Framgångsfaktorerr för och effekter av en kombiterminal Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se
Förord SKL presenterade under 2010 en rapport under namnet Klart vi ska ha en kombiterminal. Denna skrift ger tips och råd till kommuner som funderar på att etablera en kombiterminal. I samband med detta var det många som undrade vad effekterna av en etablering kan bli. Kommunerna motiverar sina etableringar med exempelvis önskemål om att höja markvärdet på kommunens mark, stimulera till ökad sysselsättning och attrahera ny logistikverksamhet. Men hur blir det i verkligheten? Syftet med denna studie har varit att titta på tre etablerade terminaler för att undersöka om de har inneburit positiva effekter för kommunen och i så fall inom vilka områden. Studien har utförts av Martin Sandberg, Robert Sommar och Anna Nilsson på Vectura. Dessutom har Rickard Bergqvist och Johan Woxenius medverkat. Projektledare har varit Cecilia Mårtensson på SKL. Stockholm i maj 2011 Göran Roos Sektionen för infrastruktur och fastigheter 2
Innehåll Inledning... 4 Viktiga framgångsfaktorer... 7 Bidrar kombiterminaler till ökade markvärden?... 8 Ger kombiterminaler arbetsmarknadseffekter?... 9 Erfarenheter från terminalerna... 10 Vaggeryd... 10 Vaggeryd Logistic Center - Skillingaryd... 10 Vaggerydsterminalen... 10 Etableringar... 12 Nässjö... 13 Logistic Park Nässjö... 13 Höglandsterminalen, Nässjö... 14 Etableringar... 15 Falköping... 15 Logistic Center Skaraborg... 15 Kombiterminalen... 16 Etableringar... 17 Källförteckningar... 19 3
Inledning Bakgrund Vintern 2009/2010 genomförde Vectura, på uppdrag åt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), en intervjustudie om marknad och förutsättningar för kombiterminaler. Studien finansierades av FoU-gruppen för gator och trafik. I utredningen framhölls en rad faktorer som bör beaktas inför en etablering. Det har nu kommit frågor och önskemål om ytterligare kunskap om dessa faktorer, vilket innebär att det är intressant att fördjupa utredningen och då med utgångspunkt i redan etablerade terminaler. Syfte Syftet med utredningen är att utifrån befintliga kombiterminalsetableringar belysa och tydliggöra effekterna av en kombiterminal samt visa på varför olika etableringar lyckas mer eller mindre bra. Fokus ska ligga på goda exempel. Till utredningen har SKL preciserat följande tre frågeställningar: 1. Hur kan olika faktorer rangordnas/värderas för att tydliggöra en terminals potential? 2. Ger en kombiterminal exploateringseffekter som leder till att kommunens mark stiger i värde? 3. Lockar kombiterminalen till etablering av nya verksamheter i området och leder de i så fall till nya arbetstillfällen och ökade skatteintäkter för kommunen? Målsättning Målsättningen för arbetet är att ge beskrivande svar på de frågeställningar som redovisas ovan. Metodik Utredningen bygger i huvudsak på information inhämtad via intervjuer med personer i verksamhet nära kopplad till kombiterminaler och logistikcenter. Utredningen har fokuserat på terminalerna i: Nässjö Falköping Vaggeryd Kompletterande samtal har även genomförts med Eskilstuna kommun och Eskilstuna Logistik. 4
Sammanfattning och slutsats Det är svårt att visa på tydliga och kvantifierbara samband mellan kommunernas investeringar i terminaletableringar och effekter på arbetsmarknad och exploateringsvärden. Det finns flera skäl till detta. En terminal genererar inte ensam några effekter utan det krävs flera samverkande faktorer för att lyckas. Vilka dessa framgångsfaktorer är och i vilken omfattning de påverkar varierar från fall till fall. De genomförda intervjuerna visar ändå på tydligt positiva effekter avseende arbetstillfällen och exploateringsvärden. Det framgår också att det inte är själva terminalen som genererar de stora effekterna. Det är istället andra närliggande verksamheter som lockats till kommunen genom att de kan dra nytta av terminalen. Ett annat mer praktiskt skäl till att nyttan med en investering är svår att kvantifiera är att det många gånger saknas relevant statistik eller att statistiken av affärsmässiga skäl ogärna offentliggörs. Det är därmed svårt att i förväg bedöma de finansiella riskerna med en terminaletablering. Som motpol till osäkerheten kring en investerings positiva effekter pekar flera av de intervjuade på faran med att inte våga investera och därmed riskera att arbetstillfällen försvinner från kommunen. Vidare är inte alla de mål en kommun satt upp för sin utveckling mätbara i ekonomiska termer. Det kan t.ex. vara en bra boendemiljö där tillgången till arbetsplatser får en avgörande betydelse. Sammanfattningsvis bekräftar den genomförda utredningen att det är svårt att i förväg göra kvantitativa nyttoberäkningar för planerade terminaletableringar. Inför en etablering blir det därmed viktigt att: Tydliggöra målsättningen för etableringen Tydliggöra förutsättningarna (t.ex. marknad, konkurrens, tillgänglighet) Analysera risker (t.ex. konkurrerande terminaler, bristande underlag) Analysera och överväga olika åtgärdsalternativ 5
6
Viktiga framgångsfaktorer I uppdraget ingår att svara på frågan Hur kan olika faktorer rangordnas/värderas för att tydliggöra en terminals potential?. Alla terminaler har olika förutsättningar vilket gör att framgångsfaktorerna inte kan rangordnas entydigt. För en enskild terminal går det dock att tydliggöra och möjligen även värdesätta vissa förutsättningar (t.ex. läge i förhållande till en marknad eller till strategisk infrastruktur). Dessa faktorer är ofta tydligt kopplade till transportsystemets tillgänglighet och påverkar därmed transportkostnaderna. Andra faktorer är svårare att bedöma (t.ex. omvärldsutveckling, framtida företagsetableringar eller nyetablering/utveckling av konkurrerande terminaler). Dessa faktorer ligger ofta utanför själva transportsystemet. För de terminaler som studerades i den här utredningen finns ändå några faktorer (se nedan) som gemensamt kan pekas ut som viktiga för terminalernas framgångar. Förmågan att attrahera annan verksamhet Avgörande för terminalernas framgång har varit förmågan att attrahera annan verksamhet som utnyttjar de möjligheter och den tillgänglighet terminalen skapar. Det är framförallt denna verksamhet som skapar arbetstillfällen och bidrar till att driva upp kommunens markvärden. Successiv utveckling Terminalerna har börjat i förhållandevis liten skala och sedan successivt växt när marknad och efterfrågan bedömts vara tillräcklig. På så vis har risktagandet kunnat begränsas och spridas över tiden samtidigt som värdefull kunskap har kunnat styra utvecklingen. Yta tillgänglig för utveckling av verksamheten För att möjliggöra en successiv utveckling har terminalerna redan från början haft en långsiktig vision inom vilken mark har avsatts för att möjliggöra expansion av terminal och kringliggande verksamhet. Nära koppling till nationell infrastruktur Terminalerna har ett strategiskt läge i förhållande till nationell infrastruktur med snabb anslutning till stora väg- och järnvägsstråk. Det minskar transportkostnaderna och underlättar samordning med andra terminaler, t.ex. för hamnpendlarna till och från Göteborgs hamn. Strategiskt läge i förhållande till konsumtionsmarknader Terminalernas geografiska lägen i förhållande till stora närliggande konsumtionsmarknader attraherar logistik- och lagerverksamhet. Stora inkommande flöden kan samordnas med järnväg till terminalerna och närliggande logistikcentra. Från dessa ges sedan snabb access med lastbil till butiker, varuhus och andra varumottagare. De terminaler som studerats i utredningen ligger dessutom bra till ur ett större geografiskt perspektiv och har därför attraherat centrallager med Sverige och delar av Norden som marknad. Kommunalt engagemang Flera av de som deltagit i intervjuerna har även pekat på det kommunala engagemanget som avgörande för själva terminaletableringen men också i senare skeden när företag skulle etablera sig i terminalens närområden. Utöver de faktorer som beskrivs ovan finns en rad andra faktorer vilkas betydelse varierar från fall till fall. I utredningen Klart vi ska ha en kombiterminal (SKL, 2010) finns en mer utförlig beskrivning av dessa. 7
Bidrar kombiterminaler till ökade markvärden? En kombiterminal kan bidra till att öka värdet på närliggande industrimark. När det gäller markexploatering är det dock en konkurrensfördel om en kommun kan erbjuda bra och billig industrimark till företag som söker lämplig ort att etablera sig i. Därigenom kan arbetstillfällen och skatteintäkter genereras. Därför hålls markpriserna ofta tillbaka. I t.ex. Vaggeryd och Nässjö har dock ökad efterfrågan på mark nu föranlett kommunen att höja markpriserna. I en marknadsundersökning där investerare har gett sin syn på etableringsmöjligheterna i Nässjö kommun rankas områdena närmast terminalen som bästa läge vilket också visar att markpriserna kan variera inom ett område. 8
Ger kombiterminaler arbetsmarknadseffekter? De kombiterminaler som studerats har i sig endast skapat ett fåtal arbetstillfällen. Däremot har kringliggande verksamhet och transporter till och från terminalen genererat flera arbetstillfällen. För att ta reda på om det finns statistik eller andra utvärderingar av arbetsmarknadseffekter kontaktades kommunerna med de undersökta kombiterminalerna. Det visade sig att det inte har sammanställts någon statistik eller gjorts några direkta uppföljningar som visar på antal arbetstillfällen som kombiterminalerna har skapat. Spontant svarade flera av de kontaktade personerna att frågan var för tidigt ställd. Insamlingen av statistik försvåras av att det tar ett antal år för verksamheten att stabilisera sig och dessutom har terminalerna utvecklats i etapper. På företagsnivå finns det dock uppgifter som kan användas som exempel. Jysk är sedan ett par år tillbaka igång med sitt Nordenlager i Nässjö. Verksamheten har skapat runt 80 nya direkta och ca 40 indirekta jobb i kommunen. Ett annat exempel är Experts Nordenlager i Vaggeryd. Byggnationen startade under sommarn 2010 och ska vara färdig under andra kvartalet 2011. När verksamheten är i full drift beräknar Expert att de behöver 60-90 medarbetare. I Nässjö kommun används en metod som kallas OneDoor där företag får hjälp med hela etableringsprocessen. Genom detta samarbete uppskattar kommunen att 200-300 direkta och indirekta logistikjobb har skapats. I Eskilstuna finns det tillgänglig statistik på antal anställda i de företag som har etablerat sig i anslutning till kombiterminalen men det har inte gjorts någon sammanställning. Eskilstuna kommun hänvisar till officiell statistik om godstransporter och varulagring som tydligt visar på en positiv trend. Falköpings terminal togs i drift 2007 och Vaggeryds 2008. Där har det ännu inte skapats mer än några enstaka arbetstillfällen. Kommunerna har också olika ekonomiska intressen i kombiterminalerna. De kommuner som betraktar kombiterminalerna som en näringslivsangelägenhet ser det inte som sin uppgift att följa upp antalet arbetstillfällen som kombiterminalen kan bidra med. Detta är också en verksamhet med hård konkurrens mellan kommunerna och det kan medföra en viss ovilja att lämna ut uppgifter om antal arbetstillfällen. Ytterligare en faktor som försvårar möjligheten att utvärdera hur många arbetstillfällen en terminaletablering bidragit till är att många jobb skapas i kringliggande servicenäringar. Det är även viktigt att påpeka att terminaletableringen inte bara skapar arbetstillfällen utan även förhindrar att arbetstillfällen försvinner från orten. Att få en tydlig bild av arbetsmarknadseffekterna är därmed svårt. Ett alternativt angreppssätt kan vara att skatta antalet arbetstillfällen genom att t.ex. använda storleken på etableringsytorna, terminalbolagens omsättning och/eller antal hanterade containrar. Det är tänkbart att göra en sådan modell för att få en generell uppfattning om kombiterminalers förmåga att skapa arbetstillfällen men det blir svårt att tillämpa en och samma modell för att i förväg bedöma enskilda terminalers potential. 9
Erfarenheter från terminalerna Vaggeryd Vaggeryd Logistic Center Skillingaryd Vaggeryd Logistic Center Skillingaryd (VLC Skillingaryd) är samlingsnamnet på den logistikpark med tillhörande omlastningsterminal som etablerats vid Båramoområdet i Vaggeryds kommun. Utvecklingen av logistikcentret på Båramoområdet är ett samarbete mellan kommunen och näringslivet eftersom omlastningsterminalen kommit till på initiativ av främst PGF Logistik AB. VLC Skillingaryd är lokaliserat i direkt anslutning till järnvägen och med direkt access till E4 och avfart 88, Skillingaryd Norra. Lokaliseringen innebär direkt närhet till Vaggeryd, Jönköping och det stora logistikcentret Torsvik. I första hand är VLC Skillingaryd avsett för industri- och logistikverksamhet som har behov av intermodala transporter (www.vaggeryd.se/vlc). Nya industrispår och en bro över järnvägen är infrastrukturinvesteringar som ska förbättra logistiken på området samt områdets attraktivitet. Sex dagar i veckan avgår en containerpendel mellan terminalen i Vaggeryd och Göteborgs hamn (www.pgf.nu). Tågpendeln är en av de längsta pendlarna som trafikerar Göteborgs hamn och uppgår normalt till 650 meter (Göteborgs hamn, 2010). För närvarande satsar terminalen på att utveckla kombitransporter av semitrailers och intill containerterminalen anläggs nu en yta för traileruppställning. Den tredje verksamheten på terminalen är hantering av rundvirke, sågat virke, flis etc. som har ett separat spår. Ytan bredvid spåret är belagd med asfalt för att lätt kunna hållas ren då skogsprodukter av olika slag skräpar ner. En produkt som hanteras flitigt är torvbriketter till fjärrvärmeverk i Sverige (www.pgf.nu). Vaggerydsterminalen Vaggerydsterminalen, i sin nuvarande skepnad, etablerades under 2010. Terminalen har hög kapacitet och plats för flera fullängdståg. Totalt har terminalen fem spår och 4 km räls. Terminaloperatören arrenderar en yta motsvarande ca 9 hektar. Hanteringsytan för kombitransporter är ca 650x120 meter varav halva djupet är beredd mark och den andra halvan är tänkt för långtidsuppställning av containers och semitrailers. Hanteringsytan för biobränsle/rundvirke är ca 570x40 meter. Spårmässigt har terminalen två terminalhanteringsspår om 701 meter hinderfritt, ett (för bio/rundvirke) om 550 meter, ett reparationsspår om 140 m samt två uppställningsspår om 842 meter respektive 1001 meter (Tomas Arvidsson, 2010). Terminalen drivs av operatören PGF Tåg AB och är öppen för andra aktörer. Vaggerydsterminalen är Sveriges första torrhamn med railportavtal med Göteborgs hamn. Genom detta avtal erbjuds lagring av otullat gods. Jysk var först med att utnyttja denna tjänst (start hösten 2010). Dessutom har Trafikverket fastställt att omlastningsterminalen är en kommunikationsanläggning av riksintresse (Göteborgs hamn, 2010). 10
Figur 1. Vaggerydsterminalen (kan ta emot två fullängdståg samtidigt). Källa: www.vaggeryd.se/vlc. I nuläget är två personer anställda direkt på terminalen. Utökas verksamheten med hantering av t.ex. personbilar, trailers eller rundvirke, kommer sysselsättningen att öka mångfaldigt enligt Peter Rostedt på PGF Logistik AB. Till detta kommer sysselsättning relaterad till lastbilsforsling till och från terminalen, växlingspersonal, etc. Förutom sysselsättning relaterad till driften av terminalen har bygget av terminalen med tillhörande infrastruktur genererat ca 20 arbetstillfällen under sex månader (Tomas Arvidsson). Terminalen har haft en mycket stark volymutveckling under de senaste åren vilket statistiken nedan illustrerar. Tabell 1. Volymutveckling i hanterade TEU 1 på årsbasis för Vaggerydsterminalen. Källa: PGF Logistik AB. 2008 2009 2010 inledning 2010 sommar 2010 senhöst 11 000 24 000 32 000 43 000 54 500 Terminalen omsätter ca 4-8 miljoner kr årligen. Kommunen är exploatör men marknadsbearbetning görs i samverkan mellan PGF Logistik AB och kommunen. 1 Twenty-foot Equivalent Unit = tjugofots-ekvivalent. En standard baserad på en ISO-container på 20 fots längd (6,10 m), som används som ett statistiskt mått på trafikflödet eller kapacitet. De flesta containrar är 40 fot långa och motsvarar alltså 2 TEU. 11
Etableringar Figur 2. Områdesskiss VLC Skillingaryd. Källa: www.vaggeryd.se/vlc. Området som är tillgängligt för etableringar uppgår till drygt 70 hektar. VLC Skillingaryd fick sin första etablering 2010 genom elektronikkedjan Experts nya Nordenlager som successivt kommer att ersätta de fyra lager som nu finns i Norden. Den nya byggnaden kommer att ha en yta på drygt 60 000 m². Byggnationen startade under sommarn 2010 och beräknas vara färdig under andra kvartalet 2011. När verksamheten är i full drift beräknar Expert att de behöver 60-90 medarbetare på plats. I samband med Experts etablering nämndes närheten till motorväg och järnväg med tillhörande kombiterminal som den främsta anledningen till lokaliseringen till Vaggeryd. I en intervju nämnde Experts nordiska IT- och logistikdirektör Magne Solberg också kommunens arbete: Jag är också mycket nöjd med hur kommunen arbetat och bidragit till goda förutsättningar för vår nya etablering (www.vaggeryd.se/vlc). Kommunen är övertygad om att den fortsatta utvecklingen av VLC Skillingaryd kommer att innebära nya arbetstillfällen, ökad tillväxt och nytta för både näringsliv och samhälle. Kommunalrådet Bengt Dahlqvist i Vaggeryd säger följande om Experts etablering: Det är en av de största etableringarna i kommunens historia och det kommer att stärka oss, till exempel genom fler arbetstillfällen och förhoppningsvis ökad inflyttning (www.vaggeryd.se). Såväl representanter från PGF Logistik AB som kommuntjänstemän vittnar om ett fortsatt stort intresse för att etablera sig på området. I nuläget pågår diskussioner om ytterligare en etablering i närheten av den tomt som Expert bebygger. Denna etablering kommer initialt att uppgå till ca 30 000 m 2 byggnadsyta och beräknas generera upp till 70 arbetstillfällen men önskar också option att utöka i framtiden (Louise Skålberg, Vaggeryds kommun). 12
I nuläget är tomtmarkspriset i Båramoområdet 85 kr/kvm. Detta pris reviderades 2009 och tidigare uppgick det till 60 kr/kvm. Priset för tomt i skyltläge invid E4:an är 125 kr/kvm. Relativt snart kommer tomtmarkspriset i Båramoområdet att höjas på nytt som ett led i en marknadsanpassning. Enligt Louise Skålberg på Vaggeryds kommun har utvecklingen av omlastningsterminalen på Båramo bidragit till att öka attraktionskraften för etableringar i området och därmed bidragit till att öka värdet/priset på intilliggande mark. Nässjö Logistic Park Nässjö Nässjö är en liten kommun med ca 30 000 invånare med väl utvecklad infrastruktur för järnväg och väg. Området har vid återkommande tillfällen blivit högt rankat av tidningen Inköp & Logistik bland bästa svenska logistiklägen för etableringar. 2010 placerade sig Nässjö ihop med Jönköping och Vaggeryd på en fjärde plats på denna ranking (Inköp & Logistik, 2010). Fjärdeplatsen innebar en klar förbättring jämfört med 2005 då Nässjö ihop med Jönköping placerades på sjunde plats (Inköp & Logistik, 2005). Förklaringen är framför allt stora logistiketableringar på sammanlagt ca 200 000 m 2 de senaste åren i Nässjö och Jönköping (Inköp & Logistik, 2010), vilket betonar vikten av koncentration av logistikanläggningar för att ett område ska betraktas som logistiskt attraktivt. Nässjö har haft en förmåga att skapa intresse för logistikfrågor såväl internt inom kommunen som externt. Kommunen har etablerat ett antal nätverk och bolag som erbjuder tjänster och support till befintliga företag och potentiella etablerare. En av de största etableringarna är ett centrallager för den skandinaviska marknaden av det danska företaget Jysk vilket har beskrivits i kapitlet om arbetsmarknader. Jysk framhåller gärna den goda kontakten med kommunen och lokala representanter i kombination med att Köpenhamn kan nås inom två och en halv timme och Stockholm inom två timmar som de främsta anledningarna till valet av Nässjö som etableringsort. Kommunens näringslivsbolag, Nässjö Näringsliv AB (NNAB), har varit framträdande i sin roll som utvecklare. Bolaget initierades genom en resa i kommunen där olika företag besöktes och fick möjlighet att diskutera och påverka den strategiska inriktningen av ett näringslivsbolag. Sedan 90-talet har kommunerna i Nässjö och Jönköping finansierat en logistikprofessur för att stärka logistikämnet vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping. 13
Höglandsterminalen, Nässjö Figur 3. Höglandsterminalen. Källa: Holger Jonasson, Nässjö Näringsliv AB. Höglandsterminalen har etablerats i området Gamlarp. Terminalen underlättar kombitransporter mellan lastbil och tåg. Intresset för terminalen har varit stort, från såväl små, medelstora som stora företag. Terminalen sysselsätter idag ca 5-7 personer och ca 25-30 chaufförer genom lastbilsforsling till och från terminalen, till detta kommer flera personer som utför växling, etc. (Anders Wittskog, Höglandsterminalen). Invid kombiterminalen tillhandahåller Granen Logistik förutsättningar för 3:e och 4:e partslogistiktjänster genom etableringar av lagerlokaler lämpliga för distribution och med möjlighet för företag att hyra egen yta. Kombiterminalen i Nässjö gick tämligen snabbt att etablera och flera olika faktorer samverkade till det gynnsamma resultatet. Ortens långa historia av järnväg har, i kombination med läget invid stambanan, sannolikt bidragit till att många aktörer tidigt ställde sig positiva till etableringen. En nyckelfaktor för terminalens etablering har varit NNAB och deras engagemang och arbete. I detta sammanhang bör betydelsen av eldsjälar framhållas. Investeringen i den initiala fasen uppgick till ca 20-25 miljoner, varav ca hälften har finansierats genom EU-bidrag. Terminalen byggdes utan att någon avsiktsförklaring för driften hade skrivits på. Vid färdigställande hade ett samägt bolag för terminaldrift etablerats där åkeri-, entreprenad- och återvinningsföretaget Transab äger 50 % och Nässjö kommun 50 %. Den lika ägarfördelningen anses vara en styrka då den kräver engagemang och ömsesidigt beslutande för att driften ska fungera. Terminalen har sedan dess byggts ut och investeringen uppgår nu totalt till ca 45 miljoner kronor. Trafikverket har hittills inte bidragit med någon substantiell finansiering och anläggningen ägs av kommunen. Sammanfattningsvis står det klart att terminalen har haft en lyckosam utveckling och en snabb etableringsprocess. 14
Höglandsterminalen har regelbunden trafik till Göteborgs hamn (fem dagar i veckan) och Ruhrområdet i Tyskland (tre dagar i veckan). Under 2008 fanns två dagliga tågpendlar till och från Göteborgs hamn. SCT Rail som startade under senare delen av 2007 gick sedermera i konkurs varför volymerna på terminalen minskade kraftigt under 2009. Trafiken till och från Göteborgs hamn drivs numera av Green Cargo och trafiken till och från Ruhrområdet av det nederländska transportföretaget Van Dieren Maritime (www.vandierenmaritime.nl). Höglandsterminalen har en torrhamnsfunktionalitet gentemot Göteborgs hamn och är en del av Göteborgs hamns railportsystem. Förutom dagens trafik kommer CargoNet att flytta sin trafik från Ljungarumsterminalen i Jönköping och därmed förlägga stora delar av sin trafik till terminalen i Nässjö efter årsskiftet 2010/2011. Denna trafik väntas uppgå till ca fyra tåg per dag. Tabell 2. Volymutveckling på årsbasis för Höglandsterminalen (hanterade TEU). Källa: Anders Wittskog, Höglandsterminalen. 2007 2008 2009 2010 2011 prognos 25 000 35 000 20 000 30 000 80 000 Omsättningen för 2010 är ungefär 15 miljoner kronor på årsbasis med en stark prognostiserad tillväxt för 2011. Marknadsbearbetning sker i tät kontakt mellan terminalbolaget och Nässjö kommun och representanter från Nässjö Näringsliv AB (Anders Wittskog, Höglandsterminalen). Etableringar Jysk har sedan ett par år sitt nordiska lager i Nässjö. Verksamheten har skapat runt 80 nya direkta och ca 40 indirekta jobb i kommunen. Ett annat företag som har etablerat sig i Nässjö på grund av kombiterminalen är Rusta (eget stickspår). Företagets lager i kommunen sysselsätter omkring 70 personer. Bland de större transportörer som finns i området kan nämnas Transab och DSV. Andra stora logistiketableringar på Gamlarpområdet är Posten med en av sina tolv terminaler (eget stickspår), Tura Scandinavia, Telia och Nilfisk. Falköping Logistic Center Skaraborg Arbetet med att etablera en kombiterminal som ska hantera gods i Skaraborg har pågått sedan början av 2000. Falköpings kommun ingick i EU-projektet SustAccess som syftade till att öka användningen av miljövänliga transporter. Efter inledande diskussion och dialog med grannkommuner om lämpliga lägen för en kombiterminal tog utvecklingen fart 2006. Under 2006 genomfördes den första fasen då hårdgjorda ytor och två spår om ca 300 m anlades och avtal skrevs med en terminaloperatör. En sammanslutning av två åkerier/lasbilscentraler stod initialt för driften av terminalen (50 % AAbolagen och 50 % LBC Falköping). Förutom kombiterminalen fanns sedan tidigare en terminal för rundvirkeshantering som i huvudsak användes av Stora Enso. Både kombiterminalen med tillhörande byggnader och rundvirkesterminalen ägs av kommunen. Kombiterminalen består även av ett mindre arrenderat område i öster (ca 7 000 m 2 ) som gränsar till grannfastigheten (Västgöta Lagerterminal AB) vilken också är ägare till denna yta. Total yta för terminalen inklusive arrenderat område är ca 17 000 m 2. Förutom byggnaderna i figuren nedan har nuvarande terminaloperatör ISS Trafficare uppfört ett lagertält på det arrenderade området motsvarande ca 700 m 2. 15
Kombiterminal fas 1 (inkl. 4000m 2 kallager) Rundvirkesterminal Figur 4. Nuläge för Logistic Center Skaraborg. Källa: www.skaraborglogisticcenter.se. Kombiterminalen Den första trafiken från kombiterminalen gick till Göteborgs hamn och startades under mars 2007. Tåget avgick initialt tre gånger i veckan men trafiken ökades strax till fem gånger per vecka. Efter ägarbyte 2009 övertogs tågtransporten av Svensk Logistikpartner och strax därefter övergick terminaldriften via upphandling till ISS Trafficare då det tidigare terminalbolaget likviderats. Terminaldriften övergick till ISS Trafficare den 1 juli 2009 och terminalavtalet sträcker sig över två år med möjlighet till förlängning. Svensk Logistikpartner beslöt lägga ner sin pendel till Göteborgs hamn vid årsskiftet 2009/2010. Våren 2010 startade Green Cargo med en vagnsgrupp till Göteborgs hamn med fyra avgångar per vecka kopplat till existerande vagnslasttrafik. Förutom trafiken till Göteborgs hamn har Falköping länge varit en nod i Green Cargos vagnslastsystem med fyra avgångar per vecka. Varken representanter för terminaloperatör eller kommun framhåller konkurrens med närliggande kombiterminaler som något stort problem. Däremot framhålls att det pågår diskussioner i närliggande orter om ytterligare terminaletableringar. Skulle dessa realiseras finns en stor risk för ökad konkurrens och kannibalism mellan terminalerna, vilket kan leda till att effektiviteten och lönsamheten minskar då volymer ska fördelas på flera. I slutändan riskerar detta att minska tågtransporters konkurrenskraft. Förutom tågtransporter förfogar också terminalen över ca 4 000 m 2 kallager som i nuläget är uthyrt till olika företag varav några använder det traditionella vagnslastsystemet för transporter till och från sina lagerlokaler. När Stora Enso lämnar den mindre och äldre rundvirkesterminal som finns intill kombiterminalen övertas och utvecklas denna av kombiterminaloperatören ISS Trafficare AB. Trafiken på rundvirkesterminalen intill kombiterminalen väntas uppgå till ca tre tåg i veckan initialt efter överlämnandet. Under november 2010 står Stora Ensos nya terminal för rundvirke färdig. Stora Enso har för avsikt att transportera motsvarande åtta till tio heltåg i veckan från sin terminal. 16
Tabell 3. Volymutveckling på årsbasis för kombiterminalen i Falköping (hanterade TEU och antal tåg). Källa: Leif Bigsten, Falköpings kommun. 2007 2008 2009 2010 2011 prognos Kombiterminal TEU 4000 7000 11000 2000 >10000 Rundvirkesterminal ca 6-7 tåg/vecka ca 6-7 tåg/vecka ca 6-7 tåg/vecka ca 6-7 tåg/vecka ca 5-6 tåg/vecka Stora Ensos rundvirkesterminal 8-10 tåg/vecka På kombi- och rundvirkesterminalen arbetar idag ca 1-2 personer på respektive terminal. Stora Ensos nya terminal kommer att sysselsätta 5-10 personer. För service på truckar, lok och vagnar samt för växling kommer ca 2-3 personer att behövas, för forsling i anknytning till de olika terminalerna ca 10-15 chaufförer. Förutom sysselsättning relaterad till driften av terminalen har även bygget av terminalen med tillhörande infrastruktur genererat ca 20 arbetstillfällen under sex månader. (Bertil Svarén, Falköpings kommun; Leif Bigsten, Falköpings kommun). Kombiterminalen och rundvirkesterminalen omsätter i dagsläget ca 3-4 miljoner kronor årligen. Marknadsbearbetning sköts av terminaloperatörer men i samverkan med bl.a. utvecklingschefen på Falköpings kommun för att säkerställa att den är koordinerad (Leif Bigsten, Falköpings kommun). Etableringar Månsarpområdet som innefattar kombiterminalen och Stora Ensos nya rundvirkesterminal omfattar totalt en yta om ca 70 hektar. Området är tänkt som ett etableringsområde för logistik och industrirelaterade verksamheter. Stora Ensos terminal är i storleksklassen 35 000 40 000 m 2 i första fasen och 65 000-70 000 m 2 fullt utbyggd. I tillägg till Stora Ensos etablering pågår diskussioner med andra potentiella etableringar om totalt ca 40 000-50 000 m 2 lagerytor. Etableringsarbetet leds av kommunala tjänstemän i projektform och anses vara mycket långsiktigt. Området ägs av kommunen vilket framhävs som något positivt eftersom kommunen kan ansvara för helheten (terminaler och logistikpark) samtidigt som långsiktigheten säkras. 17
Stora Ensos rundvirkesterminal Kombiterminal fas 2 Ytor för kommande etableringar Befintlig kombiterminal och rundvirkesterminal Figur 5. Logistic Center Skaraborg, vision. Källa: www.skaraborglogisticcenter.se. I nuläget är tomtmarkspriset i området 45 kr/kvm. Kommunen kommer att genomföra en marknadsanpassning av tomtmarkspriset under 2011 baserat på gjorda investeringar i infrastruktur, m.m. och priset kommer troligen justeras till ca 100 kr/kvm (Leif Bigsten, Falköpings kommun). Sammantaget kan utvecklingsprocessen för kombiterminalen anses ha varit ganska krokig med byte av terminaloperatör och stora trafikförändringar. Utan starkt engagerade tjänstemän på kommunen hade terminalen med tillhörande logistikpark sannolikt inte kunnat etableras så snabbt och framgångsrikt. Trots mindre framgång för kombiterminalen än väntat på kort sikt visade det sig att arbetet med utformningen av området med tillhörande infrastruktur attraherade en annan typ av verksamhet, nämligen rundvirkeshantering för Stora Enso. Dessutom pågår flera diskussioner med potentiella etablerare för vilka just närheten till spårinfrastuktur och kombiterminal är mycket viktig. Etableringen av Stora Enso visar också på vikten av att planera för en genomtänkt infrastrukturlösning med effektiv tågproduktion för hela området där det finns flexibilitet och möjlighet för flera typer av terminaler och etableringar. 18
Källförteckningar Referenser A terminal that is definitely on the right track. Göteborgs hamn (2010) Inköp & Logistik (2010) Sveriges 20 bästa logistiklägen 2010 Inköp & Logistik (2005) Sveriges 20 bästa logistiklägen 2005 Klart vi ska ha en kombiterminal, SKL (2010) Intervjuer Mats Andersson, ISS Trafficare Bernt Arehäll, Affärsområdeschef, Eskilstuna Logistik Per Aronsson, Transab Tomas Arvidsson, Konsult, PGF Trans AB Henning Berggren, Marknadsansvarig PGF, Vaggerydsterminalen Leif Bigsten, Utvecklingschef, Falköpings kommun Bengt Dahlqvist, Vaggeryds kommun Tomas Frej, ISS Trafficare Stina Granberg, Planerings- och utvecklingschef, Nässjö kommun Claes Johansson, VD, Nässjö Näringsliv Holger Jonasson, Marknadsdirektör, Nässjö Näringsliv Mikael Jonsson, Näringslivsutvecklare, Eskilstuna kommun Johan Lindström, ISS Trafficare AB, Falköpings kombiterminal Peter Rostedt, PGF Trans AB Louise Skålberg, Vaggeryds kommun Bertil Svarén, Falköpings kommun Anders Wittskog, Höglandsterminalen Bo Wictorin, Analytiker näringslivsstatistik, Eskilstuna kommun Internet www.intelligentlogistik.se/logistiklagen.php www.logisticpark.se www.pgf.nu www.skaraborglogisticcenter.se www.vaggeryd.se www.vandierenmaritime.nl 19