PROJEKTORGANISATION. , Svenska kraftnät. Box Sundbyberg. Svenska kraftnät. MKB-ansvarig/Handläggare

Transkript

1

2

3 FÖRORD 220 kv-ledningen del av Hallsberg-Moholm inom Töreboda kommun är nödvändig för elförsörjningen i mellersta Sverige. Utan ledningen kan inte de krav på tillgänglighet och driftsäkerhet som regeringen har ställt på Svenska kraftnät efterlevas. Denna MKB beskriver de förväntade miljökonsekvenser som är orsakade av ledningen i dess nuvarande sträckning. MKB:n är framtagen som underlag för tillståndsprövning enligt ellagen.

4 PROJEKTORGANISATION Svenska kraftnät Box Sundbyberg Svenska kraftnät Projektledare/Kvalitetsgranskning MKB-ansvarig/Handläggare Handläggare GIS/Kartor Svenska kraftnät Sweco, Sweco, Svenska kraftnät

5 5 INNEHÅLL FÖRORD 3 PROJEKTORGANISATION 4 INNEHÅLL 5 SAMMANFATTNING 7 1. BAKGRUND OCH SYFTE Svenska kraftnäts uppdrag Bakgrund och behov av befintlig ledning Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen Avgränsningar Metod TILLSTÅND OCH SAMRÅD Koncessionsansökan Samråd Ledningsrätt ÖVERGRIPANDE PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Luft Vatten Fisk- och musselvatten Buller Svenska kraftnäts miljöpolicy Svenska kraftnäts magnetfältspolicy Säkerhet Elsäkerhet Säkerhetsskydd Luftledning ALTERNATIVREDOVISNING Nollalternativ Förordat alternativ Alternativ ledningskorridor Motivering till befintlig luftledning som förordat alternativ VERKSAMHETSBESKRIVNING Tekniska förutsättningar Teknik allmänt - Stamnätet Växelström Elförbindelsens tekniska utförande Översiktlig beskrivning Stolptyper och fundament Ledningsgata och markbehov Spridning av förorening från kreosotimpregnerat trä Bakgrund Rikt-och gränsvärden Tidigare studier Sammanfattande konsekvensbedömning Station/stationer Elektriska och magnetiska fält Elektriska fält Magnetiska fält Hälsoaspekter och rekommendationer Magnetfält för aktuell ledning Ljudeffekter Tekniskt och skogligt underhåll Ledningsunderhåll Skogligt underhåll SVENSKA KRAFTNÄTS BEDÖMNINGSGRUNDER OCH MILJÖ- KRAV Bedömningsgrunder Miljökrav NULÄGESBESKRIVNING OCH FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER FÖR BEFINTLIG LEDNING Bebyggelse och boendemiljö Beskrivning Förslag till åtgärder Landskapsbild Beskrivning Konsekvenser Förslag till åtgärder Naturmiljö och fåglar Beskrivning Konsekvenser Förslag till åtgärder Kulturmiljö Beskrivning Konsekvenser Förslag till åtgärder Rekreation och friluftsliv Beskrivning Konsekvenser Förslag till åtgärder Naturresurser Beskrivning Konsekvenser Förslag till åtgärder Infrastruktur Beskrivning Konsekvenser Förslag till åtgärder Planförhållanden Beskrivning Konsekvenser Förslag till åtgärder NULÄGESBESKRIVNING OCH FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER FÖR ALTERNATIV STRÄCKNING Bebyggelse och boendemiljö Beskrivning Förslag till åtgärder 32

6 6 8.2 Landskapsbild Beskrivning Konsekvenser Förslag till åtgärder Naturmiljö och fåglar Beskrivning Konsekvenser Förslag till åtgärder Kulturmiljö Beskrivning Konsekvenser Förslag till åtgärder Rekreation och friluftsliv Beskrivning Konsekvenser Förslag till åtgärder Naturresurser Beskrivning Konsekvenser Förslag till åtgärder Infrastruktur Beskrivning Konsekvenser Förslag till åtgärder Planförhållanden Beskrivning Konsekvenser Förslag till åtgärder SAMLAD BEDÖMNING TIDSBEGRÄNSAD PÅVERKAN UNDER BYGGSKEDE REFERENSER BILAGOR ORD- OCH BEGREPPSFÖRKLARING 41

7 7 SAMMANFATTNING Den 5,6 kilometer långa delen av den befintliga 220 kv luftledningen Hallsberg-Moholm har ett tidsbestämt tillstånd som måste förlängas för att få fortsätta att drivas. Se karta i figur 0.1. Ledningen är nödvändig för elförsörjningen i mellersta Sverige. Denna miljökonsekvensbeskrivning är en bilaga till Svenska kraftnäts ansökan om fortsatt koncession. En alternativ sträckning till befintlig ledning har identifierats (Alternativ 1). Svenska kraftnät förordar att befintlig sträckning blir kvar i nuvarande sträckning då detta bedöms innebära minst miljöpåverkan och ingen ny mark behöver tas i anspråk. En förlängd koncession medför betydligt mindre kostnader än att anlägga en ny kraftledning. Både den befintliga ledningen och dess alternativa utredningsstråk passerar över Göta kanal och genom jordbruksmark och partier med skog som domineras av gran. Befintlig ledning har stått på samma plats i många år och innebär ingen ny påverkan på landskapsbild, natur- och kulturmiljö, friluftsliv, kommunala planer, infrastruktur och naturresurser jämfört med alternativ utredningskorridor. Det finns ingen bebyggelse med magnetfältsvärden över 0,4 µt längs ledningen. En förlängd koncession för den befintliga ledningen bedöms därmed inte innebära någon ny negativ påverkan på motstående intressen i ledningens närhet. Den alternativa sträckningen bedöms kunna innebära små-måttliga negativa konsekvenser för bebyggelse, landskap, fåglar, kulturmijö, rekreation och friluftsliv och naturresurshållning både i samband med rivning av den befintliga ledningen och byggnation av en ny i alternativ sträckning. När det gäller den tekniska utformningen är luftledningsalternativet det, enligt Svenska kraftnät, lämpligaste alternativet för att uppfylla ledningens drivkrafter och för att Svenska kraftnät ska uppfylla sitt regeringsuppdrag att utveckla ett kostnadseffektivt, driftsäkert och miljöanpassat elöverföringssystem.

8

9 9 1. BAKGRUND OCH SYFTE 1.1 Svenska kraftnäts uppdrag Svenska kraftnät ansvarar för Sveriges stamnät för elkraft och har systemansvaret för den svenska elförsörjningen. Kortsiktigt innebär detta ansvar att upprätthålla balansen i elsystemet mellan den el som produceras och den el som konsumeras och att se till att elsystemets anläggningar samverkar driftsäkert. På lång sikt innebär detta ansvar att Svenska kraftnät arbetar för att förstärka och underhålla stamnätet för att öka driftsäkerheten och överföringskapaciteten. Därmed förbättras också förutsättningarna för att kunna upprätthålla balansen i elsystemet. Svenska kraftnäts uppdrag kan sammanfattas i följande fyra punkter: > > Erbjuda säker, effektiv och miljöanpassad överföring av el på stamnätet. > > Utöva systemansvaret för el kostnadseffektivt. > > Främja en öppen svensk, nordisk och europeisk marknad för el. > > Verka för en robust elförsörjning. 1.2 Bakgrund och behov av befintlig ledning För alla kraftledningar i Sverige krävs ett tillstånd för att de ska få anläggas och drivas, detta tillstånd kallas koncession. Den befintliga ledningen är en del av ledningen Hallsberg- Moholm, i Töreboda kommun, Västra Götalands län. Ledningen ansluter till 400 kv-stationen Hallsberg i norr som ägs av Svenska kraftnät och 220 kv-stationen Moholm i söder som ägs av Vattenfall. Ledningen har koncession till och med och för att kunna fortsätta att ha ledningen i drift krävs förlängd koncession och därmed en ny ansökan. Vid ansökan om ny koncession ska det utredas om ledningen fortsatt ska gå i befintlig sträckning eller om bättre alternativ kan finnas. Numera lämnas koncessioner tills vidare. Det är Energimarknadsinspektionen som prövar och beslutar om koncession för starkströmsledningar. Ledningen är nödvändig för elförsörjningen i mellersta Sverige. Utan ledningen kan inte de krav på tillgänglighet och driftsäkerhet som regeringen har ställt på Svenska kraftnät efterlevas. Svenska kraftnät avser att söka förlängd koncession för ledningen vilket innebär att denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som uppfyller kraven i 6 kap. miljöbalken tagits fram. 1.3 Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen En MKB ska ingå i en ansökan om tillstånd enligt ellagen (1997:857), en så kallad nätkoncession för linje. Syftet med en MKB är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som verksamheten eller åtgärden kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt och på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön (6 kap. miljöbalken, 1998:808). Figur 1.1. Illustration av elens väg och elhandelns aktörer.

10 Avgränsningar MKBn är avgränsad till det geografiska område som den befintliga ledningen kan utgöra en påverkan på och till de miljöaspekter som har bedömts väsentliga med hänsyn till planerad åtgärd. De aspekter som behandlas är bebyggelse och boendemiljö, landskapsbild, riksintressen, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, naturresurser, planförhållanden och infrastruktur. Den alternativa korridoren som utretts är cirka 600 meter bred. Konsekvensbedömningarna för den befintliga ledningen har begränsats till att omfatta driftskedet med därtill hörande underhållsarbete. MKBn har tekniskt avgränsats så att alternativ med likström och markkabel valts bort eftersom luftledningsalternativet är det, enligt Svenska kraftnät, lämpligaste alternativet för att uppfylla ledningens drivkrafter och för att Svenska kraftnät ska uppfylla sitt regeringsuppdrag att utveckla ett kostnadseffektivt, driftsäkert och miljöanpassat elöverföringssystem. 1.5 Metod En alternativutredning har utförts i syfte att identifiera alternativa utredningskorridorer som helt eller delvis skulle kunna ersätta den befintliga. Ur analysen har en möjlig utredningskorridor definierats. Under analysen har försiktighetsprincipen varit en viktig faktor, det vill säga att så få bostadshus som möjligt ska påverkas av högre magnetfält än Svenska kraftnäts magnetfältspolicy tillåter. Hänsyn har också tagits till andra kända intressen såsom landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, infrastruktur, planförhållanden, naturresurser och rekreation och friluftsliv. Den alternativa utredningskorridoren togs fram med hjälp av befintligt material från tidigare utredningar, kartor och digitalt underlag från olika myndigheters geografiska informationsdatabaser (GIS) exempelvis från länsstyrelsen (Lst- GIS), Skogsstyrelsen (Skogens Pärlor, numera Skogsdataportalen) och Riksantikvarieämbetet (FMIS). Redovisningar av vidtagna åtgärder för att minimera påverkan, effekt och konsekvens för olika intresseområden görs i MKB:n under respektive rubrik. Konsekvensbedömningarna är gjorda efter Svenska kraftnäts bedömningsgrunder, se utförlig beskrivning under kapitel 6.1 Bedömningsgrunder och Bilaga 3.1. Bedömningen av projektets miljöpåverkan och konsekvenser inom de olika intresseområdena har gjorts utifrån att inarbetade skyddsåtgärder tagits i beaktande.

11 11 2. TILLSTÅND OCH SAMRÅD 2.1 Koncessionsansökan För att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar i Sverige så krävs enligt ellagen (1997:857) ett tillstånd, nätkoncession för linje. Enligt övergångsreglerna från 2013 gäller en nätkoncession tills vidare, men tillståndet för aktuell ledning lyder under de regler som gällde innan 2013 nämligen att en ansökan om att förlänga koncessionen ska göras efter 40 år. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) bifogas ansökan om nätkoncession. MKB:n ska beskriva de direkta och indirekta effekter och konsekvenser som ledningen kan medföra på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt samt annan hushållning med material, råvaror och energi. Ansökan innehåller även kartor och en teknisk beskrivning. Prövningsmyndigheten, Energimarknadsinspektionen, inhämtar yttranden från berörda myndigheter, länsstyrelser, kommuner, fastighetsägare och andra sakägare som berörs av ansökan. Efter beredning av ärendet fattar myndigheten beslut om nätkoncession ska beviljas. Vid eventuellt överklagande från någon sakägare, kommun eller statlig myndighet lämnar Energimarknadsinspektionen ärendet till regeringen för beslut. Kraftledningen utgör en befintlig 220 kv-ledning där koncessionen löper ut och för att kunna fortsätta att ha ledningen i drift krävs förlängd koncession och därmed en ny ansökan. Vid ansökan om ny koncession ska det utredas om ledningen fortsatt ska gå i befintlig sträckning eller om ett bättre alternativ kan finnas. 2.2 Samråd Inför ansökan om tillstånd för att få fortsätta driva ledningen har Svenska kraftnät samrått skriftligt med en vid krets där berörd länsstyrelse, kommun, berörda fastighetsägare och rättighetsinnehavare, sektorsmyndigheter, organisationer och övriga berörda ingått enligt miljöbalken 6 kap. 4 genom utskick, annons i Mariestadstidningen och Post och Inrikes Tidningar den 2 juni och via Svenska kraftnäts webbplats. Befintlig ledning och alternativ sträckning har presenterats och synpunkter på dessa har samlats in under samrådstiden. Svenska kraftnät har sedan upprättat en samrådsredogörelse, se bilaga 3.2. I redogörelsen redovisas de synpunkter som kommit in tillsammans med Svenska kraftnäts kommentarer på dessa. Svenska kraftnät har beslutat sig för att den befintliga ledningen är huvudalternativet. 2.3 Ledningsrätt För befintlig ledning finns ledningsrätt för Svenska kraftnät som ger tillträde till berörda fastigheter. Fastighetsägarna har vid uppförandet av ledningen ersatts med ett engångsbelopp för intrång på den mark som tas i anspråk för ledningen eller för det inkomstbortfall som ledningen beräknas innebära. Ersättning ges även för de fall tillfälliga skador uppkommer i samband med underhållsarbeten eller liknande. Ledningsrätten gäller på obegränsad tid.

12 12 3. ÖVERGRIPANDE PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 3.1 Nationella miljömål I april 1999 fastställde riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål. Systemet har under årens lopp genomgått vissa förändringar. Numera består det svenska miljömålssystemet av ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål och 24 etappmål. Generationsmålet anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska nås. Generationsmålet är därför vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. För varje miljökvalitetsmål finns också ett antal preciseringar. Preciseringarna förtydligar målen och används i det löpande uppföljningsarbetet av målen. De 24 etappmålen har antagits i omgångar och identifierar en önskad samhällsomställning. De är steg på vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera miljökvalitetsmål. Nedan följer en beskrivning av vilka nationella miljökvalitetsmål som i huvudsak bedöms beröras av den befintliga ledningen och hur dessa kan komma att påverkas. Begränsad klimatpåverkan Den befintliga ledningens är en del i Svenska kraftnäts stamnät som bidrar till fortsatt möjlighet för anslutning av förnybar energi och underlättar transport av el mellan olika regioner och länder. Frisk luft Svenska kraftnäts stamnätet innebär en fortsatt möjlighet för anslutning av förnybar energi från sol, vind och vatten som inte grundar sig på förbränning som kan medföra utsläpp av luftföroreningar. Bara naturlig försurning Svenska kraftnäts stamnätet innebär en fortsatt möjlighet för anslutning av förnybar energi från sol, vind och vatten som inte grundar sig på förbränning som kan medföra utsläpp av försurande ämnen. Säker strålmiljö Riskerna med elektriska och magnetiska fält ska kontinuerligt kartläggas och nödvändiga åtgärder ska vidtas i takt med att sådana eventuella risker identifieras. Eftersom Svenska kraftnäts magnetfältspolicy innehålls bedöms inte några skadliga effekter på människors hälsa och miljön uppstå. Ett rikt odlingslandskap Den befintliga ledningen har stått på samma plats under 95 år och kommer inte att medföra några nya intrång i odlingslandskapet och motverkar därmed inte miljömålet. God bebyggd miljö Miljömålet bedöms inte motverkas eftersom Svenska kraftnäts magnetfältspolicy innehålls och den befintliga ledningen står kvar i samma utförande som i dag. Ett rikt växt- och djurliv Miljömålet motverkas inte eftersom den befintliga ledningen sått i samma ledningsgata i många år och naturmiljön och den biologiska mångfalden har anpassat sig efter ledningen. 3.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel som infördes med miljöbalken Enligt 5 kap. miljöbalken ska en miljökvalitetsnorm ange de föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. Det finns olika typer av miljökvalitetsnormer med olika rättsverkan. En miljökvalitetsnorm kan till exempel gälla högsta tillåtna halt av ett ämne i luft, mark eller vatten. Miljökvalitetsnormer kan gälla för hela landet eller för ett geografiskt

13 13 område till exempel ett län eller en kommun. Utgångspunkten för en norm är kunskaper om vad människan och naturen tål. Normerna kan även ses som ett styrmedel för att på sikt nå tidigare nämnda miljökvalitetsmål. De flesta av miljökvalitetsnormerna baseras på krav i olika direktiv inom EU. I dag finns det miljökvalitetsnormer för: > > föroreningar i utomhusluften (SFS 2010:477) > > vattenmiljökvalitet i grund- och ytvatten (SFS 2004:660) > > vattenmiljökvalitet i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) > > omgivningsbuller (SFS 2004:675) Luft Luftkvaliteten längs ledningssträckningen är i dagsläget god och befintlig ledning bedöms inte påverka miljökvalitetsnormerna för luft Vatten Befintlig ledning bedöms inte påverka miljökvalitetsnormen grund- och ytvatten Fisk- och musselvatten Befintlig ledning bedöms inte påverka miljökvalitetsnormen för fisk- och musselvatten Buller Befintlig ledning bedöms inte påverka miljökvalitetsnormen för buller. 3.3 Svenska kraftnäts miljöpolicy Svenska kraftnäts vision är att ha en ledande roll för en säker och hållbar elförsörjning. Vi ska utveckla energieffektiva och miljöanpassade lösningar för överföring av el på stamnätet. Genom arbetet bidrar vi till att EU:s klimatmål och Sveriges miljökvalitetsmål uppnås. Vi ska verka för att verksamhetens miljöbelastning ständigt minskar. Detta innebär att utsläpp av växthusgaser och andra miljöskadliga ämnen ska begränsas. Vi ska effektivisera vår energianvändning och verka för att användningen av ämnen och material sker med god resurshushållning. Vid utbyggnad och förvaltning av stamnätet ska vi så långt som möjligt ta hänsyn till omgivande natur och landskap och bevara värdefulla biotoper. Vi uppnår detta genom att: > > fatta långsiktigt hållbara beslut där miljöhänsyn är en viktig del av underlaget > > ställa miljökrav i upphandlingar och säkerställa att kraven följs > > kommunicera och agera med ansvar, öppenhet och respekt kring både globala och lokala miljöfrågor > > bedriva och stödja forskning och utveckling som leder till miljöanpassad teknik och metoder > > följa lagar och andra krav inom miljöområdet > > se till att anställda och övriga som utför arbete åt oss är miljömedvetna och har tillräcklig miljökompetens för att ta hänsyn till miljön i det dagliga arbetet. 3.4 Svenska kraftnäts magnetfältspolicy Svenska kraftnät följer hela tiden forskningen och utvecklingen när det gäller elektriska och magnetiska fält. Svenska kraftnät har formulerat en magnetfältspolicy som tillämpas i alla ledningsprojekt: Vid planering av nya ledningar ska Svenska kraftnät se till att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas. Vid omprövning av koncessioner för befintliga kraftledningar ska Svenska kraftnät överväga åtgärder som minskar exponeringen för magnetfält. Åtgärder ska genomföras där människor varaktigt exponeras för magnetfält som avviker väsentligt från det normala. En förutsättning är att kostnaderna och konsekvenserna i övrigt är rimliga. Den forskning som gjorts har dock inte påvisat några medicinska orsakssamband mellan exponering av magnetfält (oavsett nivå) och påverkan på hälsan annat än vid direkt påverkan. För direkt påverkan vid exponering av höga magnetfält gäller rekommendationen att allmänheten inte ska vistas i områden med magnetfält över 100 µt, vilket är ett riktvärde i såväl EU som i Sverige. Mer information om magnetfält finns i avsnitt 5.5.

14 Säkerhet Elsäkerhet Säkerhetsbestämmelser för ledningar återfinns i ellagen (1997:857), starkströmsförordningen (2009:22) och Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter (ELSÄK-FS 2008:1, 3 kap. 5 kap. och 6 kap. liksom i ändringsföreskrifterna i ELSÄK-FS 2010:1, 6 kap.). I starkströmsföreskrifterna regleras bland annat minsta avstånd mellan elledningar, mark och byggnader. Svenska kraftnäts ledningar konstrueras i så kallat brottsäkert utförande, vilket innebär att de är dimensionerade för att klara alla förekommande väderförhållanden. Ledningarna är vidare utrustade med åskskydd vilket innebär att eventuella åsknedslag jordas genom den i ledningen monterade topplinan, via stålstolpen till jordlinan som är nedgrävd i marken. Stolparnas fackverkskonstruktion gör det möjligt att klättra i stolparna vilket kan vara en säkerhetsrisk. Därför byggs stolpar med klätterskydd i områden nära bebyggelse där man kan förvänta sig att många människor uppehåller sig. I Svenska kraftnäts egna föreskrifter om säkerhetsskydd (SvKFS 2013:1) ställs bland annat krav på att en säkerhetsanalys ska genomföras minst vartannat år. Föreskrifterna ställer krav på att skyddsvärd information hanteras på ett säkert sätt. Länsstyrelsen kan besluta att samhällsviktig infrastruktur är skyddsobjekt enligt skyddslagen (2010:305). Skyddet inriktas mot sabotage, terrorism och spioneri. Rikspolisstyrelsen har utarbetat vägledningar för säkerhetsskydd och säkerhetsskyddad upphandling. I dessa beskrivs närmare begrepp och definitioner för säkerhetsskyddsarbetet Luftledning Ledningen består av en 220 kv-luftledning. Idag och inom överskådlig framtid kommer luftledning för växelström att vara huvudalternativet när Svenska kraftnät planerar även för nya delar av stamnätet. Detta beror på att det är mest driftsäkert och ekonomiskt fördelaktigt att överföra el med luftledning. Det är även fördelaktigt ur reparationshänseende med korta avbrottstider. Luftledning är därför huvudalternativet vid om- eller tillbyggnader i stamnätet Säkerhetsskydd Enligt säkerhetsskyddslagen (1996:627) är verksamhetsutövaren skyldig att försäkra sig om att säkerhetsskyddet i den egna verksamheten är tillräckligt. Svenska kraftnäts säkerhetsarbete omfattar fysiska och tekniska skydd kring elförsörjningens anläggningar, bevakning, informationssäkerhet, säkerhetsskyddade upphandlingar och utbildning av personal.

15 15 4. ALTERNATIVREDOVISNING 4.1 Nollalternativ Nollalternativet innebär att ingen förnyad koncession söks. Den befintliga ledningen behöver då rivas och elförsörjningen kan inte säkerställas med konsekvenser för eldistributionen i mellersta Sverige. Detta skulle innebära att de krav på tillgänglighet och driftsäkerhet som regeringen har ställt på Svenska kraftnät inte kan efterlevas. Rivning av befintlig ledning skulle innebära intrång i markområden i ledningsgatan och för de sträckor där det krävs tillfälliga byggvägar, etableringsytor och mellanlagring av massor. Nya markintrång skulle även ske på en annan plats i samband med att en ny ledning behöver byggas för att ersätta den som rivs. När marken återställs kommer den successivt att växa igen, detta kan missgynna arter av växter och djur som har etablerats inom den öppna marken i ledningsgatan. Rivning skulle också innebära att en fullt fungerande anläggning skulle behöva skrotas och materialet tas om hand. För boende nära befintlig ledning skulle en rivning innebära en positiv konsekvens i och med att magnetfältet som uppkommer i närheten av ledningen skulle försvinna. 4.2 Förordat alternativ Den befintliga ledningen är en del av den befintlig 220 kvkraftledningen Hallsberg-Moholm och cirka 5,6 kilometer lång. Svenska kraftnät förordar att den befintliga ledningen bibehålls i befintligt skick. Med detta alternativ blir det ingen ytterligare påverkan på människor och miljö än i dagsläget. 4.3 Alternativ ledningskorridor Svenska kraftnät har analyserat ett större utredningsområde, se Figur 0.1, och identifierat en alternativ sträckning, Alternativ 1, till den befintliga ledningen. Den alternativa sträckningen styrs av olika faktorer så som avstånd till bebyggelse, förekomst av allmänna intressen och lämplig lokalisering i förhållande till befintlig infrastruktur. Alternativet som tagits fram har anlagts för att minimera negativ påverkan så långt som möjligt. I det aktuella området finns ett antal natur- och kulturvärden och allmänna intressen. Svårighet fanns att finna alternativ till befintlig ledning som inte skulle påverka någon av dessa områden. Det finns många boende i området vilket bidrar till att försvåra möjligheten att reducera den direkta och indirekta negativa påverkan som en ny ledningsdragning skulle kunna innebära. En ny ledning innebär att ny mark tas i anspråk och att mark vid befintlig ledning frigörs. Byggskedet innebär vid nybyggnation förhöjda risker och negativ påverkan både vid befintlig ledning (som då rivs) och vid aktuellt område för nybyggnationen. Fastigheter längs den befintliga ledningen har i samband med anläggandet av ledningen fått ersättning för den intrång som den befintliga ledningen medför. Detta är något som även behöver genomföras för nya fastigheter vid val av en ny lokalisering av ledningen. I det fall en alternativ ledningskorridor blir aktuell kommer samma tekniska utförande användas som för den nuvarande det vill säga luftburen växelström. Utredningskorridoren Alternativ 1 är ca 12 kilometer lång och bredden som har studerats för korridoren är cirka 600 meter, se Figur 0.1. Utredningskorridoren avviker från befintlig ledning i höjd med Nolgården, korsar Vattenfalls befintliga 130 kv-ledning och går genom odlingslandskapet fram till Svenska kraftnäts befintliga 400 kv-ledning där den viker av mot sydväst och går parallellt med ledningen fram till Björkhaga. Innan dess korsar korridoren en annan av Vattenfalls 130 kv-ledningar. Därefter viker korridoren av mot norr och passerar återigen Vattenfalls 130 kv-ledning varefter den ansluter till befintlig ledning vid sydväst om Töreboda. Alternativ sträckning beskrivs närmre i Avsnitt 8.

16 Motivering till befintlig luftledning som förordat alternativ Den befintliga luftledningen påverkar framförallt landskapsbilden vid passage genom det öppna odlingslandskapet och över Göta kanal. Den naturmiljö som finns längs ledningen bedöms inte påverkas negativt då ledningen har funnits där under 95 år och då växter och djur har anpassat sig till den. Vissa arter kan till och med gynnas av de öppna markerna. Inte heller kulturmiljö, friluftsliv, infrastruktur eller planer påverkans negativt då ledningen stått på samma plats en långt tid och är en del av omgivningen. Alternativ utredningskorridor medför att ny mark skulle tas i anspråk och det skulle bli omöjligt att helt undvika känsliga områden och boendemiljöer. Påverkan skulle ske på natur-, kultur- och friluftslivsintressen och naturresurser. Påverkan skulle även ske inom befintlig ledningsgata då kraftledningen där måste rivas och fundament till stolparna vid Göta kanal och jordledningar tas bort. Sammanfattningsvis förordas att den befintliga ledningen behålls med förlängd koncession. Detta bedöms ge minst intrång i natur-, kultur- och boendemiljöer. En förlängd koncession medför betydligt mindre kostnader än att anlägga en ny kraftledning.

17 17 5. VERKSAMHETSBESKRIVNING 5.1 Tekniska förutsättningar Teknik allmänt - Stamnätet Grundstommen i det nordiska elsystemet är de enskilda ländernas växelströmsnät. Växelström är en förutsättning för att elnäten i de olika länderna ska kunna hållas sammankopplade synkront, vilket möjliggör en gemensam nordisk balans- och reservhållning som är en förutsättning för en gemensam elmarknad. Växelströmsnäten kan kompletteras med, men inte ersättas av, likströmsförbindelser. Likströmsförbindelser används främst för att koppla samman växelströmsnät som inte är synkrona och/eller åtskilda av hav. Sveriges och EU:s klimat- och energipolitiska mål ställer krav på omfattande förstärkningar av det svenska stamnätet för att ny småskalig energiproduktion ska kunna anslutas. Stora mängder förnybar elproduktion både på land och till havs tillkommer och effekthöjningar görs i kärnkraftverken. Växelströmsnäten måste göras starkare både för att medge anslutning och överföring av de stora nya produktionsvolymerna och för att klara anslutning av eventuella likströmsförbindelser med hög kapacitet inom växelströmsnäten och till grannländerna. Det svenska stamnätet med utlandsförbindelser och stamnätet i de nordiska grannländerna och Baltikum visas i figur Växelström Växelström är en elektrisk ström som oupphörligen växlar riktning. Periodisk växelström ändrar riktning regelbundet. Den el som levereras av elverken i Europa är 50-periodig vilket innebär att den ändrar riktning 100 ggr/s (antalet positiva och negativa maximivärden per sekund). Strömmens frekvens är 50 Hz. 5.2 Elförbindelsens tekniska utförande Översiktlig beskrivning Den befintliga ledningen består i huvudsak av portalstolpar i trä med mått som framgår av nästa avsnitt. Avståndet mellan stolparna varierar mellan meter beroende på terrängen. Den befintliga ledningen är en del av 220 kv-ledningen som går mellan stationerna Hallsberg och Moholm. Figur 5.1. De nordiska-baltiska stamnäten.

18 Stolptyper och fundament Den befintliga 220 kv-luftledningen är uppförd i portalstolpar i trä, se figur 5.2. Fasavståndet, d.v.s. avståndet mellan linorna i stolparna, varierar med 6-7 meter och lägsta faslinehöjd är cirka 7-8 meter. Höjden på stolparna räknat från underkant regel till mark varierar från meter. Höjden på stolparna varierar beroende på spannlängd (det vill säga avståndet mellan stolparna). Avståndet mellan stolparna ligger på cirka meter, men kan variera beroende på markförutsättningar med mera. För dessa stolpar finns inte några fundament, utan stolparna är nedgrävda och stenkilade i rot och i markbandet. Över Göta kanal är ledningen sambyggd med Vattenfalls 130 kv-ledning i fackverksstolpar och portalstolpar i stål. Fundamenten för dessa stolpar består av betong. Höjden på stolparna är cirka 14 meter respektive 50 meter (segelfri höjd över Göta kanal). Fasavståndet är mellan 6 meter och 6,7 meter. En cirka 3,8 kilometer lång delsträcka av befintlig ledning mellan väg 200 vid Kärret och väg 202 nordväst om Nolgården är i stort och akut behov av underhållsåtgärder. Ett led i denna underhållsåtgärd är att riva 6 stycken betongportalstolpar som är i mycket dåligt skick och ersätta dessa med 7 stycken nya träportalstolpar. Dessa åtgärder är snart färdiga och har föregåtts av anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken och 2 kap. 10 kulturmiljölagen. De nya stolparna är så kallade raklinjestolpar, vilka är stolpar med två ben med staglinor. Fasavståndet är 7 meter. Ledningen och stolparna har ungefär samma höjd som nuvarande ledning, ca 20 meter. Stolparna förankras genom nedsättning i en grop i marken. Svenska kraftnät använder kreosotimpregnerade trästolpar eftersom de har konstateras vara det bästa alternativet som finns idag för stamnätets trästolpkonstruktioner. Kreosotimpregnerade stolpar är mycket hållbara och har lägre miljö- och hälsopåverkan i jämförelse med stål utifrån kategorierna klimat, övergödning, försurning och marknära ozon. Totalt sett har kreosot även lägre human-och ekotoxicitet jämfört med stål (Erlandsson et al, 2011). Kemikalieinspektionen (KemI, 2012) hänvisar till två livscykelanalyser som visar att kreosot är ett miljömässigt bättre alternativ än stål. Dessutom har studier visat att kreosot har mycket låg rörlighet i mark (SGI, 2008 och Jernlås, 2012). Användning av kreosotimpregnerat trä för kraftledningar är godkänd enligt den europeiska kemikalieförordningen (Reach) som sedan 2009 är en del av svensk lagstiftning. Under 2014 prövades även Svenska kraftnäts användning av kreosotimpregnerat trä av Mark- och miljödomstolen som slog fast att användningen inte stred mot svensk lag eller EUlagstiftning. Figur 5.2 Bild över befintlig kraftledning och stolptyp.

19 Ledningsgata och markbehov Området invid en kraftledning kallas ledningsgata. Utseendet på ledningsgatan regleras i särskilda säkerhetsföreskrifter, främst Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter (ELSÄK-FS 2008:1-4). I dessa föreskrifter finns bland annat regler för vilken lägsta nivå ovan mark som en kraftlednings faslinor ska hängas på. För att undvika risk för skador på ledningar vid bränder i intilliggande byggnader finns dessutom bestämmelser i starkströmsförskrifterna om minimiavstånd mellan kraftledningar och byggnader. Hur stor markyta en kraftledning tar i anspråk beror på vilken typ av terräng ledningen går igenom. I åkermark utgörs markbehovet av den yta som stolparna och eventuella stag tar i anspråk. I skogsområden består ledningsgatan av skogsgata (cirka 44 meter) och sidoområden, se figur 5.3. Enligt Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter finns regler om minsta avstånd mellan vegetation och ledning och detta medför att en skogsgata måste röjas med jämna mellanrum för att förhindra att vegetationen blir för hög och därmed utgör en potentiell säkerhetsrisk. Utanför skogsgatan (dvs i sidoområdena) tas de kantträd bort som är så höga att de kan skada ledningen om de faller, se figur 5.3. Sidoområdena har ingen fastställd bredd. Figur 5.3. Principskiss över en ledningsgata i skogsmark. Överkryssat träd illustrerar kantträd som behöver tas bort på grund av att det kan skada ledningen om det faller.

20 Spridning av förorening från kreosotimpregnerat trä Bakgrund Kreosot används som impregneringsmedel för vissa stolpar och träslipers som används till stolpfundament. Kreosot är klassificerat som cancerframkallande och innehåller flera substanser med hälsofarliga egenskaper. Kreosot innehåller polycykliska aromatiska kolväten (PAH:er), vilket är en grupp av ämnen som omfattar flera hundra olika föreningar som alla består av tre eller flera sammanfogande aromatiska kolväteringar. I kreosot finns PAH:er såsom antracen, flouranten, pyren och fenantren. Dessa ämnen har så kallade PBT-egenskaper. Det innebär att de är långlivade (persistenta), kan lagras i levande vävnad (bioackumulerbara) och är giftiga (toxiska) Rikt-och gränsvärden Som stöd vid bedömning av förorenade områden har Naturvårdsverket tagit fram generella riktvärden för jord (rapport 5976). Riktvärden för olika ämnen anger den föroreningshalt under vilket ämnet inte riskerar medföra negativa effekter på människor, miljö eller naturresurser. Överskridande av riktvärden behöver dock inte nödvändigtvis betyda att negativa effekter uppstår. Generella riktvärden finns för två typer av markanvändning: känslig markanvändning (KM) och mindre känslig markanvändning (MKM). Livsmedelsverkets har tagit fram föreskrifter om dricksvatten som redovisar gränsvärden för när dricksvatten ska bedömas som otjänligt. Gränsvärden finns bland annat för PAH:er Tidigare studier Ett flertal studier har utförts avseende läckage av kreosot från ledningsstolpar. En undersökning av kreosothalter i jorden kring kreosotimpregnerade kraftledningsstolpar genomfördes 2011 (Jernlås, 2012). I denna studie tittade man på stolpar som var cirka 20 år gamla och man inriktade sig på analys av PAH:er. Slutsatsen från denna studie var att föroreningarna från de kreosotbehandlade stolparna minskar snabbt med avstånd och djup från stolpen. Cirka 0,4 meter i sidled och 0,8 meter i djupled från stolpen visade sig PAHhalterna ligga under riktvärdet för KM. Även om det inte är några kreosotimpregnerade fundament längs rubricerad ledning så vill Svenska kraftnät även lyfta följande beräkningar. Rikard Jernlås har på uppdrag av Svenska kraftnät genomfört beräkningar för vilka halter av kreosot som kan förväntas i mark och grundvatten på olika avstånd från fundament tillverkade av kreosotimpregnerade träslipers (Jernlås, 2013). Syftet var att säkerställa att nya fundament placeras på ett säkert avstånd från vattentäkter och att styrka att resultatet från studierna av kreosots spridning från kreosotimpregnerade kraftledningsstolpar är överförbara till fundament gjorda av kreosotimpregnerade träslipers. Beräkningar har gjorts på två kvaliteter av kreosot, färsk och åldrad. Färsk kreosot har en annan sammansättning än åldrad kreosot då den innehåller mer lättlösliga komponenter. Jernlås slutsats är att även om slipersfundamentet kommer i kontakt med vatten i ett flöde nästan fördubblat jämfört med vanlig nederbörd, förekommer inte halter av PAH:er över Naturvårdsverkets riktvärde för KM i jord i nära anslutning av fundamentet för åldrad kreosot. Under de flesta förhållandena uppfylls kraven för känslig markanvändning för färsk kreosot 10 meter från fundamentet och i samtliga fall maximalt 30 meter från fundamentet. Vad gäller grundvatten uppfylls Livsmedelsverkets krav på PAH:er i dricksvatten enligt beräkningarna redan i anslutning till fundamentet (Jernlås, 2013). Inga provtagningar och undersökningar har utförts inför denna ansökan Sammanfattande konsekvensbedömning Miljöriskerna med kreosot gäller främst hälsorisker för yrkesarbetare som ofta kommer i kontakt med nyimpregnerat virke. För arbetarna tillämpas i dag långtgående skyddsföreskrifter. Sammantaget visar undersökningar som utförts att kreosot sprids i begränsad omfattning kring ledningsstolpar till mark och vatten. Någon direkt påverkan på naturmiljö bedöms inte uppstå. Sammantaget bedöms konsekvenserna av befintliga stolpar och fundament som obetydliga. 5.4 Station/stationer Den befintliga ledningen är en del av ledningen Hallsberg- Moholm som ansluter till 400 kv-stationen Hallsberg, som ägs av Svenska kraftnät, i norr och 220 kv-stationen Moholm, som ägs av Vattenfall, i söder. 5.5 Elektriska och magnetiska fält Elektriska och magnetiska fält uppkommer när el produceras, transporteras och förbrukas. Kring en luftledning för växelström finns både ett elektriskt och ett magnetiskt fält. Det är spänningen mellan faserna (linorna) och marken som ger upphov till det elektriska fältet, medan strömmen ger upphov till det magnetiska fältet. Både det elektriska och det magnetiska fältet avtar med avståndet till ledningen. Elektriska och magnetiska fält finns nästan överallt i vår miljö, både kring kraftledningar och elapparater som vi använder dagligen i hemmet. En hårtork, till exempel, ger ett magnetfält på omkring 30 mikrotesla (µt) och den som lagar mat vid en induktionsspis utsätts för ett magnetfält på omkring 1,2 µt.

21 Elektriska fält Elektriska fält mäts i kilovolt per meter (kv/m). Fältet i marknivå är starkast där linorna hänger som lägst. Det elektriska fältet avtar kraftigt med avståndet till ledningen. Vegetation och byggnader skärmar av fältet från luftledningar, vilket innebär att endast låga elektriska fält uppstår inomhus även om huset står nära en kraftledning Magnetiska fält Magnetiska fält mäts i mikrotesla (µt). Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med storleken på strömmen. Även hur ledningarna hänger i förhållande till varandra och spänningsnivån påverkar magnetfältets styrka. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen. Magnetfält avskärmas inte av väggar eller tak. Magnetfältet mäts, beräknas och redovisas normalt i en nivå ca 1-1,5 meter ovanför markytan. När magnetfältet anges, används ett värde som beräknas ur de årsmedelvärden av strömmen som finns tillgängliga för den aktuella förbindelsen. Det värde som används överskrids endast av 5 % av alla beräknade årsmedelvärden (95 %-percentilen ). För helt nya ledningar används beräknade strömmar som skattas på motsvarande sätt där man tar hänsyn till förväntad överföring på den nya ledningen. De faktiska strömmarna kan variera mycket över året och även under ett enskilt dygn. Det förekommer också perioder då det inte går någon ström alls i ledningen. Höglast (stor elöverföring i ledningen) kan förekomma under begränsad tid, exempelvis under kalla vinterdagar då elförbrukningen är hög. Enstaka timmar under ett år kan strömmen vara betydligt högre än årsmedelvärdet Hälsoaspekter och rekommendationer När det gäller magnetiska fält från kraftledningar finns det inga säkerställda hälsorisker trots att man har forskat inom området i mer än 30 år och därför finns inga fastställa gränsvärden för exponering för magnetiska fält. I stället tillämpar Svenska kraftnät Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. Denna försiktighetsprincip har sedan fastställts i Svenska kraftnäts magnetfältspolicy, se avsnitt 3.4. EU och dess vetenskapliga kommitté SCENIHR har i mars 2015 publicerat ett slutgiltigt ställningstagande till potentiell hälsorisk från elektriska och magnetiska fält, inklusive extremt låga frekvenser som avges från exempelvis kraftledningar och elektriska hushållsapparater. Denna rapport är en uppdatering av en tidigare rapport från 2009 och 700 nya studier har inkluderats. Slutsatsen är att det inte finns några bevisade medicinska samband mellan elektromagnetiska fält och hälsoproblem. I Sverige fördelas ansvaret för hälsofrågor med anknytning till magnetfält på fem myndigheter Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Folkhälsomyndigheten och Strålsäkerhetsmyndigheten. Myndigheterna genomför mätningar, utvärderar forskning inom området, ger råd och rekommendationer samt tar fram föreskrifter. De ansvariga myndigheterna rekommenderar en viss försiktighet vid samhällsplanering och byggande om åtgärderna kan genomföras till rimliga kostnader: > > Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas > > Undvik att placera nya bostäder, sjukhus, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält > > Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer I myndigheternas gemensamma broschyr Magnetfält och hälsorisker som kan hämtas på finns mer information Magnetfält för aktuell ledning Bebyggelse för varaktig vistelse, såsom permanentbostäder och skolor, inom 100 meter på vardera sidan om den befintliga ledningen har kartlagts och en magnetfältsberäkning har genomförts. Det finns ingen bebyggelse med magnetfält över 0,4 µt längs befintlig ledning. Se även avsnitt 7.1 Bebyggelse och boendemiljö. Figur 5.4 Magnetfältet avtar snabbt med avståndet.

22 Ljudeffekter Ljudeffekter från kraftledningar alstras när koronaurladdningar uppstår kring ledarna. Detta sker främst på 400 kv ledningar i fuktigt väder såsom dimma och regn. Liknande förhållanden kan även uppkomma vid snöfall. Det sprakande ljud som kommer av koronaurladdningar kring kraftledningarnas ledare uppstår främst på en spänningsnivå av 400 kv. På en ren och torr elektriskledning är koronaurladdningarna mycket små och det så kallade koronaljudet är då normalt inte hörbart. Ljudeffekter kan även uppkomma i samband med läckströmmar på isolatorer. Detta ljud har karaktären av ett bredbandigt brus det vill säga alla frekvenser inom det hörbara området förekommer i ungefär samma omfattning. En 220 kv-lednings ljud är svagt och endast urskiljbart i ledningens omedelbara närhet. Ljudet som alstras från den aktuella 220 kv-luftledningen kan således anses vara försumbart. 5.7 Tekniskt och skogligt underhåll Ledningsunderhåll En ledning måste enligt starkströmsföreskrifterna (ELSÄK-FS 2008:3 och ändringsföreskrift ELSÄK-FS 2010:3) besiktigas med bestämda intervall. Den tekniska besiktningen av ledningen sker i cykler om åtta år. År ett till sju besiktigas ledningen (driftbesiktning) okulärt från helikopter en gång per år. Det åttonde året görs en mer omfattande besiktning (underhållsbesiktning) från marken då linor, stag, stolpar, jordtag m.m. kontrolleras. Beroende på vilka fel som upptäcks vid besiktningen blir de tekniska underhållsåtgärderna olika från fall till fall. Därmed byts delarna i anläggningarna ut kontinuerligt vilket gör att det inte går att avgränsa en lednings tekniska livslängd. När underhållsarbeten genomförs är de entreprenörer som har anlitats ålagda att följa Svenska kraftnäts riktlinjer (gällande bland annat miljö, TR ) och de lagar som gäller. Figur 5.5 Illustration av ljudnivåer.

23 Skogligt underhåll Underhållsröjning med tillhörande kantträdsavverkning utförs vanligtvis med ca åtta års intervall. Avgörande för intervallets längd är tillväxtförmågan i skogsgatan och dess sidoområden. Vid minst ett tillfälle mellan röjningarna utförs röjningsbesiktning. Det innebär att ledningsgatan regelbundet ses över med fyra års intervall. Anlitade entreprenörer ska följa Svenska kraftnäts rutiner för underhållsröjning och blir därigenom upplysta om de lagkrav som gäller. Röjning Underhållsröjning ska i största möjliga utsträckning utföras under barmarksperioden. Fällning av kantträd i sidoområdena ska så långt möjligt utföras under tid då tillvaratagande av virke är gynnsamt. Röjningsarbetet utförs normalt som motormanuellt arbete med röjsåg. Underhållsröjning utförs av personer med god erfarenhet av skogsarbete och betryggande kännedom om säkerhetsanvisningarna för underhåll av ledningsgata. Hänsyn ska alltid tas till markägares synpunkter så långt som möjligt. Detta medför att underhållsröjningen kan ske på olika sätt beroende på de lokala förhållanden som råder. Vid röjning gäller att all lågväxande vegetation, till exempel enbuskar, lågväxande videarter, gräs och ormbunkar ska sparas. Det gör att skogsgatan får ett tilltalande utseende samtidigt som det är positivt för natur- och viltvård. Det har visat sig att en ledningsgata som underhålls med jämna mellanrum skapar attraktiva livsmiljöer för många arter. Patrullstig eller transportväg inom skogsgatan ska kalröjas till en bredd av tre meter. Även stolpplatserna ska kalröjas, vilket innebär att inga träd eller buskar får stå kvar mellan stolpbenen och inte heller närmare stolpe eller stag än tre meter. I anslutning till större vägar, bebyggelse och rekreationsområden där allmänheten vistas ska viss högväxande vegetation behållas av allmänna naturvårdshänsyn. I dessa lägen kan med fördel lövträd behållas intill stolpplatser utan att vegetationen blir farlig för ledningens säkerhet förrän efter lång tid. Även i bryn mot åker och annan öppen mark och i kanter mot vattenområden kan i undantagsfall träd sparas för viss högväxande vegetation. På mycket svaga marker, till exempel hällmarker, myrimpediment och tallhedar med tillhörande kantzoner, bör röjning ske med beaktande av den långsamma tillväxten. Bergbranter, lodväggar, rasbranter och bäckraviner är platser där det kan vara mycket högt till fasledarna och där högväxande vegetation kan lämnas kvar. Hänsyn ska även så långt som möjligt tas till markägarens önskemål när det gäller prydnadsträd, fruktodlingar m.m. i eller i anslutning till ledningsgatan. Kantträdsavverkning Träd som kan komma för nära ledningen vid exempelvis storm eller fall mäts och märks med färgprick inför avverkning. Dessa avverkas då de utgör en säkerhetsrisk om de kan falla över ledningarna. Avverkningen utförs på sådant sätt att mark- och miljöskador i möjligaste mån minimeras. Detta kan ske till exempel genom avverkning på tjälad mark. Under senare tid har andra metoder provats. Istället för att avverka träden toppas de med hjälp av anordning som hänger under en helikopter. Röjningsbesiktning Besiktning utförs mitt emellan två röjningsperioder. Vegetation i skogsgatan som bedöms komma inom närområdet (4,5 m) vid maximalt nedhäng från faslinorna innan kommande röjning sker tas bort. Året före planerad röjning kontrolleras ledningen så att ingen vegetation kommit för nära faslinorna. Detta görs för att röjningsarbetet ska kunna utföras på ett säkert sätt.

24 24 6. SVENSKA KRAFTNÄTS BEDÖMNINGSGRUNDER OCH MILJÖKRAV 6.1 Bedömningsgrunder I en process att utreda och beskriva miljökonsekvenser av en verksamhet är det viktigt att en utvärdering utförs på ett så objektivt sätt som möjligt. Det är också lämpligt att konsekvenserna sätts i proportion till hur värdefullt ett intresse är. Sedan några år tillbaka arbetar Svenska kraftnät med egna bedömningsgrunder, se Bilaga 3.1. Dessa är framtagna tillsammans med en expertgrupp av miljökonsulter med syftet att de bedömningar som sker i olika delar av en miljökonsekvensbeskrivning ska bli så enhetliga och objektiva som möjligt. Bedömningsgrunderna ger också fördelen att det skapas en jämförbarhet mellan olika projekts miljökonsekvenser. Bedömningsgrunderna utgör en grundstomme till de bedömningar som görs inom ramen för en miljökonsekvensbeskrivning men de kan i det enskilda fallet, för varje individuellt projekt, behöva anpassas. För att bedöma miljökonsekvenserna använder sig Svenska kraftnät av en trestegsmodell i vilken värdet på berörda områden längs ledningen bedöms (steg 1) liksom hur stor påverkan på områdena bedöms bli (steg 2). Fyra värdeklasser används (litet, måttligt, högt och mycket högt) och fyra påverkansklasser (ingen/obetydlig, liten, måttlig och stor). I steg 3 vägs ett områdes antagna värde och den påverkan som antas ske på området ihop i en matris, i vilken en antagen konsekvens kan utläsas. Konsekvenserna är klassade i en sexgradig skala (obetydliga, små, små - måttliga, måttliga, stora och mycket stora). 6.2 Miljökrav Svenska kraftnäts Krav avseende miljö och hälsa (TR ) gäller för både anläggnings- och underhållsfasen, se Bilaga 3.3.

25

26

27 Naturmiljö och fåglar Bedömningen av den befintliga ledningens påverkan på naturmiljö och fåglar baseras på data över arter som har rapporterats in till artdatabanken och omfattas av artskyddsförordningen, en naturinventering från 2015 som genomfördes i samband med 12:6 samråd för utbyte av ledningsstolpar, information över värdefulla naturområden som erhållits från länsstyrelsen och Skogsstyrelsen samt ortofoton Beskrivning Jordbruksmark Landskapet som omger den befintliga ledningen domineras av åkermark som plöjs och uppodlas regelbundet, se Figur 7.1. Åkermarken används för bl.a. odling av vall och spannmål. Vanliga arter på vallodlingar är olika vallgräs, klöver och vanlig smörblomma. Åkrarna är stora och öppna. Periodvis betas åkermarken som ligger i anslutning till befintlig kraftledning och Göta kanal söder om kanalen av nötkreatur. I anslutning till den befintliga ledningen finns ett flertal objekt som omfattas av generellt biotopskydd: öppna diken, ett småvatten i en betesmark och två små åkerholmar. Vid diken och åkerholmar är vegetationen vanligtvis mer varierad jämfört med den brukade åkermarken. I vissa fall växer även enstaka träd och buskar i anslutning till diken och på en av åkerholmarna växer det buskar. Skogsmark I anslutning till där den befintliga ledningen korsar Göta kanal samt i den norra änden av undersökningsområdet finns det mindre skogspartier. Skogspartiet söder om Göta kanal består av björkdominerad gles blandskog som betas av nötkreatur. Den betade skogen har vissa förekomster av värdeelement så som död ved, block och äldre lövträd, den bedöms därför hålla ett påtagligt naturvärde (objekt A, figur 7.1). Norr om Göta kanal finns ett område med varierad blandskog. I trädskiktet återfinns bl.a. gran, tall, asp, björk och ek. Ett antal träd har röjts bort och skogen är därför något gles. Fältskiktet är frodigt. Längs med den befintliga ledningen har en bred korridor avverkats under kraftledningen. Intill kraftledningsgatan växer en grandominerad skog som är påverkad av skogsbruk. Våtmark och vatten Den befintliga ledningen passerar vid ett tillfälle Göta kanal. På den södra sidan av kanalen finns en cykelväg och i den smala zonen mellan cykelvägen och kanalens stenlagda kant hålls vegetationen kort. Det finns således nästan ingen naturlig strandvegetation. Även den norra strandlinjen är byggd av sten men marken norr om kanalen är fuktig och det finns utrymme för naturlig strandvegetation. Förutom Göta kanal finns det ett flertal öppna diken och tre bäckar i anslutning till den befintliga ledningen. De flesta dikena håller inte vatten året om. Två av bäckarna, som inte är rätade där de passerar ledningsgatan, har bedömts hålla ett påtagligt naturvärde (objekt A och C, figur 7.1). Arter som ingår i artskyddsförordningen Artskyddsförordningen införlivar EU:s art- och habitatdirektiv (92/43/EEG) och fågeldirektiv (79/409/EEG) i svensk lagstiftning. Det är en lagstiftning som innebär fridlysning och skydd av livsmiljöerna för ett antal arter och alla vilda fåglar. Enligt naturvårdsverket bör dock störst hänsyn tas till rödlistade arter och arter som ingår i EU:s fågeldirektiv. Till förordningen hör två listor med arter (bilaga 1 och 2). Rödlistan är en är en redovisning av arters relativa risk att dö ut från det område som rödlistan avser, i vårt fall Sverige. Den svenska rödlistan tas fram av Artdatabanken enligt internationella kriterier och revideras regelbundet. Den senaste rödlistan publicerades Använda förkortningar för rödlistade arter: kunskapsbrist (DD), nationellt utdöd (RE), nära hotad (NT), sårbar (VU), starkt hotad (EN) och akut hotad (CR). Fåglar Bedömningen av nuvarande status för skyddsvärda fåglar har gjorts genom att sammanställa data för de fåglar som rapporterats in till artdatabanken från lokaler som ligger upp till en kilometer från befintlig ledning och alternativ 1. Artdata är inhämtat från artdatabanken Totalt har 59 av de fågelarter som finns med på rödlistan och/eller upptagna i fågeldirektivets bilaga 1 rapporterats in till artdatabanken mellan åren 2000 och 2017, se Bilaga 3.4 och Figur 7.2. Lokalerna Björkäng, Borreboda damm, Knektebacken och Levsäng befinner sig inom 1 kilometer från både den befintliga ledningen och alternativ 1. Dessa lokalerna har beskrivits för det alternativ som ligger närmast. Borreboda damm har därför beskrivits för alternativ 1 och övriga lokaler har beskrivits för den befintliga ledningen. Inom ett avstånd på 1 km ifrån den befintliga ledningen har 24 fågelarter som är rödlistade och/eller listade i Fågeldirektivets bilaga 1 rapporterats in till artdatabanken, se Tabell 1 i Bilaga 3.4. Undersökningsområdet för den befintliga ledningen bedöms hålla litet värde för skyddsvärda fågelarter. Vid en utökning av undersökningsområdet med tre kilometer i öst-västlig riktning tillkom inga arter som bedöms påverkas negativt av något av befintlig ledning. Övriga arter I kartläggningen gällande övriga rödlistade och fridlysta arter har undersökningsområdet sträckt sig 100 meter ifrån den befintliga ledningen och alternativ 1. Inom detta avstånd har inga arter rödlistade och fridlysta arter rapporterats Konsekvenser Jordbruksmark Då ledningen har funnits i samma läge under 95 år bedöms flora och fauna i huvudsak ha anpassat sig efter det förhållandet. Ingen nybyggnation kommer ske, varvid dagens förhållanden inte kommer att förändras negativt på grund av kraftledningen. Konsekvenserna för naturmiljön i jordbruksmarken bedöms som obetydliga under drift. Vid körning, röj-

28 28 Figur 7.2. Rödlistade arter inom 1 kilometer från den befintliga ledningen och Alternativ 1.

29 29 ning eller annat underhållsarbete tar Svenska kraftnät hänsyn enligt verkets tekniska riktlinjer TR , se Bilaga 3.3, och konsekvenserna bedöms som obetydliga. Skogsmark Eftersom ledningen har funnits i samma läge så länge bedöms flora och fauna i huvudsak ha anpassat sig efter det förhållandet. Ingen ny avverkning eller byggnation kommer ske varvid dagens förhållanden inte kommer att förändras negativt på grund av kraftledningen. Konsekvenserna för naturmiljön i skogsmark bedöms som obetydliga under drift. Vid körning, röjning eller annat underhållsarbete tar Svenska kraftnät hänsyn enligt verkets tekniska riktlinjer TR och konsekvenserna bedöms som obetydliga. Våtmark och vatten Ledningen har funnits i samma läge en längre tid och inga stolpar står i eller i närheten av något av de vatten som berörs av befintlig ledning. Inte heller någon av de sju nya stolparna i samband med underhållsåtgärderna kommer att stå i eller i närheten av något vatten. Dagens förhållanden kommer därför inte att förändras negativt på grund av kraftledningen. Konsekvenserna för de vatten som berörs av befintlig ledning bedöms som obetydliga. Arter som ingår i artskyddsförordningen Fåglar Det är känt att kraftledningar och andra elanläggningar kan utgöra en dödsorsak för fåglar. Kraftledningar kan medföra vissa risker för fåglar dels genom kollisioner och dels genom överslag. Risken för att fåglar som rör sig i luftrummet kan kollidera med ledningar ökar där ledningarna korsar öppna områden såsom öppna fält, myrar eller vattendrag. Detta gäller särskilt större fåglar som har svårt att ändra sin flygriktning om de upptäcker hindret sent, men det gäller även rovfåglar på jakt som riktar största delen av sin uppmärksamhet mot att finna eller jaga bytesdjur. Överslag kan orsakas när fåglarna sätter sig på ledningen eller ledningsstolpar. För att ett överslag ska uppstå måste en fågel nå två faser samtidigt med sina vingar, alternativt att flera fåglar vidrör varandra och samtidigt två faser, vilket skapar strömgenomgång genom fåglarna. Detta är ej ett aktuellt problem för gällande ledning då stolparna har hängande isolatorer och då det är 6-7 meter mellan faslinorna. Med undantag för fågellokalen Borreboda damm, som består av ett antal mindre dammar och ligger ca 1 km ifrån befintlig ledning, är antalet skyddsvärda arter som befinner sig inom landskapet kring den befintliga ledningen under längre perioder relativt låg. Borreboda damm ligger på ett sådant avstånd från befintlig ledning att ledningen inte kan antas utgöra något hot för de fåglar som är knutna till dammarna. Bortsett från de fåglar som är knutna till dammarna är det främst rovfåglar som kan anses riskera att påverkas negativt av ledningen. Med undantag för blå och brun kärrhök rör det sig dock om ett fåtal observationer under närmare 20 års tid, varvid påverkan på dessa fåglar kan anses som obetydlig. Blå och brun kärrhök, vilka uppges häcka i området, är på grund av sitt flyg och jaktmönster inte särskilt utsatta för att riskera påflygning. Den befintliga ledningens påverkan på skyddsvärda fågelarter bedöms sammantaget som liten och konsekvenserna bedöms som obetydliga. Övriga arter Eftersom inga rödlistade eller fridlysta arter utöver fåglar har rapporterats till artdatabanken inom undersökningsområdet för den befintliga ledningen bedöms riskerna att den befintliga ledningen påverkar bevarandestatusen för sådana arter som obetydlig och konsekvenserna bedöms som obetydliga Förslag till åtgärder Hänsyn tas vid körning, röjning eller annat underhållsarbete enligt Svenska kraftnäts tekniska riktlinjer TR

30 Kulturmiljö Beskrivning Ledningen korsar området Göta kanal som är av riksintresse för kulturmiljövård, se figur 7.1. Riksintresset löper längs Göta kanal och ca 2,5 kilometer av den befintliga ledningen är beläget inom riksintresseområdet. Göta kanal är en kommunikationsmiljö med stora upplevelse-, bruks- och teknikhistoriska värden. Det finns inga fornlämningar eller övriga kulturhistoriska lämningar inom 100 meter från befintlig ledning Konsekvenser Den befintliga ledningen medför inga nya markintrång och ingen ytterligare påverkan på kulturmiljöintressen. Ledningens påverkan på kulturmiljön bedöms som obetydlig under både drift och underhåll och konsekvenserna bedöms som obetydliga Förslag till åtgärder Vid bygg- och underhållsåtgärder i närheten av fornlämningar markeras lämningarna med fornlämningsband vilket innebär att de är väl synliga inför de markarbeten som utförs i samband med arbetet. Skulle en tidigare ej känd fornlämning påträffas under bygg- och underhållsåtgärderna avbryts arbetena och anmälan sker till berörd länsstyrelse. Vid (underhålls-)åtgärder som medför att det kan finnas risk för att någon fast fornlämning kan komma att beröras ska samråd hållas med berörd länsstyrelse enligt 2 kap. kulturmiljölagen. 7.5 Rekreation och friluftsliv Beskrivning Ledningen korsar områdena Göta kanal, Tiveden som är av riksintresse för friluftslivet och Göta kanal som är av riksintresse för friluftslivet och turism, se figur 7.1. Riksintresseområdena löper längs med Göta kanal och ungefär 2,5 kilometer av den befintliga ledningen är beläget inom riksintresseområdena. Områdena är stora och mycket varierade och de särskilda intresseaspekterna kring kanalen är båtsport, cykling, kanoting och vandring. Områdena är ett välbesökt turist- och exkursionsområden Konsekvenser Den befintliga ledningen medför inga nya markintrång och ingen ytterligare påverkan på riksintresseområdena. Ledningens påverkan på rekreation och friluftsliv bedöms som obetydlig under både drift och underhåll och konsekvenserna bedöms som obetydliga. 7.6 Naturresurser Beskrivning Jordbruks- och betesmarker dominerar landskapet längs befintlig ledning. Ledningen innebär inga nya intrång eller ianspråktaganden av mark och fastighetsägare är sedan tidigare ersatta för intrånget Konsekvenser Ingen ytterligare produktionsmark tas i anspråk eller påverkas av den befintliga ledningen. Konsekvenserna bedöms som obetydliga. Ledningens påverkan på naturresurser bedöms som obetydlig under både drift och underhåll då ledningen funnits i området under en lång tid. Konsekvenserna bedöms som obetydliga Förslag till åtgärder Eventuella tillfälliga skador uppkomna vid underhållsarbeten ska snarast åtgärdas eller värderas och ersättas av Svenska kraftnät eller dess entreprenör. 7.7 Infrastruktur Beskrivning Befintlig ledning korsar väg 200, väg 202, väg 3047 och mindre vägar, se figur 7.1. Över Göta kanal är ledningen sambyggd med Vattenfalls 130 kv-ledning och väst om Töreboda korsar ledningen en annan av Vattenfalls 130 kv-ledningar Konsekvenser Ledningen har funnits på samma plats länge och bedöms därmed inte ge upphov till någon ny påverkan för övrig infrastruktur i området. Kraftledningen fyller en viktig funktion för den bebyggelse och de verksamheter som finns i regionen. Ledningens påverkan på infrastruktur bedöms som obetydlig under både drift och underhåll och konsekvenserna bedöms som obetydliga Förslag till åtgärder Underhållsarbete sker med hänsyn till övrig infrastruktur enligt gällande regler. 7.8 Planförhållanden Beskrivning Arbetet med en ny översiktsplan för Töreboda kommun har påbörjats under Tillsvidare gäller översiktsplanen som antogs Ledningen har stått på samma plats i många år och den finns med i kommunens översiktsplan. Ledningen går genom detaljplanelagt område i Töreboda tätort Förslag till åtgärder Inga åtgärder föreslås.

31 Konsekvenser Den befintliga ledningen innebär ingen ny påverkan på gällande detaljplaner och övriga kommunala planer. Kraftledningen fyller en viktig funktion för den bebyggelse och de verksamheter som finns i regionen. Ledningens påverkan på planförhållanden bedöms som obetydlig under både drift och underhåll och konsekvenserna bedöms som obetydliga Förslag till åtgärder Inga åtgärder föreslås.

32 32 8. NULÄGESBESKRIVNING OCH FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER FÖR ALTERNATIV STRÄCKNING Detta avsnitt avhandlar förutsättningar, konsekvenser och förslag till åtgärder för en ledningsdragning enligt alternativ 1 som är ett alternativ till den befintliga 220 kv-ledningen del av Hallsberg-Moholm. 8.1 Bebyggelse och boendemiljö Beskrivning Inom utredningskorridoren finns uppskattningsvis omkring 27 byggnader. Dessa byggnader finns i Nordskogen, i byarna kring byn Lugnet, vid byn Ängstorp och vid Björkhaga Konsekvenser Val av en alternativ utredningskorridor innebär intrång i flertalet bebyggda miljöer. Den direkta inverkan på boendemiljön bedöms vara negativ. För de byggnader som uppskattas ligga nära en tänkt linje inom utredningskorridoren finns risk att förhöjda värden på det magnetiska fältet kan komma att uppstå. Under byggnation kan det ske tillfälliga störningar av maskiner och transporter. Alternativets konsekvenser på bebyggelse och boendemiljö bedöms som måttliga under byggnation och under både drift och underhåll bedöms konsekvenserna som småmåttliga Förslag till åtgärder Inga åtgärder föreslås. 8.2 Landskapsbild Beskrivning Likt befintlig ledning utgörs området huvudsakligen av jordbruksmark i form av brukad åkermark, se figur 7.1. Åkermarken används för bland annat odling av vall och spannmål. Mindre områden med skog och betesmark finns insprängda i det åkerdominerade landskapet. Terrängen är flack och lera/ silt är den dominerande jordarten. Mindre områden med morän finns i de delar som inte utgörs av åkermark. Befintlig ledning korsar Göta kanal och flera vägar. Skogsmark berörs i större utsträckning jämfört med befintlig ledning Konsekvenser Byggandet av en ny ledning innebär ett nytt intrång i landskapet. En luftledning påverkar landskapet genom stolpar och trädfria ledningsgator. Under byggnation kan det ske tillfälliga störningar av maskiner och transporter. Bredden på ledningsgatan och stolparnas höjd har betydelse för ledningens påverkan. En stor del av alternativet går parallellt med befintlig luftledning vilket begränsar den visuella påverkan. Dock innebär en ny ledning ett nytt inslag i det öppna odlingslandskapet vilket kan skapa både visuell störning och oro hos berörda invånare. Sammantaget bedöms alternativets konsekvenser på landskapsbilden som måttliga under byggnation och under både drift och underhåll bedöms konsekvenserna som små-måttliga Förslag till åtgärder Inga åtgärder föreslås. 8.3 Naturmiljö och fåglar Bedömningen av alternativets påverkan på naturmiljö och fåglar baseras data över arter som har rapporterats in till artdatabanken och omfattas av artskyddsförordningen, information över värdefulla naturområden som erhållits från länsstyrelsen och Skogsstyrelsen samt ortofoton Beskrivning Jordbruksmark Landskapet som omger stråk alternativ 1 domineras av öppen åkermark som plöjs och uppodlas regelbundet. På åkermarken odlas bl.a. vall och spannmål. I anslutning till alternativ 1 finns ett flertal öppna diken och två åkerholmar som omfattas av generellt biotopskydd. Vegetationen förväntas vara mer varierad utmed diken och på åkerholmar. På bägge åkerholmar som ligger i anslutning till alternativ 1 växer det träd och i den nordligare åkerholmen finns ett småvatten (ca 0,5 ha). Skogsmark Alternativ 1 löper genom fem trädklädda partier varav de två skogspartierna som ligger i den norra delen är störst. De tre mindre trädklädda partierna samt delar av det nordöstra skogspartiet är redan påverkade av befintliga ledningar. De två skogspartierna i norr är påverkade av skogsbruk. I direkt

33 33 anslutning till där den norra delen av alternativ 1 korsar järnvägen finns ett ca 2 ha stort sumpskogsområde som saknar naturvärdesklassning. I det nordöstra hörnet angränsar alternativ 1 till ett sumpskogsområde som i våtmarksinventeringen bedömts hålla låga naturvärden. Våtmark och vatten Alternativ 1 passerar vid ett tillfälle Göta kanal. På den västra sidan kanalen finns en cykelväg vilket innebär att det bara är en tunn vegetationsremsa mellan cykelvägen och Göta kanals strand. Det finns således lite utrymme för naturlig strandvegetation längs med den västra stranden. På den östra sidan finns det en bård av lövträd mellan kanalens strand och omgivande åkermark. Den södra delen av alternativ 1 tangerar våtmarken Borreboda damm som i våtmarksinventeringen bedömts hålla vissa naturvärden. Våtmarken utgör en rast och häckningslokal för ett flertal fågelarter, behandlas i stycket om fåglar. Utöver Göta kanal och Borreboda damm, passerar alternativ 1 ett antal diken, ett småvatten i en åkerholme och en mindre vattensamling i ett av skogspartierna. Arter som ingår i artskyddsförordningen Artskyddsförordningen införlivar EU:s art- och habitatdirektiv (92/43/EEG) och fågeldirektiv (79/409/EEG) i svensk lagstiftning. Det är en lagstiftning som innebär fridlysning och skydd av livsmiljöerna för ett antal arter och alla vilda fåglar. Enligt naturvårdsverket bör dock störst hänsyn tas till rödlistade arter och arter som ingår i EU:s fågeldirektiv. Till förordningen hör två listor med arter (bilaga 1 och 2). Rödlistan är en är en redovisning av arters relativa risk att dö ut från det område som rödlistan avser, i vårt fall Sverige. Den svenska rödlistan tas fram av Artdatabanken enligt internationella kriterier och revideras regelbundet. Den senaste rödlistan publicerades Använda förkortningar för rödlistade arter: kunskapsbrist (DD), nationellt utdöd (RE), nära hotad (NT), sårbar (VU), starkt hotad (EN) och akut hotad (CR). Fåglar Bedömningen av nuvarande status för skyddsvärda fåglar har gjorts genom att sammanställa data för de fåglar som rapporterats in till artdatabanken från lokaler som ligger upp till en kilometer från befintlig ledning och alternativ 1. Artdata är inhämtat från artdatabanken Totalt har 59 av de fågelarter som finns med på rödlistan och/eller upptagna i fågeldirektivets bilaga 1 rapporterats in till artdatabanken mellan åren 2000 och 2017, se Bilaga 3.4 och Figur 7.2. Lokalerna Björkäng, Borreboda damm, Knektebacken och Levsäng befinner sig inom 1 kilometer från både den befintliga ledningen och alternativ 1. Dessa lokalerna har beskrivits för det alternativ som ligger närmast. Borreboda damm har därför beskrivits för alternativ 1 och övriga lokaler har beskrivits för den befintliga ledningen. Inom ett avstånd på 1 km ifrån alternativ 1 har 57 fågelarter som är rödlistade och/eller är listade i Fågeldirektivets bilaga 1 rapporterats in till artdatabanken, se Tabell 1 i Bilaga 3.4. I anslutning till den södra delen av alternativ 1 ligger våtmarken Borreboda damm som hyser ett relativt rikt fågelliv, totalt har 50 av de inrapporterade arterna observerats i Borreboda damm, se Tabell 1 i Bilaga 3.4. Borreboda damm bedöms hålla ett måttligt värde för skyddsvärda fågelarter. Vid en utökning av undersökningsområdet med tre kilometer i öst-västlig riktning tillkom inga arter som bedöms påverkas negativt av något av alternativ 1. Övriga arter I kartläggningen gällande övriga rödlistade och fridlysta arter har undersökningsområdet sträckt sig 100 meter ifrån den befintliga ledningen och alternativ 1. Inom detta avstånd har inga arter rödlistade och fridlysta arter rapporterats Konsekvenser Jordbruksmark Alternativ 1 skulle innebära att det anläggs cirka 10 kilometer ledning över åkermark, varav cirka 6 kilometer skulle löpa parallellt med redan befintliga ledningar. Iordningställandet av alternativ 1 skulle innebära att en mindre areal jordbruksmark kommer att tas i anspråk för ledningsstolpar. Under byggskedet skulle viss påverkan ske på befintlig åkermark. Alternativets konsekvenser för naturmiljön i jordbruksmarken bedöms som obetydliga. Skogsmark Alternativ 1 innebär en breddning av den redan befintliga ledningsgata som alternativ 1 till stora delar följer och att ytterligare cirka 1,5 km skogsmark avverkas för de sträckor av alternativ 1 som inte följer befintliga ledningsgator. Totalt kommer cirka 10 hektar skogsmark avverkas varav cirka 1 ha utgörs av sumpskogen i ledningsgatans norra del. Då varken sumpskogen eller övriga skogspartier har bedömts hålla några särskilda naturvärden bedöms konsekvenserna av alternativ 1 som obetydliga. Vid körning, röjning eller annat underhållsarbete tar Svenska kraftnät hänsyn enligt verkets tekniska riktlinjer TR och konsekvenserna bedöms som obetydliga. Våtmark och vatten Alternativ 1 skulle innebära att det anläggs en ny kraftledning i direkt anslutning till Borreboda damm. Genom att placera ledningsstolparna så att dessa ej berör våtmarksområdet kan påverkan på området minimeras. Den mindre vattensamlingen som ligger i den östra delen av alternativ 1 och den del av Göta kanal som kommer att påverkas av alternativ 1 ligger i en redan befintlig ledningsgata. Inga stolpar kommer att placeras i något av vattnen. Sammantaget bedöms konsekvenserna på vatten och våtmarksområden som obetydliga.

34

35 Rekreation och friluftsliv Beskrivning Alternativ 1 korsar Göta kanal och cirka 2,5 kilometer av alternativet är beläget inom riksintresset för friluftslivet samt för friluftslivet och turism. Skogsområdet inom utredningskorridoren öst om Jonstorp används för vandring och svampoch bärplockning Konsekvenser En ny ledning utgör ett nytt inslag i omgivningarna och utgör därmed större visuell och direkt påverkan på upplevelsen av platsen än befintlig ledningsgata. Alternativet bedöms främst påverka riksintresset för friluftsliv vid Göta kanal och skogsområdet öst om Jonstorp. En kraftledning hindrar ingen från att vistas i skog och mark, men den kan bidra till en visuell störning som kan medföra att ett landskap och upplevelsen av ostördhet blir påverkat på ett negativt sätt. Under byggnation kan området tillfälligt bli otillgängligt. Sammantaget bedöms ledningens påverkan på rekreation och friluftsliv som liten under byggnation, drift och underhåll och konsekvenserna bedöms som små Förslag till åtgärder Inga åtgärder föreslås. 8.6 Naturresurser Beskrivning Landskapet längs alternativet domineras av jordbruks- och betesmark med partier av skog som används för friluftsliv öst om Mobacka. Alternativet berör cirka 1,5 kilometer av Töreboda vattenskyddsområde Konsekvenser Alternativet innebär att ny jordbruks- och skogsmark tas i anspråk genom byggande av ny ledning. För fastighetsägarna längs befintlig ledning innebär alternativet att den befintliga ledningen rivs och jordbruksmark friläggs. Den nya ledningen innebär att produktionsmark tas i anspråk. Konsekvenserna under byggnation, drfit och underhåll bedöms dock som små. 8.7 Infrastruktur Beskrivning Alternativet korsar väg 200, väg 202, väg 3042, mindre vägar och Västra stambanan som är av riksintresse för järnväg Konsekvenser Alternativets påverkan på riksintresse järnväg och vägar skulle ske under anläggningsskedet med tillfällig störning och minskad framkomlighet. Under drift bedöms en ny ledning inte medföra några hinder. Den nya ledningens påverkan på infrastruktur bedöms som liten under både drift och underhåll och konsekvenserna bedöms som små. Under byggnation bedöms konsekvenserna som måttliga Förslag till åtgärder Underhållsarbete sker med hänsyn till övrig infrastruktur enligt gällande regler. 8.8 Planförhållanden Beskrivning Utredningskorridoren berör kommunala planer Konsekvenser En ny 220 kv-ledning skulle ha en negativ påverkan på den kommunala planeringen och en alternativ ledningssträckning skulle innebära att ändringar behöver göras av detaljplaner som berörs av en ny sträckning. Konsekvenserna bedöms som små Förslag till åtgärder Inga åtgärder föreslås Förslag till åtgärder Eventuella tillfälliga skador uppkomna vid underhållsarbeten ska snarast åtgärdas eller värderas och ersättas av Svenska kraftnät eller dess entreprenör.

36

37

38 TIDSBEGRÄNSAD PÅVERKAN UNDER BYGGSKEDE I ett byggskede uppstår störning för närboende och besökare till området och för de växter och djur som finns i närheten. Störning kan främst uppstå i form av buller, vibrationer, damning och grumling av vattendrag. Under byggtiden finns alltid en förhöjd risk att föroreningar uppstår till exempel spill vid tankning eller läckage från uppställda maskiner. Befintliga markföroreningar kan komma att påverkas så att de sprids till omgivande mark och vatten. Vid anläggande av en ny kraftledning kommer markområden tas i anspråk inom den nya stäckningen och för de byggvägar som ledningen kommer att kräva. Vid anläggande av en ny ledning kommer den befintliga ledningen att rivas. Påverkan på markområdena blir omfattande i likhet med nybyggnation då stolpar och ledningar rivs och fundament och jordlinor ska grävas upp och byggvägar återställas. Vid val av den alternativa korridoren för ledningen så innebär det att byggskedet innefattar både anläggandet av den nya korridoren och rivning av den befintliga vilket sammantaget bedöms leda till de förhöjda risker och påverkan som beskrivs ovan i hög omfattning. Att behålla befintlig ledning och genomföra de aktuella åtgärder som krävs innebär att dessa risker och negativa påverkan uteblir.

39 REFERENSER Andersson-Sköld, Y et al. Kreosotimpregnerade sliprars inverkan på spridning av kreosot i mark ytutlakning av PAH från kreosotimpregnerade sliprar, SGI Varia 587, Erlandsson, M et al (2011) Jämförelse av miljöpåverkan från ledningsstolpar av olika material en livscykelanalys, pdf. Golder Associates (2014) Utredning av kreosotfundment, pdf. Jernlås, R (2012) Status Report on Soil Contamination in the Proximity of Creosote-Treated In-Service Utility Poles in Sweden. WEI/CCE, pdf. Jernlås, R (2013) Kreosot och dess uppträdande i mark, pdf KemI (2011). Kemikalieinspektionen, Klartecken för kreosot i ytterligare 5 år, Nyheter/Klartecken-for-kreosot-i-ytterligare-fem-ar/, hämtad , senast uppdaterad KemI (2012). Kemikalieinspektionen, Creosote, hämtad , senast granskad Länsstyrelsen, länsstyrelsernas GIS-tjänster ( ): Riksantikvarieämbetet, Fornminnesregistret ( ): Töreboda kommun, Översiktsplan ( ): toreboda.se/toreboda-kommun/bygga--bo/stadsplanering/oversiktsplanering.html Svenska kraftnät (2016) Teknisk riktlinje. Miljökrav vid bygg-, anläggnings- och underhållsarbeten. TR Utg 1. Skogsstyrelsen, Skogsdataportalen ( w): Karttjanster/Skogsdataportalen1/

40 BILAGOR 3.1 Bedömningsgrunder 3.2 Samrådsredogörelse 3.3 Tekniska riktlinjer TR Lista med rödlistade arter

41 ORD- OCH BEGREPPSFÖRKLARING Allmänna intressen Intressen som företräds eller främjas av samhället, det allmänna, till skillnad från enskilda intressen. Betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen bedömer från fall till fall och beslutar om en planerad verksamhet eller åtgärd kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte. Vid betydande miljöpåverkan ställs bland annat krav på mer omfattande samrådskrets och miljökonsekvensbeskrivning. Biologisk mångfald Artrikedom i ett ekosystem. Biotopskydd Skydd av biotop enligt miljöbalken. En biotop utgörs av en livsmiljö eller naturtyp som karakteriseras av ett antal miljöfaktorer och är lämplig för vissa djur och växter. Detaljplan Juridiskt bindande plan enligt plan- och bygglagen som upprättas av kommunen för att reglerara markanvändning och bebyggelse. Elektriska fält Spänningen mellan faserna (linorna) och marken ger upphov till ett elektriskt fält. Energimarknadsinspektionen Myndigheten som beslutar om koncession. Fasledare/faslina En 400 kv kraftledning för växelström har tre faser. I varje fas finns två eller tre strömförande fasledare också kallade faslinor. Fornlämningar Fornlämningar är spåren efter en varaktigt övergiven mänsklig verksamhet. Det kan till exempel vara boplatser, gravfält, ruiner och kulturlager i medeltida städer. Fornlämningar skyddas av kulturmiljölagen (1988:950). Enligt lagen är det förbjudet att förändra, ta bort, skada eller täcka över en fornlämning, men i vissa fall kan länsstyrelsen ge tillstånd till ingrepp i fornlämningen. GIS Ett geografiskt informationssystem (GIS), är ett datorbaserat system för att samla in, lagra, analysera och presentera lägesbunden information. Hz Hertz anger frekvens på svängningar, det vill säga hur många gånger strömmen byter riktning per sekund. Infrastruktur Anläggningar som representerar stora investeringar och som används dagligen av samhället. Till infrastruktur brukar man vanligtvis räkna system som omfattar vägar, järnvägar, energisystem, internet, vatten- och avloppsnät. Isolator Ett material som inte leder elektrisk ström t ex glas. Isolatorer används i kraftledningar för att stolparna inte ska vara strömförande. Jordlina En mindre ledning som grävs ner i kraftledningsgatan, längs med hela luftledningen eller punktvis vid enskilda stolpar, och utgör luftledningens anslutning till jord. kv Elektrisk spänning mäts i volt, kv=1000 volt. Koncession För att få bygga och använda en kraftledning fordras tillstånd enligt ellagen, så kallad koncession. Handläggningen och prövningen av ansökan sker hos Energimarknadsinspektionen. Regeringen är överklagandeinstans. Kulturmiljö Med kulturmiljö avses samtliga spår, lämningar och uttryck för människans påverkan och bruk av den fysiska miljön. Landskapsbild Den visuella upplevelsen av landskapet. Ledningsgata Det område under och intill en kraftledning som måste hållas fritt från hög vegetation. I skogsmark utgörs ledningsgatan

42 42 av skogsgata och sidoområden. Ledningsgata för kabel måste hållas fritt från vegetation med djupgående rotsystem. Ledningsrätt Ledningsrätten ger elnätsägare, kommuner, telekommunikationsbolag m.fl. möjlighet att dra fram och använda ledningar, transformatorer, pumpstationer och andra behövliga anordningar på någon annans fastighet. Rättigheten är obegränsad i tid, det vill säga gäller för all framtid och regleras i ledningsrättslagen. Markupplåtelseavtal (MUA) Reglerar vilka rättigheter och skyldigheter som fastighetsägaren respektive Svenska kraftnät har. Genom att underteckna markupplåtelseavtalet godkänner fastighetsägaren att ledningen får byggas med en bestämd sträckning på fastigheten. Medgivande om förundersökning (MFÖ) När det finns ett förslag till ledningssträckning undersöks markförhållandena mer ingående. För att kunna göra det behövs tillträde till berörda fastigheter och alla fastighetsägare kontaktas för att Svenska kraftnät ska få skriftliga medgivanden till en förundersökning. Förundersökningen innebär bland annat att markförhållanden och artbestånd inventeras, mätningsarbeten utförs, en utstakning av ledningsvägen sker och värderingsunderlag samlas in. Att fastighetsägaren lämnar sitt medgivande till förundersökning innebär inte att fastighetsägaren har godkänt ledningsdragningen på sin fastighet. Miljöbalken Sveriges samlade miljölagstiftning som trädde i kraft 1 januari Miljöeffekt Förändrad miljökvalitet i olika avseenden, orsakad av t.ex. ett ledningsprojekt. Miljöeffekt uttrycks neutralt, det vill säga utan någon värdering. Miljökonsekvens Påverkan på miljön av en viss åtgärd. Miljökonsekvens uttrycks som en värderande bedömning. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) I en MKB beskrivs den valda utredningskorridoren och vilken påverkan den nya ledningen kan få för exempelvis boendemiljön, landskapsbilden och friluftslivet mer detaljerat Den beskriver också vilka åtgärder som kan göras för att minska påverkan för omgivningen. Natura 2000 Nätverk inom EU som verkar för att skydda och bevara den biologiska mångfalden. Områden vars natur är värdefull ur ett EU-perspektiv ska ingå i Natura 2000 vilket innebär att de klassas som områden med särskilda skydds- eller bevarandevärden. Dessa områden ska ha en bevarandeplan som pekar ut naturvärdena och ska beskriva vad som krävs för att värdena långsiktigt ska kunna finnas kvar. Natura 2000-områden är skyddade enligt 7 kap miljöbalken vilket innebär att åtgärder inom ett sådant område kan kräva tillstånd från länsstyrelsen. Naturminne Enskilda föremål eller mycket små områden med intressanta naturföreteelser som särpräglade träd, flyttblock, jättegrytor etc. Länsstyrelsen beslutar om något ska skyddas som naturminne. Skyddsformen infördes 1909 och flertalet befintliga naturminnen skapades under 1900-talets första hälft. Naturreservat Ett av de viktigaste och vanligaste sätten för att skydda värdefull natur på ett långsiktigt sätt i Sverige och i många andra länder. Länsstyrelserna och kommunerna bildar reservaten med stöd av kap 7 miljöbalken. Naturvårdsavtal Om andra skyddsformer inte är tillräckliga eller inte anses motiverade kan skogsvårdsstyrelsen eller länsstyrelsen istället teckna ett avtal med den som äger marken för att skydda natur. Man upprättar då ett tidsbestämt kontrakt med markägaren och skapar en skötselplan i vilken det definieras hur den specifika marken skall skötas. Avtalet utvärderas kontinuerligt och vid ett avtals slut kan ett nytt ta vid. Just nu ligger avtalen på maximalt 50 år vilket är den längsta tid man lagenligt kan binda sig i Sverige. Naturvärden/naturvärdesområde Förutom ett generellt begrepp avser begreppet områden som ännu inte når upp till kvaliteten nyckelbiotop i skogsstyrelsens inventeringar. De kan förväntas bli nyckelbiotoper inom en inte allt för avlägsen framtid. Nollalternativ Ett nollalternativ avser en framtida situation utan att projektet eller åtgärden genomförs. Nyckelbiotop Mindre mark- eller vattenområde som utgör livsmiljö för utrotningshotade djur eller växter eller som annars är särskilt skyddsvärda. Rödlistade arter kan finnas här. Skogsstyrelsen tillhandahåller digital information om nyckelbiotoper. Portalstolpe Vanlig stolptyp med två ben för att hålla uppe luftledningar. Resolution Ansökan till länsstyrelsen om förundersökningstillstånd i de fall frivillig överenskommelse om förundersökning inte kan uppnås.

43 43 Riksintresse Riksintressen är mark- och vattenområden och fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av dess naturvärden, kulturvärden eller hänsyn till friluftsliv med mera i ett nationellt eller internationellt perspektiv. Riksintressena skyddas i 3 kap 6 miljöbalken. Robust elförsörjning Hög driftssäkerhet, det vill säga få avbrott och andra problem med elleveranserna från producent till konsument. Samråd Under samrådet informerar Svenska kraftnät om det aktuella projektet och inhämtar de berördas synpunkter. Ett samråd ska enligt miljöbalken genomföras i god tid och i behövlig omfattning innan en ansökan om tillstånd görs. Samråd hålls med de myndigheter och enskilda som berörs av den planerade verksamheten. Sidoområden Betecknar, i kraftledningssammanhang, de områden längs en ledning som är belägna på ömse sidor om skogsgatan. Sidoområdena sträcker sig så långt åt sidorna som det kan finnas träd som utgör en fara för ledningens säkerhet. Skadereglering Under och efter byggnadsarbetena sker reglering av tillfälliga och bestående skador. Skog och historia Forn- och kulturlämningar som inventerats och registrerats av skogsstyrelsen. Uppgifterna är preliminära eftersom de inte har genomgått en fullständig kvalitetsgranskning för överföring till fornminnesregistret. När lämningarna är granskade och kvalitetssäkrade av behörig arkeolog flyttas uppgifterna över till Riksantikvarieämbetets Fornminnesinformationssystem (FMIS). Skogsgata Betecknar det skogsområde längs en ledning inom vilken ledningsägaren vid underhåll röjer i huvudsak all högväxande vegetation. Sliper En sliper är en balk som används för att omfördela last. Genom att sammanfoga flera sliprar och förlägga dem under jord, där de hålls på plats genom trycket från den ovanliggande jorden, skapas så kallade jordfundament som håller luftledningsstolpar på plats. Stag De linor eller vajrar som stöttar en mast eller en stolpe i längsled. Strömlast Den ström, mätt i Ampere, som ledningen överför. Topplina Lina som sitter högst upp i elstolpen och verkar som åskledare. Ibland innehåller tipplinan optofiber som behövs för kommunikation mellan olika anläggningar i stamnätet. Utredningskorridor De områden som utreds för olika sträckningsalternativ. Bredden på dessa kan vara ca 400 meter men varierar i olika projekt. Vattenverksamhet Arbete som bedrivs i eller i nära anslutning till vatten eller som på annat sätt kan påverka yt- eller grundvatten. Våtmark Våtmark är sådan mark där vatten till stor del av året finns nära, under, i eller strax över markytan och vegetationstäckta vattenområden. Våtmarksinventeringen En landsomfattande inventering av våtmarker som inleddes 1981 av Naturvårdsverket på uppdrag av regeringen. Syftet var bl.a. att erhålla en naturvärdesbedömning på landets alla större våtmarker. Den samlade kunskapsbasen utgör ett underlag för prövning av ärenden som berör våtmarker. Naturvärdesklassningen har gjorts i en fyrgradig skala där: Klass 1 Objekt har mycket höga naturvärden för regionen och är av internationellt eller nationellt bevarandevärde. De är oftast till stor del opåverkade och behöver bevaras för framtiden. Inga ingrepp som kan påverka eller ytterligare påverka hydrologin bör tillåtas. Klass 2 Objekt är vanligen även de i stora delar opåverkade av ingrepp och har höga naturvärden med nationellt eller regionalt bevarandevärde. Ingrepp som påverkar objektens hydrologi bör undvikas. Klass 3 Objekt består av allt ifrån helt opåverkade våtmarker med relativt höga naturvärden till mer störda våtmarker med vissa bevarade naturvärden och är av lokalt bevarandevärde. Klassen kan innefatta objekt som till vissa delar är störda och annars intakta. Ingrepp kan tillåtas om påverkan på natur och kulturvärden begränsas. Klass 4 Objekt är starkt påverkade och saknar naturvärden enligt vad som framkommit i inventeringen. Vissa objekt kan dock ha vissa natur- och kulturvärden. En del opåverkade våtmar-

44 44 ker kan förekomma. Vid exploatering är det i första hand dessa objekt som kan tas i anspråk, eftersom de redan till stor del är kraftigt störda. Värdekärna Ett sammanhängande skogsområde som av länsstyrelsen och/eller skogsstyrelsen bedöms ha en stor betydelse för fauna och flora och/eller för en prioriterad skogstyp. Nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt ingår normalt som en delmängd i begreppet värdekärna. Ängs- och betesmarksinventeringen hektar av Sveriges ängs- och betesmarker inventerades av jordbruksverket under åren Syftet var att lokalisera värdefulla områden och identifiera vilka speciella natur- och kulturvärden som finns där t.ex. speciella växter eller gamla byggnader. Ängs- och hagmarksinventeringen Ängs- och hagmarksinventeringen pågick mellan 1987 och Inventeringen syftade till att kartlägga värdefulla ängar och betesmarker i Sverige. Översiktsplan Översiktsplanen är kommuntäckande och redovisar grunddragen i mark- och vattenanvändningen samt hur den bebyggda miljön ska utvecklas och bevaras. I planen redovisas dessutom kommunens ställningstagande till olika allmänna intressen, till exempel riksintressen. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande men ska ge vägledning för efterföljande beslut om användningen av mark- och vatten. Övriga kulturhistoriska lämningar Med övriga kulturhistoriska lämningar avses lämningar efter människors verksamhet som inte bedöms som fornlämningar. Hänsyn till övriga kulturhistoriska lämningar regleras i skogsvårdslagen (1979:429). Vanliga lämningstyper i skogsmark är yngre bebyggelse- och skogsbrukslämningar som till exempel kolbottnar, såg- och kvarnlämningar samt husgrunder. Övriga kulturhistoriska lämningar i jordbrukslandskapet regleras via det generella biotopskyddet i 7 kap. miljöbalken.

45

46