MarknadsanalYZ. BioFuel Region AB. Potentiell marknadsutveckling för fordonsgas i regionerna Östersund, Sundsvall och Örnsköldsvik

Transkript

1 MarknadsanalYZ Potentiell marknadsutveckling för fordonsgas i regionerna Östersund, Sundsvall och Örnsköldsvik BioFuel Region AB 2013

2 2

3 3 FÖRORD Denna rapport är skriven av BioMil AB för att visa en översiktlig potentiell marknadsutveckling för fordonsgas för regionerna Östersund, Sundsvall och Örnsköldsvik. Inom arbetet har även energiförbrukningen inom transportsektorn i Västernorrlands och Jämtlands län undersöks och sammanställt i ett externt PM. Mycket av bakgrundsdata för bedömningen av utvecklingen baseras på uppgifter från Biogas Mellannorrlands rapport Marknadsbeskrivning. Ett tack riktas även till de personer inom Östersunds, Sundsvalls och Örnsköldsviks kommun som genom sitt engagemang och bra synpunkter bidragit till arbetet med rapporten. Martin Fransson

4 4 SAMMANFATTNING Rapporten är beställd av Biofuel Region för att visa en översiktlig potentiell marknadsutveckling för fordonsgas för regionerna Östersund, Sundsvall och Örnsköldsvik. Inga egna undersökningar eller intervjuer med marknadsaktörer har gjorts specifikt för denna rapport. Bedömningarna baseras istället främst på tidigare sammanställt PM, Energiförbrukningen inom transportsektorn för Västernorrland och Jämtlands län (Fransson, 2013) samt Biogas Mellannorrlands rapport Marknadsbeskrivning (Håkansson, 2013). Resultatet visar att marknaden för fordonsgas kan växa enligt figuren nedan. Utvecklingen är indikativ och är starkt beroende av politiska beslut, utbyggnad av infrastruktur, dieselpriser mm. Marknaden kan därför växa mycket snabbare och bli större, eller stanna av helt. Figur 1 Potentiell utveckling av fordonsgasmarknaden Varje region har även studerats för ett flertal olika fordonskategorier där personbilar och bussar utgör de största kundsegmenten vad gäller förväntad efterfrågan. I kategorin personbilar ingår även tjänstebilar inom offentlig sektor. Sammantaget så visar resultatet att det finns en potentiell marknad för fordonsgas i alla regioner. Totalt så beräknas det år 2030 kunna finnas ett behov av cirka 200 GWh fordonsgas per år. För att sätta siffran i ett sammanhang så motsvarar 200 GWh endast knappt 4 % av Västernorrland och Jämtlands läns nuvarande årliga behov av drivmedel.

5 5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING ÖSTERSUND PERSONBILAR TAXI LÄTTA LASTBILAR TUNGA LASTBILAR SOPBILAR BUSSAR SAMMANSTÄLLNING ÖSTERSUND SUNDSVALL PERSONBILAR TAXI LÄTTA LASTBILAR TUNGA LASTBILAR SOPBILAR BUSSAR SAMMANSTÄLLNING SUNDSVALL ÖRNSKÖLDSVIK PERSONBILAR TAXI LÄTTA LASTBILAR TUNGA LASTBILAR SOPBILAR BUSSAR SAMMANSTÄLLNING ÖRNSKÖLDSVIK SAMMANSTÄLLNING SLUTSATSER OCH KOMMENTARER REFERENSER UNDERLAGSMATERIAL PERSONLIGA KONTAKTER...21

6 6 1 INLEDNING Detta PM är beställt av Biogas Norr för att visa en översiktlig potentiell marknadsutveckling för fordonsgas för regionerna Östersund, Sundsvall och Örnsköldsvik enligt figuren nedan. Figur 2 Regionerna Östersund, Sundsvall och Örnsköldsvik Inga egna undersökningar eller intervjuer med marknadsaktörer har gjorts specifikt för denna rapport. Bedömningarna baseras istället främst på tidigare sammanställt PM, Energiförbrukningen inom transportsektorn för Västernorrland och Jämtlands län (Fransson, 2013) samt Biogas Mellannorrlands rapport Marknadsbeskrivning (Håkansson, 2013). Riksgenomsnittet för antalet gasfordon var år ,7 % av det totala antalet personbilar. Den kommun med högst andel gasfordon är Lunds kommun där 3 % av alla personbilar är gasfordon. Det län med högst andel gasfordon är Stockholms län där 1,5 % av alla personbilar är gasfordon. (SCB, 2011). 2 ÖSTERSUND Östersund är centralort i Östersunds kommun och residensstad i Jämtlands län. En mindre del av tätorten sträcker sig även över kommungränsen in i grannkommunen Krokom. Östersund är Sveriges 24:e största tätort med ca invånare.

7 7 I följande kapitel görs en bedömning av utvecklingen av efterfrågan av fordonsgas i regionen kring Östersund. 2.1 PERSONBILAR Det finns idag 202 gasbilar i Östersunds kommun (0,7 % av det totala antalet personbilar i kommunen) och 242 gasbilar i hela Jämtlands län (0,4 % av det totala antalet personbilar i länet). Personbilskategorin består av privata personbilar samt privata och offentliga tjänstebilar. I en tidigare inventering beställd av Biogas Mellannorrland så har följande bedömning av personbilskategorin gjorts (Håkansson M, 2013). Tabell 1: Personbilar i Östersund (Håkansson, 2013) GWh/år Privatbilister 1,2 1,6 2,9 Färdtjänst 1,1 2,1 2,1 Övriga kommunala fordon 0,6 0,9 0,9 Företag, ospec 0,5 0,6 1,0 Summa 3,4 5,2 6,9 1 I studien anges förbrukningen i Nm 3 /år vilket här räknats om till GWh där 1 Nm 3 = 9,7 kwh Som tabellen ovan visar så förväntas förbrukningen 2015 vara omkring 5,2 GWh/år för att år 2020 stiga till 6,9 GWh/år. Detta motsvarar omkring 450 respektive 590 gasfordon 1. Detta skulle då ge att antalet gasbilar i Östersunds kommun växer till 1,5 % respektive 2 % av det totala antalet personbilar i kommunen med antaganden att det totala antalet bilar inte förändras över tid. Det har i Håkanssons studie inte gjorts några analyser för hur marknaden utvecklas till 2030 men ett antagande som görs här är att antalet gasfordon inom personbilskategorin kan växa till 3 % av det totala antalet gasfordon i Jämtlands län vilket ger att behovet av fordonsgas skulle vara omkring 23,9 GWh/år. 2.2 TAXI Det finns idag 233 taxibilar i Jämtlands län och 59 stycken i Östersunds kommun. Det finns dessutom 63 taxibilar i Åre kommun och 31 i Strömsunds kommun. Totalt så beräknas dessa tre kommuners taxibilars behov av drivmedel till 7 GWh/år (Fransson, 2013). Dessa tre kommuner antas i denna rapport vara en del av regionen Östersund som illustreras i figur 1. Det finns i Biogas Mellannorrlands studie inga uppgifter kring hur taxi i Östersund skulle kunna konvertera sin fordonsflotta till gasfordon. Det görs dock ett antagande för Sundsvall att 30 % av taxibilarna i Sundsvall kan vara gasfordon till 2015 och 1 Med samma antagande som görs av Håkansson (2013) att en personbil förbrukar 1200 Nm 3 fordonsgas per år vilket motsvarar 0,01164 GWh/år.

8 8 75 % till 2020 (Håkansson, 2013). I denna studie kompletteras detta antagen att 90 % av fordonen skulle kunna vara gasdrivna till I tabellen nedan visas hur behovet av fordonsgas inom taxinäringen i Östersund, Åre och Strömsund skulle utvecklas enligt resonemanget ovan. Tabell 2: Taxis förväntade behov av fordonsgas inom regionen Östersund Taxi 0 2,1 5,3 6,3 2.3 LÄTTA LASTBILAR Kategorin lätta lastbilar utgörs främst av budbilar och lätta lastbilar inom åkerinäringen. Det finns idag lätta lastbilar registrerade i Jämtlands län varav finns registrerade i Östersunds kommun. Enligt tidigare rapport (Fransson, 2013) så motsvarar detta en årlig drivmedelsförbrukning på 99 respektive 34 GWh. I denna rapport så antas 0,5 % av alla lätta lastbilar i Östersunds kommun vara gasfordon 2015, 1 % 2020, och 3 % till Detta motsvarar ett behov av fordonsgas enligt tabellen nedan. Tabell 3: Lätta lastbilars förväntade behov av fordonsgas i Östersund Lätta lastbilar 0 0,2 0,3 1,0 2.4 TUNGA LASTBILAR Det finns idag 666 stycken tunga lastbilar registrerade i Östersund och 1763 i Jämtlands län. Detta motsvarar en drivmedelsförbrukning på omkring 120 respektive 317 GWh/år. Med samma antaganden som för lätta lastbilar, dvs 0,5, 1 resp 3 % så visas i tabellen nedan det förväntade behovet av fordonsgas för kategorin tunga lastbilar. Tabell 4: Förväntat behov av fordonsgas inom kategorin tunga lastbilar i Östersund Tunga lastbilar 0 0,6 1,2 3,6 2.5 SOPBILAR Det finns idag 7 sopbilar i Östersunds kommun varav 3 för tillfället drivs med fordonsgas och i tabellen nedan visas de förväntade behovet av fordonsgas (Håkansson, 2013).

9 9 Tabell 5: Förväntat behov av fordonsgas för kategorin sopbilar i Östersund (Håkansson, 2013) GWh/år Sopbilar 0,2 0,6 0,6 0,6 1 I studien anges förbrukningen i Nm 3 /år vilket räknats om till GWh där 1 Nm 3 = 9,7 kwh 2.6 BUSSAR Länstrafiken har totalt 150 bussar varav 30 utgörs av stadsbussar. Kategorin bussar består dels av stadsbussar i Östersund samt länstrafikens bussar. I tabellen nedan visas det förväntade behovet av fordonsgas enligt Håkanssons studie samt ett eget antagande för år Tabell 6: Förväntat behov av fordonsgas för kategorin bussar inom regionen Östersund (Håkansson, 2013) GWh/år Stadstrafiken 0 0 9,7 11,6 Länstrafiken 0 0 7,8 15,5 Summa ,5 27,1 1 I studien anges förbrukningen i Nm 3 /år vilket räknats om till GWh där 1 Nm 3 = 9,7 kwh 2 Det antas att 30 stadsbussar samt 40 bussar inom länstrafiken drivs med fordonsgas. 2.7 SAMMANSTÄLLNING ÖSTERSUND Nedan visas en sammanställande tabell för den potentiella utvecklingen av marknaden för fordonsgas i Östersund. Tabell 7: Förväntat behov av fordonsgas inom regionen Östersund Personbilar 3,4 5,9 6,2 23,9 Taxi 0,0 2,1 5,3 6,3 Lätta lastbilar 0,0 0,2 0,3 1,0 Tunga lastbilar 0,0 0,6 1,2 3,6 Sopbilar 0,2 0,6 0,6 0,6 Bussar 0,0 0,0 17,5 27,1 Totalt 3,6 9,4 31,1 62,5 Tabellen ovan visar illustreras med följande diagram med antagandet att utvecklingen mellan åren 2012, 2015, 2020 och 2030 är linjär för alla fordonskategorier.

10 10 Figur 3: Förväntat behov av fordonsgas inom regionen Östersund Figur 4: Fördelning av det förväntade behovet av fordonsgas i regionen Östersund för olika fordonskategorier 3 SUNDSVALL Sundsvall är centralorten i Sundsvalls kommun och Västernorrlands län. Orten är invånarmässigt Sveriges 21:a och Norrlands tredje största tätort, med ca invånare. Hela Sundsvalls kommun har en folkmängd på ca invånare. I följande kapitel görs en bedömning av utvecklingen av efterfrågan av fordonsgas i regionen kring Sundsvall. 3.1 PERSONBILAR Det finns idag 137 gasbilar i Sundsvall (0,3 % av alla personbilar i kommunen) och 211 gasbilar i hela Västernorrlands län (0,2 % av alla personbilar i länet).

11 11 Personbilskategorien består av privata personbilar samt privata och offentliga tjänstebilar. I en tidigare inventering beställd av Biogas Mellannorrland så har följande bedömning av personbilskategorin gjorts (Håkansson M, 2013). Tabell 8: Förväntat behov av fordonsgas för kategorin personbilar i Sundsvall (Håkansson, 2013) GWh/år Privatbilister 2,4 3,9 6,8 Övriga kommunala fordon 1,2 1,2 2,8 Upphandlade transporttjänster 0 3,1 6,2 Summa 3,6 8,2 15,8 1 I studien anges förbrukningen i Nm 3 /år vilket räknats om till GWh där 1 Nm 3 = 9,7 kwh Som tabellen ovan visar så förväntas förbrukningen 2015 vara omkring 8,2 GWh/år för att år 2020 stiga till 15,8 GWh/år. Detta motsvarar omkring 700 respektive gasfordon 2. Detta skulle motsvara att antalet gasbilar i Sundsvalls kommun växer till 1,5 % respektive 2,9 % av det totala antalet personbilar med antaganden att det totala antalet bilar inte förändras över tid. Det har i studien beställd av Biogas Mellannorrland inte gjorts några analyser för hur marknaden utvecklas till 2030 men ett antagande som görs i denna studie är att antalet gasfordon inom personbilskategorin kan växa till 3 % av det totala antalet gasfordon i Västernorrlands län vilket ger att behovet av fordonsgas skulle vara omkring 44,4 GWh/år. 3.2 TAXI Det finns idag 341 taxibilar i Västernorrlands län och 139 stycken i Sundsvalls kommun. Totalt så beräknas dessa taxibilars behov av drivmedel till 15 respektive 6 GWh/år 3 (Fransson, 2013). Det finns i Biogas Mellannorrlands studie uppgifter kring hur taxi i Sundsvall skulle kunna konvertera sin fordonsflotta till gasfordon. Det görs ett antagande att 30 % av taxibilarna i Sundsvall kan vara gasfordon till 2015 och 75 % till 2020 (Håkansson, 2013). I denna studie kompletteras detta antagen att 90 % av fordonen skulle kunna vara gasdrivna till I tabellen nedan visas hur behovet av fordonsgas inom taxinäringen i Sundsvall skulle utvecklas enligt resonemanget ovan. 2 Med samma antagande som görs av Håkansson (2013) att en personbil förbrukar 1200 Nm 3 fordonsgas per år vilket motsvarar 0,01164 GWh/år. 3 Till skillnad från Håkansson, 2013 så antas i denna studie ett något lägre drivmedelsbehov per taxibil.

12 12 Tabell 9 Taxis förväntade behov av fordonsgas i Sundsvall Taxi 0 2,8 7,0 8,4 3.3 LÄTTA LASTBILAR Kategorin lätta lastbilar utgörs främst av budbilar och lätta lastbilar inom åkerinäringen. Det finns idag lätta lastbilar registrerade i Västernorrland län varav finns registrerade i Sundsvalls kommun. Enligt tidigare rapport (Fransson, 2013) så motsvarar detta en årlig drivmedelsförbrukning på 129 respektive 44 GWh. I denna rapport så antas 0,5 % av alla lätta lastbilar i Sundsvalls kommun vara gasfordon 2015, 1 % 2020, och 3 % till Detta motsvarar ett behov av fordonsgas enligt tabellen nedan. Tabell 10: Lätta lastbilars förväntade behov av fordonsgas i Sundsvall Lätta lastbilar 0 0,2 0,4 1,3 3.4 TUNGA LASTBILAR Det finns idag tunga lastbilar registrerade i Sundsvall och i Västernorrlands län. Detta motsvarar en drivmedelsförbrukning på omkring 185 respektive 461 GWh/år. Med samma antaganden som för lätta lastbilar, dvs 0,5, 1 respektive 3 % så visas i tabellen nedan det förväntade behovet av fordonsgas för kategorin tunga lastbilar. Tabell 11: Förväntat behov av fordonsgas inom kategorin tunga lastbilar i Sundsvall Tunga lastbilar 0 0,9 1,9 5,6 3.5 SOPBILAR Antalet gasdrivna sopbilar förväntas öka från 3 till 7 i Sundsvall och i tabellen nedan visas de förväntade behovet av fordonsgas (Håkansson, 2013). Tabell 12: Förväntat behov av fordonsgas för kategorin sopbilar i Sundsvall (Håkansson, 2013) GWh/år Sopbilar 0,2 0,7 0,7 0,7 1 I studien anges förbrukningen i Nm 3 /år vilket räknats om till GWh där 1 Nm 3 = 9,7 kwh 3.6 BUSSAR Kategorin bussar består dels av stadsbussar i Sundsvall samt länstrafikens bussar. Det finns i Biogas Mellannorrlands studie inga uppgifter om länstrafiken utan studien berör endast stadstrafiken i Sundsvall. I studien så förväntas alla 50 stadsbussar som nu är i trafik bytas ut till gasbussar innan 2015 (Håkansson, 2013). Det

13 13 antagande som här görs för 2030 är att antalet gasdrivna stadsbussar inte kommer att öka efter Tabell 13: Förväntat behov av fordonsgas för kategorin bussar samt eget antagande för år (Håkansson, 2013) GWh/år Stadstrafiken 0 19,4 19,4 19,4 1 I studien anges förbrukningen i Nm 3 /år vilket räknats om till GWh där 1 Nm 3 = 9,7 kwh 3.7 SAMMANSTÄLLNING SUNDSVALL Nedan visas en sammanställande tabell för den förväntade utvecklingen av marknaden för fordonsgas kring Sundsvall. Tabell 14: Förväntat behov av fordonsgas inom regionen Sundsvall Personbilar 3,6 8,2 15,8 44,4 Taxi 0,0 2,8 7,0 8,4 Lätta lastbilar 0,0 0,2 0,4 1,3 Tunga lastbilar 0,0 0,9 1,9 5,6 Sopbilar 0,2 0,7 0,7 0,7 Bussar 0,0 19,4 19,4 19,4 Totalt 3,8 32,2 45,2 79,8 Tabellen illustreras med följande diagram med antagandet att utvecklingen mellan åren 2012, 2015, 2020 och 2030 är linjär för alla fordonskategorier.

14 14 Figur 5: Potentiell utveckling av fordonsgasmarknaden i Sundsvall Figur 6: Fördelningen av förväntat behov av fordonsgas mellan olika fordonskategorier i Sundsvall 4 ÖRNSKÖLDSVIK Örnsköldsvik är centralort i Örnsköldsviks kommun i Västernorrlands län. Orten har en befolkning på ca invånare. Hela Örnsköldsvik kommun har en folkmängd på ca invånare. I följande kapitel görs en bedömning av utvecklingen av efterfrågan av fordonsgas i regionen kring Sundsvall. 4.1 PERSONBILAR Det finns idag 12 gasbilar i Örnsköldsvik och dessa gasfordon utgör 0,04 % av alla personbilar i Örnsköldsvik kommun. Personbilskategorin består av privata personbilar samt privata och offentliga tjänstebilar. I Biogas Mellannorrlands studie (Håkansson, 2013) görs ej någon inventering eller bedömning av Örnsköldsvik.

15 15 Det antas i denna studie att antalet gasdrivna personbilar förväntas stiga till 0,5 % år 2015, 1 % 2020 och 3 % till 2030 vilket visas i tabellen nedan. Tabell 15: Förväntat behov av fordonsgas inom kategorin personbilar i Örnsköldsvik Personbilar 0 1,8 3,5 10,6 4.2 TAXI Det finns idag 341 taxibilar i Västernorrlands län och 62 stycken i Örnsköldsvik kommun. Totalt så beräknas dessa taxibilars behov av drivmedel till 15 respektive 3 GWh/år 4 (Fransson, 2013). Det finns i Biogas Mellannorrlands studie uppgifter kring hur taxi i Sundsvall skulle kunna konvertera sin fordonsflotta till gasfordon. Det görs ett antagande att 30 % av taxibilarna i Sundsvall kan vara gasfordon till 2015 och 75 % till 2020 (Håkansson, 2013). Dessa antaganden appliceras därför också för Örnsköldsvik och kompletteras med antagandet att 90 % av fordonen skulle kunna vara gasdrivna till Nedan visas hur behovet av fordonsgas inom taxinäringen i Örnsköldsvik skulle utvecklas enligt resonemanget ovan. Tabell 16: Taxis förväntade behov av fordonsgas i Örnsköldsvik Taxi 0 0,9 2,3 2,7 4.3 LÄTTA LASTBILAR Kategorin lätta lastbilar utgörs främst av budbilar och lätta lastbilar inom åkerinäringen. Det finns idag lätta lastbilar registrerade i Västernorrland län varav finns registrerade i Örnsköldsvik kommun. Enligt tidigare rapport (Fransson, 2013) så motsvarar detta en årlig drivmedelsförbrukning på 129 respektive 30 GWh. I denna rapport så antas 0,5 % av alla lätta lastbilar i Örnsköldsvik kommun vara gasfordon 2015, 1 % 2020, och 3 % till Detta motsvarar ett behov av fordonsgas enligt tabellen nedan. Tabell 17: Lätta lastbilars förväntade behov av fordonsgas i Örnsköldsvik Lätta lastbilar 0 0,2 0,3 0,9 4.4 TUNGA LASTBILAR Det finns idag 586 tunga lastbilar registrerade i Örnsköldsvik och i Västernorrlands län. Detta motsvarar en drivmedelsförbrukning på omkring 108 respektive 461 GWh/år. Med samma antaganden som för lätta lastbilar, dvs 0,5, 1 4 Till skillnad från Håkansson, 2013 så antas i denna studie ett något lägre drivmedelsbehov per taxibil.

16 16 respektive 3 % så visas i tabellen nedan det förväntade behovet av fordonsgas för kategorin tunga lastbilar. Tabell 18: Förväntat behov av fordonsgas inom kategorin tunga lastbilar i Örnsköldsvik Tunga lastbilar 0 0,5 1,1 3,2 4.5 SOPBILAR Örnsköldsvik kommun har ca innevånare vilket är nästan lika många som i Östersund (ca ). Det finns i dagsläget inga gasdrivna sopbilar men för framtiden görs samma antagande för sopbilar som tidigare har gjorts för Östersunds kommun, se kapitel 2.5 Tabell 19: Förväntat behov av fordonsgas för kategorin sopbilar i Örnsköldsvik Sopbilar 0 0,6 0,6 0,6 4.6 BUSSAR Kategorin bussar består endast av stadsbussar i Örnsköldsvik. På samma sätt som för kategorin sopbilar så har siffror från Östersund använts. Tabell 20: Förväntat behov av fordonsgas för kategorin bussar i Örnsköldsvik Stadstrafiken 0 0,0 9,7 11,6 4.7 SAMMANSTÄLLNING ÖRNSKÖLDSVIK Nedan visas en sammanställande tabell för den förväntade utvecklingen av marknaden för fordonsgas i Örnsköldsvik. Tabell 21: Förväntat behov av fordonsgas i Örnsköldsvik Personbilar 0,0 1,8 3,5 10,6 Taxi 0,0 0,9 2,3 2,7 Lätta lastbilar 0,0 0,2 0,3 0,9 Tunga lastbilar 0,0 0,5 1,1 3,2 Sopbilar 0,0 0,6 0,6 0,6 Bussar 0,0 0,0 9,7 11,6 Totalt 0,0 4,0 17,5 29,6 Tabellen illustreras med följande diagram med antagandet att utvecklingen mellan åren 2012, 2015, 2020 och 2030 är linjär för alla fordonskategorier.

17 17 Figur 7: Potentiell utveckling av fordonsgasmarknaden i Örnsköldsvik Figur 8: Fördelningen av förväntat behov av fordonsgas mellan olika fordonskategorier i Örnsköldsvik 5 SAMMANSTÄLLNING I tabellen och figurerna nedan visas det förväntade behovet av fordonsgas för de tre regionerna. Tabell 22: Förväntat behov av fordonsgas för Östersund, Sundsvall och Örnsköldsvik Östersund 3,6 9,4 31,1 62,5 Sundsvall 3,8 32,2 45,2 79,8 Örnsköldsvik 0,0 4,0 17,5 29,6 Totalt 7,4 45,6 93,8 171,9

18 18 Figur 9: Potentiell utveckling av fordonsgasmarknaden i Sundsvall, Östersund och Örnsköldsvik. Utvecklingen för de tre regionerna illustreras även med följande tre figurer. Figur 10: Potential för avsättning av fordonsgas år 2015

19 19 Figur 11: Potential för avsättning av fordonsgas år 2020 Figur 12: Potential för avsättning av fordonsgas år 2030

20 20 6 SLUTSATSER OCH KOMMENTARER Resultaten visar att det i Östersund, Sundsvall och Örnsköldsvik finns en potentiell marknad för att avsätta fordonsgas där stora kundsegment är bussar och personbilar. Resultatet visar att marknaden för fordonsgas kan växa enligt figuren 9. Utvecklingen är indikativ och är starkt beroende av politiska beslut, utbyggnad av infrastruktur, dieselpris mm. Marknaden kan därför växa mycket snabbare och bli större, eller stanna av helt. Totalt så beräknas behovet av fordonsgas år 2030 till omkring 170 GWh/år vilket endast är ca 3,6 % av det totala nuvarande drivmedelsbehovet på GWh/år (Fransson, 2013). Stadsbussar och sopbilar inom offentlig sektor är en bra kund för att få igång fordonsgasmarknaden och garantera avsättning av producerad biogas. Tjänstebilar och upphandlade transporttjänster inom offentlig sektor är även viktig i ett initialt skede för att komma igång och stimulera marknaden. Privatbilismen efterfrågan av fordonsgas har enligt erfarenheter från andra regioner i Sverige långsamt ökat men då privatbilismen drivs av andra incitament än offentlig sektor, där miljömålen bör stå i fokus så är det en betydligt osäkrare och svårbearbetad marknad. En av orsakerna till skillnaden mellan Sundsvall och de andra regionerna är deras förväntade omställning till gasbussar där 50 stycken bussar förväntas vara i trafik redan 2015 (Håkansson, 2013). Bussarnas efterfrågan skulle då motsvara omkring 60 % av det totala behovet av fordonsgas. Om byte av bussar inte realiseras så påverkar det resultatet mycket, speciellt på kort sikt. Dataunderlaget kan förfinas och för att få en större förståelse för den potentiella marknaden så bör antal och typ av fordon inom offentlig sektor samt lokala och regionala miljömål studeras närmare. Det är i en sådan studie även viktigt att även studera status på den befintliga fordonsparken och strategier för kommande upphandlingar av fordon och transporttjänster.

21 21 7 REFERENSER 7.1 UNDERLAGSMATERIAL Fransson M (2013). PM beställt av Biogas Norr. Energiförbrukning inom transportsektorn för Västernorrland och Jämtlands län. BioMil AB. Håkansson M (2013). PM beställt av Biogas Mellannorrland. Marknadsbeskrivning Utkast 4. Affärsutveckling AB. SCB (2011). Fordonsstatistik PERSONLIGA KONTAKTER Anna Säfvestad Albinsson, Projektledare Biogas Norr Jan Nyman, Örnsköldsvik kommun Marianne Dahlbäck, Örnsköldsvik kommun Folke Nyström, Nodansvarig Västernorrland Biogas Norr Sven Wadman, Jegrelius

22 22 Tack till! Medlemmar Härnösands kommun Norsjö kommun Piteå kommun Skellefteå kommun Storumans kommun Strömsunds kommun Sundsvalls kommun Umeå kommun Vännäs kommun Ånge kommun Örnsköldsviks kommun AGA Gas Alviksgården Biosling Centrala Buss Esam Forest Innovation Härnösands stift Kjellstedt Consulting LRF Norrbotten och Västerbotten Norrmejerier Processum Solander Science Park Sweco Swedavia/Umeå Airport Tyréns Samarbetspartners Finansiärer