PROVKÖRNING MCLAREN MP4-12C YOU SEXY THING? McLaren MP4-12C. Ron Dennis nöjer sig inte med F1-banan, han vill tävla med sitt McLaren mot Ferrari även på torra land. Senaste skapelsen är bara en i raden av kommande modeller och vi kan säga redan nu att Ferrari 458 har fått vetenskapliga problem. Men är verkligen alla egenskaper mätbara? Text: Ben Oliver. Bearbetning: Fredrik Langendorf. Bild: Paul Barshon och Patrick Gosling. 8 5/2011
5/2011 9
Mötet skulle börja 14.45 och på sekunden kliver Ron Dennis in tid är allt hos McLaren och talar om för oss att han byggt världens mest kompetenta sportvagn. Jag ska provköra McLaren MP4-12C, en helt ny supersportvagn från en helt ny biltillverkare, som dock har fläckfri stamtavla. McLaren F1 gjorde de ju? Men, det är nästan 20 år sedan och SLR som gjordes för Mercedes var inte bilen de själva helst hade byggt. Den här gången kör herr Dennis helt själv. Från grunden och i stor skala. Han och hans aktieägare har spenderat 800 miljoner pund, alltså nästan 9 miljarder svenska kronor, på ett projekt innefattande ett antal bilmodeller och med det en rörelse tre gånger större än hans F1-team. Inom fem år ska det vara igång och man ska bli en lika besvärlig konkurrent till Ferraris gatbilar som man är på F1-banorna. Aldrig har ett papper varit vitare. Det nya McLaren Automotive var inte bundet att bygga MP4-12C kring någon befintlig kontraktsbunden teknik, fabrik eller filosofi. Det här är helt enkelt precis så bra det bara någonsin kan bli. Ron Dennis är peroch ger 600 newtonmeter vilket annars skulle resultera i giftiga driftingmanövrar eller bara mängder av däckrök. När det väl greppar med de 305 millimeter breda bakdäcken gör bilen det som Ron Dennis också lovade: den levererar prestanda som väsentligt dyrare bilar än de som den här konkurrerar med nämligen Ferrari 458. Det massiva vridmomentet som ligger konstant mellan 3 000 och 7 000 varv ger ett tryck som påminner mer om Bugatti Veyron än ovan nämda Ferrari. Man pressas mot ryggstödet och får samma tajta känsla över bröstet. Samma adrenalinkick och halvt otrygga känsla av att det nog börjar gå lite för fort, att det här är mer än jag som förare klarar av. Accelerationen känns linjär ända upp till 300 km/h! Uppväxlingen från ettan till tvåan går så fort att man knappt noterar det. Men det är vid skiftet mellan tvåan och trean som denna sjuväxlade dubbelkopplingslåda verkligen briljerar. När nålen vänder tillbaka nedåt från 8 500 varv blir det inte någon käftsmäll när man åter landar i kraftflödet. Istället är den sömlösa övergången nästan förvirrande. McLaren Automotive började med ett helt vitt papper. Det här är precis så bra det bara någonsin kan bli. fektionist och hans kliniskt rena högkvarter på engelska landsbygden, som närmast påminner om något en Bond-skurk skulle ha, motsäger inte detta. Och här står han som sagt och kallt lovar att detta är den objektivt och vetenskapligt bästa väghållning en sportvagn någonsin begåvats med. Namnet MP4-12C är inte direkt taget ur luften. MP4 står för McLaren Project 4 och har varit namnet på alla F1-bilar sedan 1981. 12 är det prestandaindex som Ron Dennis tagit fram som innefattar effekt, vikt, fartresurser med mera. C står för Carbon som i kolfiber. Ett mycket viktigt byggnadsmaterial för McLaren. MP4-12C är för övrigt också namnet på 1997 års F1- bil (i vilken Brakesteer dök upp och snabbt förbjöds). Med så högt uppskruvade förväntningar är det nödvändigt att snarast få sätta sig i bilen. Siffrorna på hastighetsmätarskalan passeras av nålen nästan snabbare än man hinner läsa. Gasen planteras i botten från rullande start och det känns tydligt hur bakbromsarna nyper på vardera sidan om den öppna (!) differentialen för att hitta greppet. V8:an på 3,8 liter har dubbelturbo Motorljudet ur denna maskin med platt vevaxel blir inte ett klassiskt V8-muller utan vi får det där hårda, lätt ihåliga ylandet på höga varv. Lite fyrcylindrigt i karaktären, som även i ärkerivalen Ferrari 458. Jag nitar från 309 km/h, inte för att jag brukar göra det, men de kalla bromsskivorna och luftbromsen nästan drar en baklänges ur bilen. Under hela inbromsningen förblev bilen stabil och tycktes inte rubbas nämnvärt i någon riktning. Men låt oss stanna upp en stund och verkligen röntga den här helt nya bilen. Det fanns en elementär detalj i hela projektet. McLaren introducerade bärande konstruktioner i kolfiber i Formel 1 1981 och i gatbilar 1993 i den legendariska McLaren F1. Naturligtvis fick MP4 även detta koncept under skalet. Det blir ännu lättare bil av det än med Ferraris aluminiumkonstruktion i 458. I fram- och bakänden av kolfiberramen monteras aluminiumvaggor för motorn och hjulupphängningarna. Den helt nya V8:an heter M838T, är på 3,8 liter, har 180 grader mellan vevstakarna på vevaxeln och byggs av Ricardo i England. Den 592 hästar starka pjäsen med torrsumpsmörjning monteras extra lågt i chassit. Bakom 10 5/2011
5/2011 11
den sitter en dubbelkopplingslåda byggd av Graziani, den liksom motorn är designad av McLaren. Det intressanta med lådan är pre-cog-funktionen där kopplingen förbereder växlingen när växelpaddeln på rattstången tryckts in till hälften. När paddeln nått ändläget går växlingen extra fort. Differentialen är som sagt öppen, det sparar 20 kilo och spärrfunktion imiteras med bromsarna. Hur uthålligt detta är återstår att se i ett riktigt test av bilen. En ny funktion, kallad Brakesteer, finns här. Det bromsar innerhjulet i ingången till en kurva och bilen dras ännu bättre in i 12 5/2011 Fredrik HULdt terminator-dna Få män jag träffat har en så gediget tvetydig utstrålning som Ron Dennis. Ett varmt leende och alltid extremt välskräddad. Under ytan finns en knivskarp hjärna som hela tiden beräknar hur den ska förgöra sina motståndare. Han är mannen bakom McLaren. Glöm aldrig det. Hur snäll MP4-12C än ser ut att vara. Bilen är skapad för att förinta sina konkurenter. kurvan och understyrningstendenser botas effektivt. McLaren uppfann detta system till Formel 1, men det blev förbjudet 1997 eftersom det var för effektivt! Hjulställen är klassiska med dubbla A-armar runt om och skruvfjädrar. Men krängningshämmare saknas helt. Istället är det Pro Active Chassis Control, aktiva stötdämpare, som svarar för krängkontrollen. Stötdämparna är förbundna på fram och bakaxel samt diagonalt. På så vis kan man få maximalt bot mot oönskad krängning vid hård körning, samtidigt som man helt slipper stelheten hos en kränghämmare när varje hjul behöver fjädra individuellt. Alltså då god rullkomfort önskas. Precis som för växellådan, men individuellt valbart, Normal, Sport och Track. Varje val påverkar också antisladdsystemets instegströskel. Tyvärr är det endast med en hemlig kombination av knapptryckningar som antisladdsystemet går att stänga av helt. Standardbromsarna har aluminiumnav och stålskivor vilket sparar åtta kilo jämfört med skivor helgjutna i stål. Det går även att uppgradera till keramiska skivor. Luftbromsen, vingen baktill, gör också sitt till för bromsverkan i högre farter och för att stabilisera bilen. Siffrorna blev officiella först den 14 februari 2011 och Ferrari lär inte gilla detta. Vagnsvikten, med vätskor, är 1 434 kilo vilket är cirka 50 kilo lättare än Ferrari 458. Accelerationen från noll till 100 km/h klaras av tiondelen snabbare, 3,3 sekunder. Det mest fantastiska är att den nya bilen är halvsekunden snabbare än gamlingen F1 till 200 km/h med 9,1 sekunder. Dock märks den lägre effekten mot F1 då 300-spärren inte passeras lika snabbt. Toppfarten anges till 330 km/h (Ferrari 458: 325) men det är också en konservativ siffra från inofficiellt håll. Och så som det fortfarande kändes i ryggstödet när jag var uppe och vände vid 309 verkar 330 nästan i underkant. Med kolfiberkaramellen till nyckel i handen närmar man sig MP4-12C. Den är mindre än Ferrari 458 i alla mått utom axelavståndet och känns nästan ännu mindre. Skönhet ligger i betraktarens öga och du kan ju se bilderna, bestäm själv. Medan Ferrari 458 träffar ögonen med en käftsmäll går den här åt ett annat håll. I McLarens racevagnar och gatbilar går funktion före form, så vi ska nog inte förvänta oss några framtida designfyrverkerier från detta märke. Kanske kände man också att en titta-på-mig-design inte var rätt i dessa
Det mest fantastiska är att MP4-12C är halvsekunden snabbare än McLaren F1 till 200 km/h! tider, heller. Därför ser den mer ut som en Lotus än en Lamborghini. Bakom luftintaget i dörren finns ett öppningshandtag som man bara behöver nudda för att dörren ska öppnas uppåt. Tröskeln in i kolfibercellen är bred och hög, men konstigt nog inte särskilt besvärlig att glida över. Väl på plats stängs dörren mycket lätt. Instrumenten är enkla. En stor varvräknare, en digital hastighetsmätare och till höger ett sifferfönster för vald växel samt mätare för de olika vätskornas status. En indikator för vilken inställning som valts för både växellåda och stötdämpare finns också och dess manöverpanel är rationaliserad ner till enklaste möjliga logik. Två simpla vred gör jobbet utan att ögonen behöver tas från vägen. Men man måste aktivera sina ändringar med ett knapptryck innan de tas i bruk. Klimatanläggningens vred finns i dörren precis där högerhanden naturligt hamnar, i detta högerstyrda exemplar. Ljudanläggningen och navigatorn styrs med en iphone-liknande tingest i mittkonsolens övre halva. Ett knapptryck startar V8:an hyfsat diskret. Inga Aston Martin-fasoner som talar om för hela stadsdelen att besten har vaknat. Man drar höger paddel mot sig, och vänsterhanden får maka på sig. Det här är en riktig F1-paddel där höger och vänster är förbundna med varandra. Med lådan i autoläge och fjädringen i Normal är den här bilen hur snäll som helst. Mjuk och följsam. Sikten är också bra. A-stolparna är tunna och även bakåt ser man bra. Kupén känns luftig och man sitter bra i upprätt position. Det känns inte alls som en superbil just nu. Men ska det inte finnas kompromisser? Är det inte meningen att man ska slå i huvudet varje gång man äntrar en superbil? Man ska väl sitta lite obekvämt och vara rädd för att 5/2011 13
stöta i precis allting runt om bilen? Inte i en McLaren. Ron Dennis utlovade inte bara suveräna vägegenskaper, utan också användarvänlighet på en nivå som inte tidigare skådats i superbilsklassen. Vi vågar påstå att han håller vad han lovar, karln. Man känner sig fortare bekväm med och säkrare i den här bilen än någon annan superbil. Och man törs trissa upp tempot mycket tidigare också. Men du köper inte en sådan bil för att bruksa med. Eller så är det precis vad du gör. Det här är en oerhört snabb bil, men vi måste testa mer för att verkligen bekräfta att chassit är så bra. Styrningen har lite tyngd i lägre farter och ger noga avvägd assistans i högre farter. I alla hastigheter är den precis och perfekt i utväxlingen. Men det sprudlar inte av känslointryck som man hade hoppats. Brakesteer är i alla fall rysligt effektivt mot de understyrningstendenser man kan få i just mittmotorbilar, med lite vikt över framaxeln. Om inte annat griper antisladdsystemet in ännu hårdare för att verkligen få bilen dit föraren önskar, och då borde det ändå gått åt pipan i de flesta andra bilar. Dämparsystemet gör underverk för gången, men man behöver ibland justera inställningarna under färd. Det kan bli lite nervöst över ojämna partier i mjukaste läget och Track är föga förvånande för hårt för allmän väg. Det verkar dock som att det alltid finns ett läge som passar för just den vägtyp man befinner sig på, bara man kommer ihåg att växla läge. Det är för tidigt att säga att McLaren MP4-12C är tidernas bästa sportvagn. Men om vi skulle välja tre bilar att fajtas om titeln är den här definitivt en av de tre. När Ron Dennis säger att det här är den mätbart bästa sportvagnen i världen menar han att de just mätt alla andra konkurrenter. Vi vet på ett vetenskapligt sätt, säger han. Den är bättre i alla parametrar vi kan mäta. Men vissa saker är inte öppna för objektiv analys. Det enda felet vi kan hitta är just det felfria i alltihop. Den är som ett underbarn med överambitiösa föräldrar, med svindlande kunskaper, som för sig lillgammalt och inte deltar i livliga diskussioner. De andra barnen hänger sällan med en tolvårig konsertviolinist, om ni förstår. Att kritisera en bil som är för perfekt kan verka konstigt. Men bland superbilar är karaktären minst lika viktig som egenskaperna. Lite galenskap, några vibrationer, något som man retar sig lite på. Du kommer förmodligen att älska McLaren MP4-12C för tekniknivån och den höga kompetensen. Men Rons siffror säger inte allt och Ferrari är inte borträknat, än i alla fall n Fakta mclaren mp4-12c motor: V8, 3 799 cm 3, 2 x turbo, 600 hk vid 7 000 r/min, 600 Nm vid 3 000 7 000 r/min. 7-vxl, dubbelkoppling. Mittmotor, bakhjulsdrift. mått: L/b/h 4 507/1 909/1 199 mm. Axelavstånd 2 670 mm. Viktfördeln. f/b 42,5/57,5 %. kaross: Kolfibermonocoque. Tomvikt 1 336 kg. Tjänstevikt 1 434 kg. Prestanda: Acc 0 100 km/h 3,3 sek. Toppfart 330 km/h. Förbrukning 11,7 l/100 km (ECE). Pris: 168 500 pund, i dagsläget strax under 1,8 miljoner kronor. Aktuell under våren. plus: Prestanda, vägegenskaper, komfort you name it! Väsentligt billigare än Ferrari. minus: Könlös. Vilket kan bli helt avgörande, en superbil för två millar utan känslor?! HHHHH mclaren F1 motor: V12, 6 064 cm 3, 627 hk vid 7 400 r/ min, 680 Nm vid 4 000 7 000 r/min. 6-växlad manuell låda. Mittmotor, bakhjulsdrift. mått: L/b/h 4 290/1 820/1 140 mm. Axelavstånd 2 720 mm. Viktfördelning f/b 42/58 %. kaross: Kolfibermonocoque. Tomvikt 1 140 kg. Prestanda: Acc 0 100 km/h 3,2 sek. Toppfart 372 km/h. Förbrukning i.u. Pris: 106 byggda och många är kraschade. Inte billig i dagsläget PLUs: Originalet. Lade ribban 1994 och många år framåt. Förhållandevis lättkörd. minus: Tillgång, oändligt mycket högre driftkostnad än MP4-12C. HHHHH Ferrari 458 italia motor: V8, 4 499 cm 3, 570 hk vid 9 000 r/min, 540 Nm vid 6 000 r/min. 7-växlad, dubbelkoppling. Mittmotor, bakhjulsdrift. mått: L/b/h 4 527/1 937/1 213 mm. Axelavstånd 2 650 mm. Viktfördelning f/b 47/53 %. kaross: Aluminiumram och -kaross med kolfiberpaneler. Tomvikt 1 380 kg. Tjänstevikt 1 490 kg. Prestanda: Acc 0 100 km/h 3,4 sek. Toppfart 325 km/h. Förbrukning 13,7 l/100 km (ECE). Pris: 2 040 000 kronor. Aktuell NU! PLUs: Våldsamt effektiv körmaskin med en god dos italiensk känsla. minus: Lång väntetid, när du får din bil är efterföljaren redan presenterad HHHHH 14 5/2011
Jenson Button tycker till Har du kört en snabb bil förut? Jag menar, en riktigt snabb bil?, frågar jag Button. Nej, inte en riktigt snabb bil. Som denna Mclaren till exempel, en bil som ger dig som förare någonting tillbaka. Jag hade en Veyron ett tag, och ärligt talat skulle jag inte jämföra de två bilarna. Det vore inte rättvist mot Veyron. Man skulle kunna förvänta sig att Jenson Button är entusiastisk när det kommer till den första produktionsbilen på 20 år från det team som han själv kör för, speciellt med tanke på att den är så pass viktig för McLarens framtid. Det verkar faktiskt helt enkelt som att entusiasmen är genuin. Button har gjort oss sällskap i ett sista test av de sena prototyperna, de är mer eller mindre produktionsklara, och Jenson är väldigt sugen på att ta reda på vilka förändringar hans råd har resulterat i. Grabbarna som jobbar i detta projekt har verkligen koll på vad de gör, men för banracing tror jag att våra råd som racerförare har varit till stor hjälp. Jag bad dem att justera klicket i växelpaddlarna och de lyckades förbättra det betydligt! Vi sitter och pratar i en av bilarna när ytterligare en ljust orange 12C åker ner för raksträckan på Portimaobanan i Portugal. Vi jagar efter honom!, säger Jenson. Vi tar resten av intervjun i racingtakt. Button kör bilen långt bortom dess rimliga gräns, men har detta till trots mentalt utrymme för en intelligent konversation. Man kanske kan tro att jag har instruktioner att säga detta, men jag kan inte tänka mig någon annan bil som går så bra på banan som denna, men som ändå är komfortabel på vägarna, säger han samtidigt som vi åker igenom en kurva sidledes. Bromsarna är fantastiska, så fort man sätter ner foten får man full respons, det är precis som i våra F1-bilar. Samma sak med styrningen, jag älskar den här brakesteerfunktionen som suger fast bilen i kurvan. Det är taget direkt från Formel 1, där det blev förbjudet för att det var för bra! Krävdes det några varv för att han skulle lära sig hur man hanterar systemet på bästa sätt? Nej, jag har gjort detta ett tag nu! Vi är tillbaka i depån vid sidan av banan, bilen känns väldigt varm och det tickar högt allteftersom den svalnar. När får Jenson sin bil? De har inte sagt något datum än, men jag har beställt den. Med svart lack, svarta fälgar, svart interiör, röda bromsok och röda stygn i sätena. Den ser skräckinjagande ut! 5/2011 15