Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling och diskriminering Handlingsplan för att motverka mobbning, diskriminering och kränkande behandling på Jens Billeskolan åk 7 9 Upprättad höstterminen 2015 Elevrådet åk 7 9 Fotini Sandek rektor åk 7 9 Utvärderas maj 2016 1
Till dig som är elev Om du någon gång blir utsatt för kränkande behandling, våld eller hot eller om du känner någon som är utsatt vill vi att du omedelbart kontaktar någon vuxen på skolan. Detta gäller också om du känner dig diskriminerad på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Alla vuxna på skolan bryr sig. Till dig som är förälder Om du är orolig för att ditt, eller någon annans barn på skolan, utsätts för kränkande eller negativ särbehandling, kontakta då någon av skolans personal. Klasslärare, rektor, skolsköterska, trygghetsteam eller vem du känner förtroende för. Även om det är svårt att ta till sig om man misstänker att ens eget barn kränker andra så är det viktig att du gör något åt det. Även i detta fall är det bra att kontakta skolans personal. Vi har duktig personal i dessa frågor. Uttryck som "jag bara skojade" eller "tål du inte lite skämt " är aldrig en ursäkt för att kränka någon. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är ett ständigt pågående arbete om att skolan aktivt tar ställning för allas lika värde. 2
Innehållsförteckning Vision 5 Lagar och styrdokument 5 Definitioner 6 Mål 7 Implementering 7 Främjande aktiviteter 7 8 Planerade aktiviteter 8 Skolans trygghetsteam 9 Åtgärdsplaner 10 Vem kontaktar jag 10 Utvärdering 11 Tecken att uppmärksamma...12 Bifogade dokument 1. Kontaktuppgifter Organisationer 2. Förväntningar och Ordningsregler för åk 7 9 3
Vision Jens Billeskolan ska vara en trygg och utvecklande skola där ingen blir utsatt för negativa handlingar. Ingen form av kränkande behandling accepteras på Jens Billeskolan. Om kränkande behandling och mobbning förekommer betraktas det som en olaglig handling och det krävs att det ovillkorligen upphör. Den 1 januari 2009 förändrades lagstiftningen kring arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Barn och elevskyddslagen, som funnits sedan 2006, upphörde att gälla och Skollagen och den nya Diskrimineringslagen tog över frågorna. Arbetet som rör kränkande behandling där mobbning ingår, regleras från och med detta i ett nytt kapitel i skollagen (14a Åtgärder mot kränkande behandling) Jens Billeskolans likabehandlingsplan gäller för grundskolan, särskolan och förskoleklass. Planen gäller alla vuxna, barn och ungdomar som vistas på skolan. I likabehandlingsplanen presenteras skolans arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter samt åtgärder för att förebygga diskriminering, trakasserier och mobbning. Planen är ett dokument, som ständigt ska vara aktuellt i det vardagliga arbetet. Dokumentet ska diskuteras, utvärderas och omarbetas varje läsår i olika forum. Både personal, vårdnadshavare och elever ska ta del av planen. Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Lagar och styrdokument Läroplan 2011 Läroplanens första kapitel handlar om skolans värdegrund och uppdrag Skollagen 2010 Skollagens 6 beskriver åtgärder hur varje enskild skola ska arbeta för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Diskrimineringslagen 2008:567 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. 4
Definitioner Kränkande behandling kan vara Fysisk (slag och knuffar) Verbal (hot, svordomar, öknamn) Psykosocial (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) Texter eller bilder (lappar, även som sms, mms, bilder och olika typer av meddelande på Internet) Materiella (stöld, punktering, sönderklippta kläder, böcker etc.) Kränkande behandling kan delas in i trakasserier och annan kränkande behandling Trakasserier : är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna, eller är av sexuell natur (dvs. sexuella trakasserier). Diskrimineringsgrunderna Diskriminering är när någon vuxen eller elev på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra. Diskriminering sker utifrån någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Diskriminering kan också ske t ex. genom skolans regler, val av läromedel och undervisning. Diskrimineringsgrunderna är Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Ålder Direkt diskriminering : innebär att någon missgynnas genom sämre behandling än någon annan skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering : innebär att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse/kriterium/förfaringssätt som framstår som neutralt, men som i praktiken innebär ett missgynnande som har samband med diskrimineringsgrunderna. Annan kränkande behandling : ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Det kan vara mobbning, men även enstaka händelser som inte är mobbning. Mobbning: En person blir mobbad när han eller hon upprepade gånger över tid blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer. (Dan Olweus) Den enskildes upplevelser av kränkning måste alltid tas på allvar 5
Mål Alla elever/ barn ska uppleva skolan som en trygg och trivsam utbildningsmiljö där alla respekterar varandras likheter och olikheter Implementering Information till personal på personalkonferens i september, med analys av elevenkäter och personalens utvärdering Fortlöpande diskussioner under läsåret i arbetslagen Planen tas upp vid elevrådets första möte Elevråden har likabehandlingsplansarbete som en stående punkt på dagordningen under läsåret kring hur planen fungerar som verktyg för trygghet, trivsel och likabehandling Planen presenteras för eleverna i klassen tillsammans med ordningsreglerna i början av terminen Planen finns tillgänglig i klassrummet. Mentor delger alla elever den nya planen vid läsårsstart. Ny plan delges alla vårdnadshavare i början av höstterminen. Vårdnadshavare får tillgång till planen via skolans hemsida vid lärsårets start Främjande aktiviteter Läsåret 2015/2016 Jens Billeskolan är en F 9 skola där det dagligen sker möten mellan elever i olika åldersgrupper. Det är av största vikt att alla oavsett ålder känner sig trygga och att det skapas relationer mellan elever i olika årskurser. Planerade aktiviteter för att främja goda relationer mellan yngre och äldre barn på Skolan: Äldre elever kommer in till de yngre och har olika aktiviteter, till exempel läser för dem. Att låta de äldre eleverna hålla i lektioner för de yngre eleverna. Rastaktivitetsdag, som årskurs 9 och Billepolarna planerar och genomför tillsammans, för eleverna i åk 3 6 JB dagen En aktivitetsdag, som planeras av elevrådet 7 9, för alla årskurser Minst ett gemensamt elevrådsmöte F 9 per termin Elever i åk 8 är under våren delaktiga i planeringen och genomförandet att göra övergången för åk 6 till åk 7 så lätt som möjligt. Elevhäng för elever åk 4 9 varje dag mellan 13.30 19.00 Skolkafé årskurs 4 9 6
Främjande aktiviteter för trivsel och likabehandling i grundskolan och särskolan Värdegrundaktiviteter med aktiviteter kring allas olika lika värde vid terminsstart för samtliga elever. Klassens dag under första skolveckan i augusti för att stärka gemenskapen i klassen. Aktivt värdegrundsarbete kontinuerligt under läsåret Caféverksamhet i Caféet skapar möten mellan elever från olika klasser som bidrar till skolans positiva klimat. Vid föräldraforum tydliggörs likabehandlingsplanen för föräldrarna. Läger för åk 8 och 9 för att stärka relationerna i klassen. Kartläggning i form av Förebyggande arbete läsåret 2015 2016 Elevenkäter en gång per läsår i april månad. Uppföljning av enkäter kopplat till trygghet och trivsel sker även under hösten i november månad. Klassrådsdiskussioner. Varannan vecka. Elevrådsdiskussioner Varannan vecka. Arbetslagsträffar varje tisdag i arbetslaget. Föräldraträffar utvecklingssamtal, föräldraråd, föräldramöte Kartläggning av otrygga platser med eleverna under klassråd. Dokumenteras av mentor. Dokumentation vid incidenter. Analys Utifrån kartläggningen görs en analys som identifierar de risker barn, elever, vårdnadshavare och pedagoger upplever. Analysen leder till en handlingsplan utifrån de mest prioriterade områdena, t ex otrygga platser, studiero och kränkande behandling. Insatserna planeras med mål att alla barn och elever känner sig trygga och trivs på Jens Billeskolan. Insatser Personal som vistas bland eleverna på rasterna. Kafé verksamhet som skapar en naturlig och trygg miljö för eleverna där vuxna och barn umgås. Skolhänget en plats att gå till för att umgås över årskurser, läsa läxor, spela spel där vuxna är ständigt närvarande. Planerade aktiviteter och åtgärder under 2015 2016 Elevrådsutbildning för årskurs 7 9, för att ytterliga involvera elevrådet i skolans utvecklingsarbete. Viss del av utbildningen kommer att involvera alla årskurser. Ansvarig: Trygghetsteam, elevrådsansvariga och rektor 7
Schemalagda lektioner för diskussion om arbetsklimat och relationer i alla årskurser Ansvarig: Rektor och arbetslag Skolvärdinna som framförallt finns till för de äldre eleverna Ansvar: Gitt Ranudd Särskolan är en del av skolans verksamhetsområden. Särskolans elever inkluderas i grundskolans olika verksamheter i så stor utsträckning som möjligt, utifrån elevernas individuella förutsättningar. Ansvar: Arbetslag och rektor HBTQ utbildning genomförs för personal i åk 4 9. Ansvar: Rektor. Alla vuxna på skolan har en skyldighet att ingripa när man ser ett kränkande beteende Trygghetsteam Skolans trygghetsteam, arbetar tillsammans men har olika årskursansvar. Teamets arbetsmodell har sin utgångspunkt i Farstametoden, men med viss anpassning till Jens Billeskolans intensioner, ex. att alltid kontakta föräldrarna. Årskurs 7 9 Linda Dervall specialpedagog Ulf Jönsson Michael Coloka idrottslärare Katarina Jonasson Gitt Ranudd linda.dervall@edu.bjuv.se ulf.jonsson@skola.bjuv.se michael.coloka@edu.bjuv.se katarina.jonasson@bjuv.se gitt.ranudd@edu.bjuv.se Tydlig presentation av teamet görs första dagen i samband med skolstart och på föräldramötet. Klasslärarna informerar vid första föräldramötet om vem som ingår i teamet och hur arbetsgången är utifrån skolans likabehandlingsplan och att planen gäller all verksamhet på skolan. Fritidshemmen har en egen likabehandlingsplan. 8
Åtgärdsplaner Åtgärder vid mobbning 1. Alla vuxna som ser / får kännedom om en konflikt är skyldiga att ingripa. 2. Om konflikten inte går att hantera på plats tas kontakt med mentor / skolledning/trygghetsteam. 3. Teamet kallar inblandade elever till enskilda samtal. 4. Teamet meddelar föräldrarna att samtal ägt rum. 5. Efter ca en vecka träffar de inblandade eleverna teamet som gör en uppföljning av hur situationen har utvecklats. 6. Vid behov fortsätter samtalen. 7. Trygghetsteamet gör en bedömning och informerar rektor. 8. Om ingen förbättring sker sammankallar rektor till EVK. 9. Dokumentation görs av trygghetsteamet och förvaras i en speciell pärm i arkivet. Centralt utarbetad blankett för Bjuvs kommun används. Åtgärder vid diskriminering eller kränkande behandling 1. Alla vuxna som ser/får kännedom om en kränkande behandling / diskriminering är skyldiga att ingripa. 2. Anmälan görs enlig Utbildningsförvaltningens blankett. 3. Utredningen av trygghetsteamet. 4. Teamet och mentor gör en bedömning av situationen och informerar rektor och vårdnadshavare. 5. Lämpliga åtgärder vidtas. 6. Rektor sammankallar till EK vid behov. Vid ärenden där en part är vuxen, anmäls detta genast till rektor som ansvarar för lämpliga åtgärder och anmäler till huvudman. Befogade tillsägelser Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela klassen/ gruppen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven ifråga kan uppleva det som kränkande. Lärare har rätt att tillrättavisa elever vid dåligt uppförande/när elev stör undervisningen. Upprepas beteendet kontaktas klasslärare/mentor. Undervisande lärare eller mentor kontaktar vid behov föräldrar. Rektor är nästa instans som kontaktas. Vem kontaktar jag Om du misstänker att någon utses för kränkande behandling av något slag ska du ta kontakt med klasslärare, elevhälsans personal, trygghetsteamet eller skolledningen. Rektor Fotini Sandek, Rektor 7 9 tel 042 4585367 fotini.sandek@skola.bjuv.se Christel Nilsson, Rektor Särskolan tel 0709 585367 christel.nilsson@skola.bjuv.se Kurator Sanna Löthner/Jannie Pettersson tel 0709 553608 susanna.lothner@bjuv.se Psykolog Ina Rosvall tel 0731 588373 ina.rosvall@bjuv.se Skolsköterska Kattis Jonasson tel 0709 585354 katarina.jonasson@bjuv.se 9
Du kan också kontakta trygghetsteamet Ordningsregler åk 7-9 Jens Billeskolan För att alla ska trivas och för att arbetet ska fungera ska vi: Visa hänsyn och respekt Behandla andra som vi själv vill bli behandlade Motverka kränkningar i ord och handling Vara rädda om vår miljö, både inom- och utomhus Vara rädda om egna och andras saker Passa tiderna Ha med de saker till skolan som vi behöver för skolarbetet Varje lärare ska dessutom tillsammans med eleverna formulera de regler som ska gälla i klassrummet. Förbud Totalt drog,rök, alkohol och snusförbud råder på skolan. Detta gäller hela skolans område, även parkeringsplatsen. Inga produkter som innehåller någon form av nötter och frön är tillåtna på skolan på grund av allergi. Vid misstanke om att elev använder droger, alkohol, röker eller snusar kontaktas föräldrar omedelbart. Vid droganvändning sker anmälan till polis och socialtjänst. Åtgärdsplan upprättas. Regler för mobiltelefoner, datorer etc Mobiltelefoner, datorer etc får användas på lektionstid om läraren godkänner det. Ingen får ta kort på, filma eller spela in någon utan tillåtelse. 10
Konsekvenser när reglerna inte följs 1. Tillsägelse. Personal beslagtar mobil etc. som återlämnas efter skoldagens slut. 2. Kontakt med föräldrarna. Vid skadegörelse ; Reparera och/eller betala skadan enligt överenskommelse mellan rektor, vårdnadshavare och elev. Trygghet och studiero Skolans huvuduppdrag är att ge alla elever en grund för att kunna klara framtida studier och yrkesliv. Det handlar om kunskaper och grundläggande värden. För att klara detta måste studiemiljön präglas av ordning, trygghet och studiero. Ett förebyggande arbete är centralt för att skapa de rätta förutsättningarna. På Jens Billeskolan har vi schemalagda lektioner för värdegrundsövningar, diskussioner kring det sociala samspelet och respekt för vår gemensamma miljö. Elevrådet är delaktigt vid framtagandet av regler. När ordningen störs finns möjligheter till åtgärder enligt skollagen. 1. Tillsägelse 2. Kontakt med vårdnadshavare 3. Utvisning 4. Kvarsittning 5. Utredning, anmälan till rektor, åtgärdsprogram upprättas 6. Elevkonferens med föräldrar och rektor. Skriftlig varning upprättas där det klargöras vilka vidare åtgärder som det kan innebära. Dessutom har rektorn och lärare befogenheter att vidta åtgärder enligt Skollagen SFS 2010:800 kap 5 6-23 (se nedan) Utdrag ut Skollagen kap 5 6-23 Disciplinära och andra särskilda åtgärder Allmänna befogenheter för rektor och lärare 6 Rektorn eller en lärare får vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande uppträdande. Enligt de förutsättningar som följer av 7 23 får det beslutas om utvisning, kvarsittning, tillfällig omplacering, tillfällig placering vid en annan skolenhet, avstängning och omhändertagande av föremål. En åtgärd enligt första eller andra stycket får vidtas endast om den står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter. Utvisning ur undervisningslokalen SFS 2010:800 7 I grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan får en lärare visa ut en elev från undervisningslokalen för högst återstoden av ett undervisningspass, om 11
1. eleven stör undervisningen eller på annat sätt uppträder olämpligt, och 2. eleven inte har ändrat sitt uppförande efter uppmaning från läraren. Kvarsittning 8 Under samma förutsättningar som i 7 får en lärare eller rektor i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan besluta att en elev ska stanna kvar i skolan under uppsikt högst en timme efter att skoldagens undervisning har avslutats eller infinna sig i skolan högst en timme innan undervisningen börjar. Utredning 9 Om en elev i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan vid upprepade tillfällen stört ordningen eller uppträtt olämpligt eller om eleven gjort sig skyldig till en allvarligare förseelse, ska rektorn se till att saken utreds. Samråd ska ske med elevens vårdnadshavare. Om förutsättningarna för en utredning om särskilt stöd enligt 3 kap. 8 är uppfyllda ska även en sådan utredning inledas. 10 Med utgångspunkt i vad som har framkommit vid en utredning enligt 9 första stycket ska rektorn se till att åtgärder genomförs för att få eleven att ändra sitt beteende. Omhändertagande av föremål 22 Rektorn eller en lärare får från en elev omhänderta föremål som används på ett sätt som är störande för utbildningen eller som kan utgöra en fara för säkerheten i denna. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt första stycket. Denna paragraf gäller inte för kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare. 23 Ett föremål som har omhändertagits enligt 22 ska återlämnas till eleven senast vid den tidpunkt skoldagen är slut för eleven. Om eleven vid upprepade tillfällen tagit med sig föremål som omfattas av 22 eller om det med hänsyn till föremålets beskaffenhet finns särskild anledning att inte återlämna det, behöver dock inte föremålet lämnas tillbaka förrän elevens vårdnadshavare har informerats om omhändertagandet. Ett omhändertagande får inte bestå längre än till och med fjärde dagen efter verkställandet av omhändertagandet. Om ett föremål som har omhändertagits enligt 22 kan antas bli förverkat enligt 36 kap. 3 brottsbalken, 6 narkotikastrafflagen (1968:64), 5 lagen (1988:254) om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål, 5 lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel, 9 kap. 5 vapenlagen (1996:67) eller 5 lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor, ska rektorn eller den som rektorn har bestämt skyndsamt anmäla omhändertagandet till polismyndigheten. Omhändertagandet får i dessa fall bestå tills frågan om föremålet ska tas i beslag har prövats. 23 Dokumentation SFS 2010:800 24 Om en åtgärd vidtagits enligt 7, 8, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22 eller 23, ska den dokumenteras skriftligt av den som genomfört åtgärden. Om åtgärden rör omhändertagande av föremål enligt 22, gäller denna skyldighet endast om föremålet inte återlämnats efter lektionens slut. 12