Esbo stad Möteskallelse Fullmäktige 31.10.2016 Sida 1 / 45 Sammanträde Tid 31.10.2016 måndag klo 17:30 Plats Fullmäktigegården, Esbogatan 5 Tilläggsuppgifter Meddelande om förhinder: valtuustonsihteeri@espoo.fi eller tfn 043 824 8888 Arenden Arende Bilagor Rubrik Sida 1 Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutförhet 2 2 Val av protokolljusterare 3 3 Esbo stads utlåtande om utkastet till regeringens proposition 4 till riksdagen om en landskapsreform och en reform av ordnandet av och produktionen av social- och hälsovården samt lagar som har samband med dessa 4 1 Godkännande av Esbo stads tillgänglighetsprogram Ett 5 tillgängligt Esbo 2020 5 Fråga om beredningen av och nuläget för ett teaterhus i Esbo 11 (Bordlagt 12.9.2016) 6 Fråga om att anställa en chef på viss tid (Bordlagt 12.9.2016) 17 7 Motion om anvisande av lokaler för ett apotek tillsammans 19 med Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt på Jorvs sjukhusområde och ansökan om tillstånd hos Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea (Bordlagt 12.9.2016) 8 Motion om att revidera upphandlingsprinciperna för daghems- 22 och skolbyggnader (Bordlagt 12.9.2016) 9 Motion om digital inspelning av underliggande konstruktioner 25 och av skyddet av byggnadsmaterial som lagras utomhus vid Esbo stads byggnadsinvesteringar (Bordlagt 12.9.2016) 10 Två frågor om offentligheten av de stadsägda aktiebolagens 28 handlingar 11 Fråga om egnahemstomter som överlåts till byggande i egen 31 regi 12 Motion om att med enkäter utreda symptom på 34 inneluftsproblem i alla Esbos skolor för att lokalisera och åtgärda inneluftsproblemen 13 Motion om att pensionärer i Esbo som är över 68 år ska 40 kunna använda kollektivtrafik gratis 14 Motion om avhjälpande av bristerna i omklädningsrum och bastu i Alberga simhall 43 Esbo 6.10.2016 Maria Guzenina ordförande
Esbo stad Möteskallelse Ärende 1 Fullmäktige 31.10.2016 Sida 2 / 45 1 Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutförhet Redogörelse Ordföranden konstaterar att sammanträdet var lagligen sammankallat och beslutfört. Det antecknades att sammanträdet sammankallats genom en kallelse som undertecknats av fullmäktiges ordförande 6.10.2016 och som utsänts till fullmäktigeledamöterna, stadsdirektören och sektordirektörerna samt kungjorts på stadens anslagstavla. Kallelsen hade följande lydelse: Bilaga A och B - 158.
Esbo stad Möteskallelse Ärende 2 Fullmäktige 31.10.2016 Sida 3 / 45 2 Val av protokolljusterare Till protokolljusterare väjs representanter för Vårt Esbo / Saml.
Esbo stad Möteskallelse Ärende 3 Fullmäktige 31.10.2016 Sida 4 / 45 3869/2016 03.00.00 3 Esbo stads utlåtande om utkastet till regeringens proposition till riksdagen om en landskapsreform och en reform av ordnandet av och produktionen av social- och hälsovården samt lagar som har samband med dessa Redogörelse Stadsstyrelsen behandlar ärendet 24.10.2016. Föredragningslistan och stadsstyrelsens förslag skickas till fullmäktigeledamöterna per e-post under vecka 43 samt delas ut i pappersform på bordet vid fullmäktiges sammanträde 31.10.2016.
Esbo stad Möteskallelse Ärende 4 Fullmäktige 31.10.2016 Sida 5 / 45 1441/2013 00.01.02 Stadsstyrelsen 177 30.5.2016 Fullmäktige 83 13.6.2016 Tekniska nämnden 85 21.9.2016 Stadsstyrelsen 294 3.10.2016 4 Godkännande av Esbo stads tillgänglighetsprogram Ett tillgängligt Esbo 2020 Beredning och upplysningar: Sirkku Wallin, tfn 043 826 8812 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige godkänner Esbo stads tillgänglighetsprogram Ett tillgängligt Esbo 2020. Bilaga 1 Tillgänglighetsprogrammet 2020 (uppdaterat 15.9.2016) Tilläggsmaterial - Nuorisovaltuuston lausunto Esteetön Espoo 2020 -ohjelmasta 25.8.2016 - Vammaisasiamiehen lausunto Esteetön Espoo 2020 -ohjelmasta 31.8.2016 - Vammaisneuvoston lausunto Esteetön Espoo 2020 -ohjelmasta 1.9.2016 - Vanhusneuvoston lausunto Esteetön Espoo 2020 -ohjelmasta 29.7.2016 Redogörelse Esbo stads tillgänglighetsprogram har beretts sedan år 2012, då den föregående programperioden tog slut. Därefter har tillgänglighetsarbetet fortsatt utan programpolitisk styrning. Det har gjorts tre förslag till tillgänglighetsprogram, av vilka detta är det senaste. Det första utkastet till tillgänglighetsprogrammet behandlades i tekniska nämnden 20.3.2013. Nämnden remitterade sedan programmet för ny beredning. Beredningen inleddes på nytt utifrån ett förslag av handikapprådet till stadsstyrelsen. et som gavs 2015 ledde våren 2016 till att programdokumentet uppdaterades. I det beaktades förutom anvisningar av tekniska nämnden och handikapprådets förslag också de diskussioner som förts med intressenterna, sektorerna och resultatenheterna om i vilket skede tillgänglighetsarbetet i Esbo är. Stadsstyrelsen godkände programmet 30.5.2016. Fullmäktige remitterade emellertid programmet för ny beredning enligt ett beslut i juni. Man ville i programmet uppmärksamma FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som trädde i kraft då. Dessutom ville man också
Esbo stad Möteskallelse Ärende 4 Fullmäktige 31.10.2016 Sida 6 / 45 ordna en skriftlig remissrunda och återremittera programmet för behandling i fullmäktige 17.10.2016. I det förnyade programförslaget som nu föreläggs (15.9.2016) beaktas tekniska nämndens anvisningar, material från alla tidigare programberedningar och nya synpunkter och material från olika instanser som sammanställts under våren och sommaren 2016. I utlåtandena betonas behovet av att iståndsätta programmet, försäkra sig om att åtgärderna är verkningsfulla och mätbara samt slutanvändarnas roll. För att ta reda på hur väl målen i det tidigare tillgänglighetsprogrammet uppfyllts intervjuades experter från programmets ledningsgrupp, sektorerna, sektorernas resultat- och verksamhetsenheter samt experter bland intressenterna. Enligt intervjuerna hade det tidigare tillgänglighetsprogrammet lyckats på grund av att tillgängligheten förbättrats i nybyggda områden, tjänsternas tillgänglighet delvis förbättrats, attityderna förbättrats samt tjänster som främjar tillgänglighet grundats. I programmet definieras visionen och målen för hur tillgängligheten kan förbättras samt åtgärderna genom vilka programmet genomförs. Det uppdaterade tillgänglighetsprogrammet är tätt knutet till Berättelsen om Esbo, artikel 9 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, den lagstadgade likabehandlingsplanen samt markanvändnings- och bygglagen och gällande planeringsanvisningar. Tillgänglighetsprogrammet är också i linje med de övriga förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen, såsom programmet om den äldre befolkningen i Esbo. I programmet läggs också fram åtgärder bland vilka den mest centrala är att tillsätta en styrgrupp som ansvarar för att verkställa tillgängligheten. Dessutom föreslås kriterier och redskap utgående från vilka styrgruppen kan inleda en uppföljning och bedömning av tillgängligheten på det sätt som passar stadens styrsystem. Byggandet av de egentliga resultatmätarna är en uppgift som tilldelas styrgrupperna så att alla olika sektorer, enheter och intressenter beaktas då mätarna skapas. Ett helhetsmässigt tillgänglighetsarbete förutsätter gemensamma mål, koordinerade åtgärder och samarbete mellan många instanser. Programmet skapar förutsättningar för att påbörja styrningen av tillgänglighetsarbetet på nytt efter en paus på många år på alla verksamhets-, planerings- och verkställandenivåer. Tillgänglighetsprogrammet strävar efter att tillgängligheten ska gälla samtliga invånare och vara i fokus när staden utvecklas, tjänster produceras och staden bygger eller ombygger. Staden strävar efter att tillgänglighet i miljö och tjänster främjas genom samarbete aktörer emellan och genom planering som bygger på växelverkan och där användaren är i fokus. Enligt tillgänglighetsprogrammets vision är Esbo en jämställd och tolerant stad där det är bra att bo, uträtta ärenden och arbeta. I ett tillgängligt Esbo kan verksamheterna, områdena, tjänsterna och arbetsplatserna nås lika bra av alla och det är lätt att ta sig fram. Om de politiska beslutsfattarna och stadens ledning förbinder sig till att främja tillgänglighet och nåbarhet,
Esbo stad Möteskallelse Ärende 4 Fullmäktige 31.10.2016 Sida 7 / 45 kommer verksamheten att underlättas. Det vore önskvärt att i de olika sektorernas ekonomiplaner inkludera separata finansieringar för tillgänglighet och nåbarhet. Dessutom bör det förvaltningsövergripande samarbetet mellan sektorerna och dessas resultat- och verksamhetsenheter utvecklas så att tillgängligheten och nåbarheten kan granskas på ett heltäckande sätt. Vid sidan av tillgängligheten i den byggda miljön beaktas funktionell tillgänglighet ur olika befolkningsgruppers synvinkel. shistoria Stadsstyrelsen 30.5.2016 177 Tekniska direktören Olli Isotalo Stadsstyrelsen godkänner programmet Ett tillgängligt Esbo 2020 och uppmanar sektorerna att i sina verksamheter uppmärksamma programmet. Stadsstyrelsen ber också stadsdirektören utnämna en ledningsgrupp som ska ansvara för att programmets genomförande följs upp. I ledningsgruppen ska alla sektorer vara representerade. Stadsstyrelsen ska årligen få en rapport om hur programmet framskrider. Behandling Föredragandens ändringar i bilagan vid mötet har beaktats i protokollet. Sistonen lämnade understödd av Elo m.fl. följande ändringsförslag: Tillgänglighetsprogrammet ska föreläggas fullmäktige för beslut. Efter avslutad diskussion frågade ordföranden om förslaget kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig detta, konstaterade ordföranden att stadsstyrelsen hade godkänt förslaget. Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige godkänner programmet Ett tillgängligt Esbo 2020 och uppmanar sektorerna att i sina verksamheter uppmärksamma programmet. Stadsstyrelsen föreslår också att fullmäktige ber stadsdirektören utnämna en ledningsgrupp som ska ansvara för att programmets genomförande följs upp. I ledningsgruppen ska alla sektorer vara representerade. Stadsstyrelsen ska årligen få en rapport om hur programmet framskrider. Fullmäktige 13.6.2016 83 Stadsstyrelsen Fullmäktige godkänner programmet Ett tillgängligt Esbo 2020 och uppmanar sektorerna att i sina verksamheter uppmärksamma programmet. Fullmäktige ber också stadsdirektören utnämna en ledningsgrupp som ska ansvara för att programmets genomförande följs upp. I ledningsgruppen ska alla sektorer vara representerade. Stadsstyrelsen ska årligen få en rapport om hur programmet framskrider.
Esbo stad Möteskallelse Ärende 4 Fullmäktige 31.10.2016 Sida 8 / 45 Behandling Ordföranden i fullmäktiges förhandlingskommitté Huhta föreslog understödd av ordförande Guzenina att ärendet återremitteras för ny beredning på följande grunder: Programmet Ett tillgängligt Esbo 2020 återremitteras för ny beredning så att det beaktar: 1. Finland ratificerade 10.6.2016 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Innan tillgänglighetsprogrammet godkänns ska det uppdateras så att det överensstämmer med konventionen. 2. Esbo stads tekniska nämnd behandlade ärendet 13.3.2013 och beslutade att utkastet till tillgänglighetsprogram sänds på remiss. Detta har inte skett, till exempel har man inte bett handikapprådet om ett utlåtande. Programmet ska sändas på remiss, såsom tekniska nämnden beslutade. 3. Ärendet föreläggs fullmäktige 17.10.2016. Efter att diskussionen om återremiss hade avslutats frågade ordföranden om remissförslaget kunde godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att fullmäktige enhälligt hade beslutat återremittera ärendet för ny beredning. Fullmäktige: Fullmäktige remitterade enhälligt ärendet för ny beredning med följande motivering: Tekniska nämden 21.9.2016 85 Programmet Ett tillgängligt Esbo 2020 återremitteras för ny beredning så att det beaktar: 1. Finland ratificerade 10.6.2016 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Innan tillgänglighetsprogrammet godkänns ska det uppdateras så att det överensstämmer med konventionen. 2. Esbo stads tekniska nämnd behandlade ärendet 13.3.2013 och beslutade att utkastet till tillgänglighetsprogram sänds på remiss. Detta har inte skett, till exempel har man inte bett handikapprådet om ett utlåtande. Programmet ska sändas på remiss, såsom tekniska nämnden beslutade. 3. Ärendet föreläggs fullmäktige 17.10.2016. Stadsteknikdirektör Harri Tanska Tekniska nämnden föreslår för stadsstyrelsen att stadsstyrelsen föreslår vidare för fullmäktige att fullmäktige godkänner programmet Ett tillgängligt Esbo 2020 och uppmanar sektorerna att i sina verksamheter
Esbo stad Möteskallelse Ärende 4 Fullmäktige 31.10.2016 Sida 9 / 45 Behandling uppmärksamma programmet. Stadsstyrelsen föreslår också att fullmäktige ber stadsdirektören utnämna en ledningsgrupp som ska ansvara för att programmets genomförande följs upp. I ledningsgruppen ska alla sektorer vara representerade. Stadsstyrelsen ska årligen få en rapport om hur programmet framskrider. Föredraganden korrigerade ärendets redogörelsetext under mötet (korrigeringarna har beaktats i protokollet). Under diskussionens gång föreslog Pirkko Kuusela understödd av Kirsi Åkerlund att stycke två efter rubriken under punkt 2.2 i programmet om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, artikel 9 ersätts med: I och med att konventionen ratificerades styr två centrala begrepp samhällets funktion. Av dessa är den första en för alla lämplig planering som förutsätts i artikel 4 (Design for All (DfA) eller Universal design), som innebär att produkter, miljöer, program och tjänster planeras så att alla människor kan använda dem så omfattande som möjligt utan tillämpningar eller specialarrangemang. Planering som passar alla är allmän till sin natur. Den skäliga tillämpning som definieras i artikel 2 kompletterar att en planering som är lämplig för alla verkställs och säkerställer att tillgängligheten verkställs i enskilda fall. Med en skälig tillämpning avses ändamålsenliga arrangemang för att främja en funktionshindrad persons mänskliga rättigheter och grundläggande rättigheter. Under diskussionens gång föreslog Lari Karreinen understödd av Pirkko Kuusela att nämnden dessutom beslutar följande: Tekniska nämnden uppmanar stadsteknikcentralen att inleda uppdateringen av typritningar i följande skede av lösningar för specialnivåer av tillgänglighet där det på gångvägens sida finns en ramp för rollator- och rullstolsanvändare. Tekniska nämnden godkände båda förslagen enhälligt. Tekniska nämnden 1) preciserar förslaget till Programmet Ett tillgängligt Esbo 2020 så att programmets stycke två efter rubriken under punkt 2.2 i programmet om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, artikel 9 ersätts med: I och med att konventionen ratificerades styr två centrala begrepp samhällets funktion. Av dessa är den första en för alla lämplig planering som förutsätts i artikel 4 (Design for All (DfA) eller Universal design), som innebär att produkter, miljöer, program och tjänster planeras så att alla människor kan använda dem så omfattande som möjligt utan tillämpningar eller specialarrangemang. Planering som passar alla är allmän till sin natur. Den skäliga tillämpning som definieras i artikel 2 kompletterar att en planering som är lämplig för alla verkställs och säkerställer att tillgängligheten verkställs i enskilda fall. Med en skälig tillämpning avses ändamålsenliga arrangemang för att främja en funktionshindrad persons mänskliga rättigheter och grundläggande rättigheter.
Esbo stad Möteskallelse Ärende 4 Fullmäktige 31.10.2016 Sida 10 / 45 Stadsstyrelsen 3.10.2016 294 Tekniska nämnden föreslår för stadsstyrelsen att stadsstyrelsen föreslår vidare för fullmäktige att fullmäktige godkänner programmet Ett tillgängligt Esbo 2020 och uppmanar sektorerna att i sina verksamheter uppmärksamma programmet. Stadsstyrelsen föreslår också att fullmäktige ber stadsdirektören utnämna en ledningsgrupp som ska ansvara för att programmets genomförande följs upp. I ledningsgruppen ska alla sektorer vara representerade. Stadsstyrelsen ska årligen få en rapport om hur programmet framskrider. 3) uppmanar stadsteknikcentralen att inleda uppdateringen av typritningar i följande skede av lösningar för specialnivåer av tillgänglighet där det på gångvägens sida finns en ramp för rollator- och rullstolsanvändare. Tekniska direktören Olli Isotalo Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige godkänner Esbo stads tillgänglighetsprogram Ett tillgängligt Esbo 2020. Behandling Vilske understödd av Sistonen föreslog att styrgruppens sammansättning ges för kännedom till stadsstyrelsen efter att gruppen bildats. Efter avslutad diskussion frågade ordföranden om Vilskes förslag kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig detta, konstaterade ordföranden att stadsstyrelsen hade godkänt förslaget. Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige godkänner Esbo stads tillgänglighetsprogram Ett tillgängligt Esbo 2020. Dessutom beslutade stadsstyrelsen att styrgruppens sammansättning ges för kännedom till stadsstyrelsen efter att gruppen bildats. För kännedom
Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige 31.10.2016 Sida 11 / 45 1992/2016 10.00.00 Stadsstyrelsen 174 30.5.2016 Fullmäktige 89 13.6.2016 Stadsstyrelsen 247 29.8.2016 5 Fråga om beredningen av och nuläget för ett teaterhus i Esbo (Bordlagt 12.9.2016) Beredning och upplysningar: Antti Mäkinen, tfn 050 593 1339 E-post enligt modellen fornamn.o.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fulmäktige antecknar för kännedom redogörelsen som svar på Leena Luhtanens och 21 övriga ledamöters fråga av 25.4.2016 om beredningen av och nuläget för ett teaterhus i Esbo och konstaterar att frågan är slutbehandlad. Tilläggsmaterial - Valtuustokysymys 25.4.2016 Redogörelse Ledamot Leena Luhtanen och 21 övriga ledamöter lämnade 25.4.2016 en fråga om beredningen av och nuläget för ett teaterhus i Esbo. I frågan ingår fyra separata punkter. Nedan presenteras svaret på varje fråga. 1. Varför har stadsplaneringsnämndens beslut om att bygga bredvid Vattenfallshuset inte förelagts för behandling i fullmäktige? Då beredningen av ärendet grundade sig på en brådskande beredningsuppmaning av stadsstyrelsens närings- och konkurrenskraftsektion är det ännu märkligare att beslutet, som varit klart redan ett par år, inte har förts vidare. Svar: Stadsplaneringscentralen godkände 28.5.2014 ett förslag till ändring av detaljplanen som omfattade tomten för den så kallade Vindarnas bassäng framför Vattenfallshuset, tomten för Satakielitalo samt ett stort parkområde som sträcker sig till Björnviken. I detaljplanen anvisades framför Vattenfallshuset en teater och ett kvartersområde för byggnader för annan kulturverksamhet. Stadsstyrelsens närings- och konkurrenskraftsektion beslutade 7.4.2014 bland annat att uppmana
Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige 31.10.2016 Sida 12 / 45 - bildningssektorn och dåvarande lokalcentralen att i samarbete med stiftelsen Espoon kaupunginteatterisäätiö göra en behovsutredning om nya lokaler för Esbo stadsteater till slutet av 2015, - stiftelsen Espoon kaupunginteatterisäätiö att fortsätta utveckla Esbo stadsteaters konstnärliga verksamhet då den nya teaterlokalen planeras i samarbete med bildningssektorn och kulturnämnden så, att teaters funktionsmässiga och konstnärliga beröringspunkter knyts allt tätare till kultur- och konstsamfund, den grundläggande konstundervisningen och skolorna i Esbo, - stadsplaneringsnämnden att omedelbart bereda ett detaljplaneförslag för Hagalunds centrum framför Vattenfallshuset, i vilket det ingår en tomt på 10 000 v-m² för en byggnad för teater eller övrig kulturverksamhet. Det är värt att notera att man i beslutet 7.4.2014 talade uttryckligen om teaterlokaler och inte om ett teaterhus. Man har utrett möjligheten att placera teaterlokaler i Vattenfallshuset. Ett förslag var bland annat ett hotell och kongresscenter på Vattenfallshusets tomt, i samband med vilket teaterlokalerna hade placerats delvis i gemensam användning. Utan stadens betydande tilläggssatsning hade denna projekthelhet inte fötts. Alternativet Vattenfallshuset hade således varit ett separat teaterhus eftersom andra funktioner i samband med det inte var eller är aktuella. Av denna orsak utvecklades ett lösningsalternativ där lokalerna som teatern behöver placerades i samband med Kulturcentrumet så, att teaterns stora sal blir under Kulturplatsen, medan Louhisalen fortsätter som teaterns lilla sal. Detta arrangemang förelades stadsstyrelsens närings- och konkurrenskraftssektion för behandling och sektionen beslutade 16.11.2015: - att en placering i samband med Esbo kulturcentrum i Haglund utreds utan dröjsmål så, att Kulturcentrumet, Kulturplatsen och KOy Kulttuuriaukio som staden äger kan utvecklas till ett dragkraftigt och mångsidigt evenemangscentrum för kultur och ett vardagsrum för invånarna, - förutsätter, att man vid sidan om detta utreder de verksamhetsmässiga och ekonomiska alternativen för teatern framför Vattenfallshuset enligt planförslaget som stadsplaneringsnämnden godkänt, - uppmanar stadsplaneringsnämnden och stadsplaneringscentralen att utreda de planmässiga förutsättningarna för ovan nämnda evenemangscentrum samt möjligheter att framför Vattenfallshuset planlägga högklassiga bostäder och ett högklassigt offentligt stadsutrymme som obehindrat smälter in i miljön,
Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige 31.10.2016 Sida 13 / 45 - uppmanar att förelägga ovan nämnda utredningar med verksamhetsmässiga och helhetsekonomiska jämförelser för sektionen utan dröjsmål, före juni 2016. På Satakielitalos tomt finns numera en kontorsbyggnad. I detaljplaneändringen har tomten anvisats för bostadsbyggande. En detaljplaneändring skulle innebära en betydande värdeökning för tomten. Efter stadsplaneringsnämndens beslut 28.5.2014 inleddes markanvändningsavtalsförhandlingar mellan staden och tomtägaren. Ett förhandlingsresultat uppnåddes dock inte. Förhandlingarna lades på is sommaren 2015, då det framkom nya synvinklar på området framför Vattenfallshuset och särskilt teaterns placeringslösningar. Det har inte funnits förutsättningar för att förelägga en detaljplaneändring för godkännande i stadsstyrelsen. 2. Hur har de stadsbildsmässiga synvinklarna utretts? Stadsstyrelsens sektion konstaterade år 2014 att Vattenfallshuset stadsbildsmässigt är den bästa platsen. Dock ansåg samma sektion år 2015 att det bästa alternativet för stadsbilden är att bygga i anslutning till Kulturcentrumet, under det så kallade kulturtorget. Vad kan detta ställningstagande bygga på? Svar: I svaret på frågan ovan har man redogjort för varför man började söka en ny lösning att placera teatern i Hagalund. Det fanns inte inom synhåll förutsättningar för att genomföra lösningen framför Vattenfallshuset. Att placera teatern i samband med Kulturcentrumet utreddes på riktgivande planeringsnivå. Utvecklingen av Hagalunds centrum styrs med en riktgivande plan som ständigt utvecklas och uppdateras. Man konstaterade att Kulturcentrumalternativet var en god lösning både för utvecklingen av teatern i sig och för Hagalunds centrum som helhet. Lösningen är i harmoni med värdena för den byggda kulturmiljön i Hagalund. Stadsstyrelsens närings- och konkurrenskraftssektion konstaterade inte hösten 2015 att Kulturcentrumalternativet är det bästa, utan beslutade att alternativen utreds och föreläggs för beslut i sektionen. 3. Kulturcentrumet är den vackraste offentliga byggnaden i Esbo. Tillsammans med sin miljö utgör den en enhetlig och balanserad helhet. Planerna för kulturtorget skulle påverka Kulturcentrumet och hela områdets miljö i omfattande och betydande grad. Har Kulturcentrumets planerare prof. Arto Sipinen hörts i ärendet? Svar: Att placera teatern i samband med Kulturcentrumet har utretts uttryckligen utgående från Kulturcentrumets förutsättningar. Målet är ett allt mångsidigare Kulturcentrum och att öka dess dragkraft. Utvecklandet av
Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige 31.10.2016 Sida 14 / 45 Kulturcentrumet skulle också påverka dess miljö vilket ökar livskraften för det värdefulla s.k. Ervis centrum i Hagalund. Kulturcentrumet närmar sig ombyggnadsålder. Att placera teatern i samband med Kulturcentrumet är motiverat att göras i samband med ombyggnaden. Samtidigt är det möjligt att göra också de andra verksamhetsmässiga förbättringarna som behövs i Kulturcentrumet. I samband med denna utredning har man inte varit i kontakt med prof. Arto Sipinen. Då det egentliga planeringsarbetet för ombyggnaden av Kulturcentrumet (och anknytande placering av teaterlokalerna) i sinom tid inleds är det motiverat att också kontakta prof. Sipinen. Kulturcentrumets fastighet ägs av staden. Fastigheten ska betjäna invånarna. Byggnaden ska utvecklas i takt med de förändrade behoven, men givetvis så att byggnadens arkitektoniska värden respekteras. 4. Enligt kommunallagen (27 och 29 ) ska fullmäktige se till att invånarnas åsikter reds ut innan beslut fattas. Ämnar man då ärendet framskrider före beslutsfattandet ännu höra bland annat invånarna i Hagalund och beakta hur dessa invånaråsikter påverkar beslutet? (föregående forum i mars 2016). Svar: Teatern gäller hela Esbo. Då stadsstyrelsens närings- och konkurrenskraftsektion har beslutat om att starta den egentliga beredningen förutsätter Kulturcentrumets ombyggnadsprojekt (och byggandet av det anknytande teaterlokalerna) en normal lokalanskaffningsprocess för staden och en växelverkande process enligt markanvändnings- och bygglagen för att inleda en detaljplaneändring. shistoria Stadsstyrelsen 30.5.2016 174 Tekniska direktören Olli Isotalo Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar för kännedom stadsstyrelsens meddelande om att ett svar på Leena Luhtanens och 21 övriga ledamöters fråga av 25.4.2016 om beredningen av och nuläget för ett teaterhus i Esbo inte kan ges inom utsatt tid. Behandling Byman föreslog följande ändring: Stadsstyrelsen ger följande svar till fullmäktige: 1. Stadsstyrelsen vet inte varför stadsplaneringsnämndens beslut inte har förelagts stadsstyrelsen för behandling efter tjänstemannaberedningen.
Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige 31.10.2016 Sida 15 / 45 2. Stadsstyrelsens sektion beslutar utgående från det som föredraganden föreslår. 3. Man har ansökt om skydd av kulturcentrumet och arkitekten Arto Sipinen har motsatt sig byggande av teatern i anslutning till sitt huvudverk. Man kan inte framskrida i ärendet innan frågan om skydd är löst. 4. Man kommer att höra invånare i ärendet i andan av berättelsen om Esbo och invånarnas åsikter kommer att beaktas så väl som möjligt. Byman understödd av Löflund föreslog att ärendet bordläggs till följande möte då konkurrenskraftssektionen redan har behandlat ärendet och stadsstyrelsen kan ge sitt svar till fullmäktige. Efter att diskussionen om bordläggning slutförts konstaterade ordföranden att ett understött bordläggningsförslag gjorts, varför omröstning bör förrättas. Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsen hade förkastat Bymans förslag om bordläggning med 11 röster mot 2 och 2 blankröster. Röstningslistan bifogas till protokollet. Ordföranden konstaterade att Bymans förslag hade förfallit i brist på understöd. Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes. Fullmäktige 13.6.2016 89 Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar för kännedom stadsstyrelsens meddelande om att ett svar på Leena Luhtanens och 21 övriga ledamöters fråga av 25.4.2016 om beredningen av och nuläget för ett teaterhus i Esbo inte kan ges inom utsatt tid. Fullmäktige: Stadsstyrelsens förslag godkändes enhälligt. Stadsstyrelsen 29.8.2016 247 Tekniska direktören Olli Isotalo Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar för kännedom redogörelsen som svar på Leena Luhtanens och 21 övriga ledamöters fråga av 25.4.2016 om beredningen av och nuläget för ett teaterhus i Esbo och konstaterar att frågan är slutbehandlad. Behandling Byman föreslog en anteckning i protokollet, men ordföranden konstaterade att en protokollsanteckning inte godkänns. Byman reserverade sig mot ordförandens beslut.
Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige 31.10.2016 Sida 16 / 45 Byman föreslog följande ändring: "1. Det är värt att notera att man i beslutet 7.4.2014 talade uttryckligen om teaterlokaler och inte om ett teaterhus. Meningen stryks eftersom detta inte har frågats. Lokalen är belägen i huset. Ett hus i vilket det finns en teater är ett teaterhus inte endast en teaterlokal. Tillägg 3: som fortsättningen på det första stycket:, inte en teater. Som avslutning på det tredje stycket: Sipinen har redan offentligt framfört att han motsätter sig detta då det gäller hans huvudsakliga verk. " Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att Bymans ändringsförslag förfallit i brist på understöd. Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes. Fullmäktige 12.9.2016 127 Stadsstyrelsen Fulmäktige antecknar för kännedom redogörelsen som svar på Leena Luhtanens och 21 övriga ledamöters fråga av 25.4.2016 om beredningen av och nuläget för ett teaterhus i Esbo och konstaterar att frågan är slutbehandlad. Behandling Ordföranden föreslog understödd av Tiina Elo bordläggning. Efter avslutad diskussion om bordläggning frågade ordföranden om ärendet kunde bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget om bordläggning, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt. Fullmäktige: Fullmäktige bordlade ärendet enhälligt. För kännedom
Esbo stad Möteskallelse Ärende 6 Fullmäktige 31.10.2016 Sida 17 / 45 2501/2016 01.01.01 Stadsstyrelsen 222 15.8.2016 6 Fråga om att anställa en chef på viss tid (Bordlagt 12.9.2016) Beredning och upplysningar: Ari Konttas, tfn 050 338 9745 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Kurt Bymans och 11 andra ledamöters fråga 23.5.2016 om att anställa en chef på viss tid och konstaterar att frågan är slutbehandlad. Tilläggsmaterial - Valtuustokysymys 23.5.2016 Redogörelse Kurt Byman och 11 andra ledamöter lämnade 23.5.2016 en fråga om att Kervos före detta stadsdirektör Petri Härkönen anställts på viss tid i Esbo. Petri Härkönen har anställts med ett anställningsavtal för 13.6.2016 9.9.2016 i Esbo stads tjänst. Enligt 4 i koncernstabens verksamhetsföreskrift anställer enhetschefen sin personal. Finansieringsdirektören har i egenskap av chef för enheten för strategi och ekonomi anställt Petri Härkönen i ett tidsbundet anställningsförhållande, och har inte överskridit sina befogenheter i ärendet. Att anställa Petri Härkönen är således normal operativ verksamhet. Petri Härkönens arbetsuppgift har i anställningsavtalet definierats på följande sätt: Stöda uppgörandet av huvudstadsregionens social- och hälsovårdsutredning, utreda ledningsmodellen för att ordna tjänster i Esbo, intervjua sektorledningen om sättet att leda ordnandet av tjänster och om utvecklingsönskemål, utbilda personal i att produktifiera tjänster och leda kundrelationer, göra upp en plan och en tidtabell för att utveckla en ledningsmodell som bygger på produkter samt övriga uppgifter som chefen anvisar. Petri Härkönens uppgift är tydligt avgränsad. Uppgiften innefattar inte de övriga målen som framförts i frågan. Syftet är att i fortsättningen producera allt bättre information åt stadens förtroendevalda och tjänsteinnehavarledning som stöd för att ordna tjänster.
Esbo stad Möteskallelse Ärende 6 Fullmäktige 31.10.2016 Sida 18 / 45 shistoria Stadsstyrelsen 15.8.2016 222 Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Kurt Bymans och 11 andra ledamöters fråga av 23.5.2016 om att anställa en chef på viss tid och konstaterar att frågan är slutbehandlad. Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Fullmäktige 12.9.2016 125 Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Kurt Bymans och 11 andra ledamöters fråga 23.5.2016 om att anställa en chef på viss tid och konstaterar att frågan är slutbehandlad. Behandling Ordföranden föreslog understödd av Tiina Elo bordläggning. Efter avslutad diskussion om bordläggning frågade ordföranden om ärendet kunde bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget om bordläggning, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt. Fullmäktige: Fullmäktige bordlade ärendet enhälligt. För kännedom
Esbo stad Möteskallelse Ärende 7 Fullmäktige 31.10.2016 Sida 19 / 45 1283/2016 06.07.02 Social- och hälsovårdsnämnden 87 14.6.2016 Stadsstyrelsen 224 15.8.2016 7 Motion om anvisande av lokaler för ett apotek tillsammans med Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt på Jorvs sjukhusområde och ansökan om tillstånd hos Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea (Bordlagt 12.9.2016) Beredning och upplysningar: Matti Lyytikäinen, tfn 09 816 23311 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Marika Niemis och 49 andra ledamöters motion 14.3.2016 om att Esbo stad tillsammans med Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt anvisar lokaler för ett apotek på Jorvs sjukhusområde och att tillstånd söks för apoteksverksamhet inom öppenvården hos Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea, och konstaterar att motionen är slutbehandlad. Tilläggsmaterial - Valtuustoaloite 14.3.2016 Redogörelse Marika Niemi och 49 andra ledamöter föreslår att Esbo stad tillsammans med Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt på Jorvs område anvisar lokaler för ett apotek som också skulle vara öppet nattetid och att tillstånd för apoteksverksamheten söks hos Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea. Detta motiveras med att tjänsterna för befolkningen i västra delen av huvudstadsregionen speciellt under jourtid koncentreras till Jorvs sjukhus och att nya Esbo sjukhus blir färdigt. Apoteksverksamheten i Finland är kraftigt reglerad. Enligt läkemedelslagen får apoteksrörelse drivas med tillstånd (apotekstillstånd) av Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet. Apotekstillstånd beviljas för drivande av en viss apoteksrörelse inom en kommun eller en del av denna. Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet fattar beslut om inrättande av ett nytt apotek i en kommun eller en del av denna, om tillgången på läkemedel förutsätter det. et fattas på initiativ av centret eller den berörda kommunen. Esbo är indelat i apoteksområden. Jorvs sjukhus ligger på Esbo centrums apoteksområde, där det förutom Esbo centrums apotek finns Södriks, Kalajärvis och Köklax filialapotek. Jorvs sjukhusområde ligger också nära Grankulla apoteks ansvarsområde.
Esbo stad Möteskallelse Ärende 7 Fullmäktige 31.10.2016 Sida 20 / 45 shistoria Esbos social- och hälsovårdssektor har utrett möjligheten att få ett apotek till Jorvs sjukhusområde. Förhandlingar om möjligheten att placera ett apotek på Jorvs sjukhusområde har förts två gånger med innehavaren av apotekstillståndet i området, men saken har inte framskridit. Enligt Fimea är antalet apotek på Esbos område mindre än i genomsnitt i proportion till folkmängden. Detta faktum och den kraftiga befolkningsökningen på området skulle kunna vara en motivering till att inrätta ett nytt apotek på Jorvs sjukhusområde. Social- och hälsovårdssektorn förhåller sig positivt till motionen och utreder möjligheten att placera ett apotek i nya Esbo sjukhus eller de lokaler som ska byggas om i Jorvs sjukhus. Om lämpliga lokaler kan ordnas, gör social- och hälsovårdssektorn en framställning om att inrätta ett nytt apotek till Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea. Social- och hälsovårdsnämnden 14.6.2016 87 Omsorgsdirektör Juha Metso Social- och hälsovårdsnämnden föreslår stadsstyrelsen och vidare fullmäktige att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Marika Niemis och 49 andra ledamöters motion 14.3.2016 om att Esbo stad tillsammans med Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt anvisar lokaler för ett apotek på Jorvs sjukhusområde och att tillstånd söks för apoteksverksamhet inom öppenvården hos Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea, och konstaterar att motionen är slutbehandlad. Social- och hälsovårdsnämnden Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Stadsstyrelsen 15.8.2016 224 Omsorgsdirektör Juha Metso Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Marika Niemis och 49 andra ledamöters motion 14.3.2016 om att Esbo stad tillsammans med Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt anvisar lokaler för ett apotek på Jorvs sjukhusområde och att tillstånd söks för apoteksverksamhet inom öppenvården hos Säkerhetsoch utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea, och konstaterar att motionen är slutbehandlad. Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt.
Esbo stad Möteskallelse Ärende 7 Fullmäktige 31.10.2016 Sida 21 / 45 Fullmäktige 12.9.2016 130 Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Marika Niemis och 49 andra ledamöters motion 14.3.2016 om att Esbo stad tillsammans med Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt anvisar lokaler för ett apotek på Jorvs sjukhusområde och att tillstånd söks för apoteksverksamhet inom öppenvården hos Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea, och konstaterar att motionen är slutbehandlad. Behandling Ordföranden föreslog understödd av Tiina Elo bordläggning. Efter avslutad diskussion om bordläggning frågade ordföranden om ärendet kunde bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget om bordläggning, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt. Fullmäktige: Fullmäktige bordlade ärendet enhälligt. För kännedom
Esbo stad Möteskallelse Ärende 8 Fullmäktige 31.10.2016 Sida 22 / 45 1982/2016 02.08.00 Kaupunginhallituksen tila- ja asuntojaosto 52 15.8.2016 Stadsstyrelsen 243 29.8.2016 8 Motion om att revidera upphandlingsprinciperna för daghems- och skolbyggnader (Bordlagt 12.9.2016) Beredning och upplysningar: Reijo Yrjölä, tfn 050 599 4076 Kimmo Martinsen, tfn 040 520 0345 Pekka Eurasto, tfn 043 825 2862 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Mikko Peltokorpis och 29 andra ledamöters motion 25.4.2016 om att revidera upphandlingsprinciperna för daghems- och skolbyggnader och konstaterar att motionen är slutbehandlad Tilläggsmaterial - Valtuustoaloite 25.4.2016 Redogörelse Mikko Peltokorpi ja 29 andra undertecknade lämnade 25.4.2016 in en motion om att revidera upphandlingsprinciperna för daghems- och skolbyggnader. Motion Esbos problem är att de daghems- och skolprojekt som staden låter genomföra med de nuvarande förfaringssätten upprepade gånger klart överskrider de målkostnader som angetts vid beslutsfattandet. Processen för byggherreuppdrag i sin helhet i fråga om behovsutredningar, projektplanering och själva genomförandet fungerar inte. Processerna är långsamma, ger funktionellt svaga lösningar och har alltför höga kostnader. Hela processen beskrivs av att ingen äger eller ansvarar för den som helhet, utan de olika förvaltningsnivåerna turvis ställer sina egna krav på den. Detta leder till att helhetsbilden fördunklas. Vi undertecknade ledamöter föreslår att stadsstyrelsen snabbt utreder möjligheten att med avvikelse från det traditionella förfarandet pröva den s.k. franska modellen med entreprenader med helhetsansvar i daghemsoch skolprojekt med målet att göra den till ett permanent förfaringssätt för att leta fram s.k. typlösningar och säkerställa att de anslag som reserverats för ett projekt alltid räcker till.
Esbo stad Möteskallelse Ärende 8 Fullmäktige 31.10.2016 Sida 23 / 45 I denna modell anger beställaren i sin anbudsförfrågan ett totalpris som den är beredd att betala för genomförandet av byggprojektet och ger anbudsgivarna en allmän beskrivning av objektet, de högre kvalitetskrav som ställs för genomförandet samt de funktionella och estetiska krav som anger basnivån. Anbudsgivarna framför sina preciserade lösningsmodeller och specificerar den kvalitetsnivå som de är beredda att genomföra inom beställarens ramvillkor. Den entreprenör blir vald som genom att utnyttja sin egen kompetens och sitt samarbetsnätverk ger mest mervärde i förhållande till de minimikrav som beställaren ställt." Svar Affärsverket Esbo lokaler och Esbo stads bolag genomför projekt enligt flera olika entreprenadformer. Genomförandesätt som används är bland annat delad entreprenad eller totalentreprenad, entreprenad med helhetsansvar, planera och bygg-entreprenad och projektledningsentreprenad. Nya genomförandesätt som betonar samarbete används också. I den franska entreprenaden, det vill säga den omvända konkurrensutsättningen, har priset bestämts på förhand i anbudsförfrågan. Anbudsgivarna framför sin lösning till det givna entreprenadpriset : I genomförandesättet definierar beställaren behoven och målen samt priset. Genomförandelösningen och vad man får till det priset framförs av entreprenören. Risker med genomförandesättet är bland annat ringa erfarenheter av en entreprenadform som sällan använts inom branschen samt säkerställande av beställarens funktionella mål och livscykelmål. I fråga om daghem kan ibruktagning av genomförandesättet utredas så att flera daghem konkurrensutsätts tillsammans som en större helhet. shistoria Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion 15.8.2016 52 Tekniska direktören Olli Isotalo Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion föreslår stadsstyrelsen att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Mikko Peltokorpis och 29 andra ledamöters motion 25.4.2016 om att revidera upphandlingsprinciperna för daghems- och skolbyggnader och konstaterar att motionen är slutbehandlad. Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion: Föredragandens förslag godkändes enhälligt.
Esbo stad Möteskallelse Ärende 8 Fullmäktige 31.10.2016 Sida 24 / 45 Stadsstyrelsen 29.8.2016 243 Tekniska direktören Olli Isotalo Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Mikko Peltokorpis och 29 andra ledamöters motion 25.4.2016 om att revidera upphandlingsprinciperna för daghems- och skolbyggnader och konstaterar att motionen är slutbehandlad. Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Fullmäktige 12.9.2016 131 Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Mikko Peltokorpis och 29 andra ledamöters motion 25.4.2016 om att revidera upphandlingsprinciperna för daghems- och skolbyggnader och konstaterar att motionen är slutbehandlad Behandling Ordföranden föreslog understödd av Tiina Elo bordläggning. Efter avslutad diskussion om bordläggning frågade ordföranden om ärendet kunde bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget om bordläggning, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt. Fullmäktige: Fullmäktige bordlade ärendet enhälligt. För kännedom
Esbo stad Möteskallelse Ärende 9 Fullmäktige 31.10.2016 Sida 25 / 45 2495/2016 10.03.00 Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion 54 15.8.2016 Stadsstyrelsen 244 29.8.2016 9 Motion om digital inspelning av underliggande konstruktioner och av skyddet av byggnadsmaterial som lagras utomhus vid Esbo stads byggnadsinvesteringar (Bordlagt 12.9.2016) Beredning och upplysningar: Reijo Yrjölä, tfn 050 599 4076 Kimmo Martinsen, tfn. 040 520 0345 Pekka Eurasto, tfn 043 825 2862 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Veera Ruohos och 40 andra ledamöters motion 23.5.2016 om digital inspelning av underliggande konstruktioner och av skyddet av byggnadsmaterial som lagras utomhus vid Esbo stads byggnadsinvesteringar och konstaterar att motionen är slutbehandlad. Tilläggsmaterial - Valtuustoaloite 23.5.2016 Redogörelse Veera Ruoho och 40 andra undertecknade lämnade 23.5.2016 in en motion om digital inspelning av underliggande konstruktioner och av skyddet av byggnadsmaterial som lagras utomhus vid Esbo stads byggnadsinvesteringar. Motion I Esbo har det framkommit problem med inomhusluften i flera skolor, daghem och andra byggnader. Det har varit problematiskt att lokalisera till exempel vilket fel eller vilken brist i byggandet som lett till ett mögelproblem. Det finns fall där en dyr renovering genomförts på grund av ett problem med inomhusluften, men problemet har emellertid inte försvunnit. Digital inspelning och lagring av kritiska byggnadsfaser och av förvaringen av material motiverar byggaren till omsorgsfullhet och i problemfall kan digitala upptagningar göra det snabbare att spåra fel. Med tanke på kostnaderna är denna åtgärd som förebygger mögelproblem i byggnader avsevärt billigare än att reparera problem med inomhusluften. I denna motion föreslås att Esbo stad digitalt etappvis fotograferar och/eller videoinspelar alla underliggande konstruktioner som inverkar på inomhusluften. Dessutom ska skyddet av byggnadsmaterial som förvaras utomhus lagras digitalt. Staden kan också förplikta byggaren att göra detta.
Esbo stad Möteskallelse Ärende 9 Fullmäktige 31.10.2016 Sida 26 / 45 Svar Inom byggnadsbranschen har fotografering och videoinspelning redan länge använts vid dokumentering av utförandet. Fotografier och videoinspelningar används till både att påvisa att utförandet är korrekt och att påvisa eventuella fel eller brister. Man strävar vanligen efter att reparera fel och brister omedelbart efter att de blivit upptäckta. Vid Affärsverket Esbo lokaler har man också förfarit enligt byggnadsbranschens allmänna praxis genom att dokumentera projekten på ett ändamålsenligt sätt. När affärsverket utvecklar sin verksamhet kommer det fortsättningsvis att fästa vikt även vid arkivering av fotografier och videoinspelningar, såsom föreslås i motionen. shistoria Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion 15.8.2016 54 Tekniska direktören Olli Isotalo Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion föreslår stadsstyrelsen att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Veera Ruohos och 40 andra ledamöters motion 23.5.2016 om digital inspelning av underliggande konstruktioner och av skyddet av byggnadsmaterial som lagras utomhus vid Esbo stads byggnadsinvesteringar och konstaterar att motionen är slutbehandlad. Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Stadsstyrelsen 29.8.2016 244 Tekniska direktören Olli Isotalo Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Veera Ruohos och 40 andra ledamöters motion 23.5.2016 om digital inspelning av underliggande konstruktioner och av skyddet av byggnadsmaterial som lagras utomhus vid Esbo stads byggnadsinvesteringar och konstaterar att motionen är slutbehandlad. Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Fullmäktige 12.9.2015 132 Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Veera Ruohos och 40 andra ledamöters motion 23.5.2016 om digital inspelning
Esbo stad Möteskallelse Ärende 9 Fullmäktige 31.10.2016 Sida 27 / 45 av underliggande konstruktioner och av skyddet av byggnadsmaterial som lagras utomhus vid Esbo stads byggnadsinvesteringar och konstaterar att motionen är slutbehandlad. Behandling Ordföranden föreslog understödd av Tiina Elo bordläggning. Efter avslutad diskussion om bordläggning frågade ordföranden om ärendet kunde bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget om bordläggning, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt. Fullmäktige: Fullmäktige bordlade ärendet enhälligt. För kännedom
Esbo stad Möteskallelse Ärende 10 Fullmäktige 31.10.2016 Sida 28 / 45 3605/2016 07.01.04 Stadsstyrelsen 290 3.10.2016 10 Två frågor om offentligheten av de stadsägda aktiebolagens handlingar Beredning och upplysningar: Viktoria Hindsberg, tfn 043 824 6040 Timo Kuismin, tfn 050 544 7261 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Martti Hellströms och 41 andra ledamöters samt ledamot Seppo Huhtas och 12 andra ledamöters frågor 22.8.2016 om Esbo stads bolags öppenhet, tillgång till information och handlingars offentlighet och konstaterar att frågorna är slutbehandlade. Tilläggsmaterial Redogörelse - Valtuustokysymys 22.8.2016 - Valtuustokysymys 22.8.2016 Martti Hellström m.fl. har 22.8.2016 lämnat en fråga där man hör efter om möjligheten att öka öppenheten och transparensen i Esbo stads bolag. Seppo Huhta m.fl. har 22.8.2016 lämnat en fråga där man hör efter om vilka åtgärder som kommer att vidtas i ärendet som gäller ledamöters och andra förtroendevaldas tillgång till information gällande bl.a. att bekanta sig med Länsimetro Oy:s och KOY Esbo sjukhus styrelses protokoll och andra centrala dokument och om meningen är att även i fortsättningen grunda bolag i stadens koncern eller avhålla sig från det och minska på dem. Svar Esbo stads dottersamfund förverkligar stadens grundläggande verksamhet som är öppen, rättvis, genomskinlig och jämlik. Esbo stads nya koncernanvisning är under arbete och i den presenteras närmare hur öppenhet och genomskinlighet kan ökas och förfaringssätt definieras så att avtalsstyrningen om egendomen sköts ändamålsmässigt, pålitligt och effektivt så att Esbo-koncernens helhetsintresse tryggas. Representanter för Koncernledningen eller koncernstyrningsteamet diskuterar varje år om målen och budgeten med de mest betydande samfundens ledare. Då fastställs de ekonomiska och funktionella målen för dotterbolagen. Dessa fastställda mål rapporteras till ägaren i koncernrapporten, bokslutet, verksamhetsberättelsen och budgeten enligt en tidtabell och anvisning som Esbo stad beslutat.
Esbo stad Möteskallelse Ärende 10 Fullmäktige 31.10.2016 Sida 29 / 45 shistoria Stadsstyrelsen 3.10.2016 290 I den kommande koncernanvisningen bereds en linjering enligt vilken de mest strategiska dotterbolagen gör upp också en offentlig sammanställning om styrelsens beslut. Stadens förtroendevalda har rätt att få information från stadens tjänstemän så som det fastslagits i kommunallagen och rätten till information gäller även information och dokument från de dotterbolag som staden förfogar över om inte annat angetts i sekretessbestämmelsen. Dotterbolagen måste ge ägarna sådan information som gäller bolagets verksamhet som inte förorsakar betydande olägenheter för bolaget eller för intressenter. Genomförandet av budgeten och uppgifter om bokslutet rapporteras till koncernsektionen. Esbo stad strävar också efter att öppenhet och information förverkligas i stadens bolag i mån av möjlighet liksom i dotterbolagen. Till aktieägaravtalen försöker man förhandla om bestämmelserna. Koncernstrukturen och ägarpolitiken måste genomföra och stöda Berättelsen om Esbo så att denna förverkligas. Ägande är inte stadens självändamål utan ett sätt att utveckla staden och ordna tjänster och verksamhet som Esbo annars skulle ordna själv. Ägande är ett redskap som ska producera mer funktionellt och ekonomiskt mervärde än genom att staden själv producerar tjänster och verksamheter som ett eget arbete eller genom förskaffning. Koncernstrukturen utvärderas och utvecklas aktivt och långsiktigt som en del av ordnandet av verksamhet och tjänster så att den ska fungera så effektivt som möjligt. Verksamhetsformerna för ägande utvärderas kontinuerligt på basis av ägarpolitikens mål och syften. Man lösgör sig från samfunden så att de placeringar som staden gjort ger så god återbäring som möjligt till staden. Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Martti Hellströms och 41 andra ledamöters samt ledamot Seppo Huhtas och 12 andra ledamöters frågor 22.8.2016 om Esbo stads bolags öppenhet, tillgång till information och handlingars offentlighet och konstaterar att frågorna är slutbehandlade. Behandling Då stadsdirektör Jukka Mäkelä var förhindrad föredrogs ärendet av tekniska direktören Olli Isotalo.