Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete i praktiken Jonas Andersson Anna Lindblom
Upplägg 13:00 15:00 Forskningsbaserat arbetssätt i praktiken Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK 15:00 15:30 Fika 15:30 16:50 Workshop
Utmaningar (def. 2015) Tre stora utmaningar i svensk skola idag Motivation lust att lära Likvärdighet Professionsutveckling Forskningsbasera arbetet för att optimera lärandet för eleverna och skapa fokus i undervisningspraktiken.
Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Med det menas både undervisning och utbildning!
vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Använda nya forskningsrön Arbeta utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt Bygga kunskap Verka för genomskinlighet
Använda nya forskningsrön Två exempel på systematiska översikter: John Hattie Synligt lärande Håkansson & Sundberg Utmärkt undervisning OBS! Systematiska översikter ger inga färdiga svar men pekar ut en riktning, ger vägledning för hur man kan gå till väga.
Olika svar beroende på perspektiv. Förfina frågeställningen Öka förståelsen för en situation. - Vad blir det rätta i en specifik situation?
Vetenskapligt förhållningssätt Självständigt urskilja, formulera och lösa problem Verka för att bygga kunskap och synlighet Kritiskt granska resultat Professionell ansvarsskyldighet. Att fatta beslut ingår i den professionella autonomin.
Bygga kunskap Beprövad erfarenhet Skolverkets hållning Prövad, dokumenterad och genererad under en längre tidsperiod och av många. För att få benämna att en erfarenhet är beprövad så måste den användas av ett större flertal och den måste vara dokumenterad. Det som en lärare eller lärarna gjort på en skola är inte liktydigt med beprövad erfarenhet.
Evidens - Skolverkets hållning Den mest tillförlitliga kunskap som för tillfället finns inom ett givet fält. Tas fram genom en sytematisk kritisk granskning utifrån en given uppsättning kriterier.
vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Använda nya forskningsrön Arbeta utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt Bygga kunskap Verka för genomskinlighet
Forskningsbaserat arbetssätt Vetenskaplig grund Beprövad erfarenhet
Forskningsbaserat arbetssätt Ett forskningsbaserat arbetssätt innebär att forskning, dvs vetenskaplig forskning och beprövad erfarenhet, är den grund på vilken arbetssätt vilar. - Inte att forskningen är något parallellt som knyts till arbetssättet. Ett forskningsbaserat arbetssätt leder till en forskningsbaserad undervisning.
Helen Timperley (2008) Teacher professional learning and development
Hur utveckla verksamheten? Ha ett mål ett syfte (utifrån er kunskap om den egna verksamhetens behov) Använd SKA-hjulet som metod/process att nå syftet Fyll SKA-arbetet med ny kunskap, baserad på vetenskap från akademin eller beprövad erfarenhet från professionen Bygg på aggregera för att kunna utveckla Dokumentera synliggör sprid
Viktiga påverkansfaktorer Evidens för påverkansfaktorer med möjlighet till stor positiv effekt på elevers resultat:
Pedagogiskt ledarskap Instruktivt ledarskap (Större effekt på elevers lärande enligt Hattie) Vad får genomslag på elevers lärande? Så lite som möjligt får störa lärandet Har höga förväntningar på sina lärare Besöker klassrum Är intresserade av att analysera vad och hur man lär sig på skolan Bygger ett tillitsfullt klimat
Pedagogiskt ledarskap Annan forskning visar: Vara tydlig (skapa ett gemensamt pedagogiskt språk) Skapa delaktighet (samverkan, dialog, gränssättning) Ha fokus på elevers lärande och måluppfyllelse (ta reda på elevers upplevelser och vad de lärt) Vara långsiktig
Tillitsfullt klimat ett förhållningssätt En kombination av fokus på lärande och omsorg Att ha fel och göra misstag välkomnas av alla och ses som ett tillfälle för lärande Det handlar om förtroende Enligt Timperly utvecklas tillitsfullt klimat om vi arbetar med att undersöka, enligt hennes lärandecirkel.
Kollegialt lärande Olika former av professionsutveckling Strukturerat och återkommande samarbete där återkoppling är ett centralt inslag. Bygga in system/rutiner i verksamheten för kollegiala samtal/kollegialt lärande. Förstärks om det finns regelbundna inslag av göra/pröva moment.
Inkludering
Formativ bedömning Sker under själva undervisningsprocessen Kartlägger och synliggör var eleverna befinner sig i sitt lärande så att också undervisningen kan anpassas Är också en bedömning av undervisningen
Formativa nyckelstrategier Klargöra, förstå och dela lärandemålen Skapa effektiva diskussioner, uppgifter och aktiviteter som ger bevis för lärande Ge återkoppling som leder lärandet framåt Aktivera eleverna som läranderesurser för varandra Aktivera eleverna att bli ägare av sitt lärande
Effektiv återkoppling Generaliserbar till andra uppgifter Hjälper eleven att stärka sin förmåga att driva det egna arbetet framåt (s.k. självreglering)
Forskningsbaserat arbetssätt Konkretisera ett forskningsbaserat arbetssätt och stöd på så sätt elevernas lärande Fokusera några mål/områden och nå djup. Arbeta långsiktigt så det ni arbetar med får fäste. Bygg en gemensam kunskapsbas inom de områden som fokuseras. Arbeta strukturerat kollegialt.
Systematiskt kvalitetsarbete Skolans systematiska kvalitetsarbete Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete BRUK Stöd på Skolverkets hemsida
Systematiskt kvalitetsarbete 4 kap 3-8 Varje huvudman, förskole- och skolenhet ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen Huvudman, rektor och förskolechef ansvarar för Att alla har kunskap och kompetens Att det finns rutiner och strukturer Stöd och resurser
Kvalitetsarbetets roll för utveckling av utbildningen Synliggöra vad undervisningen leder till - kvalitet och likvärdighet. Skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelse, utvecklingsbehov och åtgärder. Bidra till ett kollegialt lärande och tillitsfullt klimat. Identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse. När skolans kvalitetsarbete brister är det ytterst den enskilda eleven som blir lidande och inte får sina rättigheter tillgodosedda. (Skolinspektionen)
Filmer Systematiskt kvalitetsarbete avseende språk-, läs- och skrivutveckling
Följa upp för att veta var vi är För att kunna bedriva ett utvecklingsarbete behövs kunskap om alla nivåer Resultat och måluppfyllelse (individ) Arbetsprocesser/undervisning (process) Förutsättningar och organisering av undervisningen (struktur) Vilka underlag har vi? Vad visar de? Vad saknar vi information om? I relation till mål och krav i skollag och läroplaner Sammanställ till en nulägesbeskrivning
Analysens olika former 1. Jämföra mellan grupper, över tid m.m. 2. Tolka för förståelse, hitta mönster och tendenser 3. Förklara för att hitta orsaker och påverkansfaktorer 4. Problematisera och kritiskt granska - inhämta ny kunskap och vidga perspektiven Sammanställ till en nulägesbedömning
Analysera bakåt för att förstå Vad orsakar och påverkar resultat och måluppfyllelse? Hur har arbetssätt och arbetsformer lärandeklimat, och förväntningar påverkat elevers lärande och utveckling? (BRUK) Hur har organisering, resursfördelning, kompetens m.m. påverkat? Vilka variationer finns och varför? (likvärdighet) Analysen måste ske i dialog. Fråga eleverna!
Analysera framåt för att vet vad som behövs Vad behöver utvecklas för att uppfylla de nationella målen? Analysen måste ske i dialog. Fråga eleverna! Utifrån analysen av vad som påverkat resultat och måluppfyllelse Utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet Prioritera utvecklingsområden, konkretisera och formulera mål; vad vill vi ska hända
Hur gör vi? Utgår från analysen samt låter insatser vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Planera insatser Mål Vad vill vi ska hända? Hur och vad? Arbetssätt och arbetsformer Hur elever ska bli delaktiga Genomför insatser
Hur blev det? Följ upp och analysera igen Förutsättningar Undervisning elevernas lärande Utveckling Måluppfyllelse Hände det vi ville skulle hända?
Dialog för delaktighet Planerar och genomför undervisningen Följer upp och analyserar elevernas kunskapsresultat på individ- och gruppnivå Anpassar undervisningen Lärare Efterfrågar resultat på grupp- och klassnivå Analyserar och gör förbättringsinsatser Rapporterar till huvudmannen Rektor Leder utvecklingsarbetet Efterfrågar skolresultat Analyserar och beslutar om långsiktiga förbättringsinsatser utifrån varje skolas resultat Ger förutsättningar i form av ramar och resurser Huvudman
Kvalitetsarbete på huvudmannanivå Strukturer för vad i verksamheten som ska följas upp och utvärderas i förhållande till nationella mål Rutiner för hur kvalitetsarbetet ska bedrivas på huvudmannanivå hur enheternas kvalitetsarbete ska tas tillvara - vad behöver vi fråga efter och vad ska vi låta bli? Se till att det vidtas åtgärder för förändring och förbättring, när brister synliggörs.
Diskussion i grupper Hur kan din roll som språk-, läs- och skrivutvecklare se ut i det systematiska kvalitetsarbetet?
Systematiskt och kontinuerligt BRUK BRUK Med allas medverkan
BRUK är ett verktyg för självskattning av kvaliteten som underlättar det systematiska kvalitetsarbetet utgår ifrån nationella styrdokument d.v.s. skollagen, läroplanerna och allmänna råd finns för samtliga läroplansstyrda verksamhetsformer kan användas av ett arbetslag, förskole- eller skolenhet, eller huvudman. synliggör och stödjer analyser av hur arbetssätt och arbetsformer påverkar resultat och måluppfyllelse stödjer ett kollegialt lärande
Strukturen i BRUK BRUK bygger på skollagen och läroplanernas första avsnitt: 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen
Vad omfattar BRUK? Område Indikatorer
Sammanställning av skattning
Användning av BRUK Lärare/förskollärare/annan personal: 1. Skatta enskilt 2. Skatta tillsammans i arbetslag och gör nulägesbedömningen 3. Använd som en del i nulägesanalysen för att komma fram till och prioritera åtgärder Rektor/förskolechef: - skatta förutsättningar - initiera och använd skattningar som utgångspunkt för dialog med lärare om undervisningen På huvudmannanivå: - skatta förutsättningar - initiera och använd skattningar som utgångspunkt för dialog med rektorer
Workshop
1. Vilket är vårt problemområde och hur vet vi det. 2. Antaganden Vad tror vi att det beror på? 3. Vad hittar vi som stödjer våra antaganden? 4. Återkoppling. Vad tar vi med oss från andras respons på vårt resonemang. 5. Olika sätt att komma till rätta med problemet. Det är för få av våra elever som når höga resultat Struktur: Vi lärare har inget gemensamt forum att diskutera gemensamma pedagogiska problem i. Struktur: Process: Vi lärare har låga förväntningar på eleverna. Process: Individ: Eleverna har låga krav på sig själva.
Workshop för att förstå processen Problemområde: Pojkar som grupp presterar lägre resultat än de borde Samtala om och formulera flera olika antaganden om orsaker på olika nivåer (2 och 3): individ-, process- och strukturnivå. (20 min) Dela upp gruppen på två ena halvan flyttar ett steg åt höger Grupp A beskriver sina antaganden. (5 min) Grupp B återkopplar, fördjupande och utmanande frågor. (10 min) Byt (15 min) Anteckna de nya perspektiv ni fått. (4) Gå tillbaka till hemgruppen dela nya tankar och gör 5:an (20 min)
Forskningsbaserat arbetssätt i undervisningen Kollegialt lärande Formativ bedömning Tillit Metakognition Vetenskaplig grund Evidens Inkludering VIKTIGA PÅVERKANS FAKTORER Beprövad erfarenhet Pedagogiskt ledarskap Vetenskaplig grund Evidens Beprövad erfarenhet Skollag kunskaper och värden Kurs- och ämnesplaner
Skolverkets stöd Allmänna råd Webbstöd för huvudmannens Kvalitetsarbete I praktiken www.skolverket.se/kvalitetsarbete Kunskapsöversikter Bevakade områden Teman Reportage Filmer www.skolverket.se/forskning
Skolverkets stöd Skolverkets internationella samarbete speciellt inriktat mot förskolan: En databas med kvalitetsgranskad skandinavisk forskning på förskoleområdet: http://nb-ecec.org