Föreläsning Vetenskapsteori II Henrik Fürst
Upplägg för föreläsningen Utgångspunkt: Gilje och Grimen (1992/2007), Samhällsvetenskapernas förutsättningar. Föreläsning 1 Vad är vetenskapsfilosofi? Den logiska positivismen Den kritiska rationalismen Paradigm och vetenskapliga revolutioner Föreläsning 2 Förklaringstyper Att dra slutledningar Hypotesprövning Föreläsning 3 Hermeneutik: förståelse och mening Metodologisk individualism och kollektivism Rationalitet Värdefrihet och vetenskapens etos Vetenskap, personlighet och samhälle 2
Förklaringstyper Forskningsfrågor i sociologin kan besvaras med hjälp av olika förklaringstyper. Alla förklaringstyper består av två delar 1. Explanans = Premisser (det som förklarar) 2. Explanandum = Konklusion (det som förklaras) Orsaksförklaringar, ändamålsförklaringar och funktionella förklaringar. 3
Förklaringstyper: orsaksförklaringar I orsaksförklaringar förklaras fenomen genom föregående händelser. Det finns tidsmässigt bakomliggande orsaker som leder till en verkan. Varför röstar en person grönt under vissa villkor? Varför tar en person med sig paraplyet ut under vissa villkor? Varför inträffar det en revolution i ett visst studerat samhälle? 4
Förklaringstyper: orsaksförklaringar och dess beståndsdelar Orsaksförklaringars beståndsdelar Universallag lagbundenheter som formar om-såsatser Rambetingelser de betingelser som måste finnas för att orsakslagen ska kunna gälla. Utlösande orsak den utlösande händelse som fungerar som orsak för att något annat ska inträffa Slutsats en beskrivning av det som ska förklaras 5
Förklaringstyper: orsaksförklaring exempel Varför inträffar en revolution i ett visst studerat samhälle? 1. Universell lag: Om levnadsstandard plötsligt försämras i ett samhälle där levnadsstandarden redan är mycket låg så kommer invånarna inom kort att göra revolution. 2. Rambetingelser: Levnadsstandarden i samhället Z var redan mycket låg. 3. Utlösande orsak: Regimen i Z höjde plötsligt matvarupriserna med 300% 4. Slutsats: Invånarna i samhället Z gör revolution Carl Hempels deduktiv-nomologiska förklaringsmodell 6
Förklaringstyper: orsaksförklaringens generella struktur 1. Universell(a) lag(ar) L 1 L n 2. Rambetingelse(r) C 1 C n 3. Utlösande orsak(er) Y 1 Y n 4. Slutsats: E, beskrivning av det som ska förklaras Carl Hempels deduktiv-nomologiska förklaringsmodell 7
Förklaringstyper: betingelser för orsaksförklaringar Betingelser som måste uppfyllas för orsaksförklaringar: 1. Formulering av en universell lag 2. Orsaksförklaringarna måste kunna prövas genom experiment eller observationer. 3. Orsaksförklaringens delar måste erfarenhetsmässigt ha bekräftats eller ha starkt stöd av erfarenheten. 4. Om premisserna är sanna så måste slutsatsen vara sanna. De måste ha deduktiv karaktär och vara formallogiskt giltiga. 8
Förklaringstyper: orsaksförklaringars problem Problem med orsaksförklaringar 1. Svårt att säga att en viss händelse alltid kommer att leda till en annan händelse. Istället sannolikheten att något inträffar. 2. Svårt att göra precisa förutsägelser. 9
Förklaringstyper: ändamålsförklaringar Ändamålsförklaring Innebär att vi förklarar enskilda individers handlingar genom att hänvisa till deras avsikter. 10
Förklaringstyper: krav för ändamålsförklaring 1. Vi måste veta vad denne individ vet, personens föreställningar och uppfattningar. Människor handlar utifrån vad de vet och vad de tror är fallet. Subjektivitetsprincipen 2. För att ändamålsförklara behöver det personen tror inte vara sant. Personen agerar på ett specifikt sätt utifrån sin egen uppfattning. 3. Vi antar att personen vars handlingar vi studerar har förmågan att tänka rationellt och välja mellan handlingsalternativ. 11
Förklaringstyper: exempel på ändamålsförklaring 1. Kristian (X) har som mål att förgöra Merete (Y). 2. Kristian (X) tror att om han sticker nålar i ett foto av henne (handling P) och därefter bränner upp det (handling Q) så är det de bästa medlen för att förgöra Merete på. 3. Kristian sticker nålar i ett foto av Merete (handling P) och bränner därefter upp bilden (handling Q) 12
Förklaringstyper: ändamålsförklaringars generella struktur Generell struktur 1. Person X har som mål att uppnå Y. (premiss) 2. Person X tror att handling P (Q, R, S...) är den/de bästa medlen för att uppnå Y. (premiss) 3. Därför utför person X handling P (Q, R, S ) (slutsats) 13
Förklaringstyper: skillnad mellan orsaks- och ändamålsförklaringar 1. Premisserna leder nödvändigtvis inte till slutsatsen i ändamålsförklaringar. 2. Finns inte universella lagar för ändamålsförklaringar. 3. I ändamålsförklaringar, kan vi ändå om personen antas vara förnuftig anta att premisserna leder till slutsatsen. 4. Ändamålsförklaringen ska kunna accepteras av den studerade personen. 14
Förklaringstyper: funktionella förklaringar Funktionell förklaringar innebär att det som ska förklaras fullgör en funktion för helhetens bestånd. Ex. Ett djurs kamouflagefärg fyller en funktion för djuret genom att denna kamouflagefärg är fördelaktig för dess överlevnad när den befinner sig i en viss miljö. Ex. Vissa ceremonier i ett samhälle eller en grupp har som funktion att stärka sammanhållningen i detta samhälle eller denna grupp, exempelvis äktenskap. Funktionella förklaringar handlar inte om hur dessa fenomen har uppstått, utan att de fyller en funktion för ett system. 15
Förklaringstyper: funktionella förklaringar exempel Denna funktionella förklaring utgår från ett antal forskares försök att förklara hur en viss praxis av ömsesidiga beskyllningar kan bidra till att en viss grupp bevaras och överlever. Fortsättning på nästa sida 16
Förklaringstyper: funktionella förklaringar exempel 1. En gemensam tro på en ond sammansvärjning är en verkan av att gruppens medlemmar ömsesidigt beskyller varandra för svek mot gruppens grundläggande principer. 2. En gemensam tro på en ond sammansvärjning är positivt för den egalitära gruppen därför att en gemensam tro på en ond sammansvärjning förenar stridande fraktioner inom gruppen mot en ond värld utanför gruppen. 3. En gemensam tro på en ond sammansvärjning är något oavsiktligt hos gruppmedlemmarna som bedriver ömsesidiga beskyllningar för svek. 4. Att en gemensam tro på en ond sammansvärjning är en verkan av att gruppens medlemmar ömsesidigt beskyller varandra för svek mot gruppens grundläggande principer är något okänt för medlemmarna. 5. En gemensam tro på en ond sammansvärjning bevarar att gruppens medlemmar ömsesidigt beskyller varandra för svek mot gruppens grundläggande principer vilket sker genom att den gemensamma tron orsakar beskyllningarna som i sin tur återskapar den gemensamma onda tron som i sin tur orsakar 17 osv och detta sker via den egalitära gruppen.
Förklaringstyper: funktionella förklaringar struktur 1. Y (en gemensam tro på en ond sammansvärjning) är en verkan av X (att gruppens medlemmar ömsesidigt beskyller varandra för svek mot gruppens grundläggande principer). 2. Y är positivt för Z (den egalitära gruppen) därför att en gemensam tro på en ond sammansvärjning förenar stridande fraktioner inom gruppen mot en ond värld utanför gruppen. 3. Y är något oavsiktligt hos gruppmedlemmarna som bedriver X (ömsesidiga beskyllningar för svek). 4. Att Y är en verkan av X är något okänt för medlemmarna. 5. Y bevarar X genom en kausal feedback-loop som sker via Z. Y = en gemensam tro på en ond sammansvärjning X = att gruppens medlemmar ömsesidigt beskyller varandra för svek Z = den egalitära gruppen 18
Förklaringstyper: funktionella förklaringar struktur 1. Y är en verkan av X 2. Y är positivt för Z 3. Y är något oavsiktligt hos de aktörer som producerar X 4. Y (eller åtminstone orsaksförhållandet mellan X och Y) är något okänt för aktörerna i Z. 5. Y bevarar X genom en kausal feedback-loop som sker via Z. Y = ex. en gemensam tro på en ond sammansvärjning X = ex. att gruppens medlemmar ömsesidigt beskyller varandra för svek Z = ex. den egalitära gruppen (från Jon Elster) 19
Förklaringstyper: funktionella förklaringar (funktionell dumhet) 1. Att arbetet flyter på utan störningar i organisationen (Y) är en verkan av att personer i en organisation inte ifrågasätter hur saker görs (X). 2. Att arbetet flyter på utan störningar i organisationen (Y) är positivt för organisationen eftersom effektivitet skapar sammanhållning och stabilitet i organisationen (Z). 3. Att arbetet flyter på utan störningar i organisationen (Y) är något som uppstått oavsiktligt i organisationen där personer inte ifrågasätter hur saker görs (X). 4. Att arbetet flyter på utan störningar i organisationen (Y) är en verkan av organisationen utövar funktionell dumhet, att inte ifrågasätta hur saker är, är något okänt för medlemmarna i organisationen (Z). 5. Att arbetet flyter på utan störningar i organisationen (Y) bevarar att personer inte ifrågasätter hur saker görs (X) vilket sker via personer i organisationen (Z). Alvesson, M., & Spicer, A. (2012). A Stupidity Based Theory of Organizations. Journal of Management Studies, 49(7), 1194-1220 20
Nackdelar: Förklaringstyper: funktionella förklaringar problem 1. Förklaringarna är spekulativa 2. Förklaringarna är konservativa 3. Samhället har inte behov, det kan bara människor och djur ha. 4. Kan bara förklara stabilitet Fördelar: 1. Kan vara en strategi för att förklara komplexa fenomen. 21
Att göra slutledningar: induktion och deduktion Induktion Deduktion Slutledningsmetod för att dra slutsatser genom att generaliserar lagar eller förhållanden från de enskilda fallen. Bygger på empiri Slutledningsmetod med utgångspunkt från generella lagar, förhållanden eller hypoteser och testar de i förhållande till enskilda fall. (ex. hypotetisk-deduktiv metod) Bygger på logik. 22
Att göra slutledningar: Induktion Induktion Premiss Slutsats (Vi har observerat) efter att plockat ut många bönor från påsen att de är vita (Det är sannolikt) att alla bönor från denna påse är vita. Vi utgår direkt från erfarenheten (förutsättningslöst) och gör slutledningar utifrån det. Från ett fall, sedan resultat till en slutsats. Hittar vi en svart böna i påsen så stämmer inte slutsatsen. 23
Att göra slutledningar: Induktion Premiss Slutsats Vi har observerat att samtliga fall av djupgående psykiska problem som psykiatriker och psykologer stött på beror på upplevelser i barndomen. Det är alltså sannolikt personers djupgående psykologiska problem beror på upplevelser under barndomen Premiss Slutsats Vi har observerat vid många tillfällen att korpar är svarta. Det är alltså sannolikt att anta att alla korpar är svarta. (vi upptäcker en turkos korp, då skulle slutsatsen vara falsk) 24
Att göra slutledningar: deduktion Deduktion Premiss Premiss Slutsats (Det är sant) att alla bönor från denna påse är vita. (lagsats) (Vi vet att) bönorna i vår hand kommer från denna påse. (fall) (Vi är säkra på att) dessa bönor i vår hand är vita Vi drar slutsatser utifrån redan existerande lagar/regler (ex. en sats eller hypotes ur en teori) som bildar den första premissen, den andra är fallet och slutsatsen är resultatet. 25
Att göra slutledningar: Deduktion Premiss Premiss Slutsats Alla människor har fyra armar. (lagsats) Jag är en människa. (fall) Alltså har jag fyra armar. Premiss Premiss Slutsats Alla böcker om första världskriget är tråkiga. (lagsats) Detta är en bok om första världskriget. (fall) Alltså är denna bok är tråkig. 26
Vad är teori och empiri? Teori Empiri En grupp påståenden och antaganden som förklarar företeelser och systematiserar vår kunskap om dem. Data som teorin använder som argument för dess giltighet och trovärdighet. Data erhålls genom observationer och/eller experiment. Formar observationssatser 27 påståenden om vad som observerats.
Hypoteser Hypotes En gissning eller ett antagande, som används för att förklara empiriska data. En hypotes testas gentemot sinneserfarenhet och iakttagelser eller genom logisk analys. Vi härleder (deducerar) konsekvenserna av en hypotes vars konsekvenser därefter prövas mot erfarenheten eller data. Krav på data vid hypotesprövning Intersubjektiv enighet bara använda data som kompetenta forskare har enats om att de kan använda. Relevans data måste kunna hypotesprövas. Vad som är relevant bestäms av våra hypoteser. 28
Hypotetisk-deduktiv metod Exempel: Semmelweis undersökte barnsängsfeber hos nyförlösta kvinnor. Två avdelningar Höga dödstal på avdelning A Låga dödstal på avdelning B. 29
Hypotetisk-deduktiv metod Han skapade hypoteser för att förklara barnsängsfeber hos nyförlösta kvinnor. 1. Atmosfärisk påverkan 2. Överbefolkning på sjukavdelningen 3. Dålig diet 4. Dålig vård 5. Hårdhänta undersökningar av kvinnorna 6. Psykologiska förklaringar 7. Felaktig födelseställning 8. Överförande av likstoff från döda människor 9. Förruttnelseprodukter från levande eller döda människor 30
Hypotetisk-deduktiv metod exempel på slutledning Premiss 1. Om skillnaden i dödlighet beror på att prästen skrämmer kvinnorna så försvinner skillnaden om prästen inte längre visar sig på avdelningen. Premiss 2. Prästen visar sig inte längre på avdelningen, men dödligheten är lika stor. Slutsats: Alltså beror skillnaden i dödligheten inte på att prästen skrämmer kvinnorna. Falsifierades 31
Hypotetisk-deduktiv metod struktur på logisk slutledning Deduktiv slutledning Premiss Om H (h1 h n ) så F (lagsats) Premiss Inte F (fall) Slutsats: Därför inte H H = hypotes (skillnaden i dödlighet beror på att prästen skrämmer kvinnorna) F = förutsägelsen som deduceras ur hypotesen (försvinner höga dödstal om prästen inte längre visar sig på avdelningen) h = hjälphypoteser (präster påminner om död, dold hjälphypotes) 32
Hypotesprövning: Durkheim Exempel på hypotesprövning. Durkheims teori om orsakerna till självmord. Vad är orsakerna till självmord? 33
Hypotesprövning: Durkheim 1. Egoistiska självmord för låg integration (Västvärlden) Individen är isolerad och upptagen av sig själv. Överdriven individualism. Bristande social integration. 2. Altruistiska självmord för hög integration (Primitiva samhällen) Normer integreras och styr individen inifrån. Jfr. änkebränning. 34
Hypotesprövning: Durkheim 1. Låg integration Högt antal självmord (egoistiska) 2. Hög integration Högt antal självmord (altruistiska) 3. Medelintegration Lågt antal självmord 35
Hypotesprövning: Durkheim 3. Anomiska självmord normupplösning/för låg reglering (Västvärlden) Mycket vill ha mer. Skapar ouppnåeliga mål försvagad livslust. 36
Hypotesprövning: Durkheim Slutsats: Integration (sammanhållning) och reglering (normer) i samhället är kopplat till mängd självmord Integration i ett samhälle kan mätas på en skala mellan individualism/egoism eller altruism Reglering kan mätas på en skala mellan frånvaro av reglering till överreglering 37
Hypotesprövning: Durkheim Möjliga felkällor 1. Vem definierade självmord? Definitioner förändras, läkare och poliser bedömer olika över tid (tekniker utvecklas). 2. Intresserar sig inte för det sociala sidorna av självmordsförsök 3. Han har ingen teori om den utlösande orsaken 4. Katolikerna kanske dolde självmord, ex. 38 det var skamligt.
Artikeldiskussion Hälsoexperter: Sjuk ekonomi tar liv http://www.dn.se/ekonomi/halsoexperter-sjuk-ekonomi-tar-liv/ 1. Vilken typ av förklaring baserar sig artikeln på? 2. Vad är det för kunskap som förmedlas i artikeln? 3. Är artikelns resultat trovärdiga? 39
Typ av förklaring, typ av kunskap och trovärdighet En grupp hälsoforskare, som arbetar med stöd av WHO, går till rasande angrepp mot Europas krispolitik. Den kostar människoliv och vållar spridning av farliga sjukdomar medan politikerna struntar i konsekvenserna, anser de. Människor mår allt sämre och fler tar livet av sig på grund av arbetslöshet i krispolitikens spår, anser gruppen European Observatory on Health Systems and Policies, och tar Grekland som exempel i en artikel i senaste numret av den medicinska tidskriften Lancet. Vi spårar ursprunget till den ekonomiska krisen i Europa och regeringarnas gensvar, undersöker effekterna på hälsovårdssystem och återblickar på tidigare ekonomiska nedgångar för att förutsäga konsekvenserna av den pågående, skriver de.: Spridning av livshotande infektioner ökar till följd av Greklands drastiska budgetnedskärningar, skriver forskarna under ledning av professor Martin McKee vid London School of Hygiene and Tropical. Hans grupp har stöd av FN-organet WHO. Vi jämför sedan våra förutsägelser med tillgängliga bevis för krisers effekter på hälsan. En lång, nedåtgående trend i Greklands självmordsstatistik har brutits efter 2007 på grund av budgetnedskärningar och växande arbetslöshet, skriver gruppen som oroar sig för bland annat hiv- och malariautbrott. [...] 40
Läs samma artikel till nästa föreläsning Hälsoexperter: Sjuk ekonomi tar liv http://www.dn.se/ekonomi/halsoexperter-sjuk-ekonomi-tar-liv/ 41