KOMMUNLEDNINGSKONTORET 212-5-7 Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 225 - Översyn år 212
KAPITELTITEL ENDAST EN RAD ARIAL REGULAR 2 Inledning och sammanfattning Inledning Planeringsfolkmängden skall utgöra ett underlag för all planering i kommunen, som är beroende av befolkningsutvecklingen. Utifrån analyser för barnafödandet, medellivslängd och flyttningsrörelser görs bedömningar och antaganden om kommunens framtida befolkningsutveckling. Kommunledningskontoret har en rullande planeringsprocess med en årlig översyn av planeringsförutsättningarna. Motivet till detta är att utifrån demografiska analyser och framtidsbedömningar ge förslag till en planeringsfolkmängd som varken är för stor eller för liten. En alltför optimistisk planeringsfolkmängd riskerar att generera felsatsningar inom exempelvis barnomsorg och skola. Å andra sidan finns det risk för att en för lågt satt planeringsfolkmängd kan bli självuppfyllande. Mot bakgrund av detta innehåller föreliggande rapport tre avsnitt som belyser frågeställningarna; Vad påverkar utvecklingen? Hur har utvecklingen varit fram till idag? Hur ser det ut framåt? Sammanfattning Planeringsfolkmängden skall utgöra ett underlag för all planering i kommunen, som är beroende av befolkningsutvecklingen. Utifrån analyser för barnafödandet, medellivslängd och flyttningsrörelser görs bedömningar och antaganden om kommunens framtida befolkningsutveckling. Kommunledningskontoret har en rullande planeringsprocess med en årlig översyn av planeringsförutsättningarna. Motivet till detta är att utifrån demografiska analyser och framtidsbedömningar ge förslag till en planeringsfolkmängd som varken är för stor eller för liten. En alltför optimistisk planeringsfolkmängd riskerar att generera felsatsningar inom exempelvis barnomsorg och skola. Å andra sidan finns det risk för att en för lågt satt planeringsfolkmängd kan bli självuppfyllande. I nuvarande planeringsfolkmängd (KS-beslut våren 211) är ambitionen att planera för en framtida folkmängd på 14 år 225, vilket kan översättas med en genomsnittlig folkökning om 6 personer per år. Underlaget till planeringsfolkmängd 225 hanterar inte kortsiktiga fluktuationer i form av konjunkturella upp- och nedgångar. Planeringsfolkmängden skall ses utifrån Gävleregionens långsiktiga förmåga att anpassa sig till förändringar i omvärlden. Kommunledningskontorets bedömning är att en genomsnittlig folkökning på 6 personer per år är rimlig även fortsättningsvis. Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen besluta att planeringsfolkmängden för Gävle kommun skall vara 14 invånare år 225.
Förändring (procent) KAPITELTITEL ENDAST EN RAD ARIAL REGULAR 3 Vad påverkar utvecklingen? Befolkningsutvecklingen i kommunen är beroende av utvecklingen inom den egna arbetsmarknadsregionen. Utvecklingen inom arbetsmarknadsregionen är i sin tur beroende av hur den regionala konkurrenskraften utvecklar sig i förhållande till omvärlden. Sambandet mellan befolkningsutveckling och befolkningens storlek är mycket starkt. I nedan figur illustreras folkmängden år 2 och den procentuella befolkningsförändringen mellan åren 2 och 211 för rikets funktionella analysregioner (FA-regioner). Arbetsmarknadsregioner med en större folkmängd har en större befolkningstillväxt under aktuell period. FA-Gävle är den fjortionde största regionen och tillhör gruppen av regioner med kontinuerlig tillväxt. Figur 1 Folkmängd år 2 och befolkningsförändring 2-211 efter FA-region 15 1 5 Umeå Gävle Östergötland Malmö Göteborg R² =,76 Riket = 6,8 % Stockholm -5-1 -15-2 5 1 1 5 2 2 5 Folkmängd (antal) Källa: Statistiska Centralbyrån (SCB) Befolkningen har stor betydelse för den regionala ekonomin, i och med att den utgör arbetskraft samt konsumerar varor och tjänster. Befolkningens inkomster (löner m.m.) utgör samtidigt skatteunderlag, som i sin tur används till drift, underhåll och utveckling av den kommunala verksamheten. Tillgången till attraktiva bostäder samt lämpliga arbetsställen för människor respektive företag utgör avgörande tillväxtförutsättningar.. Utbildningen påverkar befolkningsutvecklingen genom att utflyttarnas och inflyttarnas utbildningsnivå skiljer sig åt. Om närvaron av en högskoleutbildning i en region gör att fler skaffar sig en högskoleutbildning inom områden där det saknas arbetstillfällen på den regionala arbetsmarknaden kan dessa bli tvungna att söka sig bort från regionen för att kunna få arbete. I en region med dålig arbetsmarknad för högskoleutbildade kan etableringen av en högskoleutbildning således bidra till ökad utflyttning.
KAPITELTITEL ENDAST EN RAD ARIAL REGULAR 4 Å andra sidan innebär den regionala högskolan att de som vill studera inte behöver flytta från regionen för att kunna göra detta. Förhoppningsvis kommer högskolans utbildningsutbud att innebära att tillgången på högutbildade ökar på den lokala arbetsmarknaden. Tillgången på högutbildade är i sin tur avgörande för framtida företagsetableringar i regionen. Utbildningsnivån har därför betydelse för regionens konkurrenskraft och därmed för möjligheterna att bevara och attrahera företag och befolkning. Befolkningsförändringar i ett område kan delas upp i följande komponenter; antal födda, antal döda, antal inflyttade samt antal utflyttade under ett år. Barnafödandet påverkas av antalet kvinnor i fertil ålder samt fruktsamheten. Fruktsamheten påverkas bland annat av i vilken omfattning följande faktorer existerar; en partner en avklarad utbildning en egen bostad ett arbete med en tillräcklig inkomst en bra utformad föräldraförsäkring en tro på framtiden Medellivslängden har ökat över tid, i takt med medicinska framsteg och förbättrade levnadsförhållanden. Inflyttningen påverkas av i vilken grad följande gäller för potentiella inflyttare och då i konkurrens med andra områden; goda möjligheter till arbete eller studier attraktiv/-t livsmiljö/boende goda sociala nätverk bra samhällsservice/välfärd Utflyttningen påverkas på motsvarande sätt, fast i omvänd riktning. Det bör i sammanhanget observeras att även om inflyttningen är till antalet lika med utflyttningen kan befolkningsutvecklingen påverkas över tid, i och med att inflyttarnas kön- och åldersfördelning kan skilja sig från utflyttarnas. Utrikes inflyttning, immigration, är delvis uppkommen av humanitära skäl och är därmed svårprognostiserad. Samtidigt påverkas den av gällande lagar och regler på migrationsområdet. Det bör observeras att återflyttningen till Sverige har ökat under den senaste årsperioden. Med återflyttare avses utrikes inflyttare till Sverige med svenskt medborgarskap respektive med Sverige som födelseland. Av den totala invandringen år 21 var 15,1 procent födda i Sverige respektive 2, procent svenska medborgare. Under samma år var 13,3 procent av invandrarna till Gävle födda i Sverige och 18,6 procent hade svenskt medborgarskap.
KAPITELTITEL ENDAST EN RAD ARIAL REGULAR 5 Hur har utvecklingen varit? Regional utveckling För att analysera människors förutsättningar för att bo och leva är de kommunala gränserna i flera avseenden alltför begränsande. Det är ofta nödvändigt att utnyttja en indelning som bättre speglar verkliga funktioner eller rörelsemönster. Många människor arbetspendlar över kommungräns. Andra mönster speglar rörelsemönster beträffande studier, inköp och service. I det här sammanhanget är lokala arbetsmarknader en lämplig indelningsgrund för att analysera faktorer av betydelse för befolkningsutvecklingen. Kommunerna i Gästrikland tillsammans med Älvkarleby kommun utgör en gemensam lokal arbetsmarknad. Enligt Tillväxtverkets indelning av funktionella analysregioner (72 stycken FA-regioner) benämns nämnda arbetsmarknadsregion för FA-Gävle och tillhör regionfamiljen Övriga regionala centra. Gävleregionen rankas som den 14:e största lokala arbetsmarknaden, med 7 975 sysselsatta år 21. Globala klimatförändringar, finanskrisen och den kraftiga inbromsningen av världsekonomin är tydliga exempel på det ömsesidiga beroendet länder emellan. Betydelsen av regional konkurrenskraft ökar i en allt mer globaliserad värld och är grundläggande för utvecklingen i regionen. Regionens framtida välfärd är starkt förknippad med den ekonomiska tillväxt som genereras i regionen. Det är samtidigt viktigt att tillväxten skapas under sådana förutsättningar, att såväl produktionen som konsumtionen är hållbar över tid. Ekonomisk tillväxt består av dels ökad arbetsproduktivitet, dels fler arbetade timmar. Ökad arbetsproduktivitet genereras från investeringar i humankapital (utbildning och FoU), investeringar i realkapital (maskiner, etc.) och innovationer. Fler arbetade timmar kommer av att fler blir sysselsatta, att veckoarbetstiden utökas och/eller att sjukfrånvaron minskar. Antalet sysselsatta kan vidare öka med personer med efterfrågad kompetens som; tidigare varit arbetslös i området, tidigare erhållit sjuk-/aktivitetsstöd, tidigare studerat, arbetspendlar in till området eller flyttar in till området Under den senaste tioårsperioden har såväl arbetsproduktiviteten som sysselsättningen utvecklats starkt i Sverige. Arbetsproduktiviteten, mätt i lönesumma per sysselsatt (löpande priser), ökade med 38,1 procent i riket mellan åren 1997 och 27. Samtidigt ökade sysselsättningen med 15,5 procent under motsvarande period. I figuren nedan framgår att det nästan bara är storstadsregionerna som ökat mer än riksgenomsnitt, med avseende på arbetsproduktivitet och sysselsättning. Gävleregionen (FA-Gävle) har haft en produktivitetsutveckling strax under riksgenomsnittet. Sysselsättningsutvecklingen har dock inte varit lika gynnsam, i jämförelse med övriga FA-regioner i regionfamiljen Övriga regionala centra.
Utv. av lönesumma per syss. (38,1% i riket) KAPITELTITEL ENDAST EN RAD ARIAL REGULAR 6 Figur 2 Utveckling av lönesumma per sysselsatt och antal sysselsatta i rikets FA-regioner år 1997-27 (procent) Storstadsreg Universitet Övr regionala centra 5 45 4 5 Gävle 1 15 2 25 35 3 25 Sysselsättningsförändring (15,5 % i riket) Källa: Tillväxtanalys (raps) Sysselsättningsutvecklingen i Gävleregionen (FA-Gävle) har varit förhållandevis svag i jämförelse med övriga större arbetsmarknadsregioner i riket. Den årliga sysselsättningsförändringen var i genomsnitt endast,7 procent i FA-Gävle, att jämföra med 1,1 procent per år i riket. Figur 3 Årlig procentuell sysselsättningsförändring i de större FA-regionerna 21-28 2, 1,5 1, Göteborg Sthlm Umeå Halmst Riket Storstadsregioner,5 Sundsv Gävle Kristians Regionala centra med universitet, Övriga regionala centra -,5-1, Källa: SCB/Tillväxtanalys (raps) Det finns idag en betydande matchningsproblematik i regionen. Trots att arbetslösheten ligger på en hög nivå har näringslivet svårigheter att finna arbetskraft som svarar mot efterfrågat kompetensbehov. Näringslivets kompetensbehov förändras i en allt snabbare takt utifrån förändrade
KAPITELTITEL ENDAST EN RAD ARIAL REGULAR 7 konkurrensförhållanden som internationaliseringen för med sig, inte minst i form av en allt snabbare teknologisk utveckling. En ökad näringslivsdynamik, nya företag, innebär stora utmaningar för regionen beträffande kompetensförsörjning. Den globala efterfrågan, inte minst från de nya tillväxtekonomierna, skapar nya möjligheter till marknadsutbyte. Kunskaperna från den utlandsfödda befolkningen är i sammanhanget särskilt värdefulla. Samtidigt finns det ett kontinuerligt behov av kompetensutveckling av de anställda på befintliga arbetsställen. De med lägst grundutbildning riskerar att slås ut från arbetsmarknaden. Det kommer därutöver ständigt finnas behov av åtgärder för personer, vars jobb flyttats utomlands eller rationaliserats bort. Befolkningstillväxten koncentreras främst till storstadsregionerna. FA-Gävle tillhör de regionala centra som visar på en svagare befolkningsökning den senaste tioårsperioden. Utvecklingen förklaras av negativa födelsenetton respektive inrikes flyttnetton. Däremot har utrikes flyttnetto i genomsnitt varit positivt under perioden. Figur 4 Årlig procentuell befolkningsförändring i de större FA-regionerna 2-29 1,5 1,,5 Sthlm Göteb Umeå Halmst Riket Storstadsregioner Gävle Regionala centra med universitet, Ö-sund Skövde Övriga regionala centra -,5-1, Källa: Tillväxtanalys (raps)
1975 198 1985 199 1995 2 25 21 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 KAPITELTITEL ENDAST EN RAD ARIAL REGULAR 8 Utvecklingen i Gävle kommun Barnafödandet är fortfarande stort i kommunen. Totalt föddes 1 84 barn. Födelsenettot, antalet födda minus antalet döda, minskade dock något jämfört med föregående år och uppgick till +128. Figur 5 Antal födda, antal döda och födelseöverskott i Gävle1975-211 1 4 1 2 1 8 6 4 2 Födelseöverskott Födda Döda -2-4 Källa: Tillväxtanalys (raps) Flyttningarna över kommungräns har kontinuerligt ökat sedan början av 199- talet. Under år 211 flyttade 4325 personer till Gävle och 474 personer från Gävle, vilket innebär ett flyttningsnetto med +251. Föregående år var flyttningsnettot +551. Figur 6 Antal inflyttade, antal utflyttade och flyttningsnetto, Gävle kommun 1975-21 5 4 3 Flyttningsöverskott 2 Inflyttade 1 Utflyttade -1 Källa: Tillväxtanalys (raps)
19 19 19 19 19 2 2 2 KAPITELTITEL ENDAST EN RAD ARIAL REGULAR 9 Utvecklingen av flyttningsnettot förklaras främst av ett fortsatt stort immigrationsöverskott, trots att utrikes utflyttning ökat under året. Sett över tid har inrikes in- respektive utflyttning ökat i likartad omfattning, vilket trots stora bruttoströmmar ger relativt små flyttningsnetton. Flyttningsrörelserna har dock betydelse för kommunen i och med att de kan innehålla olika sammansättningar beträffande exempelvis kön, ålder och utbildningsnivå. Figur 7 Antal inrikes in- respektive utflyttade och antal immigranter respektive emigranter, Gävle kommun 197-21 4 5 4 3 5 3 2 5 2 1 5 1 5 Inrikes inflyttade Inrikes utflyttade Immigranter Emigranter Källa: Tillväxtanalys (raps) Sett över den senaste femårsperioden utgör inflyttarna från Sandviken, Stockholm, Älvkarleby och Uppsala kommun en knapp tredjedel av inrikes inflyttning till Gävle. Under samma period svarar utflyttarna till motsvarande kommuner för drygt en tredjedel av inrikes utflyttning från Gävle. I nedan figur illustreras flyttningsnetto efter ålder (genomsnitt för åren 27-211). Inrikes flyttningsnetto är i stort positivt för alla åldrar utom i de flyttningsbenägna åldrarna 23-31 år. Det negativa flyttningsnettot i dessa åldrar dämpas dock av utrikes flyttningsnetto som i huvudsak är positivt i alla åldrar.
KAPITELTITEL ENDAST EN RAD ARIAL REGULAR 1 Figur 8 Flyttningsnetto efter ålder i Gävle kommun (medelvärde 27-211) 1 8 6 4 Flyttningsöverskott Inrikes flyttningsöverskott Immigrationsöverskott 2-2 -4 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1+ Ålder Källa: Tillväxtanalys (raps) Hur ser det ut framåt? Ekonomiska framtidsutsikter Fram till år 22 kommer med stor sannolikhet en väsentlig del av den existerande teknologin vara utbytt mot ny teknologi. En stor del av arbetskraften har ersatts med nya välutbildade generationer. Regioner med förmågan att ta till sig teknologiska förändringar och implementera dem i produktionen kommer att öka sin regionala konkurrenskraft och därmed möjligheterna att skapa sysselsättning och välstånd. Enligt Långtidsutredningen (LU 28) beräknas den ekonomiska tillväxten till 1,9 procent per år i FA-Gävle, att jämföra med tillväxten i riket på 2,4 procent per år. Den ekonomiska tillväxten koncentreras till storstadsregionerna. Figur 9 Årlig procentuell förändring i bruttoregionprodukten (BRP) i de större FA-regionerna 25-23 enligt Långtidsutredningen (LU 28) 4, 3,5 Västerås Riket 3, 2,5 2, 1,5 1,,5 Göteborg Malmö Karlstad Sundsvall Örebro Gävle Kristians Storstadsregioner Regionala centra med universitet Övriga regionala centra, Källa: ITPS
KAPITELTITEL ENDAST EN RAD ARIAL REGULAR 11 Regionala arbetsmarknadsutsikter Arbetsmarknaden i framtiden måste i allt högre grad erbjuda en kontinuerlig kompetensförsörjning som är anpassad till näringslivets behov. Detta är avgörande för regionens konkurrenskraft, i en omvärld som ställer allt högre kunskapskrav. Trots att den genomsnittliga studietiden förlängs och arbetslivet förkortas ökar kunskapsmassan på arbetsmarknaden genom pensionering av generationer med lägre grundutbildning och arbetslivsinträde för yngre med högre grundutbildning. Därutöver kommer kunskapsmassan att kontinuerligt underhållas och utvecklas med många timmars vidareutbildning. Den snabba teknikutvecklingen medför ökade yrkeskrav och skapar exempelvis en efterfrågan på kvalificerade industriarbetare. Bristen är idag stor på såväl nyutexaminerade som yrkeserfarna industriutbildade1. Intresset för industriutbildning måste öka, i annat fall beräknas bristen på industriarbetare förvärras ytterligare på sikt. Att andelen äldre ökar innebär att efterfrågan på tjänster ökar, inte minst inom de arbetsintensiva besök- och upplevelsenäringarna. Figur 1 Prognos över tillgång och efterfrågan på arbetskraft till 23. Industriutbildning (Antal personer i riket) Källa: SCB, Prognosinstitutet Den åldrande befolkningen skapar även ett ökat behov av vård- och omsorgspersonal. Samtidigt är intresset för utbildningen lågt, vilket innebär en påtaglig risk för en betydande brist på utbildad personal i framtiden. 1 Trender och prognoser 28 med sikte på år 23, Prognosinstitutet (SCB)
KAPITELTITEL ENDAST EN RAD ARIAL REGULAR 12 Figur 11 Prognos över tillgång och efterfrågan på arbetskraft till 23. Omvårdnadsutbildning (Antal personer i riket) Källa: SCB, Prognosinstitutet Ett väsentligt bidrag till lösning av regionens matchningsproblematik är en utvecklad strategisk samverkan mellan näringsliv och övriga regionala aktörer som syftar till att stärka regionens system och strukturer för kompetensförsörjning. Ett strategiskt samarbete mellan näringsliv, utbildningsanordnare och övriga aktörer kan bidra till att matchningen mellan näringslivets kompetensbehov och utbildningsutbudet inom såväl kvalificerad yrkesutbildning som universitets- och högskoleutbildning kontinuerligt förbättras. Enligt Långtidsutredningen (LU 28) baseras den ekonomiska tillväxten i FA- Gävle på en produktivitetsökning strax över riksgenomsnittet medan sysselsättningen beräknas minska i regionen, i likhet med fyra andra av de större FA-regionerna. Figur 12 Årlig procentuell sysselsättningsförändring i de större FA-regionerna 25-23 enligt Långtidsutredningen (LU 28) 1,5 Riket 1, Stockh Storstadsregioner,5 Malmö Östergöt Eskilst Regionala centra med universitet, Övriga regionala centra -,5 Örebro Gävle Kristianst Källa: ITPS
KAPITELTITEL ENDAST EN RAD ARIAL REGULAR 13 Regionala befolkningsprognoser Befolkningen i Sverige kommer enligt SCB att fortsätta att öka. Till år 22 förväntas befolkningen växa till drygt 9,7 miljoner invånare och år 228 nås 1 miljonersnivån. Den snabbare tillväxten beror främst på ökat barnafödande och ett ökat invandringsöverskott i Sverige. Fruktsamheten antas på sikt öka något de närmaste åren för att sedan röra sig ner mot en nivå på 1,87 barn per kvinna. Omkring år 22 förväntas en ny topp för barnafödandet. Vid samma år beräknas medellivslängden bland svenska kvinnor och män ha ökat till 84,4 respektive 8,9 år. Enligt Långtidsutredningen (LU 28) förväntas befolkningen i FA-Gävle växa med i genomsnitt 224 personer per år eller,1 procent per år fram till år 23. Figur 13 Årlig procentuell befolkningsförändring i de större FA-regionerna 25-23 enligt Långtidsutredningen (LU 28) 1,5 Riket 1, Malmö Borås Storstadsregioner,5 Umeå Växjö Regionala centra med universitet, Luleå Sundsvall Gävle Skövde Övriga regionala centra -,5 Källa: ITPS Befolkningen i yrkesverksam ålder minskar i FA-Gävle enligt utredningen under motsvarande tidsperiod. Förhållandet mellan en ökande andel äldre och en minskande andel i yrkesverksam ålder kan illustreras i försörjningskvoten. Den utgörs av summan av befolkningen i åldrarna -19 samt 65 år och äldre dividerat med summan av befolkningen i åldersgruppen 2-64 år. Försörjningskvoten i FA-Gävle ökar enligt Basscenariot från nuvarande,72 till,98 år 23.
KAPITELTITEL ENDAST EN RAD ARIAL REGULAR 14 Figur 14 Försörjningskvoten i de större FA-regionerna år 23 enligt Långtidsutredningen (LU 28) 1,1 1, Ö-sund Blekinge Gävle Riket,9 Storstadsregioner,8,7 Göteborg Sthlm Umeå Borås Regionala centra med universitet,6,5 Övriga regionala centra Källa: ITPS Planeringsfolkmängd 225 Planeringsförutsättningar Planeringsfolkmängden skall utgöra underlag för all planering i kommunen som är beroende av befolkningsutvecklingen. Utifrån analyser för barnafödandet, medellivslängd och flyttningsrörelser görs bedömningar och antaganden om kommunens framtida befolkningsutveckling. Kommunledningskontoret har en rullande planeringsprocess med en årlig översyn av planeringsförutsättningarna. Motivet till detta är att utifrån demografiska analyser och framtidsbedömningar ge förslag till en planeringsfolkmängd som varken är för stor eller för liten. En alltför optimistisk planeringsfolkmängd riskerar att generera felsatsningar inom exempelvis barnomsorg och skola. Å andra sidan finns det risk för att en för lågt satt planeringsfolkmängd kan bli självuppfyllande. Fruktsamhet Den summerade fruktsamheten är det genomsnittliga antal barn en kvinna skulle få under sitt fruktsamma liv (15-5 år), givet att dagens åldersspecifika fruktsamhet består. Fruktsamheten har varierat stort under de senaste decennierna. Under krisåren på 199-talet sjönk fruktsamheten snabbt. Sedan sekelskiftet har fruktsamheten på nytt fortlöpande ökat. Under det senaste året har dock uppgången i fruktsamhet brutits. Gävle har i likhet med kommungruppen Större städer en något lägre fruktsamhet än riksgenomsnittet.
Antal födda per tusen kvinnor 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 KAPITELTITEL ENDAST EN RAD ARIAL REGULAR 15 Figur 15 Summerad fruktsamhet i Gävle och riket 1975-211 (tre års glidande medelvärde) 2,2 2, 1,8 1,6 1,4 Gävle Riket 1,2 1, Källa: SCB I prognosen antas den framtida fruktsamheten överensstämma med en genomsnittlig fruktsamhet för perioden 29-211, hämtad från den egna kommunen. Det innebär en fruktsamhet på i genomsnitt 1,87 barn per kvinna. Figur 16 Åldersspecifik fruktsamhet medelvärde för år 29-211 i Gävle kommun 16 14 12 1 8 Gävle Riket 6 4 2 15 2 25 3 35 4 45 5 Moderns ålder Källa: Tillväxtanalys (raps) Fruktsamheten kommer sannolikt att variera över tid även i fortsättningen. Prognosen tar dock inte hänsyn till framtida svängningar i fruktsamhet, utan följer en utveckling som SCB antagit i sin prognos för riket. På sikt pekar SCB:s prognos på en fruktsamhetsnivå på 1,83 barn per kvinna för riket.
Utflyttade per 1 invånare 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 KAPITELTITEL ENDAST EN RAD ARIAL REGULAR 16 Medellivslängd I prognosen antas att de framtida kön- och ålderspecifika dödsfrekvenserna överensstämmer med riksgenomsnittet. Med anledning av bland annat framsteg inom medicin påverkas dessa frekvenser över tid, vilket innebär en ökad medellivslängd hos befolkningen. I prognosen antas att utvecklingen av dessa frekvenser följer utvecklingen i riket, dock på en något högre nivå (Index=15, där riket = 1). Utflyttningsbenägenhet Utflyttningsbenägenheten, antal utflyttade per tusen av medelfolkmängden, har stigit sedan början av 199-talet. Under 211 uppgick den till 42,2 för kvinnor och 43,3 för män i kommunen. Figur 17 Utflyttade per 1 av medelbefolkningen i Gävle kommun 197-211 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Män Kvinnor Källa: Tillväxtanalys (raps) I prognosen antas att den framtida utflyttningsbenägenheten överensstämmer med en genomsnittlig utflyttningsbenägenhet för perioden 29-211. Den mest utflyttningsbenägna gruppen är kvinnor i åldersgruppen 2-29 år. Figur 18 Genomsnittlig utflyttningsbenägenhet under perioden 29-211 i Gävle kommun 25 2 15 Män Kvinnor 1 5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Ålder Källa:Tillväxtanalys (raps)
Andel (%) av den totala inflyttningen KAPITELTITEL ENDAST EN RAD ARIAL REGULAR 17 Inflyttarfördelning Inflyttarnas kön- och åldersfördelning under prognosperioden, antas överensstämma med den genomsnittliga fördelningen för kommunen under perioden 29-211. Figur 19 Genomsnittlig inflyttarfördelning efter kön och ålder under perioden 29-211 i Gävle kommun 3,9 3,3 2,6 Män Kvinnor 2, 1,3,7, 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Ålder Källa: Tillväxtanalys (raps)
197 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 215 22 225 23 KAPITELTITEL ENDAST EN RAD ARIAL REGULAR 18 Planeringsfolkmängd En jämförelse mellan utfall och kommunledningskontorets prognos för år 211 visar på en överskattning av antalet födda med 4 individer, medan antalet avlidna underskattades med 17 individer. Samtidigt överskattades inflyttningen med 124 individer och antalet utflyttade underskattades med 71 individer. Sammantaget ökade befolkningen med 222 invånare färre än den prognostiserade folkökningen, främst beroende av underskattningen av inflyttningen. Tabell 1 Jämförelse mellan utfall och kommunledningskontorets prognos för år 211 Födda Döda Inflyttade Utflyttade Folkökning Prognos 1 88 939 4 449 4 3 595 Utfall 1 84 956 4 325 4 74 373 Differens 4-17 124-71 222 Källa: Kommunledningskontoret och SCB Kommunledningskontorets bedömning är att en genomsnittlig folkökning på 6 personer per år är rimlig även fortsättningsvis. Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen besluta att planeringsfolkmängden för Gävle kommun skall vara 14 invånare år 225. Figur 2 Folkmängd under åren 197-211 samt planeringsfolkmängd för åren 212-225 (samt en utblick mot år 23) Folkmängd Planeringsfolkmängd 11 15 1 95 9 85 8 75 7 65 6 Källa: Kommunledningskontoret och SCB
199 1995 2 25 21 215 22 225 23 KAPITELTITEL ENDAST EN RAD ARIAL REGULAR 19 Framtida åldersfördelning och försörjningskvot I ett sista avsnitt illustreras hur olika åldersgrupper förväntas utveckla sig över tid, utifrån föreslagen planeringsfolkmängd och prognosantaganden. Antalet framtida förskolebarn är i hög grad beroende av hur fruktsamheten utvecklar sig. Barnafödandet beräknas öka i takt med att antalet kvinnor i fertila åldrar ökar. Antalet i åldersgruppen (1-5 år) beräknas därför öka från 5 382 år 211 till drygt 5 8 år 225. Antalet i åldersgruppen 6-9 år beräknas öka från 4 57 år 211 till knappt 4 6 år 225. Figur 21 Antal invånare i åldersgrupperna 1-5 samt 6-9 år under perioden 199-211 och prognos för åren 212-225 (-23) 7 6 1-5 år 5 4 6-9 år 3 2 1 Källa: Kommunledningskontoret och SCB Grupperna i de äldre skolbarnsåldrarna följer samma mönster, men med tre års förskjutning. Antalet barn i åldern 1-12 år beräknas öka från 2 821 år 211 till drygt 3 3 år 225. Åldersgruppen 13-15 år beräknas öka från 2 955 år 211 till drygt 3 3 år 225. Åldersgruppen 16-18 år, beräknas inledningsvis minska i antal, för att sedan öka. Åldersgruppen beräknas uppgå till drygt 3 3 år 225.
199 1995 2 25 21 215 22 225 23 199 1995 2 25 21 215 22 225 23 KAPITELTITEL ENDAST EN RAD ARIAL REGULAR 2 Figur 22 Antal invånare i åldersgrupperna 1-12, 13-15 samt 16-18 år under perioden 199-211 och prognos för åren 212-225 (-23) 5 4 3 16-18 år 13-15 år 1-12 år 2 1 Källa: Kommunledningskontoret och SCB Med en ökad medellivslängd ökar antalet äldre. De stora barnkullarna på 194- talet har nu börjat nå pensionsåldern. Åldersgruppen 65-79 år ökar kraftigt, från 13 42 år 211 till ca 15 8 år 225. Gruppen Äldre-äldre (8+ år) ökar först måttligt under de närmsta åren, följt av en period med relativt stora ökningstal. Sammantaget ökar åldersgruppen med drygt 1 8 personer till år 225 och med ytterligare 1 1 personer till år 23. Figur 23 Antal invånare i åldersgrupperna 65-79 år samt 8+ år under perioden 199-211 och prognos för åren 212-225 (-23) 18 16 14 12 65-79 år 1 8 6 4 2 8+ år Källa: Kommunledningskontoret och SCB
199 1995 2 25 21 215 22 225 23 199 1995 2 25 21 215 22 225 23 KAPITELTITEL ENDAST EN RAD ARIAL REGULAR 21 Sammantaget förväntas andelen av befolkningen i åldersgruppen -19 år vara tämligen konstant, runt 22 procent, till år 225. Åldersgruppen 65 år och äldre (65+ år) ökar i andel av befolkningen från 19 procent till 21 procent, medan gruppen i yrkesverksam ålder (2-64 år) minskar från 58 till 56 procent. Figur 24 Procentuell andel invånare i olika åldersgrupperna -19, 2-64 samt 65+ år under perioden 199-211 och prognos för åren 212-225 (-23) Procent 7 6 2-64 år 5 4 3 2 1-19 år 65+ år 56,5 21,3 Källa: Kommunledningskontoret och SCB En ökande andel äldre och en minskande andel i yrkesverksam ålder innebär en utmaning för inte minst de kommunala verksamheterna. Ovanstående förhållande kan uttryckas i försörjningskvoten, vilken utgörs av summan av befolkningen i åldrarna -19 samt 65 år och äldre dividerat med summan av befolkningen i åldersgruppen 2-64 år. Kvoten beräknas stiga från dagens,71 till,77 år 225. Detta kan förenklat uttryckas som att 1 personer försörjer 71 gamla och unga idag. Enligt prognosen kommer 1 i yrkesverksam ålder att försörja 77 gamla och unga år 225. Det innebär att allt fler i befolkningen skall försörjas av relativt sett färre i yrkesverksam ålder. Figur 25 Försörjningskvot under år 199-21 och prognos för åren 211-225,9,8,7,6,5,4,3,2,1,,71,77 Källa: Kommunledningskontoret och SCB
KAPITELTITEL ENDAST EN RAD ARIAL REGULAR 22 Tabell 2 Folkmängd för år 211 samt planeringsfolkmängd för åren 212-225 samt utblick mot 23 Ålder Årtal år 1-5 6-9 1-12 13-15 16-18 19 2-64 65-79 8+ Summa 211 1 89 5 382 4 57 2 821 2 955 3 614 1 468 55 778 13 42 4 862 95 428 212 1 39 5 441 4 13 2 935 2 88 3 347 1 352 56 274 13 798 4 918 96 4 213 1 63 5 467 4 123 3 6 2 82 3 111 1 229 56 62 14 264 4 912 96 653 214 1 85 5 495 4 168 3 88 2 852 3 28 1 133 56 839 14 635 4 942 97 265 215 1 13 5 475 4 317 3 83 2 96 2 892 1 17 57 48 14 897 4 993 97 877 216 1 119 5 479 4 384 3 9 3 79 2 93 1 14 57 254 15 132 5 36 98 489 217 1 132 5 58 4 45 3 111 3 14 2 933 1 55 57 364 15 32 5 125 99 12 218 1 142 5 586 4 455 3 187 3 99 3 33 981 57 54 15 496 5 23 99 714 219 1 15 5 652 4 417 3 255 3 15 3 142 1 22 57 594 15 652 5 336 1 326 22 1 156 5 76 4 41 3 329 3 124 3 165 1 78 57 727 15 815 5 437 1 939 221 1 16 5 749 4 411 3 371 3 196 3 159 1 72 57 948 15 857 5 628 11 551 222 1 162 5 783 4 469 3 318 3 26 3 165 1 122 58 158 15 893 5 831 12 163 223 1 164 5 81 4 52 3 288 3 331 3 184 1 1 58 397 15 919 6 63 12 775 224 1 165 5 83 4 563 3 285 3 371 3 252 1 7 58 598 15 876 6 378 13 388 225 1 165 5 846 4 599 3 329 3 321 3 314 1 128 58 79 15 815 6 693 14 226 1 166 5 857 4 628 3 369 3 294 3 381 1 118 59 26 15 767 6 994 14 6 227 1 168 5 867 4 652 3 42 3 292 3 419 1 135 59 23 15 796 7 239 15 2 228 1 17 5 876 4 672 3 431 3 335 3 374 1 185 59 453 15 826 7 478 15 8 229 1 173 5 886 4 688 3 455 3 374 3 35 1 182 59 645 15 98 7 665 16 4 23 1 178 5 9 4 71 3 476 3 47 3 352 1 175 59 864 16 164 7 784 17 Tabell 3 Befolkningsförändringar år 211 samt enligt prognos för åren 212-225 samt utblick mot 23 År Folkmängd Födda Döda Födelsenettnetto Inflyttade Utflyttade Flyttnings- Folkökning 211 95 428 1 84 956 128 4 325 4 74 251 373 212 96 41 1 36 939 97 4 552 4 37 515 612 213 96 652 1 6 942 118 4 592 4 97 495 613 214 97 264 1 82 946 136 4 66 4 13 476 612 215 97 877 1 12 95 152 4 62 4 142 46 612 216 98 489 1 118 954 164 4 586 4 138 448 612 217 99 11 1 132 957 175 4 566 4 127 439 614 218 99 714 1 142 961 181 4 545 4 114 431 612 219 1 326 1 15 966 184 4 528 4 11 427 611 22 1 938 1 156 972 184 4 519 4 92 427 611 221 11 551 1 16 978 182 4 521 4 9 431 613 222 12 163 1 162 986 176 4 53 4 93 437 613 223 12 776 1 164 996 168 4 547 4 12 445 613 224 13 387 1 165 1 7 158 4 568 4 113 455 613 225 14 1 165 1 21 144 4 592 4 125 467 611 226 14 6 1 166 1 34 132 4 68 4 141 467 599 227 15 2 1 167 1 48 119 4 638 4 158 48 599 228 15 8 1 169 1 63 16 4 673 4 179 494 6 229 16 4 1 172 1 77 95 4 71 4 25 55 6 23 17 1 176 1 93 83 4 747 4 231 516 599 Källa: Kommunledningskontoret och SCB