Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin Svenska psykiatrikongressen 15 mars 2012 Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Psykologer mot Tobak www.psykologermottobak.org
Det är cyniskt att ge behandling för den psykiska sjukdomen eller drogmissbruket men låta patienterna dö av sin rökning. Professor John Hughes
Hur många använder tobak idag? 11% rökte dagligen 2011 (10% män/12% kvinnor) I stora grupper röker närmare 20% I hela världen röker psykiskt sjuka 2-4 gånger så mycket som befolkningen I Gävleborg rökte 56% av psykiskt sjuka i öppenvårdspsykiatrin 2008-2009 18 % män och 3 % kvinnor snusade dagligen 2011
Varför ska man hjälpa psykiskt sjuka att sluta röka? Varannan dör - 6 600 per år Rökare har 8 sjukdagar mer per år Rökning förkortar livet med 10 år psykiskt sjuka 25 år Rökningen beräknas kosta samhället minst 30 miljarder kr per år Arbetsgivarens kostnad är minst 45 000 kr /rökare och år För rökaren själv kostar det 17 000 per år att röka ett paket och många röker betydligt mer - 2-3 paket. Psykiskt sjuka som röker mycket får stora ekonomiska problem och har samtidigt 30% lägre disponibel inkomst
De flesta psykiskt sjuka vill, kan och mår bra av att sluta röka De flesta vill sluta röka - 70-85% (i Gävleborgs öppenpsykiatri ca 70%) Var tredje vill ha hjälp att sluta (två av tre ville sluta i Gävleborg) Psykiskt sjuka kan sluta om de får adekvat hjälp Psykiskt sjuka har svårt att få adekvat hjälp Sjukdomssymtom förbättras Ångest och depressivitet minskar efter rökstopp Symtom förbättas hos schizofrena efter rökstopp
Hälsorisker med rökning Hjärt-kärlsjukdomar dubbelt så stor risk för psykiskt sjuka Hjärtinfarkt, stroke, åderförkalkning Lungsjukdomar dubbelt så stor risk för psykiskt sjuka Lungcancer, kroniskt obstruktiv lungsjukdom KOL Cancer dubbelt så stor risk för psykiskt sjuka Lungor, munhålan, luftstrupen, matstrupen, urinblåsan, njurarna, magsäcken, bukspottskörteln och livmoderhalsen Psykisk påverkan Stress, depression, ångest, alkohol- och drogberoende Nikotinberoendet sjukdoms- och drogklassat enl DSM & ICD Andra risker Dålig kondition, diabetes, operationskomplikationer, ryggbesvär, syn- och hörselnedsättningar, benskörhet, tandlossning, impotens, minskad fertilitet, risker för barnet vid graviditet
Vad betyder det för människor att sluta röka? Bättre självförtroende Friskare, lungproblem förbättras snabbt Bättre kondition Mer energi Mera pengar Bättre sömn Mindre stress Mindre neuroleptika Fokus på det friska Lär sig hantera känslor och situationer på ett friskare sätt Tränar förmågan att ta kontroll över livet
Policy i psykiatrin Rökfri inomhusmiljö Rökfri/tobaksfri arbetstid Tobaksfritt patientmöte Rökning endast på anvisade platser ute Inneliggande bör få nikotinläkemedel generöst Begränsa öppettider i eventuellt kvarvarande rökrum alltid stängt på natten Alla anställda bör kunna erbjuda ett kort samtal och stödja tobaksstopp hos patienter
Fördelar med rökfri psykiatri - Bättre vårdmiljö - Man får tillbaka det tidigare rökrummet - Lugnare patienter - Patienterna sover bättre - Rökningen minskar - Bättre social samvaro - Bättre självförtroende - Mera pengar - Bättre hälsa - lungproblem blir snabbt bättre - Mindre brandrisk - Mindre nedskräpning - De flesta nöjda både patienter och personal - Många anställda slutar röka
Vad motiverar människor att sluta röka? Att förstå sambandet med hälsan Att förstå beroendet Att förstå att det finns bra metoder för att sluta Att någon frågar och bryr sig Att få stöd privat och professionellt Att se andra lyckas ( kan han så kan jag ) Att möjligheterna att röka begränsas Förändringens dörr kan bara öppnas inifrån
Viktigaste hindrande tankar Att sluta röka är plågsamt Jag kommer att bli fet Rökning är guldkanten på livet det blir tomt och trist om jag slutar Jag är rädd att misslyckas
Stress, negativa känslor och rökning Lugnande effekt = abstinenslindring Rökare är mer stressade Att sluta röka ger -minskad stress -mindre negativa känslor -minskad risk för ångest och depression
Nikotinabstinens Cirka 80% av de som slutar röka upplever abstinensbesvär. Vanliga symtom: sug efter nikotin irritabilitet, frustration, ilska ängslan, rastlöshet nedstämdhet koncentrationssvårigheter sömnsvårigheter ökad aptit, viktökning Abstinensen kan bli svårare för psykiskt sjuka och påminna om sjukdomssymtomen
Rekommenderad metod för att sluta röka och snusa 1. Sätt ett stoppdatum en bit fram i tiden (gärna inom 2 4 veckor) 2. Som förberedelse ändra gärna vanor 3. Om hög konsumtion minska till normal (<20) men inte trappa ner till noll! 4. Vid tobaksstoppet: Använd gärna läkemedel Ät ordentligt och regelbundet Drick mer vatten än vanligt Fysisk aktivitet är bra
Läkemedel för att sluta röka På marknaden idag finns: 1. Nikotinläkemedel (receptfria) 2. Zyban (receptbelagd) 3. Champix (receptbelagd) Det effektivaste hittills är kombinationsbehandling med nikotinläkemedel - Lindrar abstinens och röksug - Används max 6-12 månader - Ta rekommenderad dos - Kostar ca 29 kr/dag i genomsnitt - Billigare på recept
Nikotinläkemedel (nikotin) Nikotintuggummi Nikotinplåster (dag, dygnet-runt) Microtab Sugtablett Munhålespray Munhålepulver Inhalator Nässpray (receptbelagd) Kombinationsbehandling (plåster+annat nikotinläkemedel) Rekommenderas för psykiskt sjuka Används från rökstoppsdagen (prova gärna innan) Fördubblar chansen att lyckas Använd rekommenderad dos Kan användas för att minska rökningen Viss risk för beroende Lindrar abstinens för snusare
Zyban (bupropion) Ett antidepressivt läkemedel för rökavvänjning utan nikotin Receptbelagt. Ingår i läkemedelsförmånerna Påbörja behandlingen medan man röker. Rökstopp inom 2 veckor Behandlingstid 7 veckor En tablett per dag i 6 dagar, därefter en tablett morgon och eftermiddag 8 tim mellan doserna! Ta andra tabletten i god tid innan sänggåendet. Lindrar abstinens och röksug Biverkningar: muntorrhet, sömnsvårigheter, hudutslag, huvudvärk, yrsel Risk för interaktioner Försiktighetsprincip när det gäller psykiskt sköra personer pga biverkningsspektrumet - depression, maniska och psykotiska symtom finns i spektrumet.
Champix (vareniklin) Ett läkemedel för rökavvänjning utan nikotin även för snusare Receptbelagt. Ingår i läkemedelsförmånerna Påbörja behandlingen medan man röker. Rökstopp inom 2 veckor Behandlingstid 12 veckor Efter en upptrappningsvecka tas en tablett 2 ggr per dag Äta när man tar tabletten. Andra tabletten i god tid innan sänggåendet Lindrar abstinens och röksug, minskar belöningseffekten av att röka Biverkningar: milt-måttligt illamående, huvudvärk, sömnsvårigheter, onormala drömmar Försiktighetsprincip när det gäller psykiskt sköra personer pga biverkningsspektrumet. Finns rapporter om depression, självmord och akuta hjärt-kärlhändelser.
Sluta-röka-processen för psykiskt sjuka - att tänka på Större risk för abstinens och återfall Välj en lugn fas av sjukdomen Att minska på konsumtionen är en bra början särskilt för de som röker stora mängder (>20) och kan ibland vara det enda som kan uppnås Längre och noggrannare förberedelser behövs ofta Inte sätta stoppdatum förrän man är mogen för det Behov av att få prova och experimentera Intensivare stöd under längre tid av personal som de känner och litar på
Läkemedel vid avvänjning av psykiskt sjuka Nikotinläkemedel rekommenderas i första hand. Gärna kombinationsbehandling (plåster+annat preparat). Kan behöva användas längre tid än vad som normalt rekommenderas. Zyban försiktighetsprincip pga biverkningsspektrumet Champix försiktighetsprincip pga biverkningsspektrumet Kontrollera nivåerna i blodet av neuroleptika höjs generellt vid rökstopp med 50% på 14 dagar. Mät plasmanivåerna före rökstoppet, minska med omkring 10 procent per dag under fyra dagar efter stoppet och kontrollera därefter plasmanivån igen. Även opiater, barbiturater, bensodiazepiner och tricykliska antidepressiva läkemedel kan minskas (de två senare med ca 25%)
Patienter i behandling för annat beroende Alkohol, kokain och opiater Kan lyckas i ungefär samma utsträckning som andra Bör erbjudas sluta röka samtidigt motivationen är större då Ökar chansen att bli fri från det andra beroendet Ta hänsyn till motivationen
Sluta röka-linjen Sluta-röka-linjen behandlar rökare och snusare kostnadsfritt per telefon Är ett komplement till hälso- och sjukvården Ger kostnadsfri handledning till professionella Barbro Holm Ivarsson
Vad vet vi om snus? Hälsorisker Snus innehåller 2 500 kemiska ämnen, varav 28 cancerframkallande Höjer puls och blodtryck Ökad risk för cancer (bukspottkörteln, ev också matstrupe, magcancer) Ökad risk att dö i hjärt-kärlsjukdom och stroke Ökad risk för diabetes typ II Ökad risk för metabola syndromet Mer idrottsskador Munskador; slemhinneförändringar, frilagda tandhalsar Risk för havandeskapsförgiftning, för tidig förlossning och låg födelsevikt. Nästan hälften av de vuxna snusarna vill sluta Var tredje vill ha hjälp att sluta Snus är inget evidensbaserat rökavvänjningsmedel Metoder för rökavvänjning kan tillämpas på snus 2004-10
Mer information Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.psykologermottobak.org www-slutarokalinjen.org