Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr
Varför är det såhär & vad ska vi göra? Aldrig förr har så få ungdomar använt alkohol och narkotika som nu. Samtidigt är trycket högt på SiS ungdomsinstitutioner och på LVM-hemmen sjunker medelåldern. Dessa utsatta ungdomar och unga vuxna uppvisar ofta både substanssyndrom och en rad andra psykiatriska tillstånd - Varför? - Vad utmärker denna grupp? - Vad kan man göra för att hjälpa dem?
Längst bort, längst ut = SiS Prevention Öppenvård Slutenvård Tvångsvård Inget bruk Brukande & frisk Riskbruk Beroende Mkt skadligt beroende
Substanser på LVU Adolescent Drug Abuse Diagnosis (ADAD) 12 år: Alkoholdebut 50 % använder droger 17 %: Behöver behandling för alkoholberoende 36 %: Behöver behandling för drogberoende 30 %: Tidigare behandling för sitt missbruk
Substanser på LVM Debutålder 18-29-åringarna, Dokumentationssystem inom missbruksvården (DOK) 15 år: Lösningsmedel, marijuana, 16 år: Hasch, 17 år: Ecstacy 18 år: LSD, GHB, 19 år: Heroin, 20 år: Metadon, LVU: annat mönster/ avsaknad av mönster
Samsjuklighet i SiS och utanför Mående 2013 LVU: Tjej LVU: Kille MU: tjej MU: kille LVM Kvinna LVM Man Ångest 64 45 63 27 86 67 Depression 58 38 64 40 72 63 Våldsamt Uppförandestörning beteende 49 44 43 64 37 29 Våldsamt beteende Hallucinationer Psykossjukdom 32 19 9 6 53 48 Självmordstankar 41 18 - - 47 38
Familjen på LVM Dokumentationssystem inom missbruksvården (DOK) Där hemma, 2014 Kvinna % Man % Bostadslös 19 16 Beroende partner 72 29 Arbetar ej 90 90 Föräldraskap, 2014 Kvinna % Man % Har barn (353 barn) 33 25 Förlorat vårdnad om barn 60 52 Väntar barn 7 12
Olika vägar in i beroende: Typ I Stora gruppen, öppenvård. Börjar senare. Gillar att dricka. Dricker sig till beroende. Har kontroll länge. Söker vård sent, ofta först i 50-årsåldern. Ofta ängsliga personlighetsdrag.
Typ II. Vår grupp! Tidig debut ( 11 år) & Behandling i ( 15-20 år) Sårbarhet för flera svåra utfall Genetisk komponent Social utsatthet Normbytande aktiviteter
Konsumtion minskar: Bättre och sämre på samma gång? Kan det handla om olika grupper av individer? Skolundersökningar. SiS ungdomar har fläckvis skolnärvaro/ingen närvaro. I asylprocess: 1 av 3 pojkar. 1 av 4 av totalen. Går ej i skola, andra mönster av droganvändning. Fler riskfaktorer än skyddsfaktorer
Forts, bättre och sämre på samma gång Traditionella värden Sekulära värden Grupp & överlevnad Individ & självförverkligande
Risk och skydd Samma riskfaktorer för alkohol, droger och normbrytande beteende och psykisk ohälsa. Typ II-myllan. Samma för flickor och pojkar Skyddsfaktorer kan väga upp statiska riskfaktorer
Riskfaktorer Tidig debut Ärftlighet Trauma/övergrepp Bristande skolprestation Impulsivitet Depression/ångest Antisocialt beteende Individen Mellanmänsklig nivå Samhälls -nivå Armstrong m.fl. 2002; Couwenbergh C. m.fl. 2006; Hawkins m.fl. 1992; National Research Council and Institute of Medicine. 2009; Youth Justice Board for England and Wales. 2005 I Familjen: Missbruk, antisocialitet konflikter, bristande tillsyn, inkonsekvent fostran. Missbrukande/kriminella vänner Ovettiga fritidsaktiviteter Sämre socioekonomiska förhållanden Tillåtande attityd mot alk+droger hos unga Hög tillgänglighet av alk+droger Uppleva socialt utanföskap
Skyddsfaktorer Copingskills Självomsorg Emotionell självreglering Individen Samhällsnivå Mellanmänsklign ivå Armstrong m.fl. 2002; Couwenbergh C. m.fl. 2006; Hawkins m.fl. 1992; National Research Council and Institute of Medicine. 2009; Youth Justice Board for England and Wales. 2005 Goda föräldrafärdigheter Anknytningsperson Vuxna förebilder Prosociala vänner Prosociala regel- och normsystem Låg tillgänglighet alk + droger Bra utbud av prosociala aktiviteter Sysselsättning skola/arbete Goda stödfunktioner
Årskonsumtion ren alkohol åk 9 Sundell, K. (2003). Drog- och problembeteenden hos Stockholmsungdomar. Stockholms socialtjänstförvaltning: FoU-enheten
Kriminalitet, åk 9, senaste året Sundell, K. (2003). Drog- och problembeteenden hos Stockholmsungdomar. Stockholms socialtjänstförvaltning: FoU-enheten
Komplexiteten med risk & skydd skapas av erfarenheter & förhållanden i livet. formar personens självuppfattning, tankesätt, värderingar och attityder påverkar sättet att interagera med omgivningen & syn på andra människor och företeelser. Är integrerade i personens sätt att känna, tänka och handla.
Två barn med likande risk Ellen Propellen Ellen Rebellen Kolikbarn Föräldrar stöttar varandra, kan/orkar bemöta/ge omsorg. Nätverk. Koncentrationssvårigheter Skola m. goda resurser. Miljö och uppgifter anpassas. Dyslexi Skola och föräldrar uppmärksammar. Extrahjälp och stöd sätts in. Gott utfall -hälsa Kolikbarn Föräldrar inte ork. Omsorgssvikt. Separation, missbruk, psykisk ohälsa. Koncentrationssvårigheter Ansträngd skola, hög personalomsättning, kan ej bemöta behoven. Dyslexi Blir retad. Skolan anser Ellen omotiverad. Skolk och utanförskap. Dåligt utfall -ohälsa
Lösning Tillföra rätt skyddsfaktorer, till rätt person Se individen, men i sitt sammanhang Generationsperspektiv Samarbeta: SIP:a Utvärdera!