickas ut till berörda som inte har möjlighet att läsa redogörelsen på webben. Samrådsredogörelsen skickas till berörd länsstyrelse som med stöd av samrådsredogörelsen beslutar om den planerade ledningen kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Samrådsredogörelsen bifogas även ansökan om koncession (tillstånd enligt ellagen). Figur 2.1. Samrådsprocessen

SAMRÅDSUNDERLAG 12 2.2 Ledningsrätt För att få börja bygga ledningen krävs förutom koncession och andra aktuella tillstånd (exempelvis tillstånd för vattenverksamhet) även tillträde till berörda fastigheter. Detta sker vanligen genom tecknande av markupplåtelseavtal (MUA) mellan fastighetsägare och nätägare. I vissa fall förvärvar Svenska kraftnät marken. Fastighetsägaren ersätts med ett engångsbelopp för intrång på den mark som tas i anspråk för ledningen. Ersättning ges även för de fall tillfälliga skador uppkommer i samband med anläggning eller dylikt. När koncession beviljats lämnas en ansökan om ledningsrätt in till Lantmäterimyndigheten för att säkerställa rätten till marken oavsett om berörda fastigheter byter ägare eller om fastighetsindelningen förändras. Ledningsrätten gäller på obegränsad tid. 2.3 Tidplan Den övergripande tidplanen för flytten av CL26 framgår av tabell 2.1. Tabell 2.1. Projektets tidplan HÄNDELSE TIDPUNKT Samråd oktober - november 2016 Ansökan skickas till EI vinter/vår 2016/2017 Tillståndsprövning 2017-2018 Byggtid 2018-2021 Drifttagning 2021

SAMRÅDSUNDERLAG 13 3. ÖVERGRIPANDE PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 3.1 Nationella miljömål I april 1999 fastställde riksdagen 15 stycken nationella miljökvalitetsmål. Systemet har under årens lopp genomgått vissa förändringar. Numera består det svenska miljömålssystemet av ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål och 24 etappmål. Generationsmålet anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska nås. Generationsmålet är därför vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. För varje miljökvalitetsmål finns också ett antal preciseringar. Preciseringarna förtydligar målen och används i det löpande uppföljningsarbetet av målen. De 24 etappmålen har antagits i omgångar och identifierar en önskad samhällsomställning, de är steg på vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera miljökvalitetsmål. Svenska kraftnät strävar efter att planera nya elledningar med så liten negativ påverkan på de nationella miljökvalitetsmålen som möjligt. När det gäller miljökvalitetsmålet begränsad klimatpåverkan har Svenska kraftnäts utbyggnad av stamnätet en positiv inverkan då utbyggnaden ökar möjligheterna för anslutning av förnybar energi och underlättar transport av el mellan olika regioner och länder. Utförligare beskrivning av hur projektet påverkar miljökvalitetsmålen kommer att göras i miljökonsekvensbeskrivningen. 3.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel som infördes med miljöbalken 1999. Enligt 5 kap. miljöbalken ska en miljökvalitetsnorm ange de föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. Det finns olika typer av miljökvalitetsnormer med olika rättsverkan. En miljökvalitetsnorm kan t.ex. gälla högsta tillåtna halt av ett ämne i luft, mark eller vatten. Miljökvalitetsnormer kan gälla för hela landet eller för ett geografiskt område till exempel ett län eller en kommun. Utgångspunkten för en norm är kunskaper om vad människan och naturen tål. Normerna kan även ses som ett styrmedel för att på sikt nå tidigare nämnda miljökvalitetsmål. De flesta av miljökvalitetsnormerna baseras på krav i olika direktiv inom EU. I dag finns det miljökvalitetsnormer för: > > föroreningar i utomhusluften (SFS 2010:477) > > vattenmiljökvalitet i grund- och ytvatten (SFS 2004:660) > > vattenmiljökvalitet i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) > > omgivningsbuller (SFS 2004:675). 3.3 Svenska kraftnäts miljöpolicy Svenska kraftnäts vision är att ha en ledande roll för en säker och hållbar elförsörjning. Vi ska utveckla energieffektiva och miljöanpassade lösningar för överföring av el på stamnätet. Genom arbetet bidrar vi till att EU:s klimatmål och Sveriges miljökvalitetsmål uppnås. Vi ska verka för att verksamhetens 1 miljöbelastning ständigt minskar. Detta innebär att utsläpp av växthusgaser och andra miljöskadliga ämnen ska begränsas. Vi ska effektivisera vår energianvändning och verka för att användningen av ämnen och material sker med god resurshushållning. Vid utbyggnad och förvaltning av stamnätet ska vi så långt som möjligt ta hänsyn till omgivande natur och landskap samt bevara värdefulla biotoper. Vi uppnår detta genom att: > > fatta långsiktigt hållbara beslut där miljöhänsyn är en viktig del av underlaget > > ställa miljökrav i upphandlingar och säkerställa att kraven följs > > kommunicera och agera med ansvar, öppenhet och respekt kring både globala och lokala miljöfrågor > > bedriva och stödja forskning och utveckling som leder till miljöanpassad teknik och metoder > > följa lagar och andra krav inom miljöområdet > > se till att anställda och övriga som utför arbete åt oss är miljömedvetna och har tillräcklig miljökompetens för att ta hänsyn till miljön i det dagliga arbetet. 1 Med verksamheten avses Svenska kraftnäts totala verksamhet inklusive de egna gasturbinerna som ingår i störningsreserven.

SAMRÅDSUNDERLAG 14 3.4 Svenska kraftnäts magnetfältspolicy Svenska kraftnät följer hela tiden forskningen och utvecklingen när det gäller elektriska och magnetiska fält. Svenska kraftnät har formulerat en magnetfältspolicy som tillämpas i alla ledningsprojekt: Vid planering av nya ledningar ska Svenska kraftnät se till att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 mikrotesla (µt) där människor varaktigt vistas. Vid omprövning av koncessioner för befintliga kraftledningar ska Svenska kraftnät överväga åtgärder som minskar exponeringen för magnetfält. Åtgärder ska genomföras där människor varaktigt exponeras för magnetfält som avviker väsentligt från det normala. En förutsättning är att kostnaderna och konsekvenserna i övrigt är rimliga. Den forskning som gjorts har dock inte påvisat några medicinska orsakssamband mellan exponering av magnetfält (oavsett nivå) och påverkan på hälsan annat än vid direkt påverkan 2. För direkt påverkan vid exponering av höga magnetfält gäller rekommendationen att allmänheten inte ska vistas i områden med magnetfält över 100 µt, vilket är ett riktvärde i såväl EU som i Sverige 3. Mer information om magnetfält finns i avsnitt 5.3. egna verksamheten är tillräckligt. Svenska kraftnäts säkerhetsarbete omfattar fysiska och tekniska skydd kring elförsörjningens anläggningar, bevakning, informationssäkerhet, säkerhetsskyddade upphandlingar och utbildning av personal. I Svenska kraftnäts egna föreskrifter om säkerhetsskydd (SvKFS 2005:1) ställs bland annat krav på att en säkerhetsanalys ska genomföras minst vartannat år. Föreskrifterna ställer krav på att skyddsvärd information hanteras på ett säkert sätt. Länsstyrelsen kan besluta att samhällsviktig infrastruktur är skyddsobjekt enligt skyddslagen (2010:305). Skyddet inriktas mot sabotage, terrorism och spioneri. Rikspolisstyrelsen har utarbetat vägledningar för säkerhetsskydd och säkerhetsskyddad upphandling. I dessa beskrivs närmare begrepp och definitioner för säkerhetsskyddsarbetet. 2 Direkt påverkan avser omedelbara medicinska effekter, till exempel nerv- och muskelretningar, vid påverkan av höga magnetfält. 3 Rekommendationen kommer från SSMFS 2008:18, vilket är en direkt översättning från SSIFS 2002:3 som i sin tur bygger på Rådets rekommendation från EG, 1990/519/EG. Denna i sin tur bygger på ICNIRP Guidelines 1998. Numera finns ICNIRP Guidelines från 2010 och deras referensvärde är 200 µt. 3.5 Säkerhet 3.5.1 Elsäkerhet Säkerhetsbestämmelser för ledningar återfinns i ellagen (1997:857), starkströms-förordningen (2009:22) och Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter (ELSÄK-FS 2008:1, 3 kap. 5 kap. och 6 kap. samt ändringsföreskrifterna i ELSÄK- FS 2010:1, 6 kap.). I starkströmsföreskrifterna regleras bl.a. minsta avstånd mellan elledningar, mark och byggnader. Svenska kraftnäts ledningar konstrueras i s.k. brottsäkert utförande, vilket innebär att de är dimensionerad för att klara alla förekommande väderförhållanden. Ledningarna är vidare utrustade med åskskydd vilket innebär att eventuella åsknedslag jordas genom den i ledningen monterade topplinan, via stålstolpen till jordlinan som är nedgrävd i marken. Stolparnas fackverkskonstruktion gör det möjligt att klättra i stolparna vilket kan vara en säkerhetsrisk. Därför byggs stolpar med klätterskydd i områden nära bebyggelse där man kan förvänta sig att många människor uppehåller sig. 3.5.2 Säkerhetsskydd Enligt säkerhetsskyddslagen(1996:627) är verksamhetsutövaren skyldig att försäkra sig om att säkerhetsskyddet i den

SAMRÅDSUNDERLAG 15 4. ALTERNATIV Efter en sammanvägning av genomförda utredningar och hittills genomförda samråd för den nya ledningen Skogssäter Stenkullen presenterar Svenska kraftnät ett utbyggnadsförslag för samråd som innebär att den befintliga ledningen CL 26 flyttas. Detta ger plats åt Skogssäter Stenkullen på avsnittet förbi Öresjö med minsta möjliga påverkan på miljön. Motiven för den förordade lösningen och de alternativ som studerats redovisas i detta kapitel. 4.1 Alternativutredningens genomförande Enligt miljöbalken ska en MKB innehålla en utredning av alternativa utformningar och lokaliseringar. Olika tekniska lösningar ska beskrivas och den som driver verksamheten ska kunna motivera varför en viss teknisk lösning har valts. Lokalisering ska väljas så att ändamålet med verksamheten kan uppnås med minsta möjliga negativa konsekvenser för människors hälsa och miljön. Vid lokalisering av en ny kraftledning finns det många aspekter att ta hänsyn till. Närheten till bostäder och platser där människor vistas varaktigt, känslig natur- och kulturmiljö, landskapsbild, kommunal planering och infrastruktur är några av de viktigaste. Byggtekniska förhållanden och markanvändning har också betydelse, liksom strävan efter att sträckan ska vara så kort som möjligt. Med hjälp av genomförda inventeringar och information från GIS-databaser har underlag tagits fram som visar bland annat bebyggelse, riksintressen och natur- och kulturmiljövärden. Information om fornlämningar är hämtade från Riksantikvarieämbetets digitala fornlämningsinformationssystem FMIS. Information om skogliga naturvärden och historia har hämtats från Skogsstyrelsens databas Skogsdataportalen. Information om kulturmiljöer och naturvärden (inklusive skyddade områden) har hämtats från Informationskartan i Västra Götalands län som ägs av Länsstyrelsen, samt från Riksantikvarieämbetets databas FMIS. Information har även hämtats från Jordbruksverkets databas TUVA och från Naturvårdsverket. Därtill har naturvärdesinventering och inventering av fornlämningar och andra kulturhistoriska lämningar genomförts i flera etapper mellan 2013-2015 inför upprättande av MKB till ansökan för den nya ledningen Skogssäter Stenkullen. 4.2 Alternativa tekniska utföranden 4.2.1 Parallellbyggnad eller sambyggnad Sambyggda ledningar innebär att en och samma stolpe används för två eller flera ledningar. Parallellbyggda ledningar innebär att en eller flera ledningar byggs bredvid varandra. Ledningar som byggs bredvid varandra bör byggas med ett så stort avstånd mellan sig att de systemsäkerhetsmässigt inte kan påverka varandra vid t.ex. ett mekaniskt fel på en stolpe. I det aktuella fallet kommer ledningarna att placeras på ett sådant avstånd att de inte riskerar att påverka varandra vid eventuella fel. En sambyggnad av ledningarna i gemensamma stolpar innebär att den befintliga ledningen behöva rivas innan en ny sambyggd ledning kan byggas. Anledningen till det är att en sambyggd ledning kräver andra typer av stolpar. Det går inte att sambygga ledningarna med de befintliga portalstolparna. Om den befintliga ledningen först ska rivas innebär det att elsystemet under den perioden tappar en ledning. En systemanalys av en sådan bortkoppling visar att effekten då istället skulle överföras till det regionala nätet. I ett sådant driftläge kan ledningen mellan Horred och Kilanda eller mellan Kilanda och Borgvik komma att kopplas bort. Konsekvenserna av ett sådant felfall är att ledningarna i området kan överbelastas och kopplas från och att området blir strömlöst. Samma scenario skulle inträffa om det skulle bli ett fel på den sambyggda ledningen med ett samtidigt fel på två ledningar som följd (eftersom det då också endast återstår en ledning i drift i det aktuella området). Därför görs bedömningen att en sambyggnad av de två stamnätsledningarna inte är lämplig ur ett driftsäkerhetsperspektiv. 4.2.2 Markförlagda kablar för växel- eller likström Växelström eller likström Ryggraden i det nordiska elsystemet är de enskilda ländernas växelströmsnät. Växelström är en förutsättning för att elnäten i de nordiska länderna ska kunna hållas sammankopplade synkront 1, vilket möjliggör en gemensam nordisk balans- och 1 Synkront innebär att systemen har samma frekvens.

SAMRÅDSUNDERLAG 16 reservhållning. Denna är i sin tur en förutsättning för en gemensam elmarknad. Sveriges och EU:s klimat- och energipolitiska mål ställer krav på omfattande förstärkningar av det svenska stamnätet för att ny småskalig elproduktion ska kunna anslutas. Växelströmsnäten måste göras starkare både för att medge anslutning och överföring av nya produktionsvolymer och för att klara anslutning av eventuell likströmsförbindelser med hög kapacitet inom växelströmsnäten och till grannländerna. Likströmsteknik med högspänning (HVDC) används framför allt för att överföra höga effekter från en punkt till en annan över långa avstånd utan möjlighet att ansluta nya förbindelser längs vägen. HVDC används även för att binda samman olika växelströmsnät, till exempel Norden och kontinenten. HVDC-tekniken är den enda tekniken som är användbar för längre sjökablar och för längre markkablar. Den befintliga ledningen CL26 är utformad som en luftledning med växelströmsteknik. Förutom den mindre ändring av sträckning som föreslås förbi Öresjö kommer förbindelsen att ha samma utformning som i dagsläget. Det innebär att växelströmsteknik måste fortsätta att användas för att ledningen ska ha kvar sin funktion i elnätet. Markförlagda kablar Växelström byggs normalt som luftledning eftersom överföring av växelström med luftledning är tekniskt enkelt, driftsäkert och ekonomiskt fördelaktigt. Det går snabbt att reparera eventuella skador i jämförelse med en markkabel. Markkabel för 400 kv-växelström är möjlig på korta avstånd. En markkabel för 400 kv genererar stora mängder reaktiv effekt vilket innebär att den el som kan nyttiggöras i slutet av kabeln blir en bråkdel av den som matats in i andra änden. Redan efter några mil behövs en kompenseringsstation (i princip ett ställverk med samlingsskenor och brytare) för att kompensera produktionen av reaktiv effekt. Anläggningarna i sig medför ett ökat underhållsbehov samt större risk för att fel uppstår. För att nå samma överföringskapacitet som en motsvarande luftledning tillverkas markkablarna med stora dimensioner och hög vikt. Därmed blir transportmöjligheterna på allmänna vägar och i obanad terräng begränsade för annat än korta längder på varje kabeltrumma. Normalt får cirka 700 meter kabel plats på en kabeltrumma. I sin tur innebär det ett stort antal skarvar längs kabelsträckan. Varje skarv innebär en förhöjd risk för fel. Sammantaget innebär markkabelförläggning även på korta sträckor att risken för att fel eller störningar ska uppstå blir större samt att möjligheterna att snabbt åtgärda fel och störningar begränsas. Det innebär i förlängningen att systemet inte får den driftsäkra, robusta och flexibla utformning som eftersträvas. Svenska kraftnäts uppdrag är att upprätthålla ett robust, driftsäkert och kostnadseffektivt stamnät. Att förlägga den planerade växelströmsledningen som en markkabel för växelström bedöms inte vara ett tillräckligt driftsäkert alternativ. 4.3 Alternativa lokaliseringar Vid Öresjö finns flera motstående intressen som hindrar framkomligheten för en ny ledning från stationen i Skogssäter och söderut. Den befintliga bebyggelsen vid Öresjö och avfallsanläggningen öster om befintliga ledningar i området utgör viktiga begränsningar för lokaliseringen av den nya ledningen som behövs mellan Skogssäter och Stenkullen. Även de befintliga ledningarna söder om Skogssäter begränsar framkomligheten, både genom det utrymme ledningarna tar i anspråk men också för att ledningskorsningar bör undvikas ur ett drifttekniskt perspektiv. Korsning av stamnätsledningar ska så långt som möjligt undvikas eftersom ledningarna då riskerar att falla på varandra med konsekvensen att två ledningar faller bort samtidigt. 4.3.1 Förordat alternativ Det alternativ som förordas är att flytta en del av den befintliga ledningen CL26 vid Öresjö. Sträckan som flyttas är omkring 2 kilometer lång. Ledningsgatans mitt flyttas österut, som mest med omkring 75 meter, se figur 4.1. I den norra och södra delen ansluter den flyttade ledningen till befintlig sträckning och flytten av ledningsgatan blir succesivt mindre i vardera änden. Förslaget innebär att CL26 löper parallellt med den nya ledningen Skogssäter Stenkullen söder om stationen Skogssäter så långt som det är möjligt innan Skogssäter Stenkullen viker av åt sydväst, se figur 4.1. Ombyggnaden av den befintliga ledningen, CL26, möjliggör att den nya 400 kv-luftledningen Skogssäter Stenkullen kan nyttja delar av den gamla ledningsgatan tillhörande CL26. Lösningen innebär att ledningarna kommer längre ifrån bebyggelsen vid Öresjö jämfört med nuläget och att Svenska kraftnäts magnetfältspolicy uppfylls för samtliga permanentbostäder i området. Förslaget innebär minst åtgärder på befintlig ledning. 4.3.2 Alternativ lokalisering längs FL5 Ett alternativ som har studerats är att flytta CL26 till en lokalisering parallellt med den befintliga ledningen FL5 och vidare mot sydväst längs en regionledning, se figur 4.2. Sträckan som flyttas är omkring 2,3 kilometer lång. Även detta förslag möjliggör att den nya ledningen Skogssäter Stenkullen kan nyttja delar av den gamla ledningsgatan tillhörande CL26. På samma sätt innebär även detta förslag att CL26 kommer längre ifrån befintlig bebyggelse vid Öresjö jämfört med nuläget och för dessa bostäder uppfylls Svenska kraftnäts magnetfältspolicy. Däremot innebär alternativet att magnetfältspolicyn inte kan uppfyllas för ett bostadshus på västra sidan om befintlig ledning FL5. Därtill uppkommer en del tekniska svårigheter med en flytt av CL26 enligt detta alternativ. Den kuperade terrängen gör det svårt att hitta lämpliga stolpplacering samt att innehålla de höjdrestriktioner för objekt över 20 meter som råder inom Försvarsmaktens s.k. stoppområde (se vidare i avsnitt 6.7).

SAMRÅDSUNDERLAG 17 4.4 Nollalternativ Nollalternativet innebär att den befintliga ledningen CL26 vid Öresjö inte flyttas och att nuvarande sträckning och utförande behålls. Det innebär också att de miljökonsekvenser som flytten medför inte skulle uppstå. Nollalternativet kommer att beskrivas mer utförligt i MKB. Nollalternativet innebär begränsningar för lokaliseringen av den nya ledningen mellan Skogssäter och Stenkullen. Innan koncessionsansökan för Skogssäter Stenkullen skickades in i juni 2016 utreddes tre alternativa lokaliseringar av den nya förbindelsen utan flytt av CL26. På grund av dess påverkan på omgivningen, alternativt på grund av tekniska svårigheter, valdes de dock bort. De tre tidigare bortvalda alternativen utgjordes av: 1. En ledning i ny sträckning mellan den befintliga ledningen CL26 och Öresjö. Alternativet passerade över Munkebo, precis öster om områdesbestämmelsen vid Öresjö. Alternativet innebar ett intrång i ett relativt tätbebyggt och välbesökt område för permanentbostäder och sommarhus. För att kunna bygga ledningen igenom detta område skulle en sommarstuga behöva förvärvas och rivas. Dessutom skulle landskapsbilden påverkas i större utsträckning eftersom det delvis öppna landskapet vid Öresjö berörs. 2. Bygga den nya ledningen parallellt med den västra sidan av befintlig CL26. Det innebär att bostäder skulle behöva förvärvas pga. av för höga magnetfältsnivåer. 3. Bygga den nya ledningen på östra sidan av CL26 för att undvika den trånga passagen förbi bostäderna vid Öresjö. På denna sida av CL26 skulle ledningen kunna byggas parallellt med CL26 på dess östra sida, parallellt med FL5 på dess västra sida eller parallellt med FL5 på dess östra sida. Dessa alternativ skulle innebära två eller fyra korsningar (beroende på sidval av FL5) av egna ledningar. Korsningar av egna ledningar leder till en ökad risk för att två eller flera ledningar kopplas bort samtidigt, vilket systemet inte är anpassat för. Det sista alternativet, att bygga parallellt på östra sidan av FL5, skulle dessutom innebära intrång i avfallsanläggningen öster om FL5, vilket skulle kunna innebära påverkan på förorenad mark. Ovanstående alternativ 1 och 2 skulle innebära större miljöpåverkan än att flytta CL26 enligt det av Svenska kraftnät förordade alternativet, framför allt genom påverkan på landskapsbild och/eller bebyggelse. Alternativ tre kan inte genomföras då kravet på driftsäkerhet inte kan uppfyllas med dessa utformningar.

SAMRÅDSUNDERLAG 18 D D D D D D D D D D D Trollh D D D D D D D D D D D D D D D Teckenförklaring Lilla Edet Skogssäter-Stenkullen CL26 befintlig sträckning D CL26 rivs CL26 förordat alternativ 400 kv ledning FL5 Vattenfalls regionledning Preliminär sträckningskorridor förordat alternativ Områdesbestämmelser Öresjö Bostadshus, buffert 115 m 1:10 000 (A4) 0 250 500 m ± Figur 4.1. Sträckningskorridor för förordat alternativ för flytt av CL26 förbi Öresjö.

SAMRÅDSUNDERLAG 19 D D D D D D D D D D D Trollh D D D D D D D D D D D D D D D Teckenförklaring Lilla Edet Skogssäter-Stenkullen CL26 befintlig sträckning D CL26 rivs CL26 alternativ längs FL5 400 kv ledning FL5 Vattenfalls regionledning Preliminär sträckningskorridor längs FL5 Områdesbestämmelser Öresjö Bostadshus, buffert 115 m 1:10 000 (A4) 0 250 500 m ± Figur 4.2. Sträckningskorridor för en alternativ lokalisering längs FL5 för flytt av CL26 förbi Öresjö.

SAMRÅDSUNDERLAG 20 5. VERKSAMHETSBESKRIVNING 5.1 Ledningens utformning 5.1.1 Stolptyper Flytten av CL26 avses att uppföras med portalstolpar av stål (standardstolpar för 400 kv-ledning) med samma utformning som den befintliga ledningen. Även de nya fas- och topplinorna kommer att bli likt de nuvarande. Någon väsentlig skillnad mellan den befintliga och den nya ledningen bedöms därför inte bli aktuellt. Ledningen har tre faser samt två topplinor ovanför dessa, se figur 5.1 och figur 5.2. Faserna utförs som triplexledare, vilket innebär att varje fas består av tre ledare. Höjden på stolparna, räknat från marken till den horisontella regelns underkant, blir generellt cirka 20-35 meter plus cirka 4 meter upp till topplinan. På grund av terrängen kan samma avstånd för vissa stolpar bli cirka 35-40 meter. Avståndet mellan stolparna varierar beroende på terrängens beskaffenhet och omgivningen men ligger i storleksordningen cirka 300 meter. Stolparnas utformning anpassas efter bl.a. landskapets förutsättningar samt för minsta möjliga miljöpåverkan. Ledningen går genom ett av Försvarsmaktens stoppområden där inga objekt över 20 meter normalt tillåts. Svenska kraftnät har bedömt att den del av ledningen som byggs parallellt med befintlig stamnätsledning inom stoppområdet kan hålla samma höjd som befintlig ledning. Jordningen av stolparna sker genom förläggning av en längsgående marklina, eller i undantagsfall med punktjordtag vid varje stolpe. I toppen av stolparna finns två topplinor som fungerar som åskledare. Den ena kommer att förses med optofiber som bl.a. används för intern kommunikation. I skogsmark används stagade portalstolpar eftersom de medför mindre markintrång än de bredare ostagade portalstolparna. De ostagade portalstolparna används i jordbruksmark. I det aktuella utredningsområdet berörs dock endast skogsmark. I punkter där ledningen svänger eller byter riktning används så kallade vinkelstolpar, se figur 5.3. Dessa utformas individuellt och är oftast försedda med staglinor utbredda vinkelrätt mot linjeriktningen. Figur 5.1. Illustration av standardstolpar, till vänster stagad A-stolpe och till höger ostagad B-stolpe. Figur 5.2. Exempel på stolpar. A-stolpe, avstånd mellan ytterfaser cirka 18 meter. B-stolpe, avstånd mellan ytterfaser cirka 22 meter.

SAMRÅDSUNDERLAG 21 Figur 5.3. Illustration av standard vinkelstolpe. Används när ledningen byter riktning. 5.1.2 Fundament Stolpar och stag kan uppföras med tre olika typer av fundament: jordfundament, bergfundament och pålfundament. Val av fundamentstyp beror av de geotekniska och hydrologiska förutsättningarna vid respektive stolpplats. Varje stolpe och varje stag uppförs med separata fundament. Stolparna fästs i fundamenten och jordtrycket håller stolparna på plats, för principskisser se figur 5.4. Vid anläggning av ett fundament påverkas normalt en yta om cirka 5 x 5 meter kring varje stolpben. Vid val av fundament tar Svenska kraftnät hänsyn till bl.a. hållbarhet och hållfasthet. Dessa är viktiga parametrar eftersom de fundament som Svenska kraftnät anlägger ska hålla så länge som möjligt. Andra viktiga parametrar är fundamentens påverkan på människor och natur, både under byggnation och drift. Jordfundament Den vanligaste fundamentstypen är så kallade jordfundament som hittills oftast har bestått av kreosotimpregnerade träslipers. Kreosot är en destillationsprodukt av stenkol som sedan 1800-talet använts för att impregnera trä i syfte att skydda virket från angrepp av röta och skadeinsekter. Kreosot är klassat som ett hälsoskadligt ämne och användningen är reglerad i REACH-förordningen, EU:s biociddirektiv och Kemikalieinspektionens föreskrifter. Alternativen stål och betong har använts inom t.ex. vattenskyddsområden där skyddsföreskrifterna förbjuder träimpregneringsmedel eller i närheten av dricksvattenbrunnar. Med anledning av kreosotoljans hälsofarliga karaktär har ett stort antal studier gjorts för att fastställa att giftiga sub- stanser inte läcker ut från nedgrävda fundament till omgivande mark och grundvatten. Genom provtagningar och teoretiska beräkningar har Svenska kraftnät kunnat visa att kreosot inte sprids i mark och vatten i mer än mycket begränsad omfattning (från centimetrar till enstaka decimetrar). Detta har också prövats av de svenska miljödomstolarna. Men för att på sikt skapa förutsättningar för ett fortsatt gott miljöarbete arbetar Svenska kraftnät aktivt med att hitta alternativa lösningar. I syfte att minska kreosotanvändningen har Svenska kraftnät därför under 2015 låtit göra nya jämförelser mellan olika grundläggningsmetoder. Verket har tagit fram ritningar för en ny typ av prefabricerat betongfundament och därefter gjort förnyade livscykelanalyser. Det prefabricerade fundamentet har visat sig ha minst sammantagen miljöpåverkan av de olika grundläggningsmetoderna. Svenska kraftnät har därför beslutat att fr.o.m. 2016 upphöra med att använda träslipers vid grundläggning av A-stolpar, dvs. stagade portalstolpar, i 400 kv-stamnätet och istället i första hand använda prefabricerade betongfundament. För övriga stolptyper ostagade så kallade B-stolpar, H-stolpar och specialstolpar kommer en bedömning att göras från fall till fall vilken grundläggningsmetod som är att föredra. Dessa stolptyper har betydligt större fundament då de saknar staglinor, vilket gör att det idag inte finns prefabricerade betongalternativ som är bättre ur miljösynpunkt än kreosotimpregnerade stolpar ur ett livscykelperspektiv. Inga kreosotimpregnerade fundament kommer dock användas närmare än 50 meter från något vattenskyddsområde. Vid flytt av CL26 kommer betongfundament att användas vid uppförande av raklinjestolpar och inom vattenskyddsområde. Befintliga jordfundament för CL26 utgörs troligtvis av

SAMRÅDSUNDERLAG 22 kreosotimpregnerade träslipers. I vilken omfattning är i dagsläget oklart. Detta kommer att studeras mer i detalj längre fram i projektet och beskrivas i den MKB som ska tas fram. Berg- och pålfundament Där stolpar ställs på berg eller där berg finns mindre än två meter ner i marken används istället bergfundament där fundamentet gjuts i betong på berget. Där markens stabilitet är otillräcklig för jordfundament, t.ex. vid våtmarker används pålfundament. Då slås pålar ner i marken och på dessa gjuts en betongplatta där stolpbenen i sin tur förankras. Exakt vilka typer av fundament och stolpar som kommer att användas fastställs först i ett senare skede när geotekniska undersökningar och detaljprojekteringen är genomförd. 5.1.3 Ledningsgata Området intill en kraftledning kallas ledningsgata. Utseendet på ledningsgatan regleras i särskilda säkerhetsföreskrifter, främst Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter (se avsnitt 3.5). Enligt dessa ska bland annat en kraftlednings faslinor hängas på en viss lägsta nivå ovan mark. För att undvika risk för skador på ledningar vid bränder i intilliggande byggnader finns dessutom bestämmelser i starkströmsförskrifterna om minimiavstånd mellan kraftledningar och byggnader. Enligt Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter finns regler om minsta avstånd mellan vegetation och ledning och detta medför att en skogsgata måste röjas med jämna mellanrum för att förhindra att vegetationen blir för hög och därmed utgör en potentiell säkerhetsrisk. Utanför skogsgatan (dvs. i sidoområdena) tas de kantträd bort som är så höga att de kan skada ledningen om de faller, se figur 5.5. Sidoområdena har ingen fastställd bredd. Hur stor markyta en kraftledning tar i anspråk beror på vilken typ av terräng ledningen går igenom. Då ledningen behöver vinklas blir ytan större på grund av behovet av stag. I skogsområden består ledningsgatan av skogsgata (normalt cirka 44 meter) och sidoområden, se figur x. I detta fall, när det kan bli aktuellt att bygga två ledningar parallellt med varandra kan de stå på ett ungefärligt avstånd om 39 meter från varandra. Det betyder att den totala skogsgatan för två parallellgående ledningar i detta fall skulle bli 83 meter (22 + 39 + 22 = 83). Figur 5.4. Principskiss jordfundament med slipersbädd, avsedd för A-stolpe, bergfundament och pålfundament.

SAMRÅDSUNDERLAG 23 Sidområde Skogsgata Sidområde Ledningsgata = Skogsgata + Sidområden Figur 5.5. Principskiss över en ledningsgata i skogsmark. Överkryssat träd illustrerar kantträd som behöver tas bort på grund av att det kan skada ledningen om det faller. 5.2 Elektriska och magnetiska fält Elektriska och magnetiska fält uppkommer när el produceras, transporteras och förbrukas. Kring en luftledning för växelström finns både ett elektriskt och ett magnetiskt fält. Det är spänningen mellan faserna (linorna) och marken som ger upphov till det elektriska fältet, medan strömmen ger upphov till det magnetiska fältet. Både det elektriska och det magnetiska fältet avtar med avståndet till ledningen. Elektriska och magnetiska fält finns nästan överallt i vår miljö, både kring kraftledningar och elapparater som vi använder dagligen i hemmet. En hårtork, till exempel, ger ett magnetfält på omkring 30 µt och den som lagar mat vid en induktionsspis utsätts för ett magnetfält på omkring 1,2 µt. 5.2.1 Elektriska fält Elektriska fält mäts i kilovolt per meter (kv/m). Fältet i marknivå är starkast där linorna hänger som lägst. Det elektriska fältet avtar kraftigt med avståndet till ledningen. Vegetation och byggnader skärmar av fältet från luftledningar, vilket innebär att endast låga elektriska fält uppstår inomhus även om huset står nära en kraftledning. 5.2.2 Magnetiska fält Magnetiska fält mäts i mikrotesla (µt). Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med storleken på strömmen. Även hur ledningarna hänger i förhållande till varandra och spänningsnivån påverkar magnetfältets styrka. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen, se figur 5.6. Magnetfält avskärmas inte av väggar eller tak. Magnetfältet mäts, beräknas och redovisas normalt i en nivå cirka 1-1,5 meter ovanför markytan. När magnetfältet anges, används ett värde som beräknas ur de årsmedelvärden av strömmen som finns tillgängliga för den aktuella förbindelsen. Det värde som används överskrids endast av 5 % av alla beräknade årsmedelvärden (95 %-percentilen 2 ). För helt nya ledningar används beräknade strömmar som skattas på motsvarande sätt där man tar hänsyn till förväntad överföring på den nya ledningen. De faktiska strömmarna kan variera mycket över året och även under ett enskilt dygn. Det förekommer också perioder då det inte går någon ström alls i ledningen. Höglast (stor Figur 5.6. Magnetfältet avtar snabbt med avståndet. 2 En percentil är det värde på en variabel nedanför vilken en viss procent av observationerna av variabeln hamnar. I detta fall innebär det att 95% av alla beräknade årsmedelvärden hamnar under det värde som magnetfältet beräknas på.

SAMRÅDSUNDERLAG 24 elöverföring i ledningen) kan förekomma under begränsad tid, exempelvis under kalla vinterdagar då elförbrukningen är hög. Enstaka timmar under ett år kan strömmen vara betydligt högre än årsmedelvärdet. 5.2.3 Hälsoaspekter och rekommendationer EU och dess vetenskapliga kommitté SCENIHR har i mars 2015 publicerat ett slutgiltigt ställningstagande till potentiell hälsorisk från elektriska och magnetiska fält, inklusive extremt låga frekvenser som avges från exempelvis kraftledningar och elektriska hushållsapparater. Denna rapport är en uppdatering av en tidigare rapport från 2009 och 700 nya studier har inkluderats. Slutsatsen är att det inte finns några bevisade medicinska samband mellan elektromagnetiska fält och hälsoproblem 1. I Sverige fördelas ansvaret för hälsofrågor med anknytning till magnetfält på fem myndigheter Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Folkhälsomyndigheten och Strålsäkerhetsmyndigheten. Myndigheterna genomför mätningar, utvärderar forskning inom området, ger råd och rekommendationer samt tar fram föreskrifter. De ansvariga myndigheterna rekommenderar en viss försiktighet vid samhällsplanering och byggande om åtgärderna kan genomföras till rimliga kostnader: > > Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas > > Undvik att placera nya bostäder, sjukhus, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält > > Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. I myndigheternas gemensamma broschyr Magnetfält och hälsorisker som kan hämtas på www.stralsakerhetsmyndigheten.se finns mer information. 1 http://ec.europa.eu/dgs/health_food-safety/dyna/enews/enews.cfm?al_id=1581 5.3 Ljud Ljudeffekter från kraftledningar alstras främst vid fuktigt väder, till exempel vid dimma och regn. Ljudet kan vara sprakande till sin karaktär och kan sägas likna ljudet från ett brinnande tomtebloss. Ljudeffekter kan även uppträda i samband med trasiga eller onormalt nedsmutsade isolatorer. Vanligen mäts ljud i enheten db(a), vilken representerar det mänskliga örats sätt att uppfatta ljud. Vid regn och fuktig väderlek kan ljudnivåerna utomhus intill en 400 kv växelströmsledning uppgå till cirka 45 db(a) cirka 20 meter från ledningens mitt vid triplex (trelinor i varje fas) och cirka 60 meter från ledningens mitt vid duplex (två linor i varje fas). Vid nybyggnation är triplex vanligast. Avståndet till ledningen och byggnader och andra föremål dämpar ljudet som avtar med 3-4 db(a) för varje dubblering av avståndet från kraftledningen. Ljud från kraftledningar understigande 40-45 db(a) är svåra att uppfatta och ljudnivåer av denna storleksordning bör inte ge upphov till några påtagliga störningar. 5.4 Drift och underhåll Underhållsarbeten sker kontinuerligt enligt ett fastställt program och utförs av Svenska kraftnäts anlitade underhållsentreprenörer. Driftbesiktning av varje luftledning utförs från helikopter varje år. Underhållsbesiktning från marken sker vart åttonde år. Ledningsgatan ska hållas fri från höga träd, normalt cirka 44 meter för de sträckor där CL26 inte går parallellt med en annan ledning. På de sträckor där CL26 istället går parallellt med en annan ledning ska ett cirka 83 meter brett område vid de båda ledningarna hållas fritt från höga träd (dvs. cirka 22 meter på sidan om respektive ledning och 39 meter mellan dem). Träd och buskar som inte riskerar att nå ledningen tillåts stå kvar. Före avverkning eller röjning informeras berörda fastighetsägare om de kommande arbetena. Det har visat sig att en ledningsgata i skogsmark som underhålls regelbundet kan skapa attraktiva livsmiljöer för många växter och djur till exempel sällsynta fjärilsarter. 5.2.4 Magnetfält för aktuell ledning Svenska kraftnät följer hela tiden forskningen och utvecklingen när det gäller lågfrekventa magnetiska och elektriska fält. Vid planering av nya stamnätsledningar är Svenska kraftnäts policy att magnetfälten inte ska överstiga 0,4 µt där människor vistas varaktigt. Mer information om Svenska kraftnäts magnetfältspolicy finns i avsnitt 3.4. För flytten av CL26 har magnetfältsberäkningar utförts för respektive näraliggande fastigheter med permanentboende. I de alternativ där flera ledningar planeras parallellt med varandra har beräkning av ledningarnas samlade magnetfält gjort. Beräkningarna visar att inga permanentbostäder får ett magnetfält över 0,4 µt vid det förordade alternativet. Vid en alternativ lokalisering längs FL5 beräknas dock en permanentbostad få ett magnetfält över 0,4 µt.