Linköpings universitet

Relevanta dokument
Linköpings universitet

Linköpings universitet

Linköpings universitet 1

Linköpings universitet

Tvärvetenskap och Metodologisk Mångfald. Kognitionsvetenskaplig Introduktionskurs Mats Andrén,

Sub-symbolisk kognition & Konnektionism. Kognitionsvetenskaplig Introduktionskurs (729G01) Mats Andrén,

EN KINESISK ROBOT. En C-uppsats om artificiell intelligens, med utgångspunkt i Det kinesiska rummet ett argument av John R. Searle

Intentionalitet Mattias Högström 1

DATORER OCH PROGRAM. Programmerade maskiner Program beteendeplan och beteendegenerator Generalitet och portabilitet Datorn är en symbolmaskin

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera argumentation I

Stark AI och computationalism

Det Fysiska, det Mentala och det Medvetna 2

DATORER OCH PROGRAM. Datorn är en symbolmaskin

Tentamen Psykologi 1: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 6p

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning I Martin J onsson

Intentionalitet Mattias Högström 1

Kognitiv psykologi. Kognition / Tänkande. Tänkande

Viktiga frågor att ställa när ett argument ska analyseras och sedan värderas:

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 2 Strukturer Domäner Tolkningar... 3

Kognitionsvetenskapliga programmet, åk 1

Värdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är:

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning III Martin J onsson

Grundläggande begrepp inom lexikal semantik. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1

Barns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling

Logik och modaliteter

Generellt kan vi säga att för att vi ska värdera ett argument som bra bör det uppfylla åtminstone följande kriterier:

Om maskiner kunde tala

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

Översikt. Tre typer av moraliska teorier: (1) Konsekvensialistiska (2) Deontologiska (3) Dygdetik

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Objektivism. Föreläsning Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori

Varför är logik viktig för datavetare?

Hur leder vi transformationer?

FÖRELÄSNING 3 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 1 Kursadministration 1. 2 Introduktion Varför logik? Satslogik... 2

Talhandlingsteori. Talhandlingar. Performativa yttranden. Semantikens fyrkantigt logiska syn på språket

Våra enkla funktioner eller procedurer

729G74 IT och programmering, grundkurs. Tema 2, Föreläsning 2 Jody Foo,

Programmering A. Johan Eliasson

Kognition. Kognition, interaktion och användare. Överblick - kognition. Data-information-kunskap. Nivåer av kognition. Dä ä bar å åk.

En introduktion till logik

Moralfilosofi. Föreläsning 6

Föreläsning 7: Syntaxanalys

Teoretisk lingvistik och datalingvistik. Robin Cooper

b450 genom munnen 76 b4502 Funktioner för att nysa Ny kod funktioner relaterade till slem slem, ospecificerade

Viktiga begrepp. Algoritm. Array. Binärkod. Blockprogrammering. Bugg / fel och felsökning. Dataspel. Dator

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande semantik II

Artificiell intelligens, eller Kommer din dator att bli klokare än dig? (eller kanske är den redan det?)

Lära på egna villkor utmaningar och utveckling

Föreläsning 2 Programmeringsteknik och C DD1316. Mikael Djurfeldt

Logik: sanning, konsekvens, bevis

Linköpings universitet

Moralfilosofi. Föreläsning 3

Om intellektuell funktionsnedsättning

Föremålet som interaktör 2

Neurovetenskap 30/08/2013. Kognitiv neurovetenskap. Lober. Olika färg, olika vävnadsstruktur. Hjärnbarken

Språket Scheme. DAT 060: Introduktion till (funktions)programmering. DrScheme. uttryck. Jacek Malec m. fl. evaluering av uttryck.

el o;; Utbildningsplan för Kognitionsvetenskapligt kandidatprogram Bachefor Programmein Cognitive Science 180 Högskolepoäng

7. Moralisk relativism

DEN TYSKA IDEALISMEN //IB 2017

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Utbildningsplaner för kandidat-, magister och masterprogram. 1. Identifikation. Avancerad nivå

Semantik och Pragmatik

Introduktion till programmering D0009E. Föreläsning 1: Programmets väg

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Språket, individen och samhället HT Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts.

Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Kandidatprogrammet i kognitionsvetenskap

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism

FÖRELÄSNINGSANTECKNINGAR 20okt2017 IB LYCAN KAP.2 OCH KAP. 3

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen!

Kommunikation. Språk och språkteknologier. Semiotik. Kommunikationsmodell. Saussures strukturalism. Finns betydelse? Teckenkod.

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Kommunikation och Interaktion

Spel som interaktiva berättelser

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori

Språket, individen och samhället VT08

Kognitionsvetenskapligt kandidatprogram

Mentala Representationer och Mentalt Innehåll

Vardagssituationer och algebraiska formler

Kognitionsvetenskapligt kandidatprogram Bachelor Programme in Cognitive Science 180 Högskolepoäng

Chris von Borgstede

Ämnesplan i Fysik Treälven

Tentamen i Grundläggande programmering STS, åk 1 lördag

HSB BRF HAMNEN, ÅSIKTEN ETAPP TVÅ

Semantik och pragmatik (Serie 4)

p /\ q r DD1350 Logik för dataloger Kort repetition Fö 3 Satslogikens semantik

729G15 Kognitiv modellering

Tänkande. Klassisk syn påp. beslutsfattande. Problemlösning. Beslutsfattande. Beslutsfattande. Betrakta alla möjliga m

Kognitiv psykologi. Vad är psykologi? Psykologi som vetenskap. Vetenskapliga grunder och metoder

INFORMATION. Victor Hugo. Vad är det? Johan H Bendz FMV. Dennes svar. Korrespondens med förläggaren avseende publiceringen av Samhällets olycksbarn

Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Dnr G 2014/566 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Examensbenämning (svensk): Filosofie kandidatexamen med huvudområdet kognitionsvetenskap Examensbenämning (eng

Rapport för Andrew Jones

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens Erik Claesson

Vilka färdigheter ska vi sträva efter för att ge våra barn en god grund för åk 1?

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk

Ingrid Liljeroth. Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Transkript:

2016-08-24 Vad är kognition? tt ta in, lagra och bearbeta information: Kognitionsvetenskaplig introduktionskurs Perception Information tas in och flödar genom begränsade informationskanaler Föreläsning 4 Fysiska systemshypotesen, Language of thought, Kinesiska rummet Representation Information lagras i olika format Bearbetning Information bearbetas mekanisk och algoritmiskt, ofta på en omedveten nivå nnika Silvervarg! COIN/HCS/ID 2 använder er (representationer) ristoteles syllogismer som man manipuleras formellt genom formella procedurer (regler/algoritmer) Giltiga resonemang slutsatsen måste vara sann om premisserna är sanna Formen avgör giltigheten ej innehållet Är följande ett giltigt resonemang? Inga är B lla B är C ----------------------Några C är inte 3 4 Representation och Symboler Något i världen ska beräknas R representerar en referent X då R ger oss information om X Representation i ett system sätts upp När R har till uppgift att vara informationsbärare är R en Beräkning sker på erna (utan hänsyn till deras innehåll) Resultatet (erna) tolkas/avläses i relation till världen Exempel Skiljer på Syntax (form) och Semantik (innehåll)! 6 Linköpings universitet Rök kan ge information om att det brinner, men rök är inte en, eftersom den inte har till uppgift att representera eld Ljudsignalen från en brandvarnare kan ge information om att det brinner, och är en, eftersom den har till uppgift att representera eld 8 1

Representationer och ers medium Symbolsystem En har alltid en fysisk existens, men denna är mediumoberoende, så länge det finns metoder för avläsning Exempel Symboler hör oftast till ett eller flera system av er Exempel Skriven svenska Musiknoter ritmetiska uttryck Mugg 01101101 01110101 01100111 01100111 9 10 Symbolsystem Fysiska systemshypotesen Symbolsystem har Kriterier för att avgöra om något tillhör systemet Kriterier för att avgöra identiteten av en (dess typ) Regler för att bestämma ers mening (semantik) Regler för att kombinera enkla er till komplexa (syntax) Ett fysiskt system uppfyller nödvändiga och tillräckliga villkor för generell intelligens (Simon & Newell, 1975) Nödvändigt villkor innebär att ingenting kan vara intelligent utan att vara ett FSS, dvs mänskligt medvetande är FSS Tillräckligt villkor innebär att det går att konstruera artificiell intelligens genom att konstruera ett FSS 11 Karakteristika hos FSS 1. Symboler är fysiska mönster 1. Symboler är fysiska mönster 2. Symbolerna kan kombineras till komplexa strukturer 3. Det finns processer för att manipulera komplexa strukturer 4. Processerna för att generera och transformera komplexa strukturer kan representeras av er 1 + Linköpings universitet 2

2. Symbolerna kan kombineras till komplexa strukturer 3. Det finns processer för att manipulera komplexa strukturer 1 + 1 + 4. Processerna för att bearbeta komplexa strukturer kan representeras av er < 1 > Symboler 1 eller 0 Dator som FSS Fysiska er elektriska/logiska kretsar som är på (1) eller av (0) Tecken kan kombineras till ord, strängar eller uttryck 011001010110111000100000011011010111010101110011 e n m u s en mus lgoritmer bestående av enkla entydiga instruktioner t ex: konkatenering av strängar problemlösning som sökning Datorprogram är skrivna i högnivå programmeringsspråk 011010010110011000100000011011010011111000110001 i f m > 1 if m>1 Language of Thought (Fodor, 1975) Förklarar hur FSS kan fungera i mänskligt medvetande Mentalese ett internt språk med er och meningar som transformeras i medvetandet Propositionella attityder och Intentional Realism Belifs och Desires är exempel på psykologiska De kallas ofta för propositionella attityder eftersom de uttrycker attityder (jag tror på, jag önskar, etc) till propositioner (det är soligt idag, jag kommer att klara tentan, etc) Mycket mänskligt beteende kan förklaras i termer av propositionella attityder så därför måste de finnas (Fodors argument) De realiseras i fysiska som kan orsaka beteende Linköpings universitet 3

Exempel Causation by content Sinnesintryck (t ex ljud och ljusvågor) omvandlas successivt via informations-bearbetning till olika representationer som resulterar i handling Hjälp ljudvågor och hjärnaktivering (fysiska ) -> Någon behöver hjälp (Belief Uppfattnig av situation) -> Jag vill hjälpa (Desire Önskning) -> Jag ska springa mot ljudet (Intention vsikt) -> Mina ben rör sig i riktning mot ljudet (handling Hur kan psykologiska som Beliefs och Desires orsaka beteende? Jämför den fysiska handlingen läkaren som slår med hammaren mot knät utför och som reflexmässigt får benet att röra sig, med den viljestyrda benrörelsen hos den som önskar gå på lina och ska ta första steget I det senare fallet är det innehållet i önskan (desire) som orsakar beteendet Vi måste skilja på fysiska/formella egenskaper hos representationer och deras semantiska egenskaper Symbol Syntax och Semantik Formal transformation rule/ Syntactics Meaning/Semantics 1. Fa Georgina is tall 2. Ga Georgina has red hair 3. Fa & Ga If complex s S and S* appear on earlier lines then write S & S* 4. x (Fx & Gx) If on an earlier line there is a complex containing a name then replace the name by x and write x in front of the result Georgina is tall and has red hair Something is tall and has red hair Language of Thought 1. Det sker kausal interaktion mellan olika fysiska 2. De fysiska en har en meningslik struktur som avgör hur de interagerar med varandra (Syntaktisk nivå) 3. Kausala relationer mellan meningar respekterar de logiska/rationella relationerna mellan innehållet dessa meningar representerar (Semantisk nivå) Meningar uttryckta i LOT är: Fysiska strukturer som kan manipuleras enligt regler Meningar uttryckta i LOT är: Representationer av i världen, propositionella attityder Kinesiska rummet Tankeexperiment (filosofisk metod) Kritik mot grundtanken med LOT manipulation är inte tillräckligt för intelligens Kinesiska rummet https://www.youtube.com/watch?v=tryoc83ph1g 31 Linköpings universitet 4

Kinesiska rummet (Searle, 1980) Kinesiska rummet motargument Systemsvaret Personen utför flera komplicerade deluppgifter: känner igen kinesiska tecken, slår upp i regelbok, sätter ihop svar Systemet som helhet, dvs personen och regelboken, förstår kinesiska Robotsvaret Behöver interagera med omgivning och andra människor för att kunna förstå Symbol grounding problem Kinesiska rummet illustrerar ett vidare problem gapet mellan formell bearbetning av er och genuin tanke och förståelse Men hur blir er meningsfulla? ord (lingvistiska er) är meningsfulla eftersom vi lär oss en betydelse när vi lär oss att använda dem men tankar verka ha betydelse i sig själva vi har kört fast Möjliga vägar Kognition är inte informationsbearbetning Kognition är icke-iska informationsbearbetning Linköpings universitet 5