Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Barnens Hus Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan Skäggebergsvägen 13 fax 212000-1843 org nr 686 80 Sunne Sunne

2 (11) Innehåll Presentation av förskolan... 3 Kunskap och kompetens... 4 Vision för förskolan Sunne kommun... 5 Vad ska känneteckna undervisningen... 5 Lärandemiljö...6 Hållbar utveckling 7 Förskolan i Världen..9

Förskolan Barnens Hus Presentation av förskolan Sida 3 (11) Förskolan Barnens Hus ligger i ljuvliga Lysvik, nära till natur, sjön Fryken, promenadstråk, gympasal, skola, kyrka mm. Vi har en stor gård där barnen kan utvecklas och utmanas i en trygg och lugn miljö. För oss är det viktigt att stimulera barnens alla sinnen för att skapa en god kunskapsgrund och lust att lära. Vi försöker vara nära och delaktiga i barns lek och lyhörda på deras egna intressen och behov. Vi är övertygade om att alla barn utvecklas i mötet med andra barn och vuxna. Genom att utmana barnen istället för att ge dem färdiga lösningar lär sig barnen att bemästra det mesta. Som Vygotsky pratar om Proximala/nära utvecklingszonen (Lärande småbarn, Marita Lindal s 47) Som när man bygger ett hus. I början behöver man mycket byggställning med eftersom plockar man bort ställningen och huset står själv. Liknande barns utveckling, tillslut står de på egna ben och kan bemästra det mesta. Vår förskola har tre åldersindelade avdelningar Sländan, Humlan och Fjärilen. Här jobbar personal och barn mot gemensamma mål. På Sländan går 1-2 åringar, Humlan 3-4 åringar och Fjärilen 5-åringar. 1. I vårt dagliga arbete så utgår vi från Läroplanen för förskolan (Lpfö 98). Vid våra olika aktiviteter så utgår vi ifrån barnens olika behov av utmaning och anpassar aktiviteterna efter dem. Vad vi anser vara viktigt i vårt arbete Värdegrunden Språkutveckling Lek Skapande Rörelse och hälsa Föräldrasamverkan Förskolans uppdrag.../citat/... är att lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan skall erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen skall barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas...

4 (11) Bakgrund Enligt läroplanen ska förskolan vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. I samarbete med hemmet ska förskolan skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska ges möjlighet att utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans verksamhet ska enligt skollag utgå från en helhetssyn på barnen och barnens behov. Verksamheten ska utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Förskolan ska lägga grunden för fortsatt utbildning och livslångt lärande. Förskolans miljö ska vara trygg, främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet. Ett medvetet bruk av leken ska prägla verksamheten där varje barns utveckling och lärande främjas. Alla verksamheter ska kontinuerligt följa upp, utvärdera och utveckla den egna verksamheten. Syftet med utvärderingen är att få kunskap om verksamhetens kvalitet. Vid utvärdering genomlyses verksamhetens organisation, innehåll och genomförande för att barnens ska ges bästa förutsättningar till utveckling och lärande. Kunskap om varje barns utveckling och lärande är nödvändig för att utvärdera, upprätthålla och utveckla förskolans kvalitet. Konkret handlar det om att observera, dokumentera, följa och analysera barnens lärprocesser och lärstrategier som synliggörs i barnets portfolio. Förskolans verksamhet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Verksamheten ska även observera, dokumentera och följa hur den pedagogiska verksamheten svarar mot målen i läroplanen och därmed bidrar till barns utveckling, lärande och delaktighet. Det pedagogiska arbetet vid en förskola ska enligt skollagen ledas och samordnas av förskolechef. Förskolechefen har ansvar för förskolans kvalitet och inom givna ramar ett särskilt ansvar för att arbetsformer utvecklas så att barnens utveckling, lärande och inflytande främjas. Enligt skollag framgår att huvudmannen ska använda förskollärare som har utbildning som är avsedd för den undervisning som förskolan ska bedriva. Utöver förskollärare får det i undervisningen finnas annan personal med sådan utbildning med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens utveckling och lärande främjas. Värdeord som genomsyrar vår verksamhet är respekt, utveckling och professionalism.

5 (11) Vision för förskolan Sunne kommun Alla barn i Sunne ska utvecklas till sin fulla potential Vad ska känneteckna undervisningen Sunne kommuns skolplan innehåller utvecklingsområdena Lärandemiljö, Hållbarutveckling och Förskolan i världen. Dessa områden kommer att genomsyra förskolans arbete. Allt lärande utgår från barnets starka sidor. Undervisningen grundas utifrån det systematiska kvalitetsarbetet planering, uppföljning, utvärdering och utveckling. Den sociala gemenskapen på förskolan och arbetet med värdegrunden tydliggörs i likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling. Lärmiljön ska utgå från det kompetenta barnet och stimulera barnet i sitt fortsätta lärande och utveckling. Förskola och vårdnadshavare ska samarbeta för barnets bästa.

Lärandemiljö Sida 6 (11) Alla individer lär på olika vis. Varje elev har rätt att nå sitt max. Det är skolans ansvar att ge en varierad undervisning där alla på något sätt kan känna att det passar dem och att de får hjälp i sitt lärande. Varje elev ska få uppleva en stimulerande lärmiljö där alla kan känna trygghet. Eleven ska kunna se tillbaka på sin skoltid och ha en positiv bild av sin utbildning i Sunne, och känna att skoltiden varit utvecklande och kan leda till ytterligare utbildning eller trivsamt jobb. (s. 4 Skolplan för Sunne kommun 2012-2015) Nulägesbeskrivning: Idag används lokalen bara till matsal för avdelningarna Humlan och Fjärilen. Vi skulle vilja göra en del av lokalen till en inspirerande mötesplats för alla avdelningar. Mål; Vi vill skapa en mer kreativ innemiljö på förskolan. Både i nya matsalen samt på våra tre avdelningar. Process/insatser/åtgärder: Bygga upp en miljö som tilltalar och tillgodoser alla åldrar. Vår tanke är att göra en språkhörna där vi erbjuder barnen olika sorters litteratur. Och en mattehörna där vi får uppleva matematiken bla. genom ljus och färg. Dokumentation: Vi tar många kort på diverse avdelningar. Kort som vi använder i dokumentationer i hallen och på avdelningarna och till viss del via bloggen. Vi dokumenterar för att driva projekten vidare med barnen. Genom att se bilder på aktiviteter kommer barnen lättare ihåg saker kan återkoppla och fortsätta utmanas. Genom att jobba med kort kan vi också upptäcka barnens syn och därigenom får de mer inflytande i sin vardag. Vi jobbar alltså med pedagogisk dokumentation. Ett intresse eller synvinkel som kommer från barnen uppmärksammas och utforskas.. I lärandemiljön har vi tagit kort under förvandlingens tid och ser på barnen att de tycker det är spännande att jämföra då och nu. Vi jobbar också med portfolio där vi dokumenterar barnens utveckling. Vi ser och hör att barnen tycker det är roligt att titta i pärmarna. Hur tänkte jag då? Vad har jag lärt mig. Ett material som förtydligar barnets utveckling, och blir mer hanterbart för dem. Tanken är att vi ska avsluta med en sommarfest där vi visar dokumentationen under processarbetet med miljön och också kan inviga vår nya lekhall. Ev ge den ett nytt namn. Uppföljning: På våra avdelningsplaneringar diskuterar vi regelbundet avdelningens och lekhallens lärandemiljö och tar upp det som en stående punkt på våra APT under våren. Utvärdering: En första utvärdering sker den 8 januari 2016 då analyseras de uppföljningar som gjorts under hösten 2015. En avslutande utvärdering och analys av resultaten sker den 17 juni 2016. Denna utvärdering ligger till grund för kommande läsårs utvecklingsarbete.

7 (11) Hållbar utveckling Hållbar utveckling handlar inte bara om att säkra jorden miljö utan även om fördelning och demokrati. Begreppet har tre dimensioner som tillsammans skapar en nödvändig helhetssyn. De tre är den ekologiska, den sociala och den ekonomiska. Den demokratiska ingår i alla tre dimensionerna. Eleverna måste så tidigt som möjligt ges möjlighet att utveckla kunskap och förhållningssätt för att på ett medvetet sätt kunna ta ställning till globala och lokala frågor för hållbar utveckling. Då kan de också mera aktivt delta i arbetet att å ett hållbart samhälle. (s. 5 Skolplanen för Sunne kommun 2012-2015) Nulägesbeskrivning: I nuläget jobbar vi inte så aktivt med ämnet hållbar utveckling. Något som vi ser som ett utvecklingsmål på vår förskola. Vi pratar om sopsortering allmänt med barnen men inte ur det ekonomiska perspektivet. Mål: Målet är att få barnen mer medvetna om den ekonomiska vinningen i återvinningen. Process/insatser/åtgärder: Hösten 2015 Vi kommer prata med barnen om sopsortering, vad är vad? Plast, papper, glas, metall osv. Vår tanke är att sortera sopor och sedan besöka återvinningsstationen tillsammans med barnen. De ska fysiskt få uppleva hur man sorterar och lägger i rätt behållare. Vi vill få barnen medvetna om de ekonomiska vinsterna i att sortera, för att sedan bli återvunnet. Vilket material blir återvunnet? Vilka blir de nya produkterna? Vi vill också göra barnen uppmärksamma på matkonsumtionen. Hur mycket mat kastas varje dag på vår förskola? Kan vi göra på något annat sätt? Våren 2016 Vi kommer spara tomma mjölkkartonger från vår verksamhet under några veckor. Vi kommer tillsammans med barnen sedan reflektera över hur många vi fått ihop? Räkna dem, lägga dem i rader osv. För att visa på hur man kan återvinna kommer vi bygga ett hus/iglo tillsammans med barnen. Vi vill genom detta få barnen uppmärksamma på att skräp kan också användas och bli till något nytt. Genom detta ser vi den ekonomiska vinningen.

Dokumentation: Sida 8 (11) Vi tar många kort på diverse avdelningar. Kort som vi använder i dokumentationer i hallen och på avdelningarna och till viss del via bloggen. Vi dokumenterar för att driva projekten vidare med barnen. Genom att se bilder på aktiviteter kommer barnen lättare ihåg saker kan återkoppla och fortsätta utmanas. Genom att jobba med kort kan vi också upptäcka barnens syn och därigenom får de mer inflytande i sin vardag. Vi jobbar alltså med pedagogisk dokumentation. Ett intresse eller synvinkel som kommer från barnen uppmärksammas och utforskas. Genom diskussioner, bilder på våra aktiviteter i projektet hållbar utveckling på våra avdelningar och tamburer, reflektionsunderlag. Genom regelbundna diskussioner med alla kollegor, och dokumentation på hur barnen tar till sig projektet samt driver det vidare. Uppföljning: På våra avdelningsplaneringar diskuterar vi regelbundet hållbarutveckling och delger varandra på APT i april och juni. Utvärdering: En första utvärdering sker den 8 januari 2016 då analysera de uppföljningar som gjorts under hösten 2015. En avslutande utvärdering och analys av resultaten sker den 17 juni 2016. Denna utvärdering ligger till grund för kommande läsårs utvecklingsarbete

9 (11) Förskolan i världen Små barn möter världen som kompetenta individer. Det är vi vuxna som ska lotsa dem vidare i livet. Huvuduppdraget är föräldrarnas, men många barn tillbringar stor del av sin dag i våra verksamheter och då bär vi också ett stort ansvar, och ett ansvar för att barnet skall ha det tryggt och bra. Barnets medvetande om sin omvärld utökas successivt från att omfatta familjen, till att så småningom omfatta hela världen. (s.6 Skolplan för Sunne kommun 2012-2015) Alla som verkar i förskolan ska hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dessa värden. Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. (s.6 Lpfö-98/10) Det svenska samhällets internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som kan stärka denna förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. Medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kultur ska bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Förskolan kan bidra till att barn som tillhör de nationella minoriteterna och barn med utländsk bakgrund får stöd i att utveckla en flerkulturell tillhörighet. (s.7 Lpfö-98/10)

10 (11) Nulägesbeskrivning: Vi har barn med olika familjeförhållanden, olika kulturer och olika förutsättningar. Vi har sju barn och två pedagoger med annat modersmål vilket vi ser som en tillgång. I huvudsak pratar vi svenska med barnen, men vi försöker använda deras modersmål i ord och sång för att stärka deras självkänsla. Mål: 1. Vi vill jobba mer aktivt med de olika språken. Hur får vi in flerspråkigheten i verksamheterna? 2. Det är vårt uppdrag att alla ska få sina behov tillgodosedda och bli trygga. 3. Vi behöver bli bättre på att uppmärksamma och rannsaka oss själva vad gäller vårt bemötande pojkar och flickor. Process/insatser/åtgärder: 1. Vi behöver mer litteratur som tar upp olika familjeförhållanden och kulturer. Föra diskussioner om barns olika förutsättningar i livet. 2. Be föräldrar med annat modersmål bli delaktiga genom att göra en bilderbok om vad som är typiskt för landet. Vi kan prata om och visa flaggor från olika länder. Genom att vi har barn med annat modersmål så kan de lära oss t.ex. Hur säger man t.ex. hej på Engelska? Sjunga sånger t ex Broder Jakob och Blinka lilla stjärna på olika språk. Detta ser vi som ett utmärkt tillfälle för barnen att lära av varandra och se varandra som tillgångar. Vi pratar med barnen och är lyhörda för deras känslor och försöker förstå deras situation. 3. Påminna varandra när vi hör/säger något könsstereotypt uttryck. Reflektera över vårt eget bemötande. Göra observationer på varandra. Dokumentation: Vi tar många kort på diverse avdelningar. Kort som vi använder i dokumentationer i hallen och på avdelningarna och till viss del via bloggen. Vi dokumenterar för att driva projekten vidare med barnen. Genom att se bilder på aktiviteter kommer barnen lättare ihåg saker kan återkoppla och fortsätta utmanas. Genom att jobba med kort kan vi också upptäcka barnens syn och därigenom får de mer inflytande i sin vardag. Vi jobbar alltså med pedagogisk dokumentation. Ett intresse eller synvinkel som kommer från barnen uppmärksammas och utforskas Uppföljning:. På våra enskilda avdelningsplaneringar använder vi oss av reflektionsunderlaget som vi sedan diskuterar och delger varandra på APT i april och juni.

11 (11) Utvärdering: En första utvärdering sker den 8 januari 2016 då analysera de uppföljningar som gjorts under hösten 2015. En avslutande utvärdering och analys av resultaten sker den 17 juni 2016. Denna utvärdering ligger till grund för kommande läsårs utvecklingsarbete.