Sahlgrenska University Hospital

Relevanta dokument
Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk

Multiresistenta bakterier

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

MRSA. Information till patienter och närstående

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

Lokal anvisning

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten

MRSA hos barn inom barnomsorgen

Kallelse för uppföljande undersökning av patienter med MRSA

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten

Handlingsprogram för MRSA. inom kommunal hälso- och sjukvård, primärvård samt omsorg i Västra Götaland

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA

SMITTSKYDD. Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA

MRSA i Östergötland 2018

MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer

MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Landstinget Gävleborg

Personers med MRSA erfarenheter av vården En litteraturstudie ur ett patientperspektiv

MRSA. Information till patienter och närstående

Betahemolyserande streptokocker grupp A hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn Länsövergripande

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

Personalinfektioner Rekommendationer för vård- och omsorgspersonal i Region Uppsala

Smittspårning vid tuberkulos. Helen Wallstedt VO lung och allergisjukdomar Akademiska sjukhuset, Uppsala

Hur gör vi när vårdpersonal kränks av patienter och närstående? Eivor Blomqvist, sektionschef, sekreterare i etikrådet Region Jönköpings län

MRB Multiresistenta bakterier

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA

zccompany Hygien och smitta seminarium 2018 Antibiotikaresistens Astrid Lundevall Strama Stockholm 20 november 2018

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Att förebygga smittspridning Hur gör jag? Helene Andersson Infektionskliniken Danderyds sjukhus AB

MRSA. Information till patienter och närstående

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.

ARB i praktiken MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Distriktsveterinärernas hygienpolicy

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.

Smittskydd förskola. Ann-Marie Cylvén Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Norrbotten

Smittspårning Grundkurs regelverk

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

Ebola. Uppföljning av hemvändande hjälparbetare EN VÄGLEDNING

Kontroll av methicillinresistenta Staphylococcus aureus Direktiv och handlingsplan för Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Perspektiv på riskbedömning. Erik Sturegård Klinisk Mikrobiologi / Vårdhygien Region Skåne

Flödesschema vid smittspårning

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Smittspårning, grundkurs nov 2017

Smittspårning och regelverk. Helena Palmgren Tf smittskyddsläkare

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Smittspårning. Ewa Lejelind kurator Venereologmottagningen Akademiska sjukhuset Uppsala

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

Smittspårning Vem, vad, hur och varför? Grundkurs, nov 2018

Multiresistenta bakterier

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Smittspårningskurs mars 2018

Språk, kommunikation och kontakt avgörande för vårdmötets kvalitet. Lorna Bartram

Flödesschema vid smittspårning

ATT VARA PATIENT MED SMITTSAM SJUKDOM INOM SOMATISK VÅRD

Smittskyddslagen. 64 anmälningspliktiga sjukdomar varav. 26 allmänfarliga ( ska ) 38 övriga anmälningspliktiga ( bör )

Basala hygienrutiner

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

MRB vad göra? Vårdhygien. 3 maj Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland

MRSA Statistik. Smittskydd och vårdhygien, , Boo Jarhall

Innehåll: Inledning sid 1

Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska

HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Multiresistenta bakterier

SMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN. MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Multiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland

Smittskyddslagen (SmL) Petra Tunbäck Verksamheten för Hud- och Könssjukvård Sahlgrenska sjukhuset / SU

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor)

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Utvalda regler som gäller vid vattenburen smitta

Handläggning vid smittspårning av klamydia

En litteraturstudie om patienters upplevelser av att vara bärare av MRSA. A literature study on patients experiences of being a carrier of MRSA

Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland

Vad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Vårdhygienisk utbildning för Barnhälsovård

Vårdhygien i Västra Götaland 2018

Invigning av en ny Infektionsklinik i Malmö 2010!

MRSA vårdhygieniska aspekter

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Att vårdas som MRSA-positiv Lidande samt sociala begränsningar

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Avdelningen för klinisk mikrobiologi och Vårdhygien, i Uppsala län 2016

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON Nr

Rutin hantering av sexuellt överförbar infektion barnmorska Ungdomsmottagningen

Gastroenterit - smittar det också via luft? Carl-Johan Fraenkel Vårdhygien Skåne Avd för Infektionsmedicin, Lunds Universitet

Se mig som den individ jag är, inte som den smitta jag bär.

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

MRSA - utbrott på neonatalenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg

TUBERKULOS Information till patienter och närstående

SMITTOR, UTBROTT OCH SMITTSKYDDSTÄNK. Maria Nöremark, SVA

Transkript:

04/ 201 0 WELCOME TO Sahlgrenska University Hospital WELCOME TO Sahlgrenska University Hospital Operationssjuksköterskornas studiedagar Konsekvenser av MRSA Eva Skyman 2016-05-27

World Air Traffic Bild: www.openflights.org

Andel MRSA av totala antalet invasiva stafylokock-infektioner 2007 och 2013 This report has been generated from data submitted to TESSy, The European Surveillance System on 2015-02-17. Page: 1 of 1. The report reflects the state of submissions in TESSy as of 2015-02-17 at 11:00

Zapatta 1700 tal, Peru

Patientens medicinska omhändertagande får aldrig förhindras eller fördröjas på grund av misstänkt eller konstaterat bärarskap av resistenta bakterier!!

Patientcitat Jag känner mig radioaktiv! Jag känner mig som en boll! Ingen vill ha mig! Jag känner mig pestsmittad! Ska jag komma till himlen med detta?

Consequences of Meticillin-resistant Staphylococcus Aureus (MRSA) Acquisition Patient experiences and interactions in health care and daily life Eva Skyman Institutionen för Biomedicin Avdelningen för Infektionssjukdomar

MRSA (meticillin-resistenta Staphylococcus aureus) 2000 - Anmälningspliktig 2004 - Allmänfarlig sjukdom Indirekt kontaktsmitta

350 300 Meticillin-resistenta Staphylococcus aureus (MRSA) i Göteborg 1983-2014 299 293 250 200 150 100 50 50 0 5 11 11 4 3 3 9 16 27 3 5 16 27 17 17 1983 1983 1984 1984 1985 1985 1986 1986 1987 1987 1988 1988 1989 1989 1990 1990 1991 1991 1992 1992 1993 1993 36 47 23 23 17 17 1994 1994 1995 1995 1996 1996 1997 1997 Utbrott på SU 76 92 52 1998 1998 1999 1999 2000 2000 29 29 28 30 28 30 2001 2001 2002 2002 2003 2003 66 73 2004 2004 2005 2005 217 211 196 171 152 114 105 2006 2006 2007 2007 2008 2008 2009 2009 2010 2010 2011 2011 2012 2012 2013 2013 113 2014 2014 Studie I Studie II Studie III * * * *

Sjukhusets riktlinjer för MRSA Utlandsvårdade patienter ska odlas för MRSA Patienter som har positiva MRSA odlingar ska isoleringsvårdas på Infektionskliniken förutsatt att patienternas medicinska tillstånd tillåter det Alla patienter ska remitteras till Infektion för information om smittskyddslagen, smittspårning, dekolonisationsbehandling och för att få ett MRSAbärarkort

Övergripande syfte Uppföljning av sjukhusövergripande riktlinjer för att förebygga smittspridning med meticillin-resistenta Staphylococcus aureus (MRSA) med fokus på patienternas upplevelser av restriktioner på grund av MRSA smittan.

Delstudie I Patients experiences of being infected with MRSA at a hospital and subsequently source isolated. Skyman E, Thunberg Sjöström H and Hellström L. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 2010; 24, 101-107.

Syfte delstudie I Genom djupintervjuer få kunskap om patienters upplevelser av att ha blivit smittade med MRSA i vården och i samband med MRSA-smittan ha isoleringsvårdats på Infektion i Göteborg

Inklusionskriterier Vuxna patienter (2 kvinnor och 4 män, 35-76 år) Smittade på sjukhus under MRSA-utbrottet 1997-2001 Isoleringsvårdade på Infektion i Göteborg under minst en vecka (1v-3mån)

Metodik Medvetet urval Hermeneutisk fenemenologisk ansats Transkribering av inspelade intervjuer Finna meningsbärande enheter Tolka innebörden i det sagda Få nya perspektiv på fenomenen Två forskare har analyserat och tolkat textmassan

Resultat Kategorier Isoleringsvård Smittotillfälle Information Sjukdomstrauma Attityder från närstående och personal Smittsamhet Frisk eller sjuk

Resultat Sjukdomstrauma Hälso o Sjukvårdslagen följs inte Patienterna med MRSA fick inte lika sjukvård och rehabilitering som patienter utan MRSA Konsekvenser i livskvalité

Resultat - attityder Ansvar Konsekvenser i vardagslivet Resultat - isoleringsvård Frihetsberövade Uteslutna Utan kontroll

Slutsatser All personal har ett egenansvar för ett professionellt bemötande av patienter med MRSA Kunskapsnivån och förståelse avseende MRSA och smittvägar måste höjas hos alla personalkategorier! Isoleringsvården bör optimeras i görligaste mån!

Delstudie II Notification card to alert for methicillin-resistant Staphylococcus aureus is stigmatizing from the patient s point of view Skyman E, Bergbom I, Lindahl B, Larsson L, Lindqvist A, Thunberg Sjöström H, Åhrén C. Scandinavian Journal of Infectious diseases, 2014; 46(6):440-446.

Syfte delstudie II Syftet var att beskriva patienternas användning av kortet, deras åsikter om att få ett kort samt erfarenheter av att visa upp MRSA bärarkortet

Bärarkort/Anhörigkort

Mixed methods I Enkät med givna svarsalternativ a/ Allmänna frågor b/ Frågor till dem som har kortet kvar II Egna kommentarer som analyserades med innehållsanalys

Total numbers of patients registered culture positive for MRSA Sampling procedure 2004 (1999-2003) 2011 (2008-2010) 258 418 Every second patient (n=129) Every second patient (n=209) Total sample of participants 92 (71%) 110 (53%) Sample (patients who had received a notification card) Total number of patients who wrote comments 71 91 45(63%) 45(49%)

Resultat 2004 (n=71) 2011 (n=91) P value Hur upplevde du att få ett MRSA bärarkort? Ja Nej Ja Nej Bra så vården vet 52 1 47 4 0,156 Kände mig negativt utpekad 14 14 38 15 0,053 Om du inte visade kortet, vad berodde det på? Var känd på avdelningen 26 9 31 10 0,894 Kände obehag 3 16 13 15 0,030 Reaktioner när du visade kortet för personal Möttes av avståndstagande och rädsla 7 14 31 23 0,052 Möttes av positivt bemötande 32 3 43 7 0,445 Jag visade alltid/nästan alltid kortet På sjukhus 40 22 60 15 0,420 Hos tandläkare 22 25 52 19 0,004

Resultat smittväg 80 70 60 50 40 30 20 10 0 HA 2004 CA 2004 AA 2004 UA 2004 HA 2011 CA 2011 AA 2011 UA 2011 Upplevd smittväg Sann smittväg HA = hospital acquired AA = acquired abroad CA = community acquired UA = unknown acquisition

Resultat innehållsanalys Kategorier Positiva konsekvenser Restriktioner Respektlöst och oprofessionellt bemötande Hotad värdighet

Egna upplevelser av bärarkortet 2004 Jättebra så att andra patienter kan skyddas Det hade ingen stor betydelse Blandade känslor Jag fick obehag från mina arbetskamrater gick hem o grät många tårar varje dag! Som pest eller HIV smittad för jävligt! De flesta i sjukvården tog ingen notis

Egna upplevelser 2011 Vissa reagerade negativt o frågade mig om dom blev smittade, vilka rutiner skulle dom då ha frågade mig!!! Medan vissa inte reagerade alls Hysteriskt, avståndstagande Många dömer mig direkt Varierar från att backa, stamma och se skräckslagna ut Vi behandlades väldigt otrevligt, fick ett dåligt bemötande Jag känner mig inte bra när folk på sjukhuset inte visar respekt, fruktansvärt pinsamt

Slutsatser Kortet upplevs stigmatiserande, men patienterna tar ansvar för att inte föra smitta vidare och använder därför kortet Ökad kunskap av och förståelse för MRSA är ett direkt behov för personal på alla nivåer Patienter som smittats med resistenta bakterier har rätt till ett professionellt bemötande Annat larmsystem för MRSA bör utvecklas

Delstudie III Being met as marked patients experiences of being infected with community-acquired MRSA Skyman E, Lindahl B, Bergbom I, Thunberg Sjöström H, Åhrén C. Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN: 0283-9318, 2016

Syfte delstudie III Genom djupintervjuer få tillgång till patienters upplevelser av att ha blivit smittade med MRSA utanför vården, så kallad CA-MRSA

Inklusionskriterier 12 patienter Vuxna kvinnor och män smittade i samhället mellan åren 2004 2007 Första kontakt var primärvården Patienterna har inte isoleringsvårdats på sjukhus i samband med upptäckten

Metodik Fenomenologisk hermeneutik Medvetet urval Transkribering av inspelade intervjuer Naiv läsning vad berör i texten Strukturanalys, tematiskt kondensera meningsbärande enheter Finna innebörden i det sagda genom att röra sig mellan delar och helhet Ny djupare förståelse och perspektiv på fenomenen

Resultat Tema I Att vara utsatt för svårigheter Brist på adekvat information Brist på respekt Kränkt värdighet, skuld o skam Det är kränkande när de kommer utklädda till astronauter och diskuterar i min närvaro hur de ska sanera ambulansen

Resultat Tema II Konsekvenser i vardagslivet Ansvar för att inte smitta andra Lyder lagar och givna restriktioner Utanförskap I skolan var det värst! Alla tog avstånd, vår son blev avstängd från gympan o mobbad

Slutsatser Patienter med MRSA riskerar att bli kränkta förlora sin värdighet och bli mobbade Kunskap om och förståelse för resistenta bakterier och dess smittvägar måste öka hos all personal Det är inte någon skillnad i upplevelser av MRSA hos patienter om de smittats på sjukhus eller i samhället Patienter hittar information om MRSA på nätet

Gemensamt för alla studierna är positiva erfarenheter av personal på Infektion Professionellt mottagande och bemötande Personal med kunskap Lugnt och tryggt Både på avdelningar och på mottagningen

Smitta skrämmer! Smitta skrämmer!

Det är ditt ansvar att inte föra smitta mellan patienter via dina händer!

Tack för uppmärksamheten!