Mediyoga i palliativ vård

Relevanta dokument
Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?

Palliativ vård i Västra Götaland

MediYoga. Om metoden, patientfall samt prova på-pass i sittande. Tove Vaugarny

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

F sisk aktivitet din väg till bättre psykis hälsa

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017

God palliativ vård state of the art

Samtal med den döende människan

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede

Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa

Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt

Palliativ vård och omsorg Utbildning oktober 2019

Palliativ vård ett förhållningssätt

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:

Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Vård av en dement person i hemförhållanden


Hospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar

BEDÖMNING AV PALLIATIVT VÅRDBEHOV HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson

Palliativt förhållningssätt

Kropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom

Vad är psykisk ohälsa?

Min vårdplan introduktion och manual

Oro, ångest och depression

Sundsvall

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Personsentrerad palliativ vård och hospicefilosofi

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Antagen i socialnämnden Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)

Vägledning för en god palliativ vård

Döendet. Palliativa rådet

Palliativ vård en introduktion. pkc.sll.se

Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Palliativt förhållningssätt

Innehall. Bakgrund Vad är ett hospice? Hospice, för vem? Patienter Anhöriga Personal

Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

När mamma eller pappa dör

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

Palliativ vård vid olika diagnoser

Palliativ vård. betala för 3! Gå 4

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)

Palliativ vård i Västra Götaland. Processgruppen för palliativvård inom RCC

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:

FYRA DIMENSIONER ENLIGT WHO (WORLD HEALTH ORGANISATION

Vad är det korrekta namnet på enheten? 4. Vilken/vilka grundsjukdom/-ar ledde till att din närstående dog?

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård

och läkemedelshantering finns framtagen, se länk under referenser.

Pallia%v Vård FÖR ALLA OAVSETT VÅRDFORM

Vad är viktigast för just Dig? PER-ANDERS HEEDMAN, PROJEKTSAMORDNARE, RCC SYDÖST

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via Dödsfallsenkät fr o m

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Palliativ vård Professor Peter Strang

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Regin Dahl Fysioterapeut Arvika Sjukhus Cytostatika sektionen/palliativa teamet

Närstående i palliativ vård

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs.

En dag om palliativ vård. Fredrik Wallin, palliativ processledare, RCC Norr Bertil Axelsson, öl, docent, Östersund

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer PKC-dagen

Mer harmoni Mindre stress

Rutin. Beslut om vak/ extravak. Diarienummer: Gäller från:

När patienten känner meningslöshet om hoppets

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Palliativ vård. Att leva har sin tid att bota har sin att dö har sin. Så enkelt är det och så svårt. ( C. Saunders)

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut!

Handlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal

Friends ett verktyg som främjar skolelevernas mentala hälsa. Nina Aartokallio Friends planerare/utbildare Aseman Lapset ry

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

RUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

PKC-dagen. Multisjuklighet i palliativ fas: svåra beslut på akutsjukhus-vad är rätt vårdnivå?

Att vara närstående vid livets slut

Avhandlingsarbete Sjukgymnastiskt perspektiv på kroppsliga symtom och funktion hos patienter med allvar psykisk sjukdom

Pallia%v vård: Total smärta eller totalt lugn inför döden?

Vård i livets slutskede Innehållsförteckning

Fysioterapimottagning 1 Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset Karlstad Landstinget i Värmland Liv!

Transkript:

Mediyoga i palliativ vård

Evighet Livet är en gåva som vi bara kan bruka en gång. Hand i hand med oss går döden. Det enda vi vet är att ingenting varar för evigt. Utom möjligtvis döden. Gunilla Szemenkar

Palliativ vård Det övergripande målet med palliativ vård är att uppnå bästa möjliga livskvalitet för patienten och dennes familj. Palliativ vård inbegriper en livssyn som bejakar livet och betraktar döendet som en normal process. Palliativ vård innebär att tonvikt läggs på att lindra smärta och andra besvärande symtom WHO 2014

Vanliga symtom i palliativ vård Fatique Smärta Andnöd Ångest och oro Koncentrations- /sömnsvårigheter Illamående Na#onellt vårdprogram för pallia#v vård 2012-2014

Smärta Döden är organisk, en del av mig som följer mig genom hela livet. Den inträffar egentligen aldrig den pågår! Det är som det ska vara. Jag ser däremot lidandet som det rik#gt oanständiga i livet. Smärtan bryter av flödet, det stannar upp levandet och utmanar det. Gunilla Szemenkar

Total pain Existentiellt lidande Socialt lidande Psykiskt lidande Fysiskt lidande Clark D. Total pain, disciplinary power and the body in the work of Cicely Saunders, 1958-1967. Social Science & Medicine. 1999;49:727-36.

Att leva är att uppleva genom görande, kännande och tänkande. Upplevelse äger rum i tiden, så tiden är den yttersta, knappa resurs vi har. Genom åren kommer upplevelsernas innehåll att reglera livskvalitén. Därför handlar ett av de mest grundläggande beslut någon av oss kan träffa, om hur vi fördelar och investerar vår tid M, Csikczentmihalyi (1997) Arbt

Korrelation mellan Global quality of life och.. Meningsfullhet 0.79 Förmåga att göra vad du vill 0.71 Fysisk styrka 0.58 Timmar i liggande 0.58 Förmåga att känna glädje 0.57 Axelsson & Sjödén (1998) Palliativ Medicine 12: 29-39

Mediyoga Enkla kroppsrörelser Andningsövningar Mental fokusering Meditation Vårdutbildad personal Instruktörsutbildning i Mediyoga Fördjupningsmodul (hjärta & blodtryck, cancer, depression, hormonsystemet) Specialutbildning (Medicinsk yoga i palliativ vård, medicinsk yoga och arbetsterapi) Vetenskaplig förankring, forskning Arbt

Sjukdomsprocessen Kurativ Tidig palliativ Sen palliativ Döendefas sjukdomsfas sjukdomsfas sjukdomsfas Botande Livsförlängande Symtomlindrande Livskvalitet Symtomlindring Välbefinnande Läk

Mediyoga som individuell aktivitet Yogan ska vara en god upplevelse, särskilt i ett sent palliativt skede då tiden är begränsad. Du hjälper personen att uppnå höjdpunkten av psykologiskt välbefinnande - flow - om uppgiften är perfekt anpassad till personens förmåga. När aktivitetens svårighetsgrad och personens förmåga är i nivå med varandra ökar du dessutom personens känsla av kontroll och kompetens. Kompendium Mediyoga i palliativ vård

Mediyoga som gruppaktivitet I palliativ vård träffar du personer med nedsatt funktion och förmåga av olika slag. Ofta har personen mer än ett problemområde. Det är sällan ett hinder för att utöva yoga. Fördelen med yoga är att det är ett helhetskoncept och du som guidar kan välja vilken/vilka delar av helheten du vill presentera för att det ska vara så meningsfullt för personen som möjligt. Kompendium Mediyoga i palliativ vård

Mediyoga som närstående- och efterlevandestöd Risken för depression och hjärt- och kärlsjukdom ökar väsentligt hos närstående som vårdar en anhörig. Riskökningen kan förklaras med den nega#va stress som personen utsäms för. Mediyoga kan vara em redskap för am reducera stress och förebygga fysisk och psykisk ohälsa hon närstående. Kompendium Mediyoga i pallia#v vård

Patienternas upplevelse av medicinsk yoga som arbetsterapeutisk intervention i palliativ vård ValMO The Value and Meaning in Occupations Persson, Erlandsson, Eklund & Iwarsson 2001

Bättre rörlighet Smärtlindrande effekt Stänga av tankarna Konkret värde Stärker kroppen Bättre sömn Underlättar andningen Bättre koncentration Lindrar ångest Hjälp genom behandlingarna Känsla av kontroll Hantera stress Ett redskap att klara vardagen Man blir redo att ta itu med saker

Självbelönande värde Komma bort från den krassa verkligheten Bara vara Vila Värdefull egentid Lugn och ro Harmoni Stort välbefinnande Lagom för min ork Avslappnande Inte prestera Vila tankarna Glädje Själslig frid Känna kärlek till den egna kroppen Underbart! Hämta kraft

Något att se fram emot Symboliskt värde Påminnelse om tidigare meningsfull aktivitet Har gjort aktiviteten tidigare i livet och uppskattat den Intresse för den asiatiska filosofin Något gemensamt med barnbarnen Öppna upp för känslor Längtan Kärleksfullt Delaktig i en grupp Lära sig något nytt Trygghet Motiverande En vilja att vara kvar i livet

Mediyoga länkar till livet.. You matter because you are you, and you matter to the end of your life. We will do all we can not only to help you die peacefully, but also to live until you die. Cicely Saunders 1918-2005

Arbetsterapeuter som arbetar inom palliativ vård måste utveckla andra referensramar, än inom traditionell rehabilitering eftersom de i stor utsträckning inte beaktar patientens fortlöpande försämring, permanent förlorade funktionsförmåga och behovet att få förbereda sig inför döden (FSA, 2001)

Avslut Bröllop har inte en chans mot begravningar, Inte som upplevelse av skönhet och kärlek. EM hej kan aldrig mäta sig med em farväl! Gunilla Szemenkar