Samrådsredogörelse. Gång och cykelplan

Samrådsredogörelse Gång och cykelplan

2014-09-26 Inledning VAD ÄR EN SAMRÅDSREDOGÖRELSE? En samrådsredogörelse är en sammanställning av de synpunkter som kommit in under samrådsperioden. Nybro kommun besvarar inkomna yttranden och har efter samrådet gjort förändringar i planbeskrivningen. Samrådsredogörelsen redovisar först yttranden från privatpersoner och därefter yttranden från myndigheter och föreningar. Följande instanser har inget att erinra på planen: Emmaboda kommun Teknik och samhällsbyggnadsnämnden SAMRÅDETS GENOMFÖRANDE Samrådet pågick under perioden 2 april 31 maj 2014. Materialet fanns då tillgängligt på kommunens Medborgarkontor och på biblioteket samt på kommunens hemsida. Under 1 vecka var politiker och tjänstemän på plats i biblioteket med material och kartor för att svara på frågor och ta emot synpunkter. Alla medborgare har beretts möjlighet att lämna in skriftliga synpunkter på planen. Synpunkter kunde lämnas direkt via brev, e-post eller via ett formulär på hemsidan. FÖRÄNDRINGAR EFTER SAMRÅDET Utifrån inkomna synpunkter och vidare utredningar har två större förändringar skett i materialet. En ny klass 1 dragning har tillkommit i Nybro stad i stadsdelen Kungshall längs Dahlborgsgatan - Platåvägen Kungshallsvägen. En omdragning har även skett av klass 1 stråket i Flygsfors som nu går längs hela Bruksvägen. Förändringar redovisas i planförslaget. Materialet har kompletterats med en bilaga för Principritningar. Den visar vilken standard exempelvis cykelvägar, korsningar och cykelställ ska ha i kommunen samt förslag till åtgärder för att öka trafiksäkerheten. Där finns även information om drift och underhåll. 2

Privatpersoner Andreas Linner Önskemål om fartdämpande åtgärder på Villagatan, speciellt mellan sporthallen och Grönvägen. Den subjektiva bedömningen är att det till och från är väldigt hög fart på förbipasserande trafik. En lösning kan vara bron över Bolanders bäck som redan nu har en naturlig avsmalning. Ett starkt önskemål är intermittenta, enkla lösningar (ex. "svängkonor" liknande korsningen Villagatan/ Hallandsgatan) innan slutgiltig lösning. Villagan är utpekad som ett huvudstråk vilket innebär att den på sikt kommer att åtgärdas för att öka framkomlighet för gång och cykeltrafik och förbättra trafiksäkerheten. Anonym Gällande korsningen Emmabodavägen Madesjövägen. I dagsläget är det många cyklister som genar genom korsningen. En ombyggnad liknande den som presenteras i utredningen om Emmabodavägens öppnande med flyttad överfart och räcke som leder in cyklister och gående skulle kunna avhjälpa detta. Madesjövägen är utpekad som huvudstråk i gångoch cykelplanen. Korsningen har utretts i separat projekt med förslag på flyttad överfart och räcken som gör överfarten tydligare och säkrare. I dagsläget finns ingen tidsplan för genomförande. Anonym GC-korsningen Norra vägen/sveavägen är problematisk för cykel. När man ska ta sig mot Madesjö från Bidalitevägen blir man tvungen att köra en omväg för att följa gc-vägen. I gång- och cykelplanen är gc-vägen under bron utpekad som huvudstråk. Den är säker och gående och cyklister hänvisas till denna underfart. Anonym Korsningen vid Tunnelgatan är livsfarlig. Har blivit påkörd och bilen fortsatte att köra. Svårt att höra och se bilarna i korsningen samt är det få som stannar. Tunnelgatsbacken har en skylt som varnar för övergångsställe. Den placerades ut under våren 2014. Förhoppningen är att skylten kommer att öka uppmärksamheten inför övergångsstället och skapa en bättre trafikmiljö i korsningen. 3

Anonym Det behövs GC-vägar ut och mot landsvägar utanför Nybro stad för att kunna ta sig säkert in till Nybro även om man bor i Tostetorp till exempel. Anonym En viktig detalj att tänka på är att GC-nätet får en tydlig och enhetlig skyltning för att stimulera och inspirera cyklandet. I planen finns föreslagna klass tre- stråk som knyter ihop tätorterna med varandra. I samband med eventuella framtida exploatering eller andra åtgärder kan dessa byggas ut och få en högre standard. I granskningshandlingen finns förslag på framtida arbete med skyltning för gång och cykel. Anonym Det saknas tillräckligt med cykelparkeringar i området kring stationen! De som finns är ofta överfulla. Det är också viktigt att det blir möjligt att kunna låsa fast sin cykel och inte bara vara beroende av ett enkelt standardlås eftersom det inte är ovanligt att cyklar som visserligen är låsta men inte fastlåsta i något lastas och körs bort av kriminella. Vid Resecentrum finns ca 350 cykelställ, varav 127 platser är med väderskydd och samtliga cykelställ är belysta. På baksidan av lokstallet finns möjlighet att låsa fast cykeln i ram. Inne i lokstallet finns kedjor fästa i väggen som medger låsning i ramen. Ska vi öka tågpendlandet så är det oerhört viktigt att man kan lita på att den cykel man parkerar på morgonen också finns kvar när man är på hemväg. Barbro Näär Höga hastigheter korsningen Floragatan/Algatan. Höga hastigheter främst längs Algatan. Kommer det göras några fler hastighets sänkande åtgärder i korsningen? Både Floragatan och Algatan ligger planerade som huvudstråk vilket innebär att den på sikt kommer att åtgärdas för att öka framkomlighet för gång och cykeltrafik och förbättra trafiksäkerheten. 4

Bengt Sundman Korsningen Esplanaden/Sveavägen: Gör något åt bron. Den är för smal, svårt att gå och cykla där. Cykelvägen som slutar i Norra Esplanaden behöver ett övergångställe mot Almen. Det behövs en cykelväg på Norra Esplanaden. Det behövs åtgärder på cykelvägen bakom telestationen för att hindra att man kör jämte avspärrningen. Norra Esplanaden är markerad som klass 2 och kommer att åtgärdas i samband med andra projekt. Bron kommer inte att åtgärdas i dagsläget. Ett övergångsställe mot Almen finns med som en planerad trafiksäkerhetsåtgärd. Bommarna finns för att markera en korsande bilväg vilket bör vara tillräckligt för att uppmärksamma cyklisterna. Caroline Dietrichson Mitt förslag på en cykelväg i Alsterbro är att ta bort ena trottoaren och bredda andra sidan med en cykeoch gångbana längs rätta vägen. I planen har vi klassat vägen som klass 1. Eftersom vi har in- och utfarter från tomter utgör trottoaren en barriär och kan inte tas bort i sin helhet. Eva Höglund Finns ingen företrädesmarkering vid korsningen för ca 1/2 år Tunnelgatan/Storgatan! Detta är en livsfarlig korsning och jag m fl har hållit på att bli påkörda flera gånger. Har påpekat detta i ett medborgarförslag för 1/2 år sedan men har inte fått svar på frågan än! Påminner Er om detta! Är också emot byggande av stugbyar och indragning av vattenledningar i Svartbäcksmåla naturreservat samt byggande av värmekraftverk och försäljning av fastigheter! Enligt länsstyrelsen får inte ingrepp göras i naturreservatet! Tunnelgatsbacken har skylt som varnar för övergångsställe. Den placerades ut under våren 2014. Förhoppningen är att skylten kommer att öka uppmärksamheten inför övergångsstället och skapa en bättre trafikmiljö i korsningen. Synpunkterna berör inte planen. 5

Jan-Olof Harmander Belysning och bättre beläggning på cykelstig från Trollegatan under R25 ner mot Pukeberg. En bro som förbinder St Sigfrid gatan med Malmgatan över R25. Belysningen kommer att uppföras i höst och beläggningen senast under 2015. Området är väl försett med trafiksäkra stråk, som även ingår i våra klassade stråk i gång och cykelplanen. Kristina Johansson Grusvägen till Rismåla göl är livligt frekventerad på sommaren men även på vintern. Den är en viktig rekreationsled som behöver snöröjas för att tillgängligheten till naturreservatet och badplatsen skall öka. Det skulle komma många människor till godo både motionärer, friluftsälskare och hundägare som bor i närheten. Grusvägen är inlagd i vinterväghållningen och kommer att plogas då övriga prioriterade stråk är åtgärdade. Sofia Rosqvist Gällande Sagovägen. Bor själv på Älvstigen i Fredrikslund.Vi saknar en gång och cykelväg på Sagovägen. Borde lätt kunna anslutas till de som "tar slut" strax efter tunnlarna under Kalmarvägen. Stort behov finns för Sagovägen!! Sagovägen är klassad som klass 2 och åtgärdas i samband med eventuella övriga åtgärder. Otroligt mycket gång och cykeltrafikanter med cykel, barnvagn och hund!! Snälla! Gärna på den sidan där dike finns, där borde finnas bra med plats för en hyfsat bred cykel/gångväg. Michael Kindberg Cykelvägen runt Paradisskolan; Lejongatan, Kyrkesplanaden, Olofsgatan, Prästgården är viktiga och behöver riktig gc-väg snabbt. Ny skolstart v.45. Dessa bör prioriteras. Under sommaren 2014 kommer busshållplatsen att byggas om och ett utökat 30-område som täcker de berörda gatorna kommer att utföras. Lejongatan är prioriterad i GC-planen. 6

Lulzim Hasani Tycker kommunen ska besluta om en tunnel (gång och cykel) under Norra vägen vid korsningen. Norra vägen-sveavägen.(korsningen mot Orrefors) Väldigt mycket folk passerar denna korsning gåendes-cyklandes. I gång- och cykelplanen är gc-vägen under bron utpekad som huvudstråk. Den är säker och gående och cyklister hänvisas till denna underfart. Thomas Dahlgren Cykelvägsnätet ska utvecklas i hela kommunen. Järnvägsbanken mot Målerås bör anpassas för cyklar, i dagsläget är det anpassat för hästar. Halva sidan är ridväg och halva cykelväg. Med hjälp av skyltning skall både cyklar och hästar kunna samsas på sträckan. Linda Lawner Wåhlin Hej! Jag bor i korsningen Algatan/ Floragatan och ser varje dag hur barn går och cyklar till Fagerslättskolan. Många av barnen har föräldrar som av social eller kulturell bakgrund saknar trafikkunskap. Detta leder till att 6 åringar cyklar själva till skolan. De kan cykla mitt i vägen utan vare sig reflexer eller ljus. Det finns ingen riktig trottoar längs Floragatan och vintertid är den lilla vägkant som finns full av snö, vilket tvingar barnen ut i gatan. Hastigheten 50km/ h är på tok för hög och det går en hel del tung trafik med långtradare som ska ut till industri. Delen av vägen närmast skolan är det sänkt hastighet och det finns cykelväg. Men mellan Algatan och fram till skolområdet saknas detta. Jag hör varje morgon bilar som tvärbromsar för barn som går och cyklar mitt i vägen. Många av barnen korsar även Algatan. Det är bara en tidsfaktor innan något händer. Fagerslättskolan är den största skolan i kommunen och det är många barn som trafikerar gatan. Vore tacksam om detta kunde åtgärdas. Floragatan ligger planerad som huvudstråk vilket innebär att den på sikt kommer att åtgärdas för att öka framkomlighet för gång och cykeltrafik och förbättra trafiksäkerheten. 7

Ylva & Peggy Telldahl I egenskap av fastighetsägare lämnar vi härmed in våra synpunkter angående sträckning av gång- och cykelvägarna i Flygsfors samhälle. Vi föreslår att dessa vägar dras förbi Folkets hus, längs med Valsvägen. Anledningen till vårt förslag är att: 1. Utbyggnad och breddning av Bruksvägen vid infarten till Gränsvägen och upp mot Gadderåsvägen ej är möjlig på grund av de angränsande fastigheternas nära läge. Bruksvägen ligger i utställningsförslaget som planerat huvudstråk vilket innebär att den på sikt kommer att åtgärdas för att öka framkomlighet för gång och cykeltrafik och förbättra trafiksäkerheten. 2. Att ha enkelriktat i början av Bruksvägen är ur trafiksynpunkt inte säkert för varken bilister, gångtrafikanter eller cyklister pga dålig sikt. Vi föreslår vidare att farthinder i form av asfaltsgupp anläggs utmed Bruksvägen för att på så sätt, framförallt begränsa den tunga trafiken som idag använder samhället som genomfartsled.vi accepterar inte att kommunen tvångsinlöser delar av vår mark när det finns andra bättre alternativ. Anonym GC-banan på Dahlborgsgatan och Kungshallsvägen bör klassas till klass 1. Vintertid är trottoarerna övertäckta av snödrivor som tvingar gående och cyklister ut i körbanan (framförallt i backen nerför Dalborgsgatan) Bygg inga hus på grusparkeringen mittemot Sporthallen. Vid arrangemang i Sporthall och Simhall är parkeringen överfull. Det är redan många som använder den som pendelparkering och i och med att pendeltågstrafiken kommer att öka från och med i höst så är det viktigt att denna möjlighet att parkera nära stationen bevaras. Dahlborgsgatan och Kungshallsvägen är klassade som Klass 1 i utställningshandlingen. Användningen av grusparkeringen utreds i ett separat projekt. 8

Birgitta Gustafsson Jag har lång erfarenhet av att cykla i Nybro och många förbättringar har skett under åren. Men den cykelvänliga miljön behöver förbättras ytterligare nu när vi har hjälp av ett stort hälso- och cyklingsintresse. Jag vill härmed framföra några synpunkter på Gång- och cykelplanen: Centralorten har många bra cykelvägar, men det finns de som slutar i tomma intet. T ex på den tungt trafikerade Flyebovägen/Norra Esplanaden över går gång-cykelbanan mot centrum i en enbart målad kant, vilket är en otillfredsställande lösning eftersom stråket utnyttjas flitigt. Där är det mycket gångtrafikanter och cyklister, en hel del barn, barnvagnar. Det går inte att planera bort att trafikanter väljer den här vägen, såsom den nya planen föreslår. Algatan är inte en ersättning för den aktuella trafiken, gående vill ha trygga, upplysta och befolkade vägar att gå när det är mörkt. Om ni gör en ny mätning av trafiken på Flyebovägen så kommer ni att se att vägkanten utnyttjas mycket av gående och cyklister. Sträckan Flyebovägen/Norra Esplanaden bör högpriorieras ( Klass 1) med en säker, upplyst gång- och cykelväg för att förebygga fler olyckor. Det är huvudstråk för alla boende på Vattugatan mot centrum och för dem som från staden vill fortsätta mot Norra vägen och kanske vidare mot Alsterbrohållet. I tidigare planering har här funnits planer på en förbättring men i den aktuella planen saknas sträckan. Just nu när jag satt och skrev det här blev en cirka 10-årig cyklande pojke påkörd i korsningen NorraEspl/Algatan. Här är mycket trafik och många oskyddade trafikanter. Så hela trafikmiljön längs Norra Espl behöver ses över. Flyebovägen kommer fortsatt att klassas till Klass 2, detta på grund av att den inte har lika stort upptagningsområde som Algatan. Korsningen Norra Esplanaden/Algatan kommer att ses över. 9

Satsa på cyklism genom att göra bättre cykelparkeringar. Tak över cykeln när man jobbar saknas vi många av kommunens arbetsplatsers cykelställ, t ex vid Kvarnbacken och vid Åkrahäll (för elever och nytt för personal). Köp rejäla cykelställ som klarar vindpustar, de som finns runt torget skadar fälgen när vinden lätt blåser kull cyklarna. Ett cykelställ ska greppa ordentligt om en stor del av däcket eller om hela cykeln. Självklart behövs också en snabb pendelcykelväg till Kalmar. Cykelvägen bör gå kortaste vägen, norr om E25 och vara minst 3-4 m bred så att man kan mötas i full fart. Succesivt kommer cykelparkeringar i kommunen att öka vartefter behovet ökar på olika platser. Intentionen är att tillföra säkra och välfungerande cykelställ. Förslag finns på cykelväg till Kalmar både längs med väg 25 och via S:t Sigfrid. 10

Myndigheter och föreningar E.ON Lokalnät: Inom Nybro kommuns tätorter Flerohopp, Flygsfors, Gullaskruv, Kristvallabrunn, Målerås, Orrefors och i Örsjö har E.ON Elnät ett befintligt elnät både i mark och i luft som kan komma att beröras vid utbyggnad av gång- och cykelleder. Regionnät: Utbyggnad av gång- och cykelleden i Bäckebo berör bolagets regionnätsluftledning 130 kv, Mönsterås Bruk Nybro. Nybro kommun tackar för informationen och noterar behovet av tidigt samråd. E.ON Elnät förutsätter att befintliga elanläggningar kan behållas i befintligt läge och utförande. Om det blir nödvändigt med åtgärder på ledningarna till följd av utbyggnaden av gång- och cykelleder förutsätter vi att överenskommelse träffas där kostnadsansvaret för åtgärderna åläggs exploatören. Kraftledningar omfattas av Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter, ELSÄK-FS 2008:1, samt ELSÄK-FS 2010:1. Det får inte göras avkall på el-, person- eller driftssäkerhet. Vid arbete i anslutning till en strömförande friledning gäller särskilda bestämmelser. Både Starkströmsföreskrifterna och Arbetarskyddsstyrelsen anvisningar måste följas. E.ON Elnät önskar att i god tid innan projektstart få ta del av detaljerade underlag för att utreda hur bolagets kraftledningar påverkas av föreslagna gång- och cykelvägar. Nybro-Emmaboda Fågelklubb (NEFk) Kommunen har som mål att ha 25 000 invånare 2030. Det kan man se som en total utopi. Skulle det ändå slå in kommer majoriteten av folkökningen att ske i Nybro stad. Stan är inte dimensionerad för den biltrafik detta kommer att innebära med flaskhalsar som Grönvägens korsningar med järnvägen och Bangatan t.ex. Då får man hoppas att de flesta istället cyklar. Att bygga cykelvägar precis överallt fungerar inte. Därmed tvingas ibland cyklister och bilister att samsas på våra vägar. För att det ska fungera så 11

smärtfritt som möjligt vore det bra om bashastigheten inom stan var 40 km/h. Vissa breda vägar, som t.ex. Villagatan, inbjuder idag till betydligt högre hastigheter. Trots farthinder nära Möregatan och rondell vid Hallandsgatan kör många ändå över 60 km/h förbi infarten till radhusen. Lösningen på att få ner hastigheten på Villagatan är att smalna av hela gatan med en cykelväg utmed norra kanten. Redan idag cyklar ungdomar på Villagatans norra trottoar både åt väster och öster. Det är farligt för oss gående. Bättre då att bygga en cykelväg där. Villagatan är huvudled och därmed råder parkeringsförbud. Trots det parkeras det ofta utmed vägen, främst mellan Vasagatan och Grönvägen. Flera av bilarna är märkta med kommunens vapen. Bygger man cykelväg tar man bort möjligheten att felparkera. För oss som kör tunga och långa fordon är det ett elände med felparkeringarna nära korsningen Villagatan/Grönvägen. Villagatan borde prioriteras högre än Hallandsgatan i planen. På Emmabodavägen slutar cykelvägen abrupt vid Bongs parkering. Många elever från Madesjöskolan som ska till stan (t.ex. Kvantum) undviker Jutebackarna och cyklar via Nylandsvägen och Emmabodavägen. Där borde cykelvägen förlängas förbi Bong. Då skulle man även komma till rätta med felparkeringarna på huvudleden. Vid Bongs entré finns P-rutor, men utanför Gerds mat står ofta bilar parkerade trots huvudled och tung trafik i båda riktningarna. Hastigheten i staden och övriga tätorter kommer att ses över i ett separat projekt under 2015. Villagan ligger planerad som ett huvudstråk vilket innebär att den på sikt kommer att åtgärdas för att öka framkomlighet för gång och cykeltrafik och förbättra trafiksäkerheten. Emmabodavägen ligger med som klass 2 i gångoch cykelplanen. Hur Emmabodavägen ska utformas utreds i ett separat projekt. Kalmar kommun Kalmar kommun ser mycket positivt på att Nybro kommun tar fram en gång- och cykelplan. Vi har många gemensamma mål och visioner om miljö, hälsa, utökade arbetsmarknadsregioner, en attraktiv Kalmarsundsregion osv, mål som i hög grad kan uppnås med större framgång om förutsättningarna förbättras för ett ökat gående och cyklande. Vi noterar att Nybro kommun i arbetet tydligt lyfter in folkhälsoaspekter (kopplingarna mellan fysisk aktivitet och hälsa) vilket är mycket positivt. I de Nybro kommun ser fram emot att tillsammans med Kalmar kommun och övriga kommuner i länet utveckla och utöka cykelanvändandet i regionen. 12

utvalda orter som redovisas noterar vi vissa eventuella möjliga mellankommunala värden som exempelvis långväga cykling mellan orter kan utgöra. Detta gäller kanske idag små och få rörelser men som på sikt kan tänkas utgöra delar av lokal arbetspendling, cykling i tränings- eller hälsosyfte såväl som i rekreativt syfte. Cykelvägen genom Bäckebo underlättar exempelvis rörelser på väg 125 mellan Kalmar stad/läckeby och mot Fagerhult/ Åseda. Cykelvägen genom Kristvallabrunn underlättar rörelser mellan Läckeby och Nybro. Kvaliteten på gång- och cykelväg i en ort kan vara avgörande för benägenheten att cykla till och från den. Gällande Trekanten som nytt stationsläge för pendeltåg kan därför delar av Kristvallabrunn kanske i vissa sammanhang sägas utgöra del av Trekantens inpendlande omland. Vi noterar kartbilden med turiststråk som innehåller flera kopplingar mellan Kalmar och Nybro. Av övergripande betydelsen av att på olika sätt, även som turist, röra sig längs blivande pendlingsstråket Växjö-Nybro-Trekanten-Smedby-Kalmar. Vi rekommenderar att man i kartbilder lyfter in närliggande områden utanför Nybro kommuns gränser vilket underlättar vårt mellankommunala samarbete. Vi rekommenderar att man i de övergripande stråken lyfter in någon slags koppling från Rugstorp och vidare mot Rockneby/ Skäggesnäs/Revsudden och kanske även mot Timmernabben i Mönsterås kommun. Detta är längre sträckor längs större befintliga vägar, kanske främst för cykling, men som kan stärka vårt gemensamma arbete med attraktivitet i Kalmarsundsregionen samt skapa mentala bilder av närheten (i Kristvallabrunn, Nybro kommun, bor man exempelvis endast ca 60 min på cykel från Kalmarsunds stränder kring Stävlö). Dessa kopplingar mot kustområdet gäller även för sträckorna mellan Bäckebo-Läckeby samt Kristvallabrunn-Lindsdal vilka kan utgöra kompletterande färdvägar för cykel mellan Nybro kommun och Kalmarsund vilket är positivt för att utveckla turistnäringen och skapa potentiella slingor för cyklande turister. För utpekade stråk från St Sigfrid kan Tvärskog vara intressant att lyfta in på kartbilden som en del i kontakten mot sydost och Hagby kustland i Kalmar kommun. På samma sätt kan Påryd vara intressant att lyfta in för kopplingar söderut från Alsjöholm. Kartbilderna har kompletterats till utställningen. Vi tackar för förslagen på kompletterande stråkdragningar och har kompletterat kartan efter synpunkterna. 13

Länsstyrelsen Rubricerat förslag har insänts till Länsstyrelsen för samråd enligt plan- och bygglagen 3 kap 9 (PBL 2010-900). Handlingarna utgörs av själva planförslaget med plankartor. Nybro kommun har sett ett behov av att ta fram en tematisk plan som endast berör gång- och cykeltrafiken. Därigenom vill kommunen fördjupas sig i frågor kring nya cykelvägar, huvudstråk och utbyggnadstakt. En översiktsplan ska enligt 3 kap 2 PBL ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön. Planen ska ge vägledning för beslut om hur mark och vattenområden ska användas och hur den fysiska miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Härutöver preciseras innehållskraven närmare i 3 kap 4-6, där det bland annat framgår att planens innebörd och konsekvenser ska kunna utläsas utan svårighet. Enligt 3 kap 10 PBL ska Länsstyrelsen under samrådet särskilt ta till vara och samordna statens intressen, tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar och ge råd i fråga om sådana allmänna intressen enligt 2 kap. som hänsyn bör tas till vid beslut om användningen av mark- och vattenområden, verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap miljöbalken tillgodoses, att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap miljöbalken följs och att redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen är förenlig med 7 kap 18e första stycket miljöbalken, och verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt. Lag (2009:530), och verka för att bebyggelse och byggnadsverk inte blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion LÄNSSTYRELSENS SYNPUNKTER Länsstyrelsen är mycket positiv till att kommunen har valt att ta fram en gång- och cykelplan som ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. Som en del av översiktsplanen stärks den demokratiska processen vid framtagandet av gång- och cykelplanen och den ges dessutom större tyngd vid exempelvis prövning av ärenden enligt PBL, miljöbalken etc. En utveckling av gång- och cykelvägar enligt planen skapar goda förutsättningar för att främja energieffektiva transportslag i kommunen. Det kan 14

i sin tur bidra till att uppnå de nationella energieffektiviseringsmålen samt miljökvalitetsmålen. Miljöbedömning Översiktsplaner ska alltid miljöbedömmas enligt MKB-förordningen, SFS 1998:905 (6 kap. 11 miljöbalken). Översiktsplaner förväntas generellt medföra betydande miljöpåverkan, vilket innebär att en miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas. Kommunen har emellertid inte tagit ställning till om det tematiska tillägget till översiktsplanen kan antas innebära betydande miljöpåverkan eller inte. Transportsektorn står idag för cirka 25 procent av Sveriges totala energianvändning och främjande av gång och cykel är en viktig del för att energieffektivisera denna sektor. Kommunen bör inför nästa planskede tydliggöra gång- och cykelplanens positiva effekter för att uppnå de nationella energieffektiviseringsmålen samt relevanta miljökvalitetsmål. En behovsbedömning har kompletterats till planhandlingarna som berör Länsstyrelsen synpunkter. Inför granskningsskedet måste kommunen integrera miljöaspekterna i planförslaget. Kommunen behöver därför exempelvis: Ta ställning till planförslagets miljöpåverkan. Är det fråga om betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas. Beskriva alternativa planförslag. Vilken miljöpåverkan får exempelvis ett nollalternativ och ytterligare ett utvecklingsalternativ? Hur bidrar planförslaget till att miljökvalitetsmålen nås? Vad är de kumulativa effekterna av planförslaget? För vägledning vad gäller miljöbedömning av detaljplaner, se Boverkets rapport Miljöbedömningar för planer enligt plan- och bygglagen en vägledning (20835-3907/2004) Rådgivande Kommunen har gjort en tydlig uppdelning och 15

prioritering av gång- och cykelnätet i huvud-(klass 1), lokal- (klass 2) och kopplingsstråk (klass 3). Inte minst är det glädjande att denna prioritering i huvudsak sker oaktat väghållaransvar. Finns det en regional nytta av ett gång- och cykelstråk bör kommunen verka för att få med det i den regionala infrastrukturplanen för länet. Den regionala infrastrukturplanen revideras med några års mellanrum och den senaste revideringen gjordes 2013. Är det enbart fråga om en lokal nytta så är det kommunen som ansvarar för och bekostar en utbyggnad, exempelvis i utvecklingsområden. Till granskningsskedet bör kommunen redovisa hur prioriteringen av gång- och cykelvägnätet har gjorts och varför vissa sträckor har valts på bekostnad av andra. Länsstyrelsen efterfrågar också en tydligare koppling till hur planens prioriteringar stämmer överens med den kommunövergripande översiktsplanen, fördjupningen för S:t Sigfrid och det tematiska tillägget för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Det vore även en styrka om kommunen tydliggör om gång- och cykelplanen tillgängliggör natur- och kulturvärden i kommunen, vilket är av betydelse inte minst för turismen. För att gång- och cykelvägar ska bli välanvända räcker det dessutom inte med att de finns, de behöver dessutom vara attraktiva och trygga. Kommunen kan även med fördel skilja klass 1 och 3 tydligare åt på kartor genom att använda färgskalor som tydligare skiljer sig åt. Nybro kommun är delaktiga i Regionförbundets arbete med regionala infrastrukturplanen och cykelplanen. Texterna har kompletterats. Kartorna är av bättre kvalitet i granskningsmaterialet. 16