Vad är en arytmi? Arytmiklassifikation. De vanligaste arytmierna. Tips och råd

Relevanta dokument
Arytmier. Takyarytmier (HR > 100) Bradyarytmier (HR < 50) inkl AV-block. Grenblock. EKG: Arytmier, M Risenfors

Översiktsföreläsning Arytmier

Översiktsföreläsning Arytmier

Några tips. Supraventrikulär takykardi SUPRAVENTRIKULÄRA TAKYKARDIER EKG. Passare. Räkna frekvens Antal slag / papper x 12 om 50 mm/ s (ark 25 mm)

Användarmöte. Arbetsprov och lungfunktion 14 nov Fall 1 Arbetsprovets användning vid utredning av preexcitation.

Supraventrikulära takykardier utredning och behandling. Runa Sigurjonsdottir

Publicerat för enhet: Kardiologiklinik Version: 4. Innehållsansvarig: Maria Åkerlind, Sjuksköterska, Avdelning 43 (marko19) Giltig från:

EKG-tolkning. EKG som vi vanligen tänker VT Frontalplan. Depolarisationens spridning... Vad ser de olika avledningarna?

Barnarytmier. Eva Fernlund Barnkardiologen Lund

Hjärtkärlsjukdomar. Fysioterapeutprogramet Termin 2. Anton Gard, ST-läkare Kardiologi

Patienter med supraventrikulära takykardier bör behandlas med ablation!

Innehåll. Arytmier hos barn och ungdomar. Innehåll. Barnveckan 2014 Anders Nygren Göteborg

Hjärtarytmier. Abstrakt

EKG-tolkning En klinisk guide Jonas Schwieler Eva Swahn Joakim Alfredsson Piotr Szamlewski

Per Wollmer. Bild och Funktion Klinisk Fysiologi

Akut kardiologi. Christina Christersson 2015

Arytmier. Frieder Braunschweig Docent, överläkare Hjärtkliniken Karolinska Universitetssjukhuset

EKG-tolkning En klinisk guide Jonas Schwieler Eva Swahn Joakim Alfredsson Piotr Szamlewski

1.1 Vad är den mest sannolika förklaringen till patientens hjärtrusningar? (1p)

EKG nr 21. Sammanfattning HR 48. Troligen ektopisk förmaksrytm. Misstänkt inferior myocardskada. EKG 21

EKG introduktion -Vänster skänkelblock

Arytmier - att diagnostisera, riskvärdera och handlägga

Behandling med implanterbar defibrillator (ICD) Rasmus Borgquist Arytmikliniken SUS Lund

Hjärtrytmrubbningar. Inledning. Arytmiorsaker. Symtom. Ändrad , s , s 344.

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012

Ventrikulära takyarytmier Ref (taky)

Ablationsbehandling av takyarytmier verksamheten vid de elektrofysiologiska laboratorierna. Per Insulander

Arytmier - att diagnostisera, riskvärdera och handlägga

Långt QT syndrom (LQTS) Definition

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med

Arytmier - att diagnostisera, riskvärdera och handlägga

Klinisk EKG tolkning Tema hjärta och kärl, KS Solna Tigist Wodaje 17de januari 2017

Takykardi på akuten. n klinik och vetenskap medicinens abc. ABC om. läs mer Fullständig referenslista

NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KATETERABLATION. Rapport 2006

SWESEMs utbildningsutskott Rubrik EKG-tolkning

För delegationerna bifogas dokument D043528/02 Annex.

Ventrikulär arytmi och ICD Anneli Svensson Spec läk arytmisektionen ansvarig Kardiogenetikmottagningen Studierektor kardiologi

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Arytmi PDF ladda ner

TDDC74: EKG-projekt. Christoph Heilmair. Korrekturläst av: Emma Soffronow, leg. sjuksköterska. Mars 2015

Riktlinjer nov Riskgrupper. Screening. Plötslig hjärtdöd hos unga idrottare. Magnus Simonsson CSK Kristianstad

Graviditet och arytmier

Patientinformation. till Dig som skall genomgå. Elektrofysiologisk undersökning eller behandling med kateterablation

Synkope Hanna Lenhoff VO Kardiologi Södersjukhuset

Seminariefall Riskvärdering av patienter med förmaks-flimmer/fladder

Hjärtrytmrubbningar. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden

SWESEMs utbildningsutskott Rubrik EKG-tolkning

Idrott och Hjärta Råd och Risker under ungdomsåren

Hjärtrytmrubbningar. En skrift om flimmer, fladder och andra rubbningar

Arytmier - att diagnostisera, riskvärdera och handlägga

Arytmi-GUCH Förekomst och behandling. Carl Meurling Docent, Överläkare Hjärtsvikt-Klaff-GUCH Lund

Synkope och bradykardi. Astrid Paul Nordin

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Emma Sandgren och Johan Engdahl,

Arytmier - att tolka och behandla

Carina Blomström Lundqvist, Kardiologkliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Abla%on vid kammararytmi - när då? Jonas Schwieler Carina Blomström- Lundqvist

EKG nr 31 Sammanfattning Kommentar

Arytmi-GUCH Förekomst och behandling

Publicerat för enhet: Kardiologiklinik Version: 7

Behandlingsindikation: Tecken på hemodynamisk påverkan.

Arytmier. skillnad mellan kvinnor och män. Per Insulander

Jonkanalsjukdomar: från diagnos 3ll bedömning av risk för plötslig död. Pyotr Platonov Stockholm, Lund, Umeå

Prehospital EKG-tolkning. Kardiologkliniken Södersjukhuset FoU

ekg lathund Tolkningsmetod EKG skall alltid tolkas systematiskt och här nedan presenteras en tolkningsalgoritm. 1. Rytm 2.

[Förmaksflimmer] [Patofysiologi, diagnostik och behandling] Health Department, the33

Ablationsbehandling av takyarytmier verksamheten vid de elektrofysiologiska laboratorierna. Per Insulander

Hjärt och kärl sjukdomar ur ett Trafikmedicinskt RISK-perspektiv

Hjärtrytmrubbningar EN SKRIFT OM HJÄRTKLAPPNING OCH ANDRA ELEKTRISKA RUBBNINGAR I HJÄRTAT SYMPTOM BEHANDLING FORSKNING TEMA HJÄRTA

Elektrokardiografi (EKG)

Caroline Fransson, ST-läkare b Stefan Johansson, docent, överläkare; medicinsk redaktör, Läkartidningen

Förmaksflimmer och fladder

TILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER

Varför är jonkanalsjukdomar farliga? Jönköping

Förmaksflimmer. Copyright the33

Landskrona Lasarett. SASE.DRO b December 2017

Synkope. Jon Erik Jonsson Hjärtkliniken SöS

Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.

Kursens namn: BMLV, grundläggande patientnära analyser och klinisk fysiologisk metodik Kurskod: BL002G, BL1006 Kursansvarig: Rolf Pettersson

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Tentamen Medicinsk vetenskap Kardiologi fördjupning 3,5 Hp

Ventrikeltakykardi diagnos0k & terapi

Linus 8 år svimmar...

Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m.

Förmaksflimmer. Runa Sigurjonsdottir

Hjärtsvikt. Hjärtsvikt. Hjärtsvikt. Fristående kurs i farmakologi. Klas Linderholm

EKG-diagnostik Guldkorn

Hjärtsjukdom under graviditet - arytmier. Anneli Svensson, specialistläkare Arytmisektionen Kardiogenetiska regionmottagningen

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Förmaksflimmer översikt. SVK Maj 2014 Göran Kennebäck

Tentamen. Kursens namn: Klinisk medicin ll. Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson. Lärare: Magnus Johansson. Peter Engfeldt.

Arytmier hos vuxna med medfödda hjärtfel - Läkemedel och Device

24 april 2013 Barnveckan i Karlstad

Vad är förmaksflimmer?

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009

Behörighet Praktiska kunskaper Teoretiska kunskaper. 1. Lär sig hantera befintlig

Patientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Supraventrikulär takykardi (SVT)

Diagnostik och behandling av individ med Långt QT Syndrom

Innehållsförteckning

Coala Care Manual Svenska

PRODUKTRESUMÉ. 1 LÄKEMEDLETS NAMN Tambocor 100 mg tabletter

Coala Care Manual Svenska

Transkript:

Introduktion i Arytmi-EKG Sasha Koul Klinisk assistent Hjärn- hjärt- kärl och lungdivisionen Skånes universitetssjukhus Lund Vad ska vi prata om? Vad är en arytmi? Arytmiklassifikation. De vanligaste arytmierna. Tips och råd 1

Normalt EKG Skänklar 2

På väg mot rätt arytmidiagnos. Normala P-vågor? QRS bredd < eller > 120 ms? P-QRS förhållande 1:1? Antal P > antal QRS? AV block. Antal P < antal QRS? VT. AV dissociation. Regelbunden eller oregelbunden rytm? Normal Sinusrytm Normala P-vågor, och Regelbunden, och Hjärtfrekvens 50-100 slag per minut. Allt annat är ARYTMI. 3

Arytmi Alla friska människor har arytmier! Extraslag, sinus bradykardi, sinus takykardi. Vissa arytmier kan vara livshotande! Plötsligt död = arytmisk död en utav vanligaste orsaker. Symtom: Hjärtklappning. Trötthet. Yrsel. Svimning/syncopé. Kärlkramp. Hjärtsvikt. Dyspné. Plötslig död. Arytmiklassifikation (1) Takyarytmier. Supraventrikulära. Ventrikulära. Bradyarytmier. Sinus bradykardi/sinus arrest. Escape rytm. AV block. 4

Arytmi Klassifikation (2) 1. Arytmi pga funktion/dysfunktion av sinusknutan. 2. Ektopiska rytmer. Smala QRS. SVES SVT. Breddökade QRS. VES, idioventrikulära rytmer Takykardier k SVT + aberrans SVT + preexcitation VT 3. Överledningshinder AV block. Sinusknutan HR > 100 bpm = sinus takykardi. frisk sinus takykardi: arbete, motion, stress, mm. Symtom vid andra sjukdomar: hjärta, lungor, hyperthyreos. inappropriate sinus tachycardia. HR=105 b.p.m. 5

Sinusknutan HR < 50 bpm = sinus bradykardi. frisk sinus bradykardi: vältränade, ungdomar Symtom vid andra sjukdomar: t.ex. hjärtinfarkt, intoxikationer Sick Sinus Syndrome (SSS). Kan orsaka svimning. HR=28 b.p.m. Sinus arrest. Sinusknutan Asystoli. 6

Sinusknutan Ersättningsslag. (escape beats) Arytmi pga funktion/ dysfunktion av sinusknutan Sinus takykardi. Sinus bradykardi. Sinus arrest/asystoli. Ersättningsslag. 7

Arytmi Klassifikation 1. Arytmi pga funktion/dysfunktion av sinusknutan. 2. Ektopiska rytmer. Smala QRS. SVES SVT. Breddökade QRS. VES, idioventrikulära rytmer Takykardier k SVT + aberrans SVT + preexcitation VT 3. Överledningshinder AV block. Supraventrikulära arytmier Extraslag. Enstaka / Grupper. Takykardier (många extraslag). >3 slag i följd. Icke-ihållande (< 30 sek). Ihållande (> 30 sek). 8

Supraventrikulära extraslag Supraventrikulära extraslag från... Förmaken (P-våg framför QRS). Supraventrikulära extraslag Supraventrikulära extraslag från... AV knutan (ingen P-våg framför QRS/inverterad p- våg/retrograd p-våg). 9

Smal QRS-takykardi Sinus takykardi. Förmakstakykardi (EAT). AVNRT. Ortodrom AVRT (WPW-syndrom). Förmaksfladder. Förmaksflimmer. Smal QRS-takykardi Sinus takykardi. 10

Smal QRS-takykardi Förmakstakykardi (EAT, HR > 100/min). Ektopisk förmaksrytm (HR < 100/min). 11

Smal QRS-takykardi Atrioventrikulär nodal reentry takykardi (AVNRT). Den mest prevalenta PSVTn. Typisk ( slow - fast ) 90-95%. Atypisk ( fast - slow ) 5-10%. 140-220/min. >. AVNRT 12

Kort RP-tid (<70 ms)! Smal QRS-takykardi Atrioventrikulär nodal reentry takykardi WPW del 1 Atrioventrikulär reentry takykardi (AVRT/WPW). 13

Kort R-P-tid, DOCK oftast >70 ms WPW Concealed/overt delta-våg Smal QRS-takykardi AVRT eller AVNRT? samma EKG utseende Bägge kan abladeras med stor framgång esofagus-ekg kan hjälpa att ställa diagnos 14

Smal QRS-takykardi Förmaksfladder (250-350/min) Ses ofta bäst tii inferiora i avledningar och hiv1 Organiserat oorganiserat 25 mm/s Smal QRS-takykardi Förmaksfladder (med 2:1 blockering). Svårt att se ibland (spikrak k telemetrilinje t kring 140, tänk alltid till om det kan vara fladder) 15

Smal QRS-takykardi Förmaksfladder (med oregelbunden blockering). Smal QRS-takykardi Förmaksflimmer. Oregelbunden rytm. Inga P-vågor mellan QRS komplex. Finns regelbundet förmaksflimmer? 16

Förmaksflimmer. Smal QRS-takykardi Ofta snabbt (om ingen frekvensreglerande medicin). Vanlig åkomma (ökar med åldern). Oorganiserat oorganiserat Förmaksflimmer. Smal QRS-takykardi Ibland långsamt (AV-knutan tröttas ut). 17

Smal QRS-takykardi Sinus takykardi. Förmakstakykardi k k (EAT). AVNRT. Ortodrom AVRT. Förmaksfladder. Förmaksflimmer. Smal regelbunden QRStakykardi Esofagus-EKG om p-våg ej syns Om snabb och oregelbunden smal QRS-takykardi utan synliga p-vågor = sannolikt förmaksflimmer eller fladder med varierande AV-blockering 18

Esofagus-EKG What on earth is this? Arytmi Klassifikation (2) 1. Arytmi pga funktion/dysfunktion av sinusknutan. 2. Ektopiska rytmer. Smala QRS. SVES SVT. Breddökade QRS. VES, idioventrikulära rytmer Takykardier k SVT + aberrans SVT + preexcitation VT 3. Överledningshinder AV block. 19

QRS > 120 ms! Breddökade slag Breddökade slag VES - Ventrikulära extraslag. den vanligaste ventrikulära arytmin. ofta hos friska människor. 20

Breddökade slag VES. Monofokala, multifokala. Breddökade slag VES. R-on-T. 21

Breddökade slag VES. Enstaka, kopplade. Breddökade slag VES. Med eller utan kompensatorisk paus. 22

Breddökade slag VES. Bigemini, trigemini, mm. Breddökade slag VES Rikligt med VES kan skvallra om bakomliggande hjärtsjukdom. Vanligtvis ingen prognostisk innebörd i avsaknad av ischemi eller strukturell hjärtsjukdom. 23

SVES + aberration Breddökade takykardier Supraventrikulära arytmier + aberrant överledning= uppvisar vanligen typiskt grenblocksutseende (RBBB/LBBB). VT SVT+preexcitation 24

Breddökade slag Kammartakykardi (kärt barn har många namn). Tre eller fler slag i rad. Frekvens 120-200 slag/min. Kan vara lite oregelbunden. Ihållande vs icke-ihållande (30 sek cut-off ). Sustained vs non-sustained Monomorf vs polymorf. Pulslös vs icke-pulslös. Alla breddökade-qrs takykardier är inte VT! SVT med aberrant överledning. SVT med pre-excitation. 25

Breddökade slag Kammartakykardi eller aberrant SVT? Många diagnostiska algoritmer. MEN Bred-QRS takykardi är VT tills motsatsen är bevisad! Hur många % av breddökade takykardier är VT? Har du haft MI? VT Breddökade slag Kammartakykardi fusionsslag. 26

Breddökade slag Kammartakykardi AV dissociation. Kammartakykardi. Breddökade slag 27

Idioventrikulär rytm. Breddökade slag Ingen P-våg eller dissocierad. Escape rytm 20-40 slag/min. Accelererad rytm 50-100 slag/min. Benign rytm, själv-limiterande, ofta vid hjärtinfarkt, kräver inte beh. Breddökade slag Polymorf VT, specialform= Torsades de Pointes. 28

Breddökade slag Breddökade slag utlösta från kammaren VES. Escape beats. Idioventrikulär rytm. Monomorf VT. Polymorf VT. Ventrikelflimmer. 29

Loius Wolff John Parkinsson Paul D White WPW del 2 30

PQ delta-våg Preexcitation 31

WPW syndrom Preexcitation. Overt. Concealed. Intermittent. AVRT. Ortodroma AVRT, 90-95% (smala QRS). Antedrom AVRT, 5-10% (breda QRS). WPW syndrom. Med/utan delta-våg. Takykardi. (AVRT eller FF). PQ delta-våg 32

Plötslig död vid WPW Incidence något under 06% 0,6%. Risk faktorer: Overt WPW. Kort refraktärtid (<250 ms) Symptomatisk takykardi. Multipla extrabanor. Gynnsamma faktorer: Dolt WPW. Lång refraktärperiod (deltavåg försvinner vid belastning) eller uppmätt vid invasiv elfys. Arytmi Klassifikation (2) 1. Arytmi pga funktion/dysfunktion av sinusknutan. 2. Ektopiska rytmer. Smala QRS. SVES SVT. Breddökade QRS. VES, idioventrikulära rytmer Takykardier k SVT + aberrans VT SVT + preexcitation 3. Överledningshinder AV block. 33

Atrioventrikulärt block Grad I. Grad II. Mobitz I (Wenkebach). Mobitz II. Grad III. Totalt AV block, AV dissociation. Atrioventrikulärt block AV block I. PQ > 220 ms. P:QRS = 1. 50 mm/s 34

25 mm/s Atrioventrikulärt block AV block II, Mobitz I (Wenkebach fenomen). Block inom AV knutan, benignt. Successiv förlängning av PQ tills utebliven QRS efter P-våg. P:QRS > 1. 1899 35

Atrioventrikulärt block AV block II, Mobitz II - all or nothing överledning. Block i His bunt, under AV knutan. Förmaksutlösta slag blockeras utan successiv förlängning av PQ. P:QRS > 1 (2:1, 3:1, 3:2..). Atrioventrikulärt block AV block III. Ingen elektrisk förbindelse mellan förmaken och kammarna. AV dissociation (P och QRS i varsin rytm). 36

Atrioventrikulärt block Grad I. Grad II. Mobitz I. Mobitz II. Grad III. Totalt AV block, AV dissociation. Jonkanalsjukdomar Långt QT-syndrom Brugada syndrom Katekolaminerg polymorf VT 37

På väg mot rätt arytmidiagnos. Normala P-vågor? QRS bredd < eller > 120 ms? P-QRS förhållande 1:1? Antal P > antal QRS? AV block. Antal P < antal QRS? VT. AV dissociation. Regelbunden eller oregelbunden rytm? Välkomna till kardiologen! 38