Människors beteende och behov i krissituationer Ann Enander Ledarskapscentrum Försvarshögskolan
Teman Reaktioner vid samhällskris: teman Svenska erfarenheter - en tillbakablick Krisens psykologiska och sociala dimensioner Krisens olika ansikten Reaktioner hos medborgare: individuella och kollektiva Medborgare som resurs i kris Ledarrollen i kris
Ett samspel av föreställningar och förväntningar Ann Enander 2016
Risk och kris i samhället: svenska ryggsäcken 1986 Mordet på Olof Palme 1986 Tjernobylolyckan 1988 bussolycka i Norge / Kista 1990 Brand Scandinavian Star 1994 M/s Estonia förlisning 1997 Giftskandal Hallandsåsen 1998 Göteborgsbranden 2003 Mordet Anna Lindh 2004 Tsunami, sydostasien 2005 Stormen Gudrun 2009 A(H1N1) influensan 2010 Terrorattentat Stockholm 2014 Skogsbrand Västmanland 2015 Flyktingströmmar till Europa 2015 Skolskjutning Trollhättan 2015 Höjd hotnivå Naturhändelser Akuta hot/brand Diffusa toxiska hot Smittspridning/pandemi Sociala kriser /oro Terrorhandling
Svåra händelser uppfattas och tolkas utifrån: Typ av risk eller hot Uppfattningar om orsak och skuld Erfarenheter och sammanhang Hantering av händelsen ( krisen efter krisen ) Dramaturgin ( bilden av krisen ) all disasters are social events (Henry Quarantelli) Ann Enander 2016
Krisens psykologiska dimensioner Klar Bristande kontroll Personlig kontroll Oklar
Kollektiva reaktioner / st y r k a Reaktioner i relation till upplevda orsaksförhållanden Mänsklig ondska, illvilja Mänsklig försummelse Mänskliga misstag Naturlig orsak, naturkatastrof
Samhälleliga reaktioner /socialt trauma förstärks av Hotens natur (skräck, affektivt laddade) Vilka som drabbas / offer och berörda (barn) Hur de drabbas och typ av skada (avsikt /illvilja) Brott mot förtroenderelationer (samhällelig / privat) Sprickor i sociala väven ( fasaden krackelerar ) Ann Enander 2016
Exempel på frågor för social analys av en händelse Vilken typ av risk/hot? Klar/diffus? Otäck, skrämmande? Katastrofpotential? Vilka drabbas, vilka berörs och vilka handlingsmöjligheter finns? Kommer det upp skuldfrågor? Nu framöver? Vilka berörs? Har det inträffat liknande tidigare? Erfarenheter som underlättar hanteringen eller försvårar? Vilken inramning får händelsen? Vilka bilder lyfts fram, vilken symbolik används, dras paralleller? Vilka konsekvenser kan förutses på kort / lång sikt? Ann Enander 2016
Reaktioner i kris: krisens olika ansikten Natur-/miljökatastrof Akut livshot Risk - beslutssituation Osynligt smygande hot Social oro /kris Ann Enander 2016
Naturhändelser Stormen Gudrun Stormen Per Översvämning Snöoväder Stor variation i sårbarhet Stark konvergens Betydelse av sammanhang Falsklarmsproblematik Låg frekvens post-traumatiska reaktioner Behov av stödinsatser för förlust av miljö/livsvärden
Storm, brand förstörd miljö Drabbade av skogsbranden i Västmanland: - Det är bara skog vs tradition, framtidstro, rekreation, kapitalvärde - Jag gruvar mig inför våren - Olikheter i kompensation, försäkringshjälp - Misstro mot myndigheter, utredningar - Att vara föremål för forskning - tveeggat - Kränkande katastrofturism
Akut hot Estonia Diskoteksbrand Skogsbranden Initial tröghet i att uppfatta hot Vanor och rutiner styrande Söker ledarskap (arena-, eventolyckor) Stressreaktioner fysiska mentala emotionella Förutsättningar för panik men ändå ovanligt Ngt högre frekvens posttraumatiska reaktioner
Det ovanliga fenomenet panik Karakteriseras som: - Extrem rädsla - Förlust av kontroll - Irrationella handlingar - Social kontroll och normer upphör Förekomst kan relateras till: Akut påtagligt hot Möjlighet att fly som upplevs snart upphöra Upplevelser av att vara ensam / övergiven Avsaknad av ledarskap
Felaktiga förväntningar och myter om människors beteende har allvarliga konsekvenser Flera exempel på negativa erfarenheter hos drabbade i mötet med samhällets aktörer Olika syn på allmänhetens behov kan bidra till problem i samverkan Myter och felaktiga förväntningar - hindrar realistisk planering för kriser - försämrar hanteringsförmågan vid kris
Hur man reagerar påverkas av många faktorer, till exempel: Förberedelser Träning Fysisk kondition Psykisk kondition Livserfarenhet Närhet Grad av fara Sinnesintryck Möjlighet att agera Ansvar Samhällets åtgärder Stöd Personliga förhållanden Före händelsen Under händelsen Efter händelsen
Diffusa toxiska hot Tjernobyl Hallandsåsen (PFAS i dricksvatten) Hotet osynligt, finns överallt Hög skräck -faktor Oklarhet skapar utrymme för skilda tolkningar Avsaknad av låg punkt Brist på egen kontroll en stress faktor Stigmatisering, känsla av att vara besmittad
Smittspridning/ pandemi Beslutsproblematik: enskild vs kollektiv hänsyn Fågelinfluensa A(H1N1) influensa (Ebola) Riskuppfattning + kunskap + förtroende + upplevt ansvar Informationssökande och förtroende A(H1N1): 2 vägar till vaccinering: - Tror på risken - Tror på myndigheter
Samspel medborgares myndigheters hanteringsförmåga Tilltro till myndigheters förmåga Hög Låg Hög Bedömd egen förmåga Låg Proaktivt engagemang Följarskap Personliga lösningar Mental flykt Ann Enander 2016
Förtroende/social tillit grundas på upplevelse av: Kompetens Objektivitet Öppenhet Omsorg Gemensamma värderingar trust comes on foot and leaves on horseback
Socialt genererade kriser, sociala förändringar Akuta: våld/skjutningar, pedofili, mord, vanvård av barn/äldre Eskalerande: konflikter ekonomisk kris flyktingströmmar det man inte vill se i samhället Syndabockar och skuld Intensiv mediabevakning Social stämpling /stigmatisering Ingen lågpunkt, rättsprocesser som milstolpar Utsatta individer, grupper (även medarbetare) Komplexa förväntningar på samhället / det offentliga
Att känna sig ensam Veta, men inte kunna berätta Agera i konflikt med värderingar Uppgift i det tysta Bristande feedback på resultat Bristande stöd
Symbolernas betydelse vid kollektiv social kris Begrepp, bilder, handlingar som - minner om tidigare erfarenheter och prövningar - uttrycker gemensamma värderingar - kanaliserar känsloströmningar - skapar mening
Förväntningar på ledarskap vid traumatiska händelser Grief leadership, stärka uthållighet och motståndskraft Empati, engagemang, social sammanhållning, riktning Kanalisering av känslor i adaptiv riktning Tolkning, milstolpar och återhämtning Nyanserad användning av symbolhandlingar Balansera byråkrati och flexibilitet
För att hantera en kris behöver människor en känsla av: För att stödja människor vid en kris bör ledare förmedla: Förståelse (coherence) Information Kontroll (control) Gemenskap (connectedness) Riktning/ motivation och framtidstro Omsorg och empati Ann Enander 2016
Avslutningsvis: steg mot starkare ledarskap och samspel i kris Utveckla förmågan att ställa den sociala diagnosen i kris Ifrågasätt egna (och andras) förutfattade uppfattningar Tillämpa kunskapen i realistisk planering Säkerställ medborgarperspektiv i planer och övningar Dra lärdom av inträffade händelser Ta uppgiften på allvar Ann Enander 2016
Lästips för självreflektion Sitting in the hot seat. Rhona Flin (1996) Managing the unexpected. Karl Weick & Kathleen Sutcliffe. The unthinkable who survives when disaster strikes and why. Amanda Ripley (2008) Thinking fast and slow. Daniel Kahneman (2012) Året utan sommar. Erika Fatland (2013)