Resiliens att kunna utnyttja möjligheter och hantera kriser och förändringar. Coachens dag

Relevanta dokument
Medarbetarskap och säkerhet

Lärandelab 3 Patientsäkerhet - om resiliens och hur vi kan utveckla vårt arbete med patientsäkerhet. Berit Axelsson och Axel Ros Qulturum, RJL

OM RESILIENS ELLER VARFÖR GÅR DET OFTA SÅ BRA?

Patientsäkerhet - om resiliens och hur vi kan utveckla vårt arbete med patientsäkerhet

Patientsäkerhet att förstå och utnyttja variabilitet

CHECKLISTOR OCH KOMMUNIKATION

Löf SÄKER KIRURGI CHECKLISTOR ELLER RESILIENS? PELLE GUSTAFSON DOCENT, CHEFLÄKARE

Patientsäkerhetsarbete i Region Skåne

FRAM erfarenheter från sjukvård

Hur skapas bra säkerhet i vård och omsorg?

FÅR VI EN SÄKRARE VÅRD?

Hur når vi en säker vård tillsammans? MATS MOLT chefläkare Region Skåne IRENE AXMAN ANDERSSON

Regionalt introduktions och utvecklingsprogram för nyanställda sjuksköterskor. Patientsäkerhet Axel Ros

Från Safety-I till Safety-II: Ett kompletterande synsätt på hur säkerhet skapas

Säkert teamarbete. Crew Resource Management. Gunilla Henricsson Kiku Pukk Härenstam. Utbildning i Säkert teamarbete

Sleipner-olyckan Tjernobyl-olyckan

Säker. Cancervård: patient och närstående kan bidra. Av Pelle Gustafson för Nätverket mot cancer

För äldreomsorgen beräknas den bli mer än dubbelt så stor

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet?

Säkerhetstänkande i hälso- och sjukvården vad innebär det? Irene Tael KTH, Skolan för Teknik och Hälsa

MODELLEN. Dokumentation Individ Struktur - Kunskap. Copyright Hockeyfabriken talangutveckling med ambition

Varför gör vi inte det vi vet att vi borde göra? Ett lärandeperspektiv på implementering. Per-Erik Ellström

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Varför undervisar jag om patientsäkerhet?

Pussel DISC/Morot Kombination

Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet

NÖHRA MODELLEN Ö N. Återknyt Viktigast Handling. Aktiviteter. Ämne Mål med samtal. Resurser. Hinder

Box Stockholm Famnas kvalitetsrapport 2013

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

Öresund: olycksfallsskador i betongelementfabrikerna Sverige

HÅLLBARA ORGANISATIONER

Säkerhetskultur / Gun Sunnerstam

Flygplatschefsseminarium

LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER

Patientsäkerhet ett systemperspektiv

Analysmodeller och datainsamling. Människor och komplexa system. Exempel från lok. Informationshantering i en förarhytt. Direkt observation

Innehåll. Bakgrund Från ett riskhanteringsperspektiv. Bakgrund Från ett riskhanteringsperspektiv

CyClaDes Användarcentreraddesign av fartyg, teknik och procedurer

Performance management: Motivera, belöna och engagera dina medarbetare och öka effektiviteten i verksamheten.

Säker vård - patientsäkerhet. 3 jumbojet störtar varje år! Ca 1500 dödsfall. När kursen är slut har 13,5 av er blivit skadade!

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet

EN HÅLLBAR ORGANISATION SOM KLARAR ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGAR, RATIONALISERING OCH NYA MANAGEMENTFILOSOFIER?

Coachens roll KTP Dalarna Utgåva 1.0 Fredrik Remes Sida: 1 (5) Coachens roll i KTP Dalarna

SMÄRTHANTERING SPECIALISTPSYKIATRI

Om organisering ett seminarium kring hur vi ordnar vårt arbete

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Manager-100. A. Produktivitet B. Self Management. C. Kommunikation D. Gränsdragning. E. Kvalitet F. Initiativförmåga. G. Manage Up H.

SOF patientsäkerhetskommitté P Gustafson

EN CHEFLÄKARES ERFARENHET. Hans Rutberg Professor, ordförande i SLS kommitté för säker vård Tidigare chefläkare, Universitetssjukhuset i Linköping

Lean Healthcare. Vi kan inte lösa problem med samma sorts tänkande som vi använde när vi skapade dem. Albert Einstein. Strategiska staben. ver 1.

Lärande i utvecklingsarbete. Per-Erik Ellström

OM TEAMARBETE OCH CHECKLISTA FÖR SÄKER KIRURGI 2.0

Samarbete och samverkan

Resiliens i en förändrad omvärld

Människor och komplexa system. Analysmodeller och datainsamling. Normativa Beskrivande. Formativa. Datainsamlingsmetoder

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Kommunicera engagerat med patienter. Lyssna. Ge patienten ett adekvat utrymme i dialogen. Visa respekt och empati.

Nollvision för olyckor

Vilka är det som ska utarbeta och upprätta en säkerhetsrapport? Gäller det alla Sevesoverksamheter?

SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING

Lagar och regler. Varför ett arbetsmiljöarbete? Smidesgruppen 14 december Arbetsmiljö Kresimir Iveskic

Den Mänskliga Faktorn Det handlar om systemet, dumbom!

Integrering av patientsäkerhet och arbetsmiljö var står vi idag?

Självmordsriskbedömning

Ekendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Riktlinjer för kamratstöd Ambulansverksamheten

Systemtillsyn. Erfarenheter från Socialstyrelsen. Tillsynsforum den 28 april Göran Mellbring

Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2014 Sverige

Lärande mål struktur för Sverige. Komplexa kompetenser för nivå 1-4 i alla utbildningsdomäner

En inblick i hur instrumenten upplevs av...

Hur kan man göra säkerhetskultur begripligt och mätbart? Sixten Nolén Transportstyrelsen

ÄNDRINGSPROCESS LÄNSTEKNIK

Säkert och effektivt teamarbete - CRM

Förutsättningar för att upprätthålla och utveckla en välfungerande verksamhet kring erfarenhetsåterföring

Att omsätta idéer i handling - metoder för förbättringsarbete 14 januari 2013

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Kulturell effektivitet är när vi presterar enastående resultat utan att tänka på hur

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan

OBS! Kopior papper/filer kan vara ogiltiga, senaste utgåva se Intranet.

Föreläsning 13: Användbarhet och komplexa system

Flygchefseminarium Säkerhetskultur Stockholm, Arlanda

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Resiliens som integrering av riskreducering och klimatanpassning? En reflektion

Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth

Kognition i aktivitet

IHM Ledarutveckling Resultat i affären.

Lex Maria och den nya lagstiftningen. Röntgenveckan 4 september 2013 Peter Aspelin Professor

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Jag är tacksam för synpunkter och medskick, fördelen med en studiehandledning som sprids digitalt är att det är lätt att uppdatera den.

Ryets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 5. tränare Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap

LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER

Utvärdering. Exempel från lok. Utvärderingsmetoder. Metoder för att utvärdera användning av IT-system. Anders Jansson

Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig?

Case : ABC-gruppen. Case: Hur blev. så framgångsrik? Insights utvecklade högpresterande individer och team!

Mått och mätning. Varför behöver vi mäta?

Vanligaste anmärkningarna vid VK

Patientsäkerhetsberättelse Humaniora hälso- och sjukvårdsteam LSS

Trygg och säker uppföljning av patienten

Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth

Dra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm

Transkript:

Resiliens att kunna utnyttja möjligheter och hantera kriser och förändringar. 1

Resiliens Ett system agerar resilient om det bibehåller sin funktion (gör det det ska) i både väntade och oväntade förhållanden genom att anpassa sin funktion före, under, eller efter händelser (förändringar, störningar, och möjligheter) Ett sådant system klarar sig i variabla förhållanden 2

Länk om resiliens www.resilienthealthcare.net 3

Vad har detta med coaching att göra? 1. Hur ska coacher kunna vara resilienta i sitt coachande givet att förutsättningarna är olika varje dag och i varje möte? 2. Hur kan coacher bidra till att mikrosystemen / processerna är resilienta? 4

Några viktiga (?) tankar 1 5

systemteori enkelt komplicerat komplext 6

systemteori enkelt komplicerat komplext 7

systemteori enkelt komplicerat komplext 8

systemteori enkelt komplicerat komplext 9

systemteori enkelt komplicerat komplext 10

Komplexa system och variabilitet Komplexa system kan inte beskrivas i detalj Alltid variabilitet Variabilitet är nödvändig oftast av godo nödvändig kompensation men kan ibland, ofta oförutsett, leda fel Variabilitet Anpassningar 11

Anpassningar i utförande är nödvändiga Tillgång till resurser (tid, arbetskraft, material, information, etc.) kan vara begränsat och osäkert. Förmåga att anpassa sitt agerande är orsaken till att dagligt arbete är säkert och effektivt. Människor anpassar vad de gör för att passa situationen. Variabilitet och anpassningar är oundvikligt och nödvändigt. På grund av begränsade resurser kommer anpassningarna alltid vara ungefärliga Förmåga att anpassa sitt agerande är orsaken till att saker ibland går fel.

Varför krockar inte folk med varandra? När vi rör oss i en folkmassa anpassar vi oss ständigt till de andra. https://www.youtube.com/watch?v=lay8azlsbb0 På samma sätt som andra anpassar sig till vad vi gör eller kan tänkas göra

Några viktiga (?) tankar 2 14

Några saker av betydelse för anpassningarna ETTO Den mänskliga faktorn 15

ETTO Efficiency Thouroughness Trade-off Efficiency tid för att utföra aktiviter Effektivitet Thouroughness tid för att tänka, eftertanke, planera Noggrannhet Säkerhet Vi gör avvägningar hela tiden Full effektivitet och full noggrannhet samtidigt är inte möjligt 16

17

18

19

ETTO Några exempel I vardagen I sjukvården - hur checklistor används - införa nya rutiner, ex. vitala parametrar - utbildningar Förutsättningar för att kunna göra rätt!! 20

Mänskliga faktorn Mänskliga faktorn En del av systemet är inte förklaringen är inte oväntad är ett faktum är en tillgång 21

Mänskliga faktorn Mänskliga faktorn En del av systemet You cannot change the human condition, but the conditions under which humans work James Reason 22

Mänskliga faktorn Mänskliga faktorn är inte förklaringen är inte oväntad är ett faktum är en tillgång Detta tar ju inte bort individens skyldighet att försöka göra bra ifrån sig vår skyldighet att ta reda på varför det ibland trots allt blir fel 23

Några viktiga (?) tankar 3 24

Work as imagined Work as done 25

Varför gör dom inte som vi säger? work as imagined work as done 26

Work as imagined Planer Varför gör dom inte som vi säger? Work as done Hur det blir i verkligheten 27

Work as imagined Planer Rutiner Work as done Hur det blir i verkligheten Varför gör dom inte som vi säger? Ett individuellt misstag! 28

Work as imagined Planer Rutiner Riktlinjer Work as done Hur det blir i verkligheten Varför gör dom inte som vi säger? Då skriver vi en ny rutin! Ett individuellt misstag! 29

Work as imagined Planer Rutiner Riktlinjer Varför gör dom inte som vi säger? Ett individuellt misstag! Work as done Hur det blir i verkligheten Variabilitet ETTO Komplexitet Då skriver vi en ny rutin! Och tar den på en APT! 30

Några viktiga (?) tankar 4 31

Varför fokus på det som går fel? Säkerhet-I Minska antalet negativa händelser Fokus är på det som går fel. Sök efter misstag och dålig funktion. Eliminera orsaker och förstärk barriärer 10-4 := 1 misslyckande 10.000 händelser Säkerhet-II Förmåga att lyckas i variabla förhållanden Fokus på det som går bra. Använd det för att förstå dagligt arbete, för att kunna bli bättre och säkrare. Säkerhet och kärnverksamhet konkurrerar om resurser. Lärande använder bara en liten del av tillgänglig data 1-10 -4 := 9.999 icke-misslyckanden 10.000 händelser Säkerhet och kärnverksamhet stödjer varandra. Lärande baseras på det mesta av tillgäng data.

Patientsäkerhet, traditionellt (Säkerhet I) När inget går fel Man kan i detalj beskriva hur de system vi arbetar i fungerar Avvikelser / olyckor har specificerade och identifierbara orsaker Säkerhet åstadkoms genom att ta bort / minska risker så att så lite som möjligt går fel Fokus på händelser där säkerhet saknas, snarare än där säkerhet finns Följ rutiner och riktlinjer 33

Patientsäkerhet, ett annat perspektiv (Säkerhet II) När allt går rätt De system vi arbetar i är för komplexa för att i detalj kunna beskrivas variabilitet För att kunna hantera variabilitet krävs variabilitet Avvikelser och olyckor beror på oväntade kombinationer av nödvändig variabilitet i prestation och utförande Olyckor kan sällan förklaras av konkreta och specifika orsaker Säkerhet uppnås genom att försöka se till att saker går rätt, snarare än att hindra dem från att gå fel Fokus är på dagliga situationer där det går rätt - som det borde 34

Resiliens Säkerhet II Traditionellt säkerhetsarbete (Säkerhet I) fokuserar på att åstadkomma säkerhet genom att minska antal olyckor genom att förhindra negativa utfall Resilience engineering att åstadkomma resiliens - söker sätt att öka möjligheten för ett system att lyckas / fungera under variabla förhållanden (Säkerhet II) 35

Resilience engineering - att åstadkomma resiliens Människor lär sig att förutse och hantera brister i systemet Kapaciteten anpassas till krav och resurser Arbetsrutiner och procedurer anpassas till situationen Människor kan upptäcka och korrigera fel Dessutom har systemet en förmåga att lära av situationen (utveckla expertkunskaper) Samt en förmåga snabbt återgå till normalt läge igen, efter en onormal händelse. 36

Resilience engingeering - att åstadkomma resiliens Responding (Actual) Anticipating (Potential) Learning (Factual) Att förstå vad som hänt Att veta vad man ska göra Monitoring (Critical) Att veta vad man ska observera Att veta vad man kan förvänta sig 37

Resilience engingeering - att åstadkomma resiliens Responding (Actual) Anticipating (Potential) Learning (Factual) Att förstå vad som hänt Att veta vad man ska göra Monitoring (Critical) Att veta vad man ska observera Att veta vad man kan förvänta sig 38

Att veta vad man ska observera För att kunna agera/reagera måste man ju kunna se vad som händer (tecken, signaler), veta hur läget är Mätningar, observationer, avvikelser Resiliens förutsätter att man är observant på relevanta saker Koll på läget 39

Att veta vad man ska observera Gäller på systemnivå och individnivå Exempel från kliniken på individnivå Vitala parametrar Smärta som tecken på kompartmentsyndrom Exempel på systemnivå Komplikationsfrekvens Ledtider i processer Sjukfrånvaro 40

Resilience engingeering - att åstadkomma resiliens Responding (Actual) Anticipating (Potential) Learning (Factual) Att förstå vad som hänt Att veta vad man ska göra Monitoring (Critical) Att veta vad man ska observera Att veta vad man kan förvänta sig 41

Att förstå vad som hänt förmågan att lära sig Att lära av vad som hänt är viktigt för att förbättra förmågan att se vad som händer (tecken, signaler) och för förmågan att agera/reagera Det är viktigt att lära sig av tidigare avvikande händelser, men för att utveckla säkerheten ytterligare behöver man också lära sig av vad som faktiskt fungerar bra i en organisation. 42

Hur lär vi oss idag? Reflektion, efter en operation, efter dagen Avvikelsesystem M & M Resultat i kvalitetsregister Journalgranskning Mätningar tex PPM - Trycksår 43

Resilience engingeering - att åstadkomma resiliens Responding (Actual) Anticipating (Potential) Learning (Factual) Att förstå vad som hänt Att veta vad man ska göra Monitoring (Critical) Att veta vad man ska observera Att veta vad man kan förvänta sig 44

Att veta vad man kan förvänta sig - Förmåga att kunna förutsäga Att kunna agera innan något händer eller vara beredd att agera kräver förmåga att förutse. För att kunna förutse krävs det kunskap byggd på vetenskap, erfarenhet och fantasi. Samtidigt kan en förutsägelse vara fel och kostsam men bör vägas mot effekten om förutsägelsen hade inträffat. 45

Att veta vad man kan förvänta sig Riskbedömningar Kirurgisk checklista Förväntade svårigheter? Medvetenhet om situationen Bemanning på akuten inför Vätternrundan 46

Resilience engingeering - att åstadkomma resiliens Responding (Actual) Anticipating (Potential) Learning (Factual) Att förstå vad som hänt Att veta vad man ska göra Monitoring (Critical) Att veta vad man ska observera Att veta vad man kan förvänta sig 47

Att veta vad man ska göra Att agera och reagera rätt och adekvat för situationen Planer, rutiner, PM, riktlinjer för det väntade och det oväntade Professionell kompetens individen, teamet, systemet Simulera och träna 48

Resiliens patientsäkerhet i utveckling Komplexitet Variabilitet Anpassningar Förstå hur vanligt arbete utförs Lära av det som går bra Resiliens 49

Resiliens patientsäkerhet i utveckling Mycket av allt detta känns självklart Men för mycket är det svårt att beskriva vad man ska göra Inte så många magic beans Det nya resiliens säkerhet II är utveckling, och ska komplettera det gamla säkerhet I, som inte ska avvecklas 50

Vad har detta med coaching att göra? 1. Hur ska coacher kunna vara resilienta i sitt coachande givet att förutsättningarna är olika varje dag och i varje möte? 2. Hur kan coacher bidra till att mikrosystemen / processerna är resilienta? 51