Qualiscertifiering av Fritidsgården 2:an Nacka Kommun

Granskningsrapport Qualiscertifiering av Fritidsgården 2:an Nacka Kommun 2008-04-03 Granskarnas fullständiga namn Monica Linderos Skol- och fritidsförvaltningen Helsingborgs Stad Eva Törnberg Skol- och fritidsförvaltningen Helsingborgs Stad Q-Steps i Sverige AB 1

Fritidsgården 2:an- en kort presentation 2:ans fritidsgård i Nacka kommun är en kommunal fritidsgård. Totalt finns det sju fritidsgårdar och en mötesplats ( privat) i Nacka. Huvudansvarig för verksamheten är Fritidsnämnden och ett avtal skrivs mellan Fritidsnämnden och Förskola, Fritid och Skola. Det finns tydliga uppdragskontrakt mellan uppdragsgivaren, chefen för idrott och fritid; Åsa Engvall och uppdragstagare som för 2:an är Tore Andersson, enhetschef. en är huvudansvarig för tre gårdar och det finns en platsansvarig på varje gård. På 2:ans fritidsgård är det Aumed Mohammed, som har arbetat 17 år som fritidsledare. Övrig personal är Susanna Esch som arbetat 2 år på 2:an, Kristina Ahleda i 6 år men arbetat över 30 år inom kommunen samt Ulf Öberg som i 6 år arbetat på gården och som är ansvarig för musikverksamheten. På gården arbetar tre personal heltid 1,0 och en 0,75. Det finns 0,25 tjänst till förfogande för att anställa speciella ledare på timmar. en arbetar varannan kväll dock inte lör- eller söndagar. Ca 12-13 tim/ vecka är besöksfri och under denna tid är det personalmöte, planering, förmöte, samverkan med skolor m.fl. Det finns personlig och gemensam tid. Öppethållande på gården är 35tim/ vecka mån- fredag. Gården ger ett fräscht, trevligt och mysigt intryck, bra planerad inomhus och öppna ytor. Det finns repetitionslokaler för musik, inspelningsstudio, allrum, café, dans/bollrum, kontor, mys/mötesrum och skapande rum (keramiken) på en total yta om 450 m2. Musiken är gårdens speciella nisch men det finns också utrymme för andra aktiviteter såsom bordtennis, bak, playstation, läsa tidningar, delta i olika ledarledda grupper. Ett av rummen hyrs ut till en skola under dagtid, vilket innebär att det kommer in en extra intäkt. 2:ans fritidsgård är en relativ nybyggd fritidsgård och startade sin verksamhet i nuvarande lokaler år 2001. Fritidsgården ligger centralt i sin kommundel nära Nacka centrum som har ett rikt utbud av affärer, restauranger mm. Det finns bra bussförbindelser nära gården. Gården fångar upp en stor del ungdomar, särskilt på eftermiddagarna. Den ligger bra till, i närheten av de olika skolorna som finns på nära avstånd; grundskolor och gymnasieskola. Totalt finns det 75 klasser i närområdet, men alla som besöker gården bor inte i området. Bostadsområdet består av både höghus, villor och radhus. Gården riktar sig till åldersgruppen 12-18 år. Utemiljön är inte så trevlig pga. livlig trafik samt avsaknad av en attraktiv utemiljö såsom t.ex. bollplaner, grönytor. För tillfället pågår också en stor ombyggnad av Nacka centrum. Gården är en korsväg på väg till en annan aktivitet och många av besökarna är aktiva i olika föreningar. 2

Genomförande av arbetet med självvärdering och certifiering 2: ans Fritidsgård har genomfört en självvärdering i anslutning till Qualis- trappan och de tio kvalitetsområden som speglas i Qualis- trappan. Man har också vid självvärderingen använt de sammanlagt 70 kriterier, som utformats till de sju stegen i Qualis- trappan. en har också gjort sin självvärdering utifrån samma kriterier. Bland de utvärderingsmetoder som 2:an har använt, kan först nämnas enkäter till ungdomar/ besökare och personal på gården. Dessa genomfördes från november 2007 till januari 2008. En kompletterande ungdomsenkät genomfördes i januari 2008. 57 ungdomar under året 2007 och 17 ungdomar i januari 2008 har besvarat enkäten. 4 av 4 personal har besvarat personalenkäten. En medarbetarenkät genomfördes under hösten 2007 på 2:ans fritidsgård samt på fritidsgårdarna Älta och Henriksdal som kan jämföras med hela Nacka kommun. Vidare har enhetschefen och personalen gjort en egen självvärdering av var fritidsgården ligger i Qualis-trappan inom de 10 kvalitetsområdena. Det har också överlämnats en skriftlig redovisning av hur arbetet bedrivs inom de tio områdena samt vilka utvärderings- och förbättringsmetoder fritidsgården använder sig av. Därtill har vissa kvantitativa tal redovisats avseende besöksfrekvens, anställd personal, kostnad per besökstillfälle, sjukfrånvaro. Dessa redovisningsformer har kompletterats med olika planer och rapporter som personal och enhetschef funnit relevanta för att belysa kvaliteten på Fritidsgården. Certifieringen har skett i form av undertecknade externa granskare tillbringat en dag och två timmar näst följande dag. Ovan nämnda material från fritidsgården har kunnat studeras före besöket. Vidare har vi genomfört gruppintervjuer med personal och ungdomar och en intervju med enhetschefen vid två tillfällen. Vid besök och intervjuer har fokuseringen legat på områden och kriterier i anslutning till Qualis- trappan. Kvalitetsområde Självvärdering Självvärdering A. 5 7 5 B. 6 3 3 C. 4 5 5 D. 5 7 6 E. 6 7 7 F. 6 4 6 G. 5 5 5 H. 3 5 3 I. 6 6 3 J. 6 4 5 Extern värdering granskare 3

Kvantitativa tal (nov/ dec 2007) Antal besökare eftermiddag 79 Antal besökare kväll 49,3 Andel flickor samtliga besökare 87 flickor / 47% Antal besökare per personal eftermiddag 23,3 Antal besökare per personal Kväll 18,3 Antal ungdomar 12-18 i närområdet 75 ungdomar/ 40,5% 99 % Procentuell andel anställda med fritidsledarutbildning eller annan likvärdig pedagogisk utbildning. Genomsnittlig sjukfrånvaro per år i procent. 1% Antal långtids sjukskrivna personer. (Mer en 90 dagar.) Antal dagar för kompetensutveckling per år och medarbetare Kostnad per besökstilfälle inkl lokaler Kostnad per öppen timme inkl lokaler. 0 3-4 141 kr 1 496 kr Verksamhetens kvalitet inom tio områden Trygghet och trivsel Det första intrycket när man kommer in på fritidsgården är att det är lugnt, rent, snyggt och mysigt. Det är en bra planlösning vilket gör att man har en bra överblick över hela gården förutom repetitionslokalerna som har låsta dörrar (givetvis med all dyrbar utrustning samt för akustikens skull). Trevlig inredning, besökarna tar av sig skor och jackor, det finns också skåp så att besökarna kan låsa in sina ev. ägodelar. Det finns metoder och rutiner för att för att bl.a. förebygga och bekämpa mobbning, våld och hot och allvarlig händelse. Detta vitsordas till viss del av de ungdomar och personal som intervjuas. Även enkäterna visar att så är fallet även om det finns en viss förändring 2007 och 2008. 64,9 % av totalt 57 svar år 2007 svarar att de trivs bra och 68,4 % år 2007 att de känner sig trygga. Är 2008 är det 17 svarande och 88,2 % svarar att de trivs på gården och 76,5 % att de känner sig trygga där. enkäten som genomfördes i januari 2008 visar att 100% är trygga på sin arbetsplats och 75% svarar att det finns tydliga regler som också efterlevs. Det saknas föräldraenkäter men i intervjuer med ungdomarna säger de att deras föräldrar ringer till gården och personalen ringer hem om de undrar något eller om det hänt något allvarligt. Vissa föräldrar besöker också gården men några ungdomar tycker att det är pinsamt om de ska springa här. Ungdomarna säger också att personalen har allas mobilnummer; de har stenkoll på oss. För att göra ungdomarna synliga finns det en gästbok så att ungdomarna kan skriva sitt namn varje dag/ tillfälle de besöker gården. en hälsar på alla besökare med namn vilket bekräftar för dem att de blivit sedda. Det känns som det finns en ömsesidig respekt ledarna och besökarna emellan. 4

Metoderna för att öka trygghet och trivsel har växt fram ur verkligheten. Fr.o.m. detta år har en Metodbok utarbetats där det framgår vilka metoder som ska användas för att öka trygghet och trivsel. Systematiskt arbetar all personal tillsammans med enhetschefen med trygghet / trivsel. Det finns alltid en punkt på dagordningen på personalmötena som tar upp denna fråga. Några av ungdomarna säger att tack vare att det är mixat med killar och tjejer så är det ett tryggt klimat. Steg 7 Steg 5 Vi placerar 2:ans fritidsgård på steg 5 inom området Trygghet och trivsel. Man har flera metoder för att skapa trygghet och trivsel. Det finns också metoder för ett systematiskt förbättringsarbete. Vi kan dock notera att utifrån ungdomsenkäterna är det svårt att få en bild då det är 57 svar på en enkät ( 2007) och 17 på en enkät ( 2008). Förbättringsområden kan vara att vid flera tillfällen exklusive enkäterna ha en öppen och mer levande dialog med ungdomarna kontinuerligt samt att komma överens om när enkätundersökningarna ska genomföras. I en samlad bedömning placerar vi gården på steg 5. När det gäller steg 6 har vi inte kunnat verifiera att en gemensam värdegrund präglar allt arbete. Delaktighet och inflytande Vid intervjuerna med ungdomar, personal och enhetschef framkommer att det periodvis är svårt att få ungdomarna delaktiga i verksamheten då det finns en stor omsättning bland besökarna och det finns ingen kontinuitet i besöksfrekvensen. Men när det gäller musikverksamheten så upplevs det som att det råder full delaktighet i både ekonomi, regler och skötsel. Vid intervjuer med personalen finns det en antydan till att de arbetar på att väcka gnistan för att bli bättre inom detta område. I stället för stormöten satsas det på Open Space som innebär att det finns olika frågeställningar på olika bord och ungdomarna får skriva ner vad de tycker. Ungdomarna säger att de får svara på enkäter och att de är med och planerar utformningen av gården. En del av besökarna driver också egna aktiviteter. Några tjejer säger att de gör roliga saker i tjejgruppen där de får välja inom vissa gränser. De säger också att vet var gränsen går. Det framgår av intervjuer med personal och ungdomar att all personal arbetar för att ungdomarna ska bli producenter och inte konsumenter. Enkätsvaren år 2007 visar bl.a. att 45,6 % av 57 svarande bland ungdomarna tycker att det finns goda möjligheter att påverka gårdens utbud. I ungdomsenkäten 2008 ( 17 svar) är det 52,9 % som tycker att de kan påverka. I personalenkäten kan vi se att 75 % av personalen tycker att de kan påverka mm. 5

Steg 3 Steg 6 Vi placerar 2:ans fritidsgård på steg 3 inom området Delaktighet och inflytande. Det finns en ambition att testa nya metoder bl.a. Nacka- dialogen att pusha som går ut på att ungdomarna ska bli aktiva genom att gå in på hemsidan och tycka till om verksamheten. Förbättringsområden kan vara att mer engagera ungdomarna i olika aktivitetsgrupper men inte på bekostnad av musikverksamheten då denna fungerar mycket bra. I en samlad bedömning placerar vi gården på steg 3. För att nå steg 4 bör ungdomarna ges möjlighet att vara med och påverka utformningen av gemensamma regler. Utveckling av självkänsla och identitet Vid frågan om det saknas en pedagogisk plan upplever vi att personalen blir osäkra på frågan. Men i de fortsatta intervjuerna med såväl personal som enhetschefen uppfattar vi att det finns en medvetenhet i arbetssättet för att stärka ungdomarna sin identitet. Detta framkommer t ex vid redovisningar av de tjej- och killgrupper som är dokumenterade. När killgruppen är på gymet är det t ex diskussioner kring deras självbild. Det finns också kontinuerliga samtal kring att alla har lika värde. Genom de långsiktiga aktiviteterna lär sig ungdomarna en färdighet. Framförallt fungerar detta i musikverksamheten och det finns metoder för att stärka ungdomarnas självkänsla och identitet, tycker enhetschefen i intervjun. Metoderna är att t.ex. på en musikafton så kan de andra ungdomarna som inte spelar i ett band fixa kringarrangemang. Tjejgrupperna växer t.ex. med sina uppgifter i Cafégruppen, tycker enhetschefen. I ungdomsenkäten 2007 ( 57 svarande) är det 52,6 % som svarar att de utvecklas som personer och accepteras som de är. 2008 ( 17 svarande) instämmer 52,9 % i samma frågeställning. I samtalen med ungdomarna säger de att personalen ser dem, kramar dem och småpratar lite om vad som hänt under dagen. En ungdom tycker att han har utvecklats som människa och blivit starkare som person, tack vara personalen. Steg 5 Steg 4 Vi placerar 2:ans fritidsgård på steg 5 inom området Utveckling av självkänsla och identitet. Genom de olika gruppaktiviteterna som genomförs ser vi i utvärderingarna att ungdomarna sporras till att växa och att stärka sin identitet. En av metoderna är att ge positiv förstärkning när ungdomarna gjort något bra, berömma och uppmuntra är en annan metod. Ett av förbättringsområdena är att diskutera i personalgruppen vad en pedagogisk plan ska ha för innehåll och hur ska den följas upp. Ett annat område är att diskutera i personalgruppen vilket ungdomsledarskap som eftersträvas av gårdens ungdomar och hur man kan stärka dem successivt. För att nå steg 6 behövs det en individuell dokumentation av varje besökare. 6

En attraktiv mötesplats Fritidsgården ligger bra till i förhållande till skolorna och det finns bra bussförbindelser. Den ger ett inbjudande intryck och det syns att personalen håller gården fräsch och ren. Den känns inte anonym, är bra skyltad och den känns välkommande och trygg. Utemiljön är inte attraktiv då gården ligger nära en trafikerad väg och det finns inga öppna lekytor. Det saknas också utelekredskap. Detta tycker ungdomarna också. De vill ha bollplaner och mer grönska runt gården. I ungdomsenkäterna svarar år 2007 ( 57 svar) 63,2 % att lokalerna är trivsamma. I enkäten 2008 tycker 64,7 %( 17 svar) detsamma. Steg 7 Steg 5 Vi placerar 2:ans fritidsgård på steg 6 inom området En attraktiv mötesplats. Det finns en ambition hos personal och enhetschefen att göra utemiljön attraktivare. Det har enligt den tillgängliga dokumentationen bl. a. planterats en vintergrönhäck. Man har också investerat pengar till förbättring av utemiljön under våren 2008. Ett tips till förbättring av utemiljön kan vara att placera en multiarena i närheten av gården. För att nå steg 7 behövs utemiljön göras attraktivare. Organisation Vid samtal med enhetschefen fick vi mer information kring hur uppdragskontrakten fungerar. Uppdraget är tydligt nerskrivet i kontraktet och om kontraktet uppfylls ges samma uppdrag för nästa period, dock med en indexuppräkning. Vi ifrågasätter varför målet är att bara 80% av ungdomarna och deras föräldrar ska vara nöjda med verksamheten och att en lika stor andel av föräldrarna ska känna till fritidsgårdens och dess verksamhet. Anledningen är att personalen anger 100% men politikerna tilldelar en budget för 80%. I kontraktet står också att fritidsgården ska ha ett öppethållande på minst 35 tim/veckan som vi tycker är väldigt lite med tanke på personaltätheten. Vid intervjuerna med personalen säger de att de tillsammans jobbat fram kontraktens utformning. Det finns väl utarbetade möten för hur uppdraget ska förankras och hur ansvarsfördelningen ser ut inom personalgruppen. en har personalmöte varje tisdag 2 tim/ vecka och detta är det viktigaste beslutsforumet. Varje termin görs en långtidsplanering, det finns teamkänsla inom personalgruppen som vi som granskare tydligt upplever. Det finns också en flexibilitet inom gruppen då man litar på varandra och alla arbetsuppgifter är allas ansvar. I personalenkäten svarar 75% att det finns en tydlig ansvarsfördelning och bra organisation. 100% av personalen svarar också i enkäten att det finns ett bra lagarbete svarar att det finns ett väl fungerande beslutssystem.. 7

Steg 7 Steg 6 Vi placerar 2:ans fritidsgård på steg 7 inom Organisation. Det finns en team- känsla inom personalgruppen och det finns en tillit till varandra. Uppdraget är också väl förankrat inom gruppen. Men vi upplever att det behövs en mer dialog med mellan fritidsgården och politikerna. Detta bekräftar också enhetschefen. Ett förbättringsområde kan vara att hur arbeta fram PR-metoder för att få de ansvariga/ politikerna att ta del av verksamheten och få dem engagerade. Styrning och ledarskap Det finns väl formulerade och dokumenterade verksamhetsmål och utvärderingar av de olika verksamheterna. Varje ansvarig gör sin dokumentation och utvärdering som vi kan utläsa av rapporterna och också i intervjuerna med personalen. I slutet av varje termin görs en utvärdering av all verksamhet. en säger i intervjuerna att de vet vilka ansvarsområden man har allt från chefer till alla olika nivåer. Det finns regelbundna löne- medarbetarsamtal vid ett tillfälle/ år enl. personalen och all kompetensutveckling diskuteras med enhetschefen. Kontrakt finns mellan uppdragsgivare och personal. Varje medarbetare har chansen att beskriva muntligt eller skriftligt hur de arbetar med målen enl. enhetschefen. I personalenkäten svarar 75% av personalen att det finns tydliga mål för verksamheten. 100% svarar att ledningen skapar förståelse och delaktighet samt 75% säger att ledningen är bra på att driva utvecklingen framåt. Vid intervjuerna med personalen säger de att det viktigaste är att inte gå i gamla spår utan söka nya sätt att arbeta efter och att hitta nya visioner. I ungdomsenkäten 2007, svarar 52,6 % att de känner till målen för gårdens verksamhet och 2008 svarar 35,3 % att de känner till dessa. Steg 4 Steg 6 Vi placerar 2.ans Fritidsgård på steg 6 inom Styrning och ledarskap. Det finns i självvärderingen olika uppfattningar mellan enhetschefen och personalen. Vi får inte riktigt kläm på vad som är tydligt ledarskap från personalens sida. Förbättringsområden är att tydliggöra mer för ungdomarna vilka verksamhetsmål fritidsgården har. I en samlad bedömning placerar vi fritidsgården på steg 6. För att nå steg 7 behöver all personal tillsammans diskutera den gemensamma synen på uppdraget och stärka sitt pedagogiska ledarskap. 8

Kommunikation I samtal med personalen framkom att det finns en ansvarig som ska uppdatera hemsidan. Det finns också en metod att nå ut till ungdomarna genom att SMS:a. I personalenkäten svarar 100% att IT används ofta av ungdomarna och personalen. Alla i personalgruppen svarar också att de kollar sin e-post kontinuerligt. Av ungdomarna svarar 24,6 % i enkäten 2007 att de använder sig av gårdens hemsida och 2008 svarar 41,2 % att de gör det. Steg 5 Steg 5 Vi placerar 2: ans fritidsgård på steg 5 inom Kommunikation. Det finns idag ingen levande hemsida och ett förbättringsområde är att ge ansvarig personal utbildning för att göra hemsidorna mer attraktiva och trendiga. Det finns en svårighet vid bedömningen av de olika enkätundersökningarna då det är en differens i svarande på enkäterna. 2007-57 svar och 2008-17 svar från ungdomarna. För att nå steg 6 behöver hemsidan bli mer levande och viktigt att ungdomarna är aktiva i detta. Kompetens Fritidsgården har krav på att nyanställda ska ha relevant utbildning och de som är anställda idag har sådan utbildning. Vad det gäller kriteriet på steg 5 ang. att ha minst 6 dagars kompetensutveckling så säger personalen att det är ett svårt mål att nå upp till. Ett sådant krav påverkar den dagliga verksamheten mycket vad det gäller öppethållande och kontinuitet i verksamheten. Vi upplever också en otydlighet när det gäller de individuella kompetensutvecklingsplanerna och deras utformning. I personalenkäten svarar dock hela 100% att de får den kompetensutveckling som krävs för att nå verksamhetsmålen. Steg 5 med tvekan Steg 3 Vi placerar 2:ans fritidsgård på steg 3 inom Kompetens. Ett förbättringsområde är att fokusera mer på vad kompetensutveckling är och hur mycket av verksamhetstiden som ska användas för detta. För att nå steg 4 behöver man inom personalgruppen och med enhetschefen diskutera behovet av att ha minst 6 gemensamma kompetensutvecklingsdagar. Resursutnyttjande en säger i intervjuerna att de har full insyn i ekonomin och att den är i balans. Vid förstörelse påpekar personalen för ungdomarna att det är inte självklart att köpa in nytt om något går sönder. I personalenkäten svarar 75% at de är insatta i gårdens ekonomin. 9

Steg 6 Steg 6 Vi placerar 2:ans fritidsgård på steg 3 inom Resursutnyttjande. Vi upplever att det finns en ambition att verkligen använda resurserna till fullo. Men vi tycker att det är svårt att förstå öppethållandet i förhållandet till budgeten. Dessutom anser vi att det är resursslöseri att använda fritidsledarna som städpersonal. Ett förbättringsområde kan vara att verka för att alla blir insatta i ekonomin. Ett annat är att diskutera hur man kan använda all personal på ett optimalt sätt i verksamheten. För att nå steg 4 bör all personal endast arbeta med professionella fritidsledares arbetsuppgifter. Image I intervjuerna med personalen framkommer det att det finns olika metoder för att göra PR för sin gård. en deltager i olika nätverk som finns i området; socialtjänsten, BRÅ, ÖPP och olika föräldramöten på skolorna. När gården startades fanns det ett tufft gäng killar som var kriminella och detta resulterade i att den öppna verksamheten lades ner under ca 6 månader och i stället arbetade personalen intensivt med samtal med ungdomar och föräldrar. Nu är gården öppen för alla och de tuffa killarna är inte kvar. För att skapa en positiv bild av fritidsgården utåt görs det PR bl.a. genom lokaltidningen, affischer och man gör gemensamma större arrangemang med andra aktörer. Ungdomarna säger dock att det var länge sedan de hade utbyte med andra aktörer t.ex. turneringar med andra fritidsgårdar. I enkätundersökningen instämmer 100% av personalen att de rekommenderar denna fritidsgård till ungdomar. I ungdomsenkäten år 2007 svarar 59;6 % att gården är populär och många vill komma till den. I januari 2008 svarar 70,6 % av ungdomarna att de instämmer helt i att gården är populär och många vill komma till den. Steg 4 Steg 6 Vi placerar 2:ans fritidsgård på steg 5 inom området Image. Av de ungdomar vi träffar upplever vi att de är hemma på sin gård och gillar den. De säger också att det skulle vara kul om fler ungdomar kommer och besöker den. Musikverksamheten är den aktivitet som vi upplever gör mest PR för gården. Förbättringsområden kan vara att diskutera med personal och ungdomar om hur gården kan bli mer attraktiv för andra ungdomar än dem som är med i musikverksamheten. Hur man kan marknadsföra de andra utbuden på gården är ytterligare något vi rekommenderar att diskutera. Det känns viktigt att ungdomarna kommer till tals och ev. kan det behövas en operativ marknadsföring på skolorna och i området som riktar sig till ungdomarna. Ett alternativ kan vara att starta en streetteam grupp av ungdomar som tar ansvar för PR- jobbet. För att nå steg 6 behöver personalen arbeta för att ungdomar utanför musikverksamheten kontinuerligt över längre tid besöker fritidsgården. 10

Slutomdöme 2:ans fritidsgård i Nacka kommun uppvisar en god men kanske något ojämn kvalitet i certifieringen. Fritidsgården blir med god marginal certifierad enl. Qualis certifieringsmodell. För detta krävs det att man ligger på steg 3 inom alla tio kvalitetsområden. Totalt når fritidsgården 73 poäng av möjliga 105. Sammanställningen av poängen inom de tio områdena framgår av bilagan. Fritidsgården har många styrkor och de främsta är Att man har en bra och tydlig organisation. Att fritidsgården är attraktiv med en bra öppen planlösning samt hög fokusering på ordning och reda. Den har också en tilltalande och genomtänkt inomhusmiljö. Att utveckling och ett tydligt ledarskap har hög prioritet samt att det finns en bra delegation ut till all personal. Fritidsgårdens främsta förbättringsområden är Att utveckla delaktighet och inflytande. Att all personal diskuterar sig fram till vad kompetensutvecklingen ska innehålla samt vilka insatser som ska vara gemensamma och individuella. Viktigt att resonera sig fram till vilka behov som ska styra kompetensutvecklingen. Att personalen och enhetschefen diskuterar kring en professionell fritidsledares arbetsuppgifter och roll. Slutligen tycker vi att allt material vi fick tillsänt oss före granskningen gav oss en bra bild av fritidsgården och dess verksamhet. Vårt besök på fritidsgården var väl förberett och vi kände oss välkomna. Helsingborg 2008-05-09 Monica Linderos Eva Törnberg 11

Ort och datum Helsingborg 2008-05-09 Namn granskare 1 Eva Törnberg Namn granskare 2 Monica Linderos Bilaga: Sammanställning av poäng 12

Qualis certifiering - poängmatris 2:ans Fritidsgård Nacka Kommun För varje kriterium markeras med "x" (litet x) på vilket steg fritidsgården befinner sig. OBS! Litet x enda tillåtna tecken!!! Delkriterium Faktor Steg Poäng 1 2 3 4 5 6 7 A Trygghet och trivsel 2 x 10 B Delaktighet och inflytande 2 x 6 C Utveckling av självkänsla och identitet 2 x 10 D En attraktiv mötesplats 2 x 12 E Organisation 1 x 7 F Styrning och ledarskap 2 x 12 G Kommunikation 1 x 5 H Kompetens 1 x 3 I Resursutnyttjande 1 x 3 J Image 1 x 5 Poängsammanställning Villkor 2:ans Fritidsgård 73 Certifiering - lägst 48 Alla delkriterium steg 3 eller högre Maxpoäng 105 13