Fordonsgas inom projektet Biogas Botnia - analys av potentiell marknadsutveckling för fordonsgas i Västerbotten, Västernorrland och Österbotten fram

Transkript

1 Fordonsgas inom projektet Biogas Botnia - analys av potentiell marknadsutveckling för fordonsgas i Västerbotten, Västernorrland och Österbotten fram till 2030

2 2 FÖRORD Biogas Botnia är ett projekt som ska utbyta erfarenheter kring biogas mellan norra Sverige och mellersta Finland. Nyckelord för projektet är kompetensutveckling, samverkan och förankring för att genom detta skapa en ökad produktion av fordonsgas, en effektivare användning och en stabil bransch med hög tillgänglighet. Projektet Biogas Botnia finansieras av Österbottens förbund, Botnia Atlantica, Ab Stormossen Oy och BioFuel Region. Projektgrupp Julia Pettersson, BioFuel Region, Projektledare Johan Saarela, Stormossen, Bitr projektledare Anna Albinsson Säfvestad, BioFuel Region Leif Åkers, Stormossen Observatörer Hans Beijar, Botnia Atlantica Jerker Johnson, Österbottens Förbund Styrgrupp Pekka Kujala, ABC- gruppen Robert Olander, Merinova Timo Martonen, Vasa Stad Jan Teir, Wasa Line Stefan Saario, Wärtsilä Veronica Lövgren, Kaj Johanssons Åkeri Johan Öhrnell, Sundsvall kommun Göran Danielsson, Åkeriföreningen Norr Denna rapport berör marknadspotentialen för fordonsgas och är en av de tre utredningar som genomförs inom ramen för projektet. Tillsammans ska de tre utredningarna besvara frågeställningar kring biogaspotentialen, marknaden för fordonsgas och de samhällsekonomiska effekterna av en ökad biogasproduktion och användning av fordonsgas. Denna studie och rapport är genomförd och skriven av Martin Fransson, Anders Hjort och Lena Wiklander från konsultbolaget BioMil AB. Slutligen riktas ett stort tack till alla de personer som genom sina synpunkter och engagemang bidragit till arbetet som föreligger den slutgiltiga rapporten. Projektledare, BioMil AB Martin Fransson

3 3 SAMMANFATTNING Denna rapport är beställd av Biogas Botnia för att visa en översiktlig potentiell marknadsutveckling för fordonsgas i Västernorrlands län, Västerbottens län samt Österbottens landskap. Denna rapport belyser i första hand transportsektorns drivmedelsbehov och marknadspotentialen för att avsätta fordonsgas som drivmedel. Resultatet visar att det nuvarande drivmedelsbehovet i Botniaregionen idag uppgår till omkring 6-7 TWh per år där personbilstransporter står för nästan 60 % av drivmedelsförbrukningen. Störst behov av drivmedel finns i Västerbotten som förbrukar omkring 2,2 TWh per år. Därefter kommer Västernorrland som förbrukar omkring 2 TWh drivmedel per år samt Österbotten med ett behov av ca 1,8 TWh drivmedel per år. Totalt såldes 12 GWh fordonsgas i Botniaregionen under 2012 varav 4 GWh i Västernorrland (Sundsvall) och 8 GWh i Västerbotten (Skellefteå). Det finns idag tre tankstationer för fordonsgas i regionen (en i Sundsvall och två i Skellefteå) och andelen gasfordon utgör 0,13 % av personbilarna i Botniaregionen. Vad gäller den förväntande utvecklingen av fordongasmarknaden i Botniaregionen kan den växa enligt figurerna nedan. Resultatet visar att det år 2030 kan finnas ett behov av omkring 550 GWh fordonsgas per år i Botniaregionen vilket skulle utgöra 10 % av det nuvarande drivmedelsbehovet. ()*+,-+..*'/+#)0'10'2)&3),4514'6'7)*,61&+56),+,' ()*+,-+..*'/+#)0'10'2)&3),4514'6'7)*,61&+56),+,' (!!" (!!" '!!" '!!" &!!" &!!",-./01.234"!"#$%&' %!!",-./01.234" :"!"#$%&' %!!" " 869:2";271<=;2." ;-610.:8..<2:=" >-?2";271<=;2." $!!" ; :" $!!" 82@=" A0.7B9<=;2." #!!" #!!"!" $!#$" $!#%" $!#&" $!#'" $!#(" $!#)" $!#*" $!#+" $!$!" $!$#" $!$$" $!$%" $!$&" $!$'" $!$(" $!$)" $!$*" $!$+" $!%!"!" $!#$" $!#%" $!#&" $!#'" $!#(" $!#)" $!#*" $!#+" $!$!" $!$#" $!$$" $!$%" $!$&" $!$'" $!$(" $!$)" $!$*" $!$+" $!%!" Resultatet är indikativt och är starkt beroende av politiska beslut, priser på fossila drivmedel, utbyggnad av infrastruktur mm. Marknaden kan därför förväntas växa snabbare och bli större än vad som här visas eller avstanna och förbli marginell i förhållande till andra drivmedel inom transportsektorn. Frågan är dock hur t.ex Sverige ska nå sina nationella mål om en fossiloberoende fordonsflotta till 2030 om inte fordonsgas förväntas utgöra en ansenlig andel av transportsektorns drivmedelsförbrukning? Utbyggnad av infrastruktur i form av tankställen för fordonsgas krävs för att utveckling ska ske. Redan 2020 kan det finnas ett behov av upp till trettio tankställen för fordonsgas i Botniaregionen. Sundsvall, Örnsköldsvik, Umeå, Skellefteå och Vasa är tätorterna där satsningar på uppbyggnad av marknad och infrastruktur i första hand bör ske. Det är på dessa orter det största drivmedelsbehovet finns och på några orter finns det redan en befintlig infrastruktur att utgå ifrån.

4 4 SUMMARY This report was commissioned by Biogas Botnia to show an overall potential market development for gas as vehicle fuel in Västernorrland, Västerbotten and Ostrobothnia. This report highlights the primary fuel demand of the transport sector and market potential to unseat gas as vehicle fuel. The result shows that the current fuel needs of Bothnia regions transport sector today is around 6-7 TWh per year where passenger transport accounts for almost 60 % of fuel consumption. The greatest need of fuel is in Västerbotten which consumes about 2.2 TWh per year. Next is Västernorrland consuming around 2 TWh of fuel per year and Ostrobothnia with a need for about 1.8 TWh of fuel per year. Totally 12 GWh of vehicle gas was sold in Botnia region in 2012, including 4 GWh in Västernorrland (Sundsvall) and 8 GWh in northern Sweden (Skellefteå). There are currently three filling stations for vehicle gas in the region (one in Sundsvall and two in Skellefteå), and the proportion of gas vehicles make up 0.13 % of the passenger cars in the Botnia region. The vehicle gas market of Bothnia region can be expected to grow according to the figures below. The results show that year 2030 it may be a need for about 550 GWh per year of vehicle gas in the Bothnia region, which would represent 10 % of the current fuel demand. *+,&-.&/)0&1'-0)+2)3&#45/&)26&/)4-),#&)7+,-4')(&84+-) *+,&-.&/)0&1'-0)2+()3&#45/&)6'7)4-),#&)8+,-4')(&64+-) (!!" (!!" '!!" '!!" &!!" &!!",-../-0",-../-0" "!"#$%&'() %!!" /7"!"#$%&'() %!!" 3-456"7.2890" :76;" :/;<7"7.2890" $!!" <-6" $!!" =4>/"?4.0" #!!" #!!"!" $!#$" $!#%" $!#&" $!#'" $!#(" $!#)" $!#*" $!#+" $!$!" $!$#" $!$$" $!$%" $!$&" $!$'" $!$(" $!$)" $!$*" $!$+" $!%!"!" $!#$" $!#%" $!#&" $!#'" $!#(" $!#)" $!#*" $!#+" $!$!" $!$#" $!$$" $!$%" $!$&" $!$'" $!$(" $!$)" $!$*" $!$+" $!%!" The result is indicative and is highly dependent on political decisions, prices of fossil fuels, infrastructure development etc. The market can be expected to grow faster and be stronger than shown here, or arrest and remain marginal compared to other transport fuels. The question is how for example Sweden will reach their national targets on a fossil- free vehicle fleet by 2030, unless the vehicle gas is expected to constitute a significant share of the transportation sector's fuels consumption? Development of the infrastructure of filling stations for vehicle gas is required for development to take place. Already in 2020, there may be a need for up to thirty vehicle gas filling stations in the Botnia region. It is in Sundsvall, Örnsköldsvik, Umeå, Skellefteå and Vasa's urban areas where investments in building market and infrastructure at first should take place. In these places the fuel needs are largest and in some of these places an existing infrastructure can be found to develop the branch further.

5 5 YHTEENVETO Biogas Botnia on tilannut tämän raportin, jossa on tarkoitus luoda yleiskuva ajoneuvokaasujen markkinoiden kehityksestä Västernorrlannin ja Västerbottenin lääneissä sekä pohjanmaan maakunnassa. Tämä raportti kuvaa kuljetussektorin polttoainetarvetta. Raportissa tarkastellaan myös markkinapotentiaalia vaihtoehdolle, jossa kaasua käytetään ajoneuvojen polttoaineena. Tulokset osoittavat, että Botnia- alueen nykyinen vuotuinen liikennepolttoaineen tarve on noin 6-7 TWh, josta henkilöautokuljetukset kattavat lähes 60 %. Suurin liikennepolttoaineen tarve on Västerbottenissa, jossa polttoainetta kulutetaan noin 2,2 TWh vuodessa. Västernorrlannissa polttoainetta kulutetaan noin 2 TWh, kun taas pohjanmaalla vuotuisen polttoaineen tarpeen on arvioitu olevan 1,8 TWh. Vuonna 2012 myytiin Botnia- alueella 12 GWh liikennepolttoainetta. Tästä myytiin 4 GWh Västernorrlannissa (Sundsvall) ja 8 GWh Västerbottenissa (Skellefteå). Alueella on kolme liikennepolttoaineen tankkauspistettä (Sundsvallissa ja kaksi Skellefteåssa) ja kaasuajoneuvojen osuus koko Botnia- alueen henkilöautoista on 0,13 %. Alla olevissa kuvaajissa on esitetty liikennepolttoainemarkkinoiden oletettu kehitys vuoteen 2030 mennessä. Tulokset osoittavat, että vuonna 2030 voi liikennepolttoaineen tarve Botnia- alueella olla noin 550 GWh. Tämä vastaa kymmentä prosenttia nykyisestä polttoaineen tarpeesta. (!!" (!!" '!!" '!!" &!!" &!!",-./-"!"#$%&'()* %!!",-./-"!"#$%&'()* %!!" 0.112" " :;" $!!" 6789:;41;;<-4=" $!!" < ;" 6789:;>1/:4" =->12" #!!" #!!"?.84"!" $!#$" $!#%" $!#&" $!#'" $!#(" $!#)" $!#*" $!#+" $!$!" $!$#" $!$$" $!$%" $!$&" $!$'" $!$(" $!$)" $!$*" $!$+" $!%!"!" $!#$" $!#%" $!#&" $!#'" $!#(" $!#)" $!#*" $!#+" $!$!" $!$#" $!$$" $!$%" $!$&" $!$'" $!$(" $!$)" $!$*" $!$+" $!%!" Tulos on suuntaa- antava ja vahvasti riippuvainen tehdyistä poliittisista päätöksistä, fossiilisen polttoaineen hinnasta sekä tarvittavan infrastruktuurin rakentamispäätöksistä jne. Markkinoiden voidaan näin myös olettaa kasvavan nopeammin ja laajemmaksi kuin mitä tämä tutkimus ennustaa. Kehitys voi myös pysähtyä ja jäädä pieneksi verrattuna toisiin kuljetussektorilla käytössä oleviin polttoaineisiin. Kysymys kuuluukin, miten esimerkiksi Ruotsi saavuttaa kansallisen tavoitteensa kuljetuskaluston fossiilittomuudesta vuoteen 2030 mennessä, jollei liikennekaasun oleteta kattavan varteenotettavaa määrää kuljetussektorin liikennepolttoaineen kulutuksesta? Ajoneuvokaasun käytön lisääntyminen ja kehittyminen vaatii tankkausasemien rakentamista eli infrastruktuurin laajentamista. Jo vuonna 2020 voi Botnia- alueella olla tarve kolmellekymmenelle ajoneuvokaasun tankkausasemalle. Taajamista Sundsvall, Örnsköldsvik, Umeå, Skellefteå ja Vaasa ovat paikkoja, joihin infrastruktuurin luominen sekä markkinointia olisi ensisijaisesti kohdistettava. Näistä taajamista löytyy suurin polttoainetarve ja joistakin taajamista löytyy jo infrastruktuuri laajentamisen lähtökohdaksi.

6 6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ORDLISTA INLEDNING BAKGRUND SYFTE OCH MÅL AVGRÄNSNINGAR METODIK STATISTIKENS TILLFÖRLITLIGHET NULÄGESBESKRIVNING - TRANSPORTSEKTORN SVERIGE OCH FINLAND BOTNIAREGIONEN VÄSTERBOTTEN VÄSTERNORRLAND ÖSTERBOTTENS LANDSKAP ÖVRIGA POTENTIELLA FÖRBRUKARE AV FORDONSGAS GEOGRAFISK FÖRDELNING BEDÖMD POTENTIELL MARKNADSUTVECKLING ANTAGANDEN VÄSTERBOTTEN VÄSTERNORRLAND ÖSTERBOTTEN SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS UTBYGGNAD AV TANKSTÄLLEN OCH INFRASTRUKTUR SLUTSATSER REFERENSER UNDERLAGSMATERIAL PERSONLIGA KONTAKTER BILAGA 1 FORDON... 28

7 7 1 ORDLISTA LNG LBG CNG CBG Biogas Metan Fordonsgas Botniaregionen Flytande naturgas (Liquefied Natural Gas) Flytande biogas (Liquefied BioGas) Komprimerad naturgas (compressed natural gas). Vanligtvis komprimeras gasen till omkring 250 bar och förvaras i gasflaskor. Komprimerad biogas (compressed biogas). Vanligtvis komprimeras gasen till omkring 250 bar och förvaras i gasflaskor. Ett gasformigt förnybar brännbar gas som bildas vid nedbrytning av organiskt material. Biogas består till största delen av metan. CH 4, en luktfri och färglös gas som är energibärare i biogas. Ibland används uttrycket biometan för att beskriva skillnaden mellan metan i biogas från metan från fossil metan i naturgas. Ett samlingsnamn på bränslen som används för gasdrivna fordon som drivs med gas under högt tryck. Kan vara biogas, naturgas eller en blandning av biogas och naturgas. Svensk standard för biogas som fordonsbränsle är SS I denna rapport avses Västerbottens län, Västernorrlands län och Österbottens landskap. 1 TWh = 1000 GWh, 1 GWh = 1000 MWh, 1 MWh = 1000 kwh

8 8 2 INLEDNING 2.1 BAKGRUND Denna rapport är beställd av Biogas Botnia för att visa en översiktlig potentiell marknadsutveckling för fordonsgas i Västernorrlands län, Västerbottens län samt Österbottens landskap. Inom respektive län/landskap har en uppdelning gjorts i mindre regioner, i huvudsak baserade på invånarantal i respektive kommun/kommungrupp. 2.2 SYFTE OCH MÅL Studien ska beräkna och analysera marknadspotentialen för användning av fordonsgas i Västerbottens län, Västernorrlands län och Österbottens landskap. Resultaten ska förutom att bidra med ny kunskap om dessa regioners marknadspotential för användningen av fordonsgas även knyta samman norra Sverige och mellersta Finland i en gemensam analys, vilket bidrar till att öka och underlätta samarbete och samverkan mellan länderna. Rapporten ska även kunna användas som ett underlag för tjänstemän och beslutsfattare för att kunna fatta långsiktiga och hållbara beslut kring biogasens roll i regionen. 2.3 AVGRÄNSNINGAR Denna rapport belyser i första hand transportsektorns drivmedelsbehov och marknadspotentialen för att avsätta fordonsgas som drivmedel. Biogas kan med fördel även användas för andra ändamål än transporter men dessa har här inte studerats närmare. Vad gäller personfordon så har denna kategori endast delats upp i personbilar respektive taxi. Sopbilar brukar i vissa sammanhang hanteras som en separat kategori, men i denna rapport hanteras dessa kvantitativt i kategorin tunga lastbilar. Det görs även ett mer kvalitativt resonemang kring sopbilar i vissa delar av rapporten. 2.4 METODIK Denna studie har genomförts i tre delar. Först har nuläget vad gäller transportsektorns energibehov och befintlig situation vad gäller fordonsgas undersökts. Dessa studier bygger till stor del på statistisk från t.ex. SCB och TraFi. I de fall SCB har mer detaljerad statistik än TraFi har antaganden gjorts för Finland baserat på att Sveriges och Finlands trafikfördelning förmodas likna varandra. Efter att nuläget har undersökts har bedömningar kring den potentiella utvecklingen vad gäller fordonsgas gjorts. Dessa antaganden tillsammans med underlag kring nuläget resulterar i kvantitativa resultat som visar det potentiella behovet av fordonsgas fram till och med Slutligen sammanfattas resultaten med en analys och diskussion kring vad som krävs för att realisera potentialen och vilka konsekvenser det medför. 2.5 STATISTIKENS TILLFÖRLITLIGHET Generellt gäller att kvalitetsbrister i underlaget riskerar att ge ett betydligt större genomslag för enskilda kommuner än för den länsvisa redovisningen. Läsaren bör vara medveten om att data som används från SCB och TraFi i första hand är tänkt att användas för att redovisa statistik på nationell nivå. Det bör också observeras att energiförbrukningen skiljer sig åt beroende på vilken grunddata som används. Då data från oljeleveranser (KOMOLJ2011 och Liisa2011) används så ger det en bra bild av hur mycket energi som levereras till transportsektorn och därigenom till största delen förbrukas i respektive län. Då energiförbrukningen inom transportsektorn beräknas genom att utgå från antal registrerade fordon och data kring körsträcka, drivmedelsförbrukning, etc. så ges endast en generell bild av hur mycket energi dessa registrerade fordon förbrukar. Det finns därför några saker som läsaren bör vara medveten om:

9 9 Andra fordon än de som listas, så som motorcyklar, båtar, fritidsmotorer, entreprenadmaskiner etc. ingår inte i denna statistik. Fordon registrerade i en kommun som användas i en annan kommun och omvänt ger upphov till missvisande resultat. Detta gäller speciellt kommuner med mycket genomfartstrafik.

10 10 3 NULÄGESBESKRIVNING - TRANSPORTSEKTORN I följande kapitel presenteras en översiktlig beskrivning av nuläget vad gäller transportsektorns energiförbrukning samt uppgifter kring antal gasdrivna fordon och tankställen för fordonsgas. Beräkningar kring energiförbrukningen avseende drivmedel inom transportsektorn presenteras både för respektive län/landskap inom Botniaregionen samt även uppdelat på kommunnivå. För närmare underlag kring beräkningarna hänvisas till Bilaga SVERIGE OCH FINLAND Den svenska och finländska transportsektorns energibehov uppgår idag till 92 TWh per år (Svenska transportsektorns energianvändning 2011) respektive 45 TWh per år (LIISA 2011). Totalt fanns det i slutet av 2012 i Sverige ca fordon som drevs på gas varav drygt 1800 var bussar, drygt 600 klassas som tunga fordon och resten var personbilar och lätta lastbilar (SCB, fordonsstatistik 2012). I Finland fanns det 1170 gasbilar (NGVA Europe). I Sverige är andelen gasdrivna personbilar omkring 0,8 % av den totala fordonsflottan men har på senaste tiden ökat. Under 2012 var andelen gasdrivna personbilar som nyregistrerades 1,8 % av den totala nybilsregistreringen. I Sverige fanns det i slutet av 2012, 138 publika tankställen för fordonsgas. Utöver dessa fanns vid samma tidpunkt ytterligare 57 icke publika tankställen varav 37 för bussar ( I Finland finns det idag 20 tankställen (NGVA Europe). Majoriteten av tankställen för fordonsgas är lokaliserade till södra delarna av Sverige och Finland. Den totala försäljningen av fordonsgas har i Sverige stadigt ökat vilket illustreras i Figur 1, nedan. Totalt såldes det under 2012 drygt 1400 GWh fordonsgas i Sverige och sedan 2001 har ökningen varit drygt 20 % per år. I Finland såldes 5 GWh under Ökningen i Finland har under samma period varit 9 % per år.

11 11 Figur 1 Fordonsgasutvecklingen i Sverige. (Källa och figur: Energigas Sverige) 3.2 BOTNIAREGIONEN Den sammanlagda energiförbrukningen inom transportsektorn för hela Botniaregionen är drygt 6 TWh per år vilket motsvarar 4,4 % av den svenska och finländska transportsektorns totala energiförbrukning. I Figur 2 nedan visas hur drivmedelsbehovet fördelas för olika fordonskategorier.

12 12!"#$%&'"(%)*('"$%+,"-./),)0%1)2'.+-+ 3'($-#")4-'$)$5+('(#0(+6+!7289"+ )#$ *+,-./0123,$ &#$ '(#$ %#$!"#$ 4563$ ,$ 8391$ 8:/;3$ ,$ <:--3,$ Figur 2 Fördelning av drivmedelsförbrukningen över olika fordonskategorier Beräkningarna visar att drivmedelsförbrukningen är ungefär samma i de olika länen/landskapet vilket visas i följande figur och tabell. %#!!" %!!!" $#!!"!"#$%&' $!!!" #!!" 45((/+" 65,7/"./()18./+" 6/98" :'2/"./()18./+" ;*+(-,18./+"!" &'()*+,-++./,0" &'()*+1-2*," 3()*+1-2*," Figur 3 Energiförbrukningen inom transportsektorn för respektive län fördelat på fordonskategori (GWh/år). Tabell 1 Energiförbrukningen inom transportsektorn för respektive län fördelat på fordonskategori (GWh/år). Län Personbilar Lätta lastbilar Taxi Tunga lastbilar Bussar Summa Västernorrlands län Västerbottens län Österbottens landskap Botniaregionen

13 13 Österbotten har ett något mindre energibehov inom transportsektorn, vilket till viss del förklaras av att Österbotten har en mindre befolkning än övriga län. Detta tydliggörs gällande antalet personbilar och denna kategori står för omkring 60 % av det totala energibehovet inom transportsektorn. Kategorin personbilar består i sin tur av privata personbilar och tjänstebilar (offentligt och privat ägda). Att regionerna har ett liknande drivmedelsbehov per capita visas i Figur 4 nedan. 6+,-.405-/! )*+,-.405-/! )*+,-./0..12/3!!"!!!!!!#!!!!!!$!!!!!!%!!!!!!&!!!!!!'(!!!!!!'#!!!!! )*+,-./0..12/3! )*+,-.405-/! 6+,-.405-/! 7.89:-3-1!;-.!<2;8,2!=>?@A! &B$!!!!! &BC!!!!! '(B'!!!!! D-.+0/4812.!;-.!<2;8,2! (BEC!!!!! (B$F!!!!! (BE$!!!!! Figur 4 Årligt drivmedelsbehov och antal personbilar per capita för de tre länen i Botniaregionen Det har även gjorts en avstämning för de beräknade resultaten med uppgifter om såld mängd drivmedel i respektive region. Vad gäller hela Botniaregionen överensstämmer de båda beräkningarna relativt väl med varandra. Den sålda volymen överstiger den beräknade med knappt 20 % vilket delvis kan förklaras av att de fordonen som utgör underlaget till beräkningarna som ligger till grund till Figur 5 och Tabell 2 inte innefattar alla typer av fordon så som traktorer, båtar, arbetsmaskiner, fritidsmotorer och motorcyklar. Till detta tillkommer felkällor såsom genomfartstrafik och att fordon används på andra orter än där de är registrerade. Tabell 2 Energiförbrukning inom transportsektorn fördelat på typ av drivmedel. KOMOLJ2011 för Västerbotten och Västernorrland samt Vägtrafikens bränsleförbrukning, LIISA2011 för Österbotten. Drivmedel, ospec. Motorbensin Dieselbränsle Etanol Fordonsgas Totalt Västernorrland Västerbotten Österbotten Botniaregionen

14 :4";/<:21/1" 8-./0627/1" +,-./0627/1" +,-./ "!" #"!!!" $"!!!" %"!!!" &"!!!" '"!!!" ("!!!" )"!!!" *"!!!" +,-./ " +,-./0627/1" 8-./0627/1" 92.1:4";/<:21/1" =>:33145" ''?" #A?" 9/0,>145" $"!%*""""" $"#'!""""" #"*$%""""" ("!##""""" =,35" %"#(%" $"'#A" #"&(&" )"#&(" Figur 5 Skillnad vad gäller transportsektorns energibehov (GWh/år) mellan data beräknat utifrån antal fordon gentemot uppgifter om volym såld drivmedel. 3.3 VÄSTERBOTTEN Västerbottens län består av 15 kommuner. De orter där den mesta volymen drivmedel förbrukas är Skellefteå och Umeå, som tillsammans förbrukar omkring 65 % av allt drivmedel i länet. Detta illustreras i Figur 6 nedan.

15 15 <C:22:=;:?"" 2ABC<:2:"" 70:?""?<:2:"" 9328:203,1"" /-.-;:1"" <-.<:2:"" <;-.701,"" 012?"",-.<6>"".-5:.;<=-.<"" 93,/:2,"" "",-./0123,4"" DEFGHIJKLMF" 2NOM"LMGPJKLMF" ;MQK" ;RISM"LMGPJKLMF" 5RGGMF"!" #!!" $!!" %!!" &!!" '!!" (!!" )!!" *!!" +!!"!"#$%&' Figur 6 Kommuner i Västerbottens län. Energiförbrukningen inom transportsektorn fördelat på fordonskategori. I Västerbottens län fanns vid årsskiftet 2012/2013 drygt 200 gasbilar varav 181 finns i Skellefteå och 21 i Umeå vilket motsvarar 0,16 % av länets alla personbilar SKELLEFTEÅ Den stora övervikten av gasbilar finns i Skellefteå vilket förklaras av de två befintliga tankstationerna för fordonsgas. Under 2012 tankades det från de två befintliga tankstationerna 7,8 GWh fordonsgas vilket är omkring 1 % av det totala energibehovet i kommunen. I Tabell 3 nedan så visas alla gasdrivna fordon i kommunen och deras förbrukning av fordonsgas under Tabell 3 Antal gasdrivna fordon och volym såld fordonsgas i Skellefteå Tankstationer Personbilar Sopbilar på gas Bussar på gas Antal Förbrukning (GWh/år) 7,8 1,5 1,5 4,8 Det finns idag drygt bilar och drygt 80 taxibilar i Skellefteå kommun. Om 10 % av personbilarna respektive 100 % av taxibilarna skulle drivas med fordonsgas motsvarar det omkring 3700 gasdrivna personfordon i kommunen med ett sammanlagt drivmedelsbehov på omkring 40 GWh per år. Om det till detta läggs till 5 GWh per år för busstrafiken och ytterligare 5 GWh för tunga transporter så skulle det totalt motsvara omkring 50 GWh per år.

16 UMEÅ KOMMUN Det finns idag 21 gasdrivna personbilar i registrerade i Umeå. Det finns totalt omkring personbilar och närmare 190 taxibilar i Umeå kommun. Om 10 % av personbilarna respektive 100 % av taxibilarna skulle drivas med fordonsgas motsvarar det nästan 5200 gasdrivna personfordon i kommunen med ett sammanlagt drivmedelsbehov på omkring 50 GWh per år. I Umeå pågår projektet GasKlart som bland annat syftar till att uppföra en tankstation i anslutning till Umeå flygplats. Tanken är att i ett första skede importera fordonsgas från andra närliggande regioner innan en lokal produktion av biogas har kommit igång. Målsättningen är att tankstationen ska vara i drift innan För närvarande finns det inga planer på att börja använda gasbussar i Umeå. Istället pågår för tillfället tester med elbussar. Swedavia har genomfört försök med gasdrivna fordon för snöröjning på flygplatsen i Umeå och Swedavia räknar med att inom en snar framtid påbörja driften av fordonen. 3.4 VÄSTERNORRLAND Västernorrlands län består av sju kommuner. De orter där den mesta volymen drivmedel förbrukas är de större tätorterna Örnsköldsvik och Sundsvall som tillsammans förbrukar omkring 60 % av allt drivmedel i länet vilket illustreras i Figur 7 nedan. 63-7=6<97;1="" 7?<</>0/,"" =382>?37"" 7:-97;8<<"" "" <JKI"HICLFGHIB" 0IMG" 0NEOI"HICLFGHIB" PNCCIB"!" #!!" $!!" %!!" &!!" '!!" (!!" )!!" *!!" +!!"!"#$%&' Figur 7 Kommuner i Västernorrland. Energiförbrukningen inom transportsektorn fördelat på fordonskategori. I Västernorrland finns idag en tankstation för fordonsgas, vilken är lokaliserad i Sundsvall. Tankstationen invigdes under såldes drygt 3,9 GWh fordonsgas i Västernorrland vilket motsvarar knappt 0,5 % av det totala energibehovet i kommunen. I Västernorrlands län fanns vid årsskiftet 2012/ gasbilar, vilket motsvarar 0,2 % av alla personbilar i länet. Andelen gasbilar i en region är mycket starkt knuten till om det finns en gastankstation i området. I Sundsvall och Kramfors, där det finns en relativ närhet till möjligheten att tanka gas finns drygt 0,3 % gasbilar av det totala antalet personbilar, medan det i andra delar av länet finns mindre än 0,1 % gasbilar. I Västernorrland har nyligen en upphandling om busstrafik avslutats vilket har avgjort vilka aktörer som ska ansvara för kollektivtrafiken de närmaste 10 åren. De stora aktörerna blir nu Mittbuss AB (främst Ångermanland men även delar av Sundsvall) samt Nobina, fd Swebus (Sundsvall och Härnösand). Vem som ska ansvara för kollektivtrafiken i

17 17 Örnsköldsvik tätort är i skrivande stund ej avgjort. I upphandlingen fanns inga krav på gasdrift, men däremot på låg energiförbrukning. Det kommer att pågå försök med eldrivna bussar under perioden SUNDSVALL Sundsvall är centralorten i Sundsvalls kommun och Västernorrlands län. Orten är Norrlands tredje största tätort och har ca invånare. Hela Sundsvalls Kommun har en folkmängd på ca invånare. Enligt en tidigare rapport (BioFuel Region, 2013) har en bedömning gjorts vad gäller marknadsutvecklingen för fordonsgas i Sundsvall. Dock så har det sedan den tidigare utredningen gjordes, avgjorts att det inom den närmaste tiden inte kommer att bli några gasdrivna bussar i tätortstrafiken vilket kraftigt påverkar utvecklingen. I Sundsvall finns idag 160 gasdrivna personbilar samt 3 gasdrivna sopbilar, som förväntas öka till 7 stycken ÖRNSKÖLDSVIK Västernorrlands andra stora ort är Örnsköldsvik där hela kommunen har ca invånare. Det finns idag 12 gasbilar i Örnsköldsviks kommun (0,04% av alla personbilar i kommunen). I Örnsköldsvik finns 15 stadsbussar och ett antal regionbussar men i dagsläget är inga av dessa gasdrivna. 3.5 ÖSTERBOTTENS LANDSKAP Österbottens landskap består av 15 kommuner. De orter där den mesta volymen drivmedel förbrukas är Vasa/Korsholm som tillsammans står för ca 40 % av Österbottens totala drivmedelsförbrukning vilket visas i Figur 8 nedan. =0,>" =/)/" 1+-/,746+" </-.6)*/5" ;454,)0,4" 12,;4)" -.,)8.79" 9/7/:" 7/,)9." 7/3847/" -,.1.6+" -,3)*314)*/5" -.,)12)" -/)-0" )*+,-+,." ;?@ABCDEFG@" 7HIG"FGAJDEFG@" *GKE" *LCMG"FGAJDEFG@" 6LAAG@"!" #!!" $!!" %!!" &!!" '!!" (!!"!"#$%&' Figur 8 Kommuner i Österbotten. Energiförbrukningen inom transportsektorn fördelat på fordonskategori I Österbotten finns för närvarande inga gasdrivna fordon eller tankstationer för fordonsgas. De 20 tankstationer som finns i Finland är idag belägna i södra och sydöstra delen av landet.

18 18 Däremot finns det långtgående planer på att bygga en tankstation för fordonsgas i Jeppo som ligger cirka 15 km ifrån Nykarleby. Det finns även planer att på sikt bygga en gastankstation i anslutning till den befintliga biogasanläggningen på Stormossen men inga investeringsbeslut har ännu tagits. 3.6 ÖVRIGA POTENTIELLA FÖRBRUKARE AV FORDONSGAS FÄRJETRAFIK MELLAN VASA OCH UMEÅ Färjelinjen Wasaline går mellan Umeå och Vasa och gör två turer per dag. Bränsleförbrukningen för befintlig färja uppskattas till 6200 ton heavyfuel180 (tjockolja) samt 1800 m³ diesel per år. Denna volym drivmedel motsvarar ca 82 GWh drivmedel. Under sommaren 2013 har EU- stöd blivit beviljat avseende projektet The Kvarken Multimodal Link som avser göra en uppgradering av transportlänken mellan Sverige och Finland. Projektet inkluderar ett komplett transportsystem för gods och passagerare och är utvecklat av de bägge kommunerna Umeå och Vasa. Uppgraderingen av transportlänken görs genom att man tar fram ett nytt transportkoncept, inkluderande infrastruktur för anslutningar med järnväg och väg, och en ny färja för överfarten Umeå Vasa. En ny färja kommer därför att designas efter de behov och krav som ställs av brukarna och regionen. Idag planeras färjan använda LNG/LBG som bränsle. Att öka godsvolymen och passagerarantalet, samt att få en ekonomiskt långsiktigt hållbar förbindelse är den huvudsakliga målsättningen. Projektstart med EU- finansiering planeras till 2013 och löper till slutet av Det antas i denna rapport att färjetrafiken i framtiden kommer att ha ett likvärdigt behov av fordonsgas, dvs 80 GWh per år och att en omställning till LNG/LBG kan ske först INDUSTRIKUNDER Det finns även industrikunder som använder fordonsgas. Ett exempel är Wärtsilä som använder LNG/LBG i sin industriprocess i Vasa. Andra exempel är Jeppo Biogas AB som ska leverera gas i pipeline till Mirka AB och via flak transportera gas till Snellman AB i Jakobstad. Denna studie har inte närmare utrett vilket behov som finns inom industrin vad gäller energigas då studien i första hand har begränsats till transportsektorn. 3.7 GEOGRAFISK FÖRDELNING I kartbilden nedan visas hur drivmedelsbehovet fördelas mellan alla kommuner inom Botniaregionen.

19 Figur 9 Geografisk fördelning av drivmedelsbehovet över Botniaregionen 19

20 20 4 BEDÖMD POTENTIELL MARKNADSUTVECKLING I följande kapitel görs en bedömning av hur utvecklingen för fordonsgas kan se ut inom Botniaregionen inom de närmaste 17 åren, till och med ANTAGANDEN I Tabell 4 och Tabell 5 visas vilka antaganden som har gjorts för respektive fordonskategori kring hur stor andel av antal fordon per kategori som kan tänkas utgöras av gasdrivna fordon. Då förutsättningarna för gasdrivna fordon och då i synnerhet befintlig infrastruktur, ser olika ut i Finland respektive Sverige så har olika antaganden gjorts för respektive land. Tabell 4 Antagna procentsatser för andel gasdrivna fordon per fordonskategori under åren 2015, 2020 respektive 2030 för Västerbotten och Västernorrland. Personbilar* Taxi** Lätta lastbilar* Tunga lastbilar*** Bussar** ,5 % 5 % 0,5 % 0,5 % 5 % % 75 % 1 % 1 % 25 % % 90 % 8 % 2 % 50 % * Årlig ökning med 20 % per år från antagandet för 2015 ** Linjär tillväxt enligt antagande ***Årlig ökning med 10 % per år från antagandet för 2015 Tabell 5 Antagna procentsatser för andel gasdrivna fordon per fordonskategori under åren 2015, 2020 respektive 2030 för Österbotten. Personbilar* Taxi** Lätta lastbilar* Tunga lastbilar*** Bussar** ,25 % 5 % 0,25 % 0,25 % 5 % ,6 % 25 % 1 % 0,4 % 25 % * Årlig ökning med 20 % per år från antagandet för 2015 ** Linjär tillväxt enligt antagande ***Årlig ökning med 10 % per år från antagandet för % 90 % 4 % 1 % 50 % Som tabellerna ovan visar har det för personbilar, lätta lastbilar och tunga lastbilar antagits en årlig ökning med 20 % respektive 10 % från En ökning på 20 % motsvarar hur försäljningssiffrorna för fordonsgas har sett ut i Sverige de senaste 15 åren vilket har visats tidigare i Figur 1. För taxi och busstrafiken så har en linjär tillväxt antagits. T.ex. så behövs det med dessa antaganden bytas ut ca 25 taxibilar per år i Botnia regionen fram till 2015 och sedan 150 per år fram till Vad gäller bussar så behövs omkring 10 bussar per år bytas ut mot gasbussar till och med VÄSTERBOTTEN I Figur 10 nedan illustreras det potentiella behovet av fordonsgas i Västerbotten.

21 21 ()*+,-+..'/0&1,0234*5+61.7,8'9:&'9)&2),3803'7';<3*+&=)>+,' #!!" '&!" '%!" '$!" '#!"!"#$%&' '!!" &!" %!" $!",-../0" 1-23/"4/.5674/0" 89:/"4/.5674/0" 1/;7" <=0.>2674/0" #!"!" #!'#" #!'(" #!'$" #!')" #!'%" #!'*" #!'&" #!'+" #!#!" #!#'" #!##" #!#(" #!#$" #!#)" #!#%" #!#*" #!#&" #!#+" #!(!" Figur 10 Potentiell utveckling av marknaden för fordonsgas i Västerbotten. Som figuren visar så förväntas det totala behovet av fordonsgas i Västerbotten öka till omkring 60 GWh per år till 2020 och närmare 190 GWh per år till Om det antas att den geografiska fördelningen av drivmedelsbehovet inte drastiskt kommer att förändras i framtiden så kommer behovet av fordonsgas i stort sett uteslutande finnas i Skellefteå och Umeå. 4.3 VÄSTERNORRLAND I Figur 11 nedan, visas en sammanställande figur för den potentiella utvecklingen av marknaden för fordonsgas i Västernorrland.

22 22 #!!" ()*+,-+..'/0&1,0234*5+61.7,8'9:&'9)&2),3803'7';<3*+&,)&&.0,2' '&!" '%!" '$!" '#!"!"#$%&' '!!" &!" %!" $!",-../0" 1-23/"4/.5674/0" 89:/"4/.5674/0" 1/;7" <=0.>2674/0" #!"!" #!'#" #!'(" #!'$" #!')" #!'%" #!'*" #!'&" #!'+" #!#!" #!#'" #!##" #!#(" #!#$" #!#)" #!#%" #!#*" #!#&" #!#+" #!(!" Figur 11 Potentiell utveckling av marknaden för fordonsgas i Västernorrland. Figuren visar att det förväntade totala behovet av fordonsgas i Västernorrland potentiellt kan öka till drygt 50 GWh per år 2020 och närmare 180 GWh per år till Förbrukningen av drivmedel i Västernorrland domineras idag av kommunerna Sundsvall och Örnsköldsvik. 4.4 ÖSTERBOTTEN I Figur 12 nedan visas hur marknaden för fordonsgas potentiellt kan utvecklas i Österbotten.

23 23 ()*+,-+..'/0&1,0234*5+61.7,8'9:&'9)&2),3803'7';3*+&<)=+,' #!!" '&!" '%!" '$!" '#!"!"#$%&' '!!" &!" %!" $!",-../0" 1-23/"4/.5674/0" 89:/"4/.5674/0" 1/;7" <=0.>2674/0" #!"!" #!'#" #!'(" #!'$" #!')" #!'%" #!'*" #!'&" #!'+" #!#!" #!#'" #!##" #!#(" #!#$" #!#)" #!#%" #!#*" #!#&" #!#+" #!(!" Figur 12 Potentiell utveckling av marknaden för fordonsgas i Österbotten. Figuren visar att det förväntade totala behovet av fordonsgas i Österbotten potentiellt kan öka till knappt 40 GWh per år 2020 och närmare 100 GWh per år till Det har tidigare visats (Figur 8) att av det nuvarande behovet av drivmedel domineras av regionerna Vasa och Korsholm som tillsammans står för omkring 40 % av drivmedelsbehovet i Österbotten.

24 24 5 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS Nedan visas figurer över hur behovet av fordonsgas potentiellt kan utvecklas inom Botniaregionen. (!!" ()*+,-+..*'/+#)0'10'2)&3),4514'6'7)*,61&+56),+,' '!!" &!!"!"#$%&' %!!" $!!",-./01.234" :" ;-610.:8..<2:=" ; :" #!!"!" $!#$" $!#%" $!#&" $!#'" $!#(" $!#)" $!#*" $!#+" $!$!" $!$#" $!$$" $!$%" $!$&" $!$'" $!$(" $!$)" $!$*" $!$+" $!%!" Figur 13 Potentiell marknadsutveckling för fordonsgas, länsvis fördelning. (!!" ()*+,-+..*'/+#)0'10'2)&3),4514'6'7)*,61&+56),+,' '!!" &!!"!"#$%&' %!!" $!!" #!!",-./01.234" " 869:2";271<=;2." >-?2";271<=;2." 82@=" A0.7B9<=;2."!" $!#$" $!#%" $!#&" $!#'" $!#(" $!#)" $!#*" $!#+" $!$!" $!$#" $!$$" $!$%" $!$&" $!$'" $!$(" $!$)" $!$*" $!$+" $!%!" Figur 14 Potentiell marknadsutveckling, fördelning efter fordonskategori. Som figurerna visar så kan behovet av fordonsgas vara omkring 40 GWh per år 2015 för att öka till 550 GWh per Ett kraftigt steg görs om färjetrafiken ställs om till att använda fordonsgas som drivmedel vilket tydligt illustreras i figurerna. Som figur 13 visar förväntas behovet av fordonsgas vara betydligt större i Västerbotten och Västernorrland år 2030 vilket inte bara beror på en större befolkning. Den stora skillnaden mellan Sverige och Finland förväntas istället ligga i

25 25 att antalet gasbilar inom personbilssektorn har hunnit öka betydligt mer än i Finland då Sverige redan idag har ett något mer utvecklad infrastruktur vad gäller tankstationer. Som Figur 10, Figur 11 och Figur 12 visar så utgör personbilar drygt 50 % av marknaden 2030 i Västerbotten och Västernorrland medan den i Österbotten endast utgör en tredjedel. 550 GWh per år är knappt 10 % av det totala drivmedelsbehovet i Botnia regionen och hur övriga 90 % fossila drivmedel ska ersättas är något som många arbetar intensivt med att undersöka. I Sverige finns mål om en fossiloberoende fordonsflotta 2030 och klimatneutrala transporter 2050 och en studie som nyligen undersökt hur stora mängder biodrivmedel som kan produceras är rapporten Utsikter för förnybara drivmedel i Sverige (IVL 2013). I rapporten förväntas den årliga produktionen 2030 av biogas från rötning och förgasning till omkring 9-3 TWh per år. Detta motsvarar 0,94-0,31 MWh per innevånare vilket förenklat ger att mellan GWh drivmedel per år kan produceras i Botnia regionen. 5.1 UTBYGGNAD AV TANKSTÄLLEN OCH INFRASTRUKTUR Enligt en rapport framtagen för Region Skåne under 2013 (Strategi för etablering av gastankställen i Skåne) görs ett mycket förenklat antagande att det krävs ca 500 fordon per tankställe för att det ska vara lönsamt. Det antas vidare att 500 fordon förbrukar strax under 5 GWh per år. Det måste beaktas att 500 bilar för en tankstation är mycket förenklad modell och huruvida en tankstation är lönsam eller inte beror på de faktiska kostnaderna, specifika vinstmarginaler på såld fordonsgas samt vilken typ av fordon som använder tankstationen. Om ovanstående förenklade modell används finns det en marknad för 4 tankställen i Västerbotten, 4 tankställen i Västernorrland samt 2 i Österbotten år Till år 2020 skulle det finnas möjlighet för en marknad i storleksordningen 12 tankstationer i Västerbotten, 11 i Västernorrland och 8 i Österbotten. Det är viktigt att infrastrukturen finns på plats i tillräcklig utsträckning för att en tillväxt av marknaden ska kunna ske. En utveckling av marknaden för fordonsgas handlar till stor del att bygga upp en marknad för gasfordon och att etablera ett allt mer finmaskigt nät av tankställen för gas. Kunderna bör delas in i kategorier som identifierar olika önskemål och behov som behandlas olika t ex taxi, bussbolag, företag med egna fordonsflottor, företag med tjänstebilar och budbilar. Tillgång till LNG är en viktig förutsättning för uppbyggnaden av biogasmarknaden i de regioner där inget gasnät finns. LNG behövs som backup för att kunna säkerställa fordonsgasleveranser. Ett beslut att bygga en färja som drivs med LNG kan bidra positivt till en snabbare utbyggnad av fordonsgas.

26 26 6 SLUTSATSER Det totala behovet av drivmedel är mellan 6-7 TWh per år i Botnia regionen. En betydande majoritet av behovet återfinns i tätortskommunerna Skellefteå, Umeå, Örnsköldsvik, Sundsvall och Vasa. Behovet av fordonsgas kan förväntas öka till omkring 550 GWh per år i Botniaregionen. Detta motsvarar knappt 10 % av det totala drivmedelsbehovet inom transportsektorn och hur övriga 90 % av de fossila drivmedlen ska ersättas är en stor utmaning. Marknaden för fordonsgas förväntas växa snabbare på svenska sidan på grund av befintlig infrastruktur och att användningen av gasfordon redan nu är mer utbredd i Sverige än i Finland. Utbyggnad av infrastruktur i form av tankställen för fordonsgas krävs för att utveckling ska ske. Redan 2020 förväntas det finnas ett behov av upp till trettio tankställen för fordonsgas i Botniaregionen. Sundsvall, Örnsköldsvik, Umeå, Skellefteå och Vasa är tätorterna var satsningar på uppbyggnad av marknad och infrastruktur i första hand bör ske. Det är på dessa orter det största drivmedelsbehovet finns och på några orter finns det redan en befintlig infrastruktur att utgå ifrån. Flytande fordonsgas i form av LBG/LNG kommer troligtvis bli viktig för att dels bygga upp marknaden men även för att tillgodose sjöfarten och fjärrtransporternas behov av fordonsgas.

27 27 7 REFERENSER 7.1 UNDERLAGSMATERIAL BioFuel Region (2013). MarknadsanalYZ, Potentiell marknadsutveckling i regionerna Östersund, Sundsvall och Örnsköldsvik. BioFuel Region (2013). Marknadspotentialstudie för fordonsgas inom AC/BD län. Region Skåne (2013). Strategi för etablering av gastankställen i Skåne. (LIISA 2011) Statens Energimyndighet, Transportsektorns Energianvändning 2011, ES 2012: fordonsgas i siffror fordonsstatistik samt leveranser av fordonsgas TraFi. Fordonsstatistik för Finland KOMOLJ2011, EN 13, Oljeleveranser - Kommunvis redovisning 2011 Svenska Petroleuminstitutet, statistik över försäljningsställen 7.2 PERSONLIGA KONTAKTER Anders Möller, taxiägare i Korsholm Rauno Matintupa, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Lars- Olof Marklund, Skelleftebuss Christian Linder, Skelleftebuss Stefan Veljesjö, Din Tur Peter Ståhlberg, Wasaline Mattias Lindström, Projektledare Kvarkenlink

28 28 BILAGA 1 FORDON Figur 15 Antal registrerade fordon per kommun och fordonskategorier år 2012/2013 från SCB och TraFi. Då statistik inte funnits tillgänglig för hur många taxibilar som finns i Österbotten har taxitätheten förmodats lika stor per personbilstäthet som i Sverige, dvs 0,3 % av alla personbilar är taxibilar. Figur 16 Medeltal årlig körsträcka och drivmedelsförbrukning Figur 17 Energiinnehåll för olika drivmedel!"#$%&'()*# )+,,*-)*$,'()*#,.&/*-0%#1%& '.$$*#,*2(!"#$% &%'() *(+,(+ *,) -./0!% *%1*2 +)',2* (*,+ 340"567"8%,,%*12 *)*,1*,1 (( 69"86:7;;% 1+%&** 1%&11,%<&),21,1< =07/>?06%,<%'(*,%2(, 2,* *) 1( 6?;;$>-$!%,,%'&+,%&(' 2)2,+ (( 50"6=5;86:.=% (<%1*, (%<'1 &)& 1* '& 3+$,"#&%##)*&1$-)+& :-; < :8; :7< "?08/7;."#% (%)*& 11& '*,' 21< &',< ' :."8$;"% (%<11 1', )2 * ( 0?@$0-6>?06% (%'(2 11* +& (,( "?06A5% 2%1+) ((* +2 <,< /7;!%,%)21 2'< 2) 2( ' 6-?09/7"% (%&)2 &&& )<,',2 6?06$;$%,%&<& 2&, '' ),1 8?0?-$7%,%' < + + :4""46% 1%&1< 1',,(*,),& :.;3$;/."7% 1%<2, '<*,<' (&,)!6$;$%,%'** (,< ') 1,& 9/$!% 1*%1*& 1%2,1 *)2,(<,)) ;BC=6$;$% +%222 )2),&2, 22 6=$;;$>-$!% ('%'1* (%&*, '&+,(( )2 3+$,"#'%,,"&$-)+& 45=-8<7 4: =65 74: 75; 6-B0=B0? (2'& '<*,*& 2(,< =76=5 +2< *& (< < 2 =?06"46,21& 2)' &2 2 1 =0.6-."$6-78 ()+2 '1< (<< &,2 =0?"?@B (+2, '(& 22, ',, ;7.3$;7 1&)2 '21,1+,,,1 ;706/? 2(++ 2)( ', 1 + /7;7D (,&) &,&,&, 2< * =?063?;/,,2)<,12' ()& 2) (1 "40E$6 &1((,<21 ((* (*,' E$8$0650$ &*2< *'' ((2 <,) A7=?@6-78,<,<<,<&* (,1 &+ (< "B=70;$@B 1,') )), 21, ),( :767 ((<'' 2',' +2,,<+ ** :50! (+&< ''* 2,1 +,, >$,"#'%,,"&$-)*&1$?*! <=-=86 45-:59 :-6;: :46 5<;!"#$%&'()*# )+,,*-)*$,'()*#,.&/*-0%#1%& '.$$*#,*2(!"#$%#&'!()*+,-./ : ;58; 4;46 A#?F=YA=B$C"#<#Z!>?>[)*-.+,- A?=$=B 9)48 9)48 6); 6); 9)48 (>A=B*A?=$=BCD#AD> 5;E:: 199E 199E 199E 199E :*FGHIJ0KLIIJM*LNO*"HIJ0KLIIJM*6768*+,-./0)*FGHIJ0ML00-PMQ*6391*+,-./0 ::CR0*QJ*HSJMHTP*TL++UMJ0MP*OP0*JM*UM,T*VR0QJ-M,MW*PMSGMIH*HL+*SP0,J0P0*+J--PM*51)6E*@*37)5EX*?*"HIJ0KLIIJM*OP0*5;*E*WJML+W/JMQJ*PMSGMIH*VR0*P--P*TL++UMJ0!"#$%& '%()*$%&!+'&"',"+&+- +(%'#-!"!#$%%""!&'(()*+,-./ 0)1 22 3)0 0)3 4)0

29 29