Redovisning av ett videoprojekt med små barn.

Relevanta dokument
ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget.

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Kvalitetsdokument 2013/2014

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen Amanda, Lasse, Mats och Linda

Beslut. efter regelbunden tillsyn av fristående förskola. Datum för tillsynen

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

DRÖMHUSET. Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR. Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt.

Ekorrens arbetsplan Ht Vt 2015

Fånga dagen. - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9. Leicy O L S B O R N Björby. Bakgrund

Pedagogisk dokumentation och matematik i förskolan. Anette de Ron och Lena Thelander

INFÖR TEATERBESÖKET. Av Ann-Christine Magnusson Foto Martin Skoog

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Kvalitetsredovisning. Förskola

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson

Kvalitetsredovisning

Sagor och berättelser

Systematiskt kvalitetsarbete

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

Professionell i förskolan Pedagogers arbets- och förhållningssätt

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Pedagogen formulerar utmaningar successivt som deltagarna löser. Utmaningarna formuleras så det finns oändligt många lösningar.

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014

INFÖR TEATERBESÖKET. skådespelarna blir. Av Ann-Christine Magnusson Illustration Johanna Oranen

Pedagogen formulerar utmaningar successivt som deltagarna löser. Utmaningarna formuleras så det finns oändligt många lösningar.

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. Små Hopp i Boden

Lokal arbetsplan för förskolan

Arbetsplan 2018/2019. Orrvikens förskola. Solen/Månen. Förskolechef Thomas Edström. Upprättad: Utvärderad:

Skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material.

Kvalitetsredovisning

Inskolning. Lämning. Hämtning. Barnens egna lekar

Tärna Folkhögskola IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

Följ med på Kattresan. Hej enfärgade katt. Följ med på Kattresan. Hej lång-svansade katt. Följ med på Kattresan. Hej gula katt. Följ med på Kattresan

När du går runt i utställningarna kommer du att se några personer som jobbar på museet, nämligen våra värdar.

Språkrunda. För dig som vill träna svenska på Moderna Museet Malmö

Fotodagbok med mobilkamera eller enklare kamera. Här får du träna att ta bilder som har ett sammanhang.

Pedagagogisk dokumentation.

Kvalitet på Sallerups förskolor

Klubbans förskola. Forskande barn, Medforskande pedagoger

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund

Pedagogiska året förskolan solrosen reviderad juli 2013

Sabbatsbergs Förskolor

Filmklanen. Video Workshop

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

När du går runt i utställningarna kommer du att se några personer som jobbar på museet, nämligen våra värdar.

God ljudmiljö inom förskolan

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

Pedagogisk dokumentation

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Arbetsplan Skogssidan 2017/2018

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning.

Vad händer med barn i olika undervisnings situationer?

När du går runt i utställningarna kommer du att se några personer som jobbar på museet, nämligen våra värdar.

Kursplan för konstskolan 2 år

PEDAGOGISK DOKUMENTATION TILL VILKEN NYTTA? Karis, Jan-Erik Mansikka, universitetslektor, Helsingfors universitet

Arbetsplan Rosenvallsförskola 2009.

VÅGA VILJAS MÅNADSBREV

Äppelvikens förskolor

Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld,intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

TITANIC. Vårterminen Stenänga Förskola. Krokodilgruppen. Marina Undenius och Carina Nilsson

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

Inspiration till Bamses må bra tidning

Kvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

Hemkultur. Dokumentation av Kvalitetsarbete. Dingle förskola Skeppet 2014/2015

Matematik med QR-koder

Päron. eller morot. vid att också vara den som lyssnar på andra.

Förskolan Bullerbyns plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Lokal arbetsplan. Läsåret:

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Ämnesspecifika begrepp. Bildframställning.

Eget modersmålsstöd av flerspråkig pedagog i förskolan

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Lokal arbetsplan 14/15

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Min förskoleresa. Norrbyområdet

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

Kvalitetsarbete Myran

SALSTENTAMEN BILD TILLVAL, TILLFÄLLE 2 (11gf31, C46B30)

Systematiskt kvalitetsarbete Skattkammarens förskola Förskolechef

Kulturella uttrycksformer för lärande och kommunikation

TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Tara är barnskötare YLVA HEROU ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN

Kvalitetsredovisning. Förskolan Skattkammaren 2018

Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014

Terminsplanering i BILD - årskurs 6 Ärentunaskolan

Gårdby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Tunadalskyrkan TEMA Att vara lärjunge del 2. Bön Luk 11:9-10

Verksamhetsplan. Förskolan Kluringen. för. Reviderad

Pedagogiska året förskolan skogsbäcken 2015

Surfplattan som pedagogiskt verktyg Läraranvisning Textview. Verksnummer: 40350

Frilufts Förskolor Gläntans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår:

Plan mot kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Broby förskola

Sjöborgsvägens förskola. Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2018/2019

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

Redovisning av ett videoprojekt med små barn. Videoverket Bastet av Alicja Rogalska visades för ett par barngrupper på Förskolan Korken i Stockholm under en dryg vecka i början av 2011. Några av Alexandrias/ Egypten vildkatter erbjuds att äta från ett för dem uppdukat bord. Ljus är tända, bordet är vackert dukat med fisk och frukt, bordet står utomhus mot en gul vägg mot vilken kameran riktats. Kameran är frontalt fixerad. Huvudkaraktärerna är de katter som besöker bordet, tempot är långsamt och helbilder växlar till närbilder mellan stolar och bord, flera gånger om. Bilden liknar ett flamländskt stillebenmåleri från 1600-talet. I detta rörliga verk bidrar det långsamma tempot till att förtydliga tidsaspekten och det arkaiska i motiv och innehåll. Barnen ett till fem år gamla med sina pedagoger besökte det rum som speciellt ordnats för visningen. Barnen satt på en matta på golvet. Projektionsytan var direkt på den vita väggen, den hade samma format som mattan. Pedagogerna var två eller tre stycken; desamma för båda åldersgrupperna, de minsta barnen (ett till tre) och de större (fyra till sex). Förskolan Korken arbetar enligt den pedagogiska modell från Reggio Emilia som bygger på närgångna studier med många olika infallsvinklar i längre långsamma projekt. En konsekvent dokumentation i text och bild följer med arbetet i utvalda material. Förskolans noggranna struktur var ovärderlig i samarbetet. Där fanns intresse och förståelse för bildarbete och en medveten struktur som underlättade både samtal och praktik. Vi hade inte någon inledande diskussion med förskolans pedagoger men självfallet en planering av projektet. Gemensamma slutsatser visar att ett sådant diskussion hade varit både intressant och roligt. Då hade vi behövt längre tid för projektet med konstvisningen och för förskolan en annan framförhållning. Detta blev ett öppensinnat experiment som föll mycket väl ut. Twochange utgörs av Jannike Brantås och Carina Törnblom. Twochange är baserat i Stockholm och sedan åtta år inriktat på att producera nya situationer för videokonst i människors olika vardagsmiljöer. Så här formulerade vi oss mot pedagoger, föräldrar och publik inför arbetet:

Vad gör katterna på bordet? videokonst med barn Ett samarbete mellan Förskolan Korken, Studio44 och twochange Mellan 28 januari 6 februari visas verket BASTET i Projektrummet Barnen ser filmen arbetar, med egna material inne på Korken och sedan presenteras barnens arbeten med filmen i Projektrummet 4 6 februari med Barnens Vernissage den 4 februari kl 15.00 17.00 Ett projekt kring barns arbete med sina upplevelser av videokonst. Lika viktigt som att kunna läsa bokstavsalfabetet som barn tränas i så behöver de lära sej att se film/rörlig bild utifrån sina förutsättningar. Det anses idag vara viktigt att starta redan i förskolan, filmerna måste vara långsamma och lätta att identifiera sej med för att passa små barn. Förskolan Korken arbetar med den pedagogiska inriktningen från Reggio Emilia. På Rum för Barn på Kulturhuset visas ännu en tid tre filmer twochange tagit fram. Vi hoppas att det här projektet ska uppskattas av både barn och vuxna. BASTET av Alicja Rogalska 08.00/ loop/2008 Verket visar ett vackert dukat bord som lämnades åt vildkatterna i Alexandria Egypten, att njuta av en gåva till det förut heliga djuret katten. Som metafor, en kommentar över den mänskliga världens uppdelning i rik och fattig, om girigheten och konsumismen. Bastet var solgudinnan med katthuvudet och kvinnornas beskyddare i det gamla Egypten. Alicja Rogalska konstnär från Polen, bor och verkar i England. Hennes arbeten omfattar platsspecifika offentliga verk, i samarbete med konstnärer eller ickekonstnärer med foto, video, performance och installationer.

Förklaring av arbetsmetod med videoverk och barn/personal vid förskolan: Vid ett tidigare arbete genom våra studier i konstpedagogik hade vi mött en praktik där filmanalys var en sätt att även kunna analysera konstvideo. Att gå via filmens traditioner kring uppbyggnad och bearbetning. Av olika anledningar kan inte alltid en analysprocess enkelt flyttas över från ett medium till ett annat; här biofilm till konstvideo. Samtidigt använder sig en del konstnärer av just biofilmens uppbyggnad både för sin egen produktion och formulerar egna förhållningssätt. Videokonstnärer har i vissa fall även filmutbildning och har mångårig erfarenhet också från andra medier och konstnärliga uttryckssätt.

I detta fall med verket Bastet använde vi blandning av bildanalys och filmanalys som grundidé för samtal med barnen. Barnen ville ibland ha det tyst under visningen, ibland gärna samtala spontant kring vad de såg. Där blev lösningen att växla mellan att någon gång prata och någon gång vara tyst. Arbetssätt: Barnen förbereddes inne på förskolan och kom i grupp in till ett visningsrum som fanns bakom ett draperi. Därinne fanns en matta som de ombads att sitta på för att inte bli kalla och för att samla barnen. Verket började med katternas spinnande innan bilden dök upp. Det dukade bordet visades och en kort svart sekvens. En och en dök katterna upp och de gick på sina individuella sätt upp i ätandet.

Sammanlagt sju katter hoppade upp på bordet och både närbilder på katterna och flera av katter i helbild presenterades i verket. Carina från twochange satt framme bredvid barnen och började efter ett tag ställa frågor om vad som visades. Jannike dokumenterade med videokamera barnen bakifrån hur barnen interagerade med verk, pedagoger och varandra. Då barnen såg filmen en andra gång visste de vad som skulle ske och kommenterade sina minnen och förväntningar på : Vad e de för ljud, konstit?, när kommer katterna?... och nu kommer en till, tokig katt med lång svans.. osv Barnen såg verket flera gånger och arbetade däremellan inne på förskolan. Mellan varje visning hade vi samtal med en och samma pedagog om senaste visningen och hur vi eventuellt behövde förändra följande visning samt hur bildarbetet inne på förskolan fortskred med val av pappersformat och teknik. Planerna för förskolans arbete var att barnen först arbetade med blyerts på kvadratiska papper sedan med svart och brun akvarell på kvadratiska papper och sist med färg på både kvadratiska och rektangulära papper. Inne på förskolan dokumenterades barnens arbete med foto samt med anteckningar av barnens kommentarer under deras arbete; i dokument. Kommentarer som barnen gjorde angående en aktuell bild skrevs ned på teckningen och även antalet bilder när barnen gjorde bildserier. Även barnets ålder med år och månad noterades på varje teckning. En Barnens Vernissage planerades då föräldrar och andra utomstående kunde se barnens bilder samtidigt som filmen rullade. Vernissagen kombinerades med lite fest med juice och salta pinnar. Barn, pedagoger och familjemedlemmar var entusiastiska och barnen speciellt över sina bilder, de rusade fram o tillbaka för att alla skulle kunna se vad de arbetat med. Pedagogerna överlämnade sin dokumentation som också presenterades i projektrummet där film och teckningar samtidigt redovisades.(den dokumentationen har utelämnats i pdf:en av integritetsskäl då bilder på barnen finns med.)

Projektrummet på vernissagen med film och barnens bilder

Projektrummet på vernissagen med film och barnens bilder

Vernissage med barn, pedagoger, föräldrar och publik

Vernissage med barn, pedagoger, föräldrar och publik

Visning av Bastet Tack till Alicja Rogalska för att vi fick använda din film. Tack till barn och pedagoger för att ni ville samarbeta med oss. Twochange/Jannike Brantås,Carina Törnblom. Stockholm februari 2011