Fullmäktige Sida 1 / 115

Transkript

1 Esbo stad Protokoll Fullmäktige Sida 1 / 115 Sammanträde Tid måndag kl. 17:30-23:00 Paus klo Plats Fullmäktigegården, Esbogatan 5 Närvarande ledamöter Maria Guzenina, ordförande (SDP) Anitra Ahtola (Saml), avlägsnade sig kl efter behandling av 161, i stället Jussi Koskinen Kaisa Alaviiri (Saml) Abdirahman Ali (SDP), anlände kl efter behandling av 159 Mari Anthoni (Gröna) Kurt Byman (Sannf och Obundna) Simon Elo Leo Hiltunen (Sannf och Obundna) Tiina Elo (Gröna) Mikael Eriksson (SFP) Christina Gestrin (SFP) Fred Granberg (SFP) Simo Grönroos (Sannf och Obundna) Henri Haaksiala (Saml) Heli Halava (Gröna) Martti Hellström (SDP) Sirpa Hertell (Gröna) Mikko Hintsala Mari Malkamäki (C) Jan Holst (Saml) Inka Hopsu (Gröna) Johanna Horsma (Saml) Seppo Huhta (Sannf och Obundna), anlände kl uder behandling av 138 Saara Hyrkkö Pinja Nieminen (Gröna) Nina af Hällström (SFP) Jaana Jalonen (Saml) Ulf Johansson (Vårt Esbo) Maria Jungner (SDP), anlände kl under behandlingen av 183 Arja Juvonen Kari Pajunen (Sannf och Obundna) Kaarina Järvenpää (KD) Stig Kankkonen Katarina Hellsten-Palomäki (SFP) Johanna Karimäki (Gröna) Jyrki Kasvi (Gröna) Pia Kauma (Saml) Pirjo Kemppi-Virtanen (Saml) Laura Kiijärvi (Saml) Jukka Kilpi (Sannf och Obundna) Kalevi Kivistö (VF) Hanna Konttas (Saml) Katja Lahti Päivi Salli (Gröna) Teemu Lahtinen (Sannf och Obundna) Mia Laiho (Saml) Antero Laukkanen Kristiina Vuorinen (KD) Sanna Lauslahti Kari Kuusisto (Saml)

2 Esbo stad Protokoll Fullmäktige Sida 2 / 115 Ville Lehtola (Saml) Kai Lintunen (Saml) Kirsi Louhelainen (Gröna) Leena Luhtanen (SDP) Jasminiitta Lumme (SDP), avlägsnade sig kl under behandlingen av 178, i stället Jarkko Rahkonen Markku Markkula (Saml) Kristiina Mustakallio (Saml) Jouni Mykkänen (Saml) Risto Nevanlinna (Gröna) Marika Niemi (Saml) Kimmo Oila (Saml) Johanna Paattiniemi (Saml) Ulla Palomäki (Saml) Henna Partanen (Gröna) Mikko Peltokorpi Jussi Koskinen (Saml), avlägsnade sig kl efter behandlingen av 161, då Mikko Peltokorpi intog sin plats Petri Pulkkanen (Sannf och Obundna) Susanna Rahkonen (Gröna) Yrjö Rossi Simo Repo (C) Veera Ruoho (Sannf och Obundna) Heikki Seppä (Saml) Veikko Simpanen (SDP) Markku Sistonen (SDP) Timo Soini (Sannf och Obundna) Jouni J. Särkijärvi (Saml) Tarja Tallqvist Liisa Kivekäs (SDP) Markus Torkki (Saml) Kurt Torsell (SFP) Kari Uotila (VF) Paula Viljakainen (Saml) Henrik Vuornos (Saml), anlände kl under behandlingen av 183, avlägsnade sig kl under behandlingen av 178, i stället Jarmo Jääskeläinen Johanna Värmälä (SDP), avlägsnade sig kl efter behandling av 161, i stället Antti Aarnio Kirsi Åkerlund (Saml) Saija Äikäs (Saml) Övriga närvarande Erin Melán Juha Metso Sampo Suihko Olli Isotalo Mauri Suuperko Johann Pajakoski Päivi Sutinen Ari Konttas Virpi Ala-aho Riitta-Liisa Kammonen representant för ungdomsfullmäktige omsorgsdirektör bildningsdirektör teknisk direktör affärsdirektör vik. kommunikationsdirektör serviceutvecklingsdirektör finansieringsdirektör stadsrevisor stadssekreterare, sekreterare

3 Esbo stad Protokoll Fullmäktige Sida 3 / 115 Förhinder hade meddelats av följande ledamöter och ersättare Simon Elo Mikko Hintsala Saara Hyrkkö Arja Juvonen Stig Kankkonen Katja Lahti Antero Laukkanen Sanna Lauslahti Mikko Peltokorpi Yrjö Rossi Tarja Tallqvist Jukka Niemelä Janne Tähtikunnas Raija Meriläinen

4 Esbo stad Protokoll Fullmäktige Sida 4 / 115 Underskrifter Maria Guzenina ordförande Riitta-Liisa Kammonen sekreterare Justering Protokollet justerat och godkänt: Ulf Johansson Jan Holst Protokollet framlagt Enligt kungörelsen av den 31 december 2015 var protokollet offentligt framlagt på adressen Stationsgränden 2, 4 våningen, Esbo centrum den

5 Esbo stad Protokoll Fullmäktige Sida 5 / 115 Ärenden Paragraf Bilagor Rubrik Sida 159 Konstaterande av sammanträdets laglighet och 7 beslutförhet 160 Val av protokolljusterare Esbo stads utlåtande om utkastet till regeringens 9 proposition till riksdagen om en landskapsreform och en reform av ordnandet av och produktionen av social- och hälsovården samt lagar som har samband med dessa Godkännande av Esbo stads tillgänglighetsprogram Ett 16 tillgängligt Esbo Fråga om beredningen av och nuläget för ett teaterhus i 23 Esbo (Bordlagt ) 164 Fråga om att anställa en chef på viss tid (Bordlagt ) 165 Motion om anvisande av lokaler för ett apotek tillsammans 32 med Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt på Jorvs sjukhusområde och ansökan om tillstånd hos Säkerhetsoch utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea (Bordlagt ) 166 Motion om att revidera upphandlingsprinciperna för 35 daghems- och skolbyggnader (Bordlagt ) 167 Motion om digital inspelning av underliggande 38 konstruktioner och av skyddet av byggnadsmaterial som lagras utomhus vid Esbo stads byggnadsinvesteringar (Bordlagt ) 168 Två frågor om offentligheten av de stadsägda 41 aktiebolagens handlingar 169 Fråga om egnahemstomter som överlåts till byggande i 44 egen regi 170 Motion om att med enkäter utreda symptom på 48 inneluftsproblem i alla Esbos skolor för att lokalisera och åtgärda inneluftsproblemen 171 Motion om att pensionärer i Esbo som är över 68 år ska 54 kunna använda kollektivtrafik gratis 172 Motion om avhjälpande av bristerna i omklädningsrum och 57 bastu i Alberga simhall 173 Godkännande av ändring av detaljplanen Gillesberget I i 60 stadsdel 40 Esbo centrum, område nr (Bordlagt ) 174 Godkännande av en ändring av detaljplanen Käringbacken 67 i stadsdel 75 Kolmpers, område nr (Bordlagt ) 175 Godkännande av detaljplanen Lillmossaskogen i stadsdel Grundbacka, område nr (Bordlagt ) 176 Fråga om de ungas bostadssituation i Esbo (Bordlagt , och ) 177 Motion om gemensamt boende för unga och äldre i Esbo 90 (Bordlagt , och ) 178 Fråga om Västmetrons kostnader och fördröjning samt om informationsgivning (Bordlagt och ) 95

6 Esbo stad Protokoll Fullmäktige Sida 6 / Motion om en redogörelse och prognos för västmetrons kostnader, tidtabell för färdigställande och tilläggskostnader av tillfälliga trafikarrangemang (Bordlagt och ) 180 Fråga om parkeringsplatser och parkeringstillstånd för hemvården (Bordlagt och ) 181 Fråga om situationen och tidtabellen för renoveringen av Hagalunds simhall (Bordlagt ) 182 Fråga om placeringsprinciper för stenkrossverksamhet (Bordlagt ) 183 Fastställande av fastighetsskatten för obebyggd byggnadsplats för år

7 Esbo stad Protokoll 159 Fullmäktige Sida 7 / Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutförhet Redogörelse Ordföranden konstaterade att sammanträdet var lagligen sammankallat och beslutfört. Det antecknades att sammanträdet sammankallats genom en kallelse som undertecknats av fullmäktiges ordförande och som utsänts till fullmäktigeledamöterna, stadsdirektören och sektordirektörerna samt kungjorts på stadens anslagstavla. Kallelsen hade följande lydelse: Bilaga A och B Dessutom tilldelades ledamöterna tilläggsföredragningslistorna nr 1 och 2.

8 Esbo stad Protokoll 160 Fullmäktige Sida 8 / Val av protokolljusterare Till protokolljusterare valde representanter för Ulf Johansson och Jan Holst.

9 Esbo stad Protokoll 161 Fullmäktige Sida 9 / / Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen Esbo stads utlåtande om utkastet till regeringens proposition till riksdagen om en landskapsreform och en reform av ordnandet av och produktionen av social- och hälsovården samt lagar som har samband med dessa Beredning och upplysningar: Mari Immonen, tfn E-post enligt modellen fornamn.e.efternamn@espoo.fi Ari Konttas, tfn Elina Yli-Koski, tfn Juha Metso, tfn Kimmo Sarekoski, tfn Markus Syrjänen, tfn Mauri Suuperko, tfn Olli Isotalo, tfn Pia Ojavuo, tfn Sampo Suihko, tfn Timo Kuismin, p tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@espoo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige godkänner de bifogade svaren på remissenkäten som sitt utlåtande om utkastet till regeringens proposition till riksdagen om en landskapsreform och en reform av ordnandet av och produktionen av social- och hälsovården samt lagar som har samband med dessa Behandling Ärendet behandlades efter 183. Värmälä lämnade understödd av Simpanen m.fl. följande ändringsförslag: Svaret på remissenkätens fråga nr 15 är nej. Seppä lämnade understödd av Simpanen m.fl. följande tilläggsförslag: Som andra stycke i förslaget läggs till: Det framgår av svaren att de centrala målen med reformen, det vill säga kostnadsbesparingar och bättre kvalitet på social- och hälsovården, inte kommer att uppnås i Esbo. Därför anser fullmäktige att reformen i den form som föreslås nu borde slopas. Efter att diskussionen hade avslutats konstaterade ordföranden att det har gjorts ett från stadsstyrelsens förslag avvikande ändringsförslag och tilläggsförslag som rönte motstånd, vilket föranledde omröstning.

10 Esbo stad Protokoll 161 Fullmäktige Sida 10 / 115 Ordföranden föreslog att de som understöder stadsstyrelsens förslag röstar ja och de som understöder Värmäläs ändringsförslag röstar nej. Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Fullmäktige förkastade Värmäläs ändringsförslag med 40 röster mot 31 och 3 blank. Röstningslistan bifogas till protokollet. Ordföranden föreslog att de som understöder Seppäs tilläggsförslag röstar ja och de som motsätter sig förslaget röstar nej. Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Vid omröstningen godkände fullmäktige Seppäs tilläggsförslag med 37 röster mot 25 och 12 blanka. Röstningslistan bifogas till protokollet. Fullmäktige: Fullmäktige godkände de bifogade svaren på remissenkäten som sitt utlåtande om utkastet till regeringens proposition till riksdagen om en landskapsreform och en reform av ordnandet av och produktionen av social- och hälsovården samt lagar som har samband med dessa. Det framgår av svaren att de centrala målen med reformen, det vill säga kostnadsbesparingar och bättre kvalitet på social- och hälsovården, inte kommer att uppnås i Esbo. Därför anser fullmäktige att reformen i den form som föreslås nu borde slopas. Bilaga Tilläggsmaterial 1 2 Esbo stads svar på frågorna i remissenkäterna Äänestyslistat Begäran om utlåtande om utkast till regeringens proposition till landskapsreform och reform av ordnandet av social- och hälsovården samt till lagar som har samband med dem - Sammandrag av utkastet till regeringsproposition med förslag till lagstiftning för en social- och hälsovårds- och landskapsreform - Begäran om utlåtande till utkast till regeringens proposition med förslag till lag om produktion av social- och hälsotjänster - Vanhusneuvoston lausunto - Vammaisneuvoston lausunto - Espoon nuorisovaltuuston lausunto - Espoon ruotsinkielisten sosiaali- ja terveyspalvelujen neuvottelukunnan lausunto - Regeringsproposition lagförslag Regeringsproposition allmän motivering Regeringsproposition detaljmotivering Hallituksen esityksen korjatut lakiluonnokset (luettelo korjauksista kansilehdellä) - Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om produktion av social- och hälsotjänster

11 Esbo stad Protokoll 161 Fullmäktige Sida 11 / 115 Redogörelse Esbo stad anser det vara viktigt att dess roll i social- och hälsovårds- och landskapsreformen är tydlig. Staten håller på att grunda 18 landskap i Finland. För att målen med reformen ska nås måste de stora städernas roll i de självstyrande områdena klargöras och preciseras. Vid reformen måste man slå vakt om de stora städernas vitalitet och förmåga att ordna tjänster av god kvalitet. Om de stora städernas ställning och uppgifter som är typiska för dem ska beslutas så, att man undviker att uppgifter och beslutsfattande överlappas med de självstyrande områdena. Dessutom ska man säkra en stadspolitik som stöder långsiktig tillväxt och konkurrenskraft. De stora städernas roll i att stärka vitaliteten och tillväxten ska främjas ytterligare. Vid reformen måste man för de stora städernas del sträva efter att avsevärt stärka vitaliteten, näringslivet och innovationsförmågan, minska klimatutsläppen, öka bostadsproduktionen samt göra trafiken smidigare. Sysselsättnings- och näringspolitiken går in i varandra, och ansvaret för dem bör ligga hos de stora städerna. Enligt preliminära kalkyler belastar landskapsreformen inte direkt den kommunala ekonomin i huvudstadsregionen. Däremot orsakar behovskriterierna som föreslås för finansieringen av social- och hälsovården en inkomstöverföring på 150 miljoner euro från Nyland till de övriga landskapen. Kriterierna för finansieringen gäller endast befolkningen och beaktar inte olika produktionsmiljöer. Förändringen är orättvis och rubbar den nuvarande regionala balansen i den offentliga ekonomin. Esbo stad anser det vara viktigt att finansieringsansvaret som åligger invånarna i staden hålls på nuvarande nivå. Den nuvarande höga nivån som utjämningen av skatteintäkterna ligger på orsakar kraftig skuldsättning i tillväxtkommunerna. Tillväxtcentrumen måste på grund av urbaniseringen och statens mål för bostadsbyggande investera kraftigt i det byggande som infrastrukturen och basservicen kräver (trafikleder, kollektivtrafik, skolor, daghem). Kostnaderna av tillväxt och invandring hopar sig i metropolområdet. Därför får staten inte öka kostnadstrycket på kommunerna eller utjämningen av skatteintäkter mellan landets kommuner. Reformen ska svara mot bekämpningen av hållbarhetsgapet, och finansieringssystemet ska vara genomskinligt och sporrande. Enligt regeringens riktlinjer utgår beredningen av finansieringsreformen från regeringsprogrammets inskrivningar, enligt vilka den totala skattegraden inte får höjas och beskattningen av arbete inte får skärpas på någon inkomstnivå. Därför kan inte heller den statandelsutjämning som baseras på kommunernas skatteinkomster skärpas. Egendomsöverföring, kommunernas gemensamma medelanskaffningssystem, kommunernas soliditet, möjliga överföringar av egendom och kommunernas pensionssystem ska ordnas på ett hållbart sätt. Esbo stad stöder sådana social- och hälsovårdsreformer som minskar hälso- och välfärdsskillnaderna, förbättrar tjänsternas jämlikhet, ökar social- och hälsovårdens kostnadseffektivitet och värdesätter klienterna.

12 Esbo stad Protokoll 161 Fullmäktige Sida 12 / 115 Nylands social- och hälsovårdslösning ska beakta huvudstadsregionens tjänstebehov som avviker från det övriga landet. Nästan hälften av Finlands invånare med utländsk bakgrund bor i huvudstadsregionen. Huvudstadsregionen behöver en stor del av tjänsterna med anknytning till bostadslösheten, segregationen och invandringen i hela landet. Att svara mot tjänstebehovets särdrag förutsätter mer koordinering mellan socialoch hälsovården och övriga offentliga bastjänster än i det övriga landet. Lösningarna för reformen av social- och hälsovården ska på ett trovärdigt sätt öka tjänsteproduktionens produktivitet och kostnadseffektivitet. Skalfördelarna som eftersträvas i övriga delar av landet har redan uppnåtts i huvudstadsregionen. Befolkningsunderlaget i Esbo stad är tillräckligt för att det ska vara möjligt att uppnå landskapsreformens funktionella mål för basservicen. Att utvidga befolkningsunderlaget så att det omfattar hela Nyland främjar inte skötseln av basservicen. Produktionen som faller på den offentliga sektorns ansvar kan inte verkställas på ett meningsfullt sätt med en organisation som fördelats på olika serviceområden i Nyland. På grund av Nylands omfattning och för att säkra integrationen av social- och hälsovård måste landskapet ha flera regionala organisationer som sköter integrationen mellan tjänster. I de specialtjänster där det optimala befolkningsunderlaget omfattar hela Nyland är tjänsterna redan i nuläget regionalt organiserade. Den mest betydande servicehelheten av den här typen är den specialiserade sjukvården. Det är ändamålsenligt att den också i fortsättningen är centraliserad. Esbo stads social- och hälsovård ordnas för tillfället enligt en modell med flera producenter. Majoriteten av långtidsvården, boendetjänsterna och institutionsvården produceras av privata företag och aktörer inom den tredje sektorn. Det har gagnat klienterna att produktionsstrukturen gjorts mångsidigare, och det finns skäl att stödja denna utveckling också i fortsättningen. Förändringarna ska genomföras separat för varje tjänst, kontrollerat och med hänsyn till den lokala näringspolitiken och stadsutvecklingen. Det måste beaktas att en betydande del av tjänsteproducenterna är små och lokala producenter. I Esbo bor sju procent av Finlands svenskspråkiga befolkning. Esbos specialuppdrag är att säkerställa kvaliteten på de svenskspråkiga tjänsterna och utveckla dem i fortsättningen. Tjänsterna för de svenskspråkiga invånarna ska granskas som en helhet, och det ska säkerställas att den svenskspråkiga befolkningens möjligheter att inverka på sina tjänster bevaras. Esbo är med i det nationella projektet UNA, vars mål är att utveckla ett hållbart, smidigt och effektivt klientinformationssystem med modularkitektur inom social- och hälsovården i landet. Den kanske mest betydande källan för produktivitetstillväxt i Nyland i framtiden är digitaliseringen av tjänster samt klientens delaktighet och ägarskap då det gäller att förvalta och utnyttja information. Reformen av social- och

13 Esbo stad Protokoll 161 Fullmäktige Sida 13 / 115 hälsovården får inte leda till att denna utveckling avstannar eller till att arkitekturen blir stelare i Nyland. Esbo fullmäktige gav ett utlåtande om regeringens riktlinjer för indelningen av självstyrande områden och för social- och hälsovårdsreformen. Esbo stadsstyrelse godkände huvudstadsregionens städers gemensamma förslag till statsrådet om en separat lösning för huvudstadsregionen i reformen av social- och hälsovården och regionförvaltningen. Begäran om utlåtande En social- och hälsovårdsreform och inrättandet av en landskapsförvaltning bereds inom ramen för ett projekt som är gemensamt för social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet. Social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet ber Esbo stad lämna ett yttrande om utkastet till regeringsproposition. Regeringens proposition och det material som hör till begäran om utlåtande finns också på adressen: Enligt regeringsprogrammet för statsminister Juha Sipiläs regering och de riktlinjer som regeringen drog upp , och ska en social- och hälsovårdsreform och en landskapsreform genomföras i Finland. I Finland inrättas 18 landskap med egna val och fullmäktige. Från ingången av 2019 ska landskapen ordna alla social- och hälsotjänster inom sitt område. Landskapen har således ansvaret för att befolkningen får social- och hälsotjänster i enlighet med lag. Landskapen får utöver social- och hälsovården även andra uppgifter: arbets- och näringstjänster samt regionutveckling, miljö- och hälsoskydd, trafiksystemplanering, landsbygdsutveckling och räddningsväsende. Staten finansierar landskapens verksamhet, så i fortsättningen har kommunerna inte längre ansvar för ordnandet eller finansieringen av social- och hälsotjänsterna. Genom den landskapsreform och reform av ordnandet av social- och hälsovården som denna begäran om utlåtande gäller är avsikten att bl.a. inrätta de nya landskapen och föreskriva om landskapens förvaltning och ekonomi, överföra ansvaret för ordnandet av social- och hälsotjänsterna från kommunerna till landskapen samt föreskriva om den finansiering som landskapen ska få, beskattningsgrunderna för att få in medel för finansieringen, införandet av reformen, personalens ställning samt egendomsarrangemangen. Avsikten är också att i fråga om den basservice som blir kvar på kommunernas ansvar föreskriva om ett nytt statsandelssystem för den kommunala basservicen. En separat regeringsproposition bereds om överföringen till landskapen och finansieringen av övriga uppgifter än social- och hälsovården. Syftet med den regeringsproposition om tjänsteproducenten som är föremål för begäran om utlåtande är bland annat att garantera säkerheten för klienter och patienter som använder social- och hälsovården,

14 Esbo stad Protokoll 161 Fullmäktige Sida 14 / 115 shistoria Stadsstyrelsen säkerställa tjänster av god kvalitet samt främja samarbetet mellan producenten och myndigheterna. I stället för tillstånds- och anmälningsförfarandet i den gällande lagstiftningen om privat social- och hälsovård ingår i lagförslaget registreringsförfarande som gäller alla tjänsteproducenter. Syftet med en separat registrering av tjänsteproducenten och tjänsteenheterna är att lätta upp förvaltningen kring det nuvarande tillstånds- och anmälningsförfarandet och klargöra förhållandena mellan olika förutsättningar. Begäran om utlåtande besvaras genom en elektronisk enkät som innehåller preciserade frågor om utkastet till regeringsproposition. I enkäten är det möjligt att motivera svaren på frågorna, och dessutom finns det gott om plats för fritt formulerade kommentarer. Reformens införandelag innehåller bestämmelser om landskapsindelningen. Om en kommun beslutar att föreslå att kommunen ska höra till ett annat landskap än det som föreslås i 5 i införandelagen, ska kommunfullmäktiges beslutshandling i beslutet sändas till social- och hälsovårdsministeriet. Utlåtandena ska lämnas till social- och hälsovårdsministeriet senast före kl Utlåtandena är offentliga. I sammandraget av utlåtandena beaktas endast de utlåtanden som inkommit inom tidsfristen. Inom ramen för social- och hälsovårds- och landskapsreformen kommer man dessutom att utarbeta lagstiftning om valfrihet, reformera flerkanalsfinansieringen av social- och hälsovården samt överföra även andra uppgifter än social- och hälsovården från den statliga regionförvaltningen, kommunerna och samkommunerna till landskapen. De bereds i separata beredningsprojekt, men i lagen om ordnande av social- och hälsovård har man beaktat den modell med flera producenter som är en förutsättning för valfriheten. Ett utkast till regeringsproposition som gäller valfriheten och förenklingen av finansieringen sänds på remiss i slutet av året. Det utkast till regeringsproposition som gäller överföringen av andra uppgifter än social- och hälsovården från den statliga regionförvaltningen, kommunerna och samkommunerna till landskapen sänds på remiss under våren Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige godkänner de bifogade svaren på remissenkäten som sitt utlåtande om utkastet till regeringens proposition till riksdagen om en landskapsreform och en reform av ordnandet av och produktionen av social- och hälsovården samt lagar som har samband med dessa. Behandling Eftersom stadsdirektören Jukka Mäkelä var förhindrad, föredrogs ärendet av tekniska direktören Olli Isotalo.

15 Esbo stad Protokoll 161 Fullmäktige Sida 15 / 115 Ordföranden föreslog understödd av Elo att ärendet bordläggs. Efter avslutad diskussion frågade ordföranden om ordförandens förslag om bordläggning kunde godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig detta, konstaterade ordföranden att stadsstyrelsen hade godkänt förslaget. Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen bordlade enhälligt ärendet. Stadsstyrelsen Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige godkänner de bifogade svaren på remissenkäten som sitt utlåtande om utkastet till regeringens proposition till riksdagen om en landskapsreform och en reform av ordnandet av och produktionen av social- och hälsovården samt lagar som har samband med dessa. Behandling Föredragandens ändringar vid mötet har beaktats i protokollet. Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. För kännedom

16 Esbo stad Protokoll 162 Fullmäktige Sida 16 / / Stadsstyrelsen Fullmäktige Tekniska nämnden Stadsstyrelsen Godkännande av Esbo stads tillgänglighetsprogram Ett tillgängligt Esbo 2020 Beredning och upplysningar: Sirkku Wallin, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige godkänner Esbo stads tillgänglighetsprogram Ett tillgängligt Esbo Behandling Ärendet behandlades efter 175. Huhta föreslog understödd av ordföranden att ärendet bordläggs. Efter avslutad diskussion om bordläggning frågade ordföranden om ärendet kunde bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget om bordläggning, konstaterade ordföranden att fullmäktige hade godkänt det enhälligt. Bilaga Fullmäktige Redogörelse Fullmäktige: Fullmäktige bordlade ärendet enhälligt. 3 Tillgänglighetsprogrammet 2020 (uppdaterat ) - Nuorisovaltuuston lausunto Esteetön Espoo ohjelmasta Vammaisasiamiehen lausunto Esteetön Espoo ohjelmasta Vammaisneuvoston lausunto Esteetön Espoo ohjelmasta Vanhusneuvoston lausunto Esteetön Espoo ohjelmasta Esbo stads tillgänglighetsprogram har beretts sedan år 2012, då den föregående programperioden tog slut. Därefter har tillgänglighetsarbetet fortsatt utan programpolitisk styrning.

17 Esbo stad Protokoll 162 Fullmäktige Sida 17 / 115 Det har gjorts tre förslag till tillgänglighetsprogram, av vilka detta är det senaste. Det första utkastet till tillgänglighetsprogrammet behandlades i tekniska nämnden Nämnden remitterade sedan programmet för ny beredning. Beredningen inleddes på nytt utifrån ett förslag av handikapprådet till stadsstyrelsen. et som gavs 2015 ledde våren 2016 till att programdokumentet uppdaterades. I det beaktades förutom anvisningar av tekniska nämnden och handikapprådets förslag också de diskussioner som förts med intressenterna, sektorerna och resultatenheterna om i vilket skede tillgänglighetsarbetet i Esbo är. Stadsstyrelsen godkände programmet Fullmäktige remitterade emellertid programmet för ny beredning enligt ett beslut i juni. Man ville i programmet uppmärksamma FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som trädde i kraft då. Dessutom ville man också ordna en skriftlig remissrunda och återremittera programmet för behandling i fullmäktige I det förnyade programförslaget som nu föreläggs ( ) beaktas tekniska nämndens anvisningar, material från alla tidigare programberedningar och nya synpunkter och material från olika instanser som sammanställts under våren och sommaren I utlåtandena betonas behovet av att iståndsätta programmet, försäkra sig om att åtgärderna är verkningsfulla och mätbara samt slutanvändarnas roll. För att ta reda på hur väl målen i det tidigare tillgänglighetsprogrammet uppfyllts intervjuades experter från programmets ledningsgrupp, sektorerna, sektorernas resultat- och verksamhetsenheter samt experter bland intressenterna. Enligt intervjuerna hade det tidigare tillgänglighetsprogrammet lyckats på grund av att tillgängligheten förbättrats i nybyggda områden, tjänsternas tillgänglighet delvis förbättrats, attityderna förbättrats samt tjänster som främjar tillgänglighet grundats. I programmet definieras visionen och målen för hur tillgängligheten kan förbättras samt åtgärderna genom vilka programmet genomförs. Det uppdaterade tillgänglighetsprogrammet är tätt knutet till Berättelsen om Esbo, artikel 9 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, den lagstadgade likabehandlingsplanen samt markanvändnings- och bygglagen och gällande planeringsanvisningar. Tillgänglighetsprogrammet är också i linje med de övriga förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen, såsom programmet om den äldre befolkningen i Esbo. I programmet läggs också fram åtgärder bland vilka den mest centrala är att tillsätta en styrgrupp som ansvarar för att verkställa tillgängligheten. Dessutom föreslås kriterier och redskap utgående från vilka styrgruppen kan inleda en uppföljning och bedömning av tillgängligheten på det sätt som passar stadens styrsystem. Byggandet av de egentliga resultatmätarna är en uppgift som tilldelas styrgrupperna så att alla olika sektorer, enheter och intressenter beaktas då mätarna skapas. Ett helhetsmässigt tillgänglighetsarbete förutsätter gemensamma mål, koordinerade åtgärder och samarbete mellan många instanser. Programmet skapar förutsättningar för att påbörja styrningen av

18 Esbo stad Protokoll 162 Fullmäktige Sida 18 / 115 tillgänglighetsarbetet på nytt efter en paus på många år på alla verksamhets-, planerings- och verkställandenivåer. Tillgänglighetsprogrammet strävar efter att tillgängligheten ska gälla samtliga invånare och vara i fokus när staden utvecklas, tjänster produceras och staden bygger eller ombygger. Staden strävar efter att tillgänglighet i miljö och tjänster främjas genom samarbete aktörer emellan och genom planering som bygger på växelverkan och där användaren är i fokus. Enligt tillgänglighetsprogrammets vision är Esbo en jämställd och tolerant stad där det är bra att bo, uträtta ärenden och arbeta. I ett tillgängligt Esbo kan verksamheterna, områdena, tjänsterna och arbetsplatserna nås lika bra av alla och det är lätt att ta sig fram. Om de politiska beslutsfattarna och stadens ledning förbinder sig till att främja tillgänglighet och nåbarhet, kommer verksamheten att underlättas. Det vore önskvärt att i de olika sektorernas ekonomiplaner inkludera separata finansieringar för tillgänglighet och nåbarhet. Dessutom bör det förvaltningsövergripande samarbetet mellan sektorerna och dessas resultat- och verksamhetsenheter utvecklas så att tillgängligheten och nåbarheten kan granskas på ett heltäckande sätt. Vid sidan av tillgängligheten i den byggda miljön beaktas funktionell tillgänglighet ur olika befolkningsgruppers synvinkel. shistoria Stadsstyrelsen Tekniska direktören Olli Isotalo Stadsstyrelsen godkänner programmet Ett tillgängligt Esbo 2020 och uppmanar sektorerna att i sina verksamheter uppmärksamma programmet. Stadsstyrelsen ber också stadsdirektören utnämna en ledningsgrupp som ska ansvara för att programmets genomförande följs upp. I ledningsgruppen ska alla sektorer vara representerade. Stadsstyrelsen ska årligen få en rapport om hur programmet framskrider. Behandling Föredragandens ändringar i bilagan vid mötet har beaktats i protokollet. Sistonen lämnade understödd av Elo m.fl. följande ändringsförslag: Tillgänglighetsprogrammet ska föreläggas fullmäktige för beslut. Efter avslutad diskussion frågade ordföranden om förslaget kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig detta, konstaterade ordföranden att stadsstyrelsen hade godkänt förslaget. Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige godkänner programmet Ett tillgängligt Esbo 2020 och uppmanar sektorerna att i sina verksamheter

19 Esbo stad Protokoll 162 Fullmäktige Sida 19 / 115 Fullmäktige uppmärksamma programmet. Stadsstyrelsen föreslår också att fullmäktige ber stadsdirektören utnämna en ledningsgrupp som ska ansvara för att programmets genomförande följs upp. I ledningsgruppen ska alla sektorer vara representerade. Stadsstyrelsen ska årligen få en rapport om hur programmet framskrider. Stadsstyrelsen Fullmäktige godkänner programmet Ett tillgängligt Esbo 2020 och uppmanar sektorerna att i sina verksamheter uppmärksamma programmet. Fullmäktige ber också stadsdirektören utnämna en ledningsgrupp som ska ansvara för att programmets genomförande följs upp. I ledningsgruppen ska alla sektorer vara representerade. Stadsstyrelsen ska årligen få en rapport om hur programmet framskrider. Behandling Ordföranden i fullmäktiges förhandlingskommitté Huhta föreslog understödd av ordförande Guzenina att ärendet återremitteras för ny beredning på följande grunder: Programmet Ett tillgängligt Esbo 2020 återremitteras för ny beredning så att det beaktar: 1. Finland ratificerade FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Innan tillgänglighetsprogrammet godkänns ska det uppdateras så att det överensstämmer med konventionen. 2. Esbo stads tekniska nämnd behandlade ärendet och beslutade att utkastet till tillgänglighetsprogram sänds på remiss. Detta har inte skett, till exempel har man inte bett handikapprådet om ett utlåtande. Programmet ska sändas på remiss, såsom tekniska nämnden beslutade. 3. Ärendet föreläggs fullmäktige Efter att diskussionen om återremiss hade avslutats frågade ordföranden om remissförslaget kunde godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att fullmäktige enhälligt hade beslutat återremittera ärendet för ny beredning. Fullmäktige: Fullmäktige remitterade enhälligt ärendet för ny beredning med följande motivering: Programmet Ett tillgängligt Esbo 2020 återremitteras för ny beredning så att det beaktar: 1. Finland ratificerade FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Innan tillgänglighetsprogrammet

20 Esbo stad Protokoll 162 Fullmäktige Sida 20 / 115 Tekniska nämden godkänns ska det uppdateras så att det överensstämmer med konventionen. 2. Esbo stads tekniska nämnd behandlade ärendet och beslutade att utkastet till tillgänglighetsprogram sänds på remiss. Detta har inte skett, till exempel har man inte bett handikapprådet om ett utlåtande. Programmet ska sändas på remiss, såsom tekniska nämnden beslutade. 3. Ärendet föreläggs fullmäktige Behandling Stadsteknikdirektör Harri Tanska Tekniska nämnden föreslår för stadsstyrelsen att stadsstyrelsen föreslår vidare för fullmäktige att fullmäktige godkänner programmet Ett tillgängligt Esbo 2020 och uppmanar sektorerna att i sina verksamheter uppmärksamma programmet. Stadsstyrelsen föreslår också att fullmäktige ber stadsdirektören utnämna en ledningsgrupp som ska ansvara för att programmets genomförande följs upp. I ledningsgruppen ska alla sektorer vara representerade. Stadsstyrelsen ska årligen få en rapport om hur programmet framskrider. Föredraganden korrigerade ärendets redogörelsetext under mötet (korrigeringarna har beaktats i protokollet). Under diskussionens gång föreslog Pirkko Kuusela understödd av Kirsi Åkerlund att stycke två efter rubriken under punkt 2.2 i programmet om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, artikel 9 ersätts med: I och med att konventionen ratificerades styr två centrala begrepp samhällets funktion. Av dessa är den första en för alla lämplig planering som förutsätts i artikel 4 (Design for All (DfA) eller Universal design), som innebär att produkter, miljöer, program och tjänster planeras så att alla människor kan använda dem så omfattande som möjligt utan tillämpningar eller specialarrangemang. Planering som passar alla är allmän till sin natur. Den skäliga tillämpning som definieras i artikel 2 kompletterar att en planering som är lämplig för alla verkställs och säkerställer att tillgängligheten verkställs i enskilda fall. Med en skälig tillämpning avses ändamålsenliga arrangemang för att främja en funktionshindrad persons mänskliga rättigheter och grundläggande rättigheter. Under diskussionens gång föreslog Lari Karreinen understödd av Pirkko Kuusela att nämnden dessutom beslutar följande: Tekniska nämnden uppmanar stadsteknikcentralen att inleda uppdateringen av typritningar i följande skede av lösningar för specialnivåer av tillgänglighet där det på gångvägens sida finns en ramp för rollator- och rullstolsanvändare. Tekniska nämnden godkände båda förslagen enhälligt.

21 Esbo stad Protokoll 162 Fullmäktige Sida 21 / 115 Tekniska nämnden Stadsstyrelsen ) preciserar förslaget till Programmet Ett tillgängligt Esbo 2020 så att programmets stycke två efter rubriken under punkt 2.2 i programmet om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, artikel 9 ersätts med: I och med att konventionen ratificerades styr två centrala begrepp samhällets funktion. Av dessa är den första en för alla lämplig planering som förutsätts i artikel 4 (Design for All (DfA) eller Universal design), som innebär att produkter, miljöer, program och tjänster planeras så att alla människor kan använda dem så omfattande som möjligt utan tillämpningar eller specialarrangemang. Planering som passar alla är allmän till sin natur. Den skäliga tillämpning som definieras i artikel 2 kompletterar att en planering som är lämplig för alla verkställs och säkerställer att tillgängligheten verkställs i enskilda fall. Med en skälig tillämpning avses ändamålsenliga arrangemang för att främja en funktionshindrad persons mänskliga rättigheter och grundläggande rättigheter. Tekniska nämnden föreslår för stadsstyrelsen att stadsstyrelsen föreslår vidare för fullmäktige att fullmäktige godkänner programmet Ett tillgängligt Esbo 2020 och uppmanar sektorerna att i sina verksamheter uppmärksamma programmet. Stadsstyrelsen föreslår också att fullmäktige ber stadsdirektören utnämna en ledningsgrupp som ska ansvara för att programmets genomförande följs upp. I ledningsgruppen ska alla sektorer vara representerade. Stadsstyrelsen ska årligen få en rapport om hur programmet framskrider. 3) uppmanar stadsteknikcentralen att inleda uppdateringen av typritningar i följande skede av lösningar för specialnivåer av tillgänglighet där det på gångvägens sida finns en ramp för rollator- och rullstolsanvändare. Tekniska direktören Olli Isotalo Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige godkänner Esbo stads tillgänglighetsprogram Ett tillgängligt Esbo Behandling Vilske understödd av Sistonen föreslog att styrgruppens sammansättning ges för kännedom till stadsstyrelsen efter att gruppen bildats. Efter avslutad diskussion frågade ordföranden om Vilskes förslag kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig detta, konstaterade ordföranden att stadsstyrelsen hade godkänt förslaget. Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige godkänner Esbo stads tillgänglighetsprogram Ett tillgängligt Esbo 2020.

22 Esbo stad Protokoll 162 Fullmäktige Sida 22 / 115 För kännedom Dessutom beslutade stadsstyrelsen att styrgruppens sammansättning ges för kännedom till stadsstyrelsen efter att gruppen bildats.

23 Esbo stad Protokoll 163 Fullmäktige Sida 23 / / Stadsstyrelsen Fullmäktige Stadsstyrelsen Fråga om beredningen av och nuläget för ett teaterhus i Esbo (Bordlagt ) Beredning och upplysningar: Antti Mäkinen, tfn E-post enligt modellen fornamn.o.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fulmäktige antecknar för kännedom redogörelsen som svar på Leena Luhtanens och 21 övriga ledamöters fråga av om beredningen av och nuläget för ett teaterhus i Esbo och konstaterar att frågan är slutbehandlad. Behandling Huhta föreslog understödd av ordföranden att ärendet bordläggs. Efter avslutad diskussion om bordläggning frågade ordföranden om ärendet kunde bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget om bordläggning, konstaterade ordföranden att fullmäktige hade godkänt det enhälligt. Fullmäktige: Fullmäktige bordlade ärendet enhälligt. Tilläggsmaterial - Valtuustokysymys Redogörelse Ledamot Leena Luhtanen och 21 övriga ledamöter lämnade en fråga om beredningen av och nuläget för ett teaterhus i Esbo. I frågan ingår fyra separata punkter. Nedan presenteras svaret på varje fråga. 1. Varför har stadsplaneringsnämndens beslut om att bygga bredvid Vattenfallshuset inte förelagts för behandling i fullmäktige? Då beredningen av ärendet grundade sig på en brådskande beredningsuppmaning av stadsstyrelsens närings- och konkurrenskraftsektion är det ännu märkligare att beslutet, som varit klart redan ett par år, inte har förts vidare.

24 Esbo stad Protokoll 163 Fullmäktige Sida 24 / 115 Svar: Stadsplaneringscentralen godkände ett förslag till ändring av detaljplanen som omfattade tomten för den så kallade Vindarnas bassäng framför Vattenfallshuset, tomten för Satakielitalo samt ett stort parkområde som sträcker sig till Björnviken. I detaljplanen anvisades framför Vattenfallshuset en teater och ett kvartersområde för byggnader för annan kulturverksamhet. Stadsstyrelsens närings- och konkurrenskraftsektion beslutade bland annat att uppmana - bildningssektorn och dåvarande lokalcentralen att i samarbete med stiftelsen Espoon kaupunginteatterisäätiö göra en behovsutredning om nya lokaler för Esbo stadsteater till slutet av 2015, - stiftelsen Espoon kaupunginteatterisäätiö att fortsätta utveckla Esbo stadsteaters konstnärliga verksamhet då den nya teaterlokalen planeras i samarbete med bildningssektorn och kulturnämnden så, att teaters funktionsmässiga och konstnärliga beröringspunkter knyts allt tätare till kultur- och konstsamfund, den grundläggande konstundervisningen och skolorna i Esbo, - stadsplaneringsnämnden att omedelbart bereda ett detaljplaneförslag för Hagalunds centrum framför Vattenfallshuset, i vilket det ingår en tomt på v-m² för en byggnad för teater eller övrig kulturverksamhet. Det är värt att notera att man i beslutet talade uttryckligen om teaterlokaler och inte om ett teaterhus. Man har utrett möjligheten att placera teaterlokaler i Vattenfallshuset. Ett förslag var bland annat ett hotell och kongresscenter på Vattenfallshusets tomt, i samband med vilket teaterlokalerna hade placerats delvis i gemensam användning. Utan stadens betydande tilläggssatsning hade denna projekthelhet inte fötts. Alternativet Vattenfallshuset hade således varit ett separat teaterhus eftersom andra funktioner i samband med det inte var eller är aktuella. Av denna orsak utvecklades ett lösningsalternativ där lokalerna som teatern behöver placerades i samband med Kulturcentrumet så, att teaterns stora sal blir under Kulturplatsen, medan Louhisalen fortsätter som teaterns lilla sal. Detta arrangemang förelades stadsstyrelsens närings- och konkurrenskraftssektion för behandling och sektionen beslutade : - att en placering i samband med Esbo kulturcentrum i Haglund utreds utan dröjsmål så, att Kulturcentrumet, Kulturplatsen och KOy Kulttuuriaukio som staden äger kan utvecklas till ett dragkraftigt och

25 Esbo stad Protokoll 163 Fullmäktige Sida 25 / 115 mångsidigt evenemangscentrum för kultur och ett vardagsrum för invånarna, - förutsätter, att man vid sidan om detta utreder de verksamhetsmässiga och ekonomiska alternativen för teatern framför Vattenfallshuset enligt planförslaget som stadsplaneringsnämnden godkänt, - uppmanar stadsplaneringsnämnden och stadsplaneringscentralen att utreda de planmässiga förutsättningarna för ovan nämnda evenemangscentrum samt möjligheter att framför Vattenfallshuset planlägga högklassiga bostäder och ett högklassigt offentligt stadsutrymme som obehindrat smälter in i miljön, - uppmanar att förelägga ovan nämnda utredningar med verksamhetsmässiga och helhetsekonomiska jämförelser för sektionen utan dröjsmål, före juni På Satakielitalos tomt finns numera en kontorsbyggnad. I detaljplaneändringen har tomten anvisats för bostadsbyggande. En detaljplaneändring skulle innebära en betydande värdeökning för tomten. Efter stadsplaneringsnämndens beslut inleddes markanvändningsavtalsförhandlingar mellan staden och tomtägaren. Ett förhandlingsresultat uppnåddes dock inte. Förhandlingarna lades på is sommaren 2015, då det framkom nya synvinklar på området framför Vattenfallshuset och särskilt teaterns placeringslösningar. Det har inte funnits förutsättningar för att förelägga en detaljplaneändring för godkännande i stadsstyrelsen. 2. Hur har de stadsbildsmässiga synvinklarna utretts? Stadsstyrelsens sektion konstaterade år 2014 att Vattenfallshuset stadsbildsmässigt är den bästa platsen. Dock ansåg samma sektion år 2015 att det bästa alternativet för stadsbilden är att bygga i anslutning till Kulturcentrumet, under det så kallade kulturtorget. Vad kan detta ställningstagande bygga på? Svar: I svaret på frågan ovan har man redogjort för varför man började söka en ny lösning att placera teatern i Hagalund. Det fanns inte inom synhåll förutsättningar för att genomföra lösningen framför Vattenfallshuset. Att placera teatern i samband med Kulturcentrumet utreddes på riktgivande planeringsnivå. Utvecklingen av Hagalunds centrum styrs med en riktgivande plan som ständigt utvecklas och uppdateras. Man konstaterade att Kulturcentrumalternativet var en god lösning både för utvecklingen av teatern i sig och för Hagalunds centrum som helhet. Lösningen är i harmoni med värdena för den byggda kulturmiljön i Hagalund.

26 Esbo stad Protokoll 163 Fullmäktige Sida 26 / 115 Stadsstyrelsens närings- och konkurrenskraftssektion konstaterade inte hösten 2015 att Kulturcentrumalternativet är det bästa, utan beslutade att alternativen utreds och föreläggs för beslut i sektionen. 3. Kulturcentrumet är den vackraste offentliga byggnaden i Esbo. Tillsammans med sin miljö utgör den en enhetlig och balanserad helhet. Planerna för kulturtorget skulle påverka Kulturcentrumet och hela områdets miljö i omfattande och betydande grad. Har Kulturcentrumets planerare prof. Arto Sipinen hörts i ärendet? Svar: Att placera teatern i samband med Kulturcentrumet har utretts uttryckligen utgående från Kulturcentrumets förutsättningar. Målet är ett allt mångsidigare Kulturcentrum och att öka dess dragkraft. Utvecklandet av Kulturcentrumet skulle också påverka dess miljö vilket ökar livskraften för det värdefulla s.k. Ervis centrum i Hagalund. Kulturcentrumet närmar sig ombyggnadsålder. Att placera teatern i samband med Kulturcentrumet är motiverat att göras i samband med ombyggnaden. Samtidigt är det möjligt att göra också de andra verksamhetsmässiga förbättringarna som behövs i Kulturcentrumet. I samband med denna utredning har man inte varit i kontakt med prof. Arto Sipinen. Då det egentliga planeringsarbetet för ombyggnaden av Kulturcentrumet (och anknytande placering av teaterlokalerna) i sinom tid inleds är det motiverat att också kontakta prof. Sipinen. Kulturcentrumets fastighet ägs av staden. Fastigheten ska betjäna invånarna. Byggnaden ska utvecklas i takt med de förändrade behoven, men givetvis så att byggnadens arkitektoniska värden respekteras. 4. Enligt kommunallagen (27 och 29 ) ska fullmäktige se till att invånarnas åsikter reds ut innan beslut fattas. Ämnar man då ärendet framskrider före beslutsfattandet ännu höra bland annat invånarna i Hagalund och beakta hur dessa invånaråsikter påverkar beslutet? (föregående forum i mars 2016). Svar: Teatern gäller hela Esbo. Då stadsstyrelsens närings- och konkurrenskraftsektion har beslutat om att starta den egentliga beredningen förutsätter Kulturcentrumets ombyggnadsprojekt (och byggandet av det anknytande teaterlokalerna) en normal lokalanskaffningsprocess för staden och en växelverkande process enligt markanvändnings- och bygglagen för att inleda en detaljplaneändring.

27 Esbo stad Protokoll 163 Fullmäktige Sida 27 / 115 shistoria Stadsstyrelsen Tekniska direktören Olli Isotalo Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar för kännedom stadsstyrelsens meddelande om att ett svar på Leena Luhtanens och 21 övriga ledamöters fråga av om beredningen av och nuläget för ett teaterhus i Esbo inte kan ges inom utsatt tid. Behandling Byman föreslog följande ändring: Stadsstyrelsen ger följande svar till fullmäktige: 1. Stadsstyrelsen vet inte varför stadsplaneringsnämndens beslut inte har förelagts stadsstyrelsen för behandling efter tjänstemannaberedningen. 2. Stadsstyrelsens sektion beslutar utgående från det som föredraganden föreslår. 3. Man har ansökt om skydd av kulturcentrumet och arkitekten Arto Sipinen har motsatt sig byggande av teatern i anslutning till sitt huvudverk. Man kan inte framskrida i ärendet innan frågan om skydd är löst. 4. Man kommer att höra invånare i ärendet i andan av berättelsen om Esbo och invånarnas åsikter kommer att beaktas så väl som möjligt. Byman understödd av Löflund föreslog att ärendet bordläggs till följande möte då konkurrenskraftssektionen redan har behandlat ärendet och stadsstyrelsen kan ge sitt svar till fullmäktige. Efter att diskussionen om bordläggning slutförts konstaterade ordföranden att ett understött bordläggningsförslag gjorts, varför omröstning bör förrättas. Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsen hade förkastat Bymans förslag om bordläggning med 11 röster mot 2 och 2 blankröster. Röstningslistan bifogas till protokollet. Ordföranden konstaterade att Bymans förslag hade förfallit i brist på understöd. Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes. Fullmäktige Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar för kännedom stadsstyrelsens meddelande om att ett svar på Leena Luhtanens och 21 övriga ledamöters fråga av

28 Esbo stad Protokoll 163 Fullmäktige Sida 28 / 115 om beredningen av och nuläget för ett teaterhus i Esbo inte kan ges inom utsatt tid. Fullmäktige: Stadsstyrelsens förslag godkändes enhälligt. Stadsstyrelsen Tekniska direktören Olli Isotalo Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar för kännedom redogörelsen som svar på Leena Luhtanens och 21 övriga ledamöters fråga av om beredningen av och nuläget för ett teaterhus i Esbo och konstaterar att frågan är slutbehandlad. Behandling Byman föreslog en anteckning i protokollet, men ordföranden konstaterade att en protokollsanteckning inte godkänns. Byman reserverade sig mot ordförandens beslut. Byman föreslog följande ändring: "1. Det är värt att notera att man i beslutet talade uttryckligen om teaterlokaler och inte om ett teaterhus. Meningen stryks eftersom detta inte har frågats. Lokalen är belägen i huset. Ett hus i vilket det finns en teater är ett teaterhus inte endast en teaterlokal. Tillägg 3: som fortsättningen på det första stycket:, inte en teater. Som avslutning på det tredje stycket: Sipinen har redan offentligt framfört att han motsätter sig detta då det gäller hans huvudsakliga verk. " Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att Bymans ändringsförslag förfallit i brist på understöd. Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes. Fullmäktige Stadsstyrelsen Fulmäktige antecknar för kännedom redogörelsen som svar på Leena Luhtanens och 21 övriga ledamöters fråga av om beredningen av och nuläget för ett teaterhus i Esbo och konstaterar att frågan är slutbehandlad. Behandling Ordföranden föreslog understödd av Tiina Elo bordläggning. Efter avslutad diskussion om bordläggning frågade ordföranden om ärendet kunde bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget

29 Esbo stad Protokoll 163 Fullmäktige Sida 29 / 115 om bordläggning, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt. Fullmäktige: Fullmäktige bordlade ärendet enhälligt. För kännedom

30 Esbo stad Protokoll 164 Fullmäktige Sida 30 / / Stadsstyrelsen Fråga om att anställa en chef på viss tid (Bordlagt ) Beredning och upplysningar: Ari Konttas, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Kurt Bymans och 11 andra ledamöters fråga om att anställa en chef på viss tid och konstaterar att frågan är slutbehandlad. Behandling Huhta föreslog understödd av ordföranden att ärendet bordläggs. Efter avslutad diskussion om bordläggning frågade ordföranden om ärendet kunde bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget om bordläggning, konstaterade ordföranden att fullmäktige hade godkänt det enhälligt. Tilläggsmaterial Fullmäktige: Fullmäktige bordlade ärendet enhälligt. - Valtuustokysymys Redogörelse Kurt Byman och 11 andra ledamöter lämnade en fråga om att Kervos före detta stadsdirektör Petri Härkönen anställts på viss tid i Esbo. Petri Härkönen har anställts med ett anställningsavtal för i Esbo stads tjänst. Enligt 4 i koncernstabens verksamhetsföreskrift anställer enhetschefen sin personal. Finansieringsdirektören har i egenskap av chef för enheten för strategi och ekonomi anställt Petri Härkönen i ett tidsbundet anställningsförhållande, och har inte överskridit sina befogenheter i ärendet. Att anställa Petri Härkönen är således normal operativ verksamhet. Petri Härkönens arbetsuppgift har i anställningsavtalet definierats på följande sätt: Stöda uppgörandet av huvudstadsregionens social- och hälsovårdsutredning, utreda ledningsmodellen för att ordna tjänster i Esbo, intervjua sektorledningen om sättet att leda ordnandet av tjänster och om utvecklingsönskemål, utbilda personal i att produktifiera tjänster och leda

31 Esbo stad Protokoll 164 Fullmäktige Sida 31 / 115 kundrelationer, göra upp en plan och en tidtabell för att utveckla en ledningsmodell som bygger på produkter samt övriga uppgifter som chefen anvisar. Petri Härkönens uppgift är tydligt avgränsad. Uppgiften innefattar inte de övriga målen som framförts i frågan. Syftet är att i fortsättningen producera allt bättre information åt stadens förtroendevalda och tjänsteinnehavarledning som stöd för att ordna tjänster. shistoria Stadsstyrelsen Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Kurt Bymans och 11 andra ledamöters fråga av om att anställa en chef på viss tid och konstaterar att frågan är slutbehandlad. Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Fullmäktige Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Kurt Bymans och 11 andra ledamöters fråga om att anställa en chef på viss tid och konstaterar att frågan är slutbehandlad. Behandling Ordföranden föreslog understödd av Tiina Elo bordläggning. Efter avslutad diskussion om bordläggning frågade ordföranden om ärendet kunde bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget om bordläggning, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt. Fullmäktige: Fullmäktige bordlade ärendet enhälligt. För kännedom

32 Esbo stad Protokoll 165 Fullmäktige Sida 32 / / Social- och hälsovårdsnämnden Stadsstyrelsen Motion om anvisande av lokaler för ett apotek tillsammans med Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt på Jorvs sjukhusområde och ansökan om tillstånd hos Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea (Bordlagt ) Beredning och upplysningar: Matti Lyytikäinen, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Marika Niemis, Leena Luhtanens och 49 andra ledamöters motion om att Esbo stad tillsammans med Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt anvisar lokaler för ett apotek på Jorvs sjukhusområde och att tillstånd söks för apoteksverksamhet inom öppenvården hos Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea, och konstaterar att motionen är slutbehandlad. Behandling Huhta föreslog understödd av ordföranden att ärendet bordläggs. Efter avslutad diskussion om bordläggning frågade ordföranden om ärendet kunde bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget om bordläggning, konstaterade ordföranden att fullmäktige hade godkänt det enhälligt. Fullmäktige: Fullmäktige bordlade ärendet enhälligt. Tilläggsmaterial - Valtuustoaloite Redogörelse Marika Niemi, Leena Luhtanen och 49 andra ledamöter föreslår att Esbo stad tillsammans med Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt på Jorvs område anvisar lokaler för ett apotek som också skulle vara öppet nattetid och att tillstånd för apoteksverksamheten söks hos Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea. Detta motiveras med att tjänsterna för befolkningen i västra delen av huvudstadsregionen speciellt under jourtid koncentreras till Jorvs sjukhus och att nya Esbo sjukhus blir färdigt. Apoteksverksamheten i Finland är kraftigt reglerad. Enligt läkemedelslagen får apoteksrörelse drivas med tillstånd (apotekstillstånd) av Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet.

33 Esbo stad Protokoll 165 Fullmäktige Sida 33 / 115 shistoria Apotekstillstånd beviljas för drivande av en viss apoteksrörelse inom en kommun eller en del av denna. Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet fattar beslut om inrättande av ett nytt apotek i en kommun eller en del av denna, om tillgången på läkemedel förutsätter det. et fattas på initiativ av centret eller den berörda kommunen. Esbo är indelat i apoteksområden. Jorvs sjukhus ligger på Esbo centrums apoteksområde, där det förutom Esbo centrums apotek finns Södriks, Kalajärvis och Köklax filialapotek. Jorvs sjukhusområde ligger också nära Grankulla apoteks ansvarsområde. Esbos social- och hälsovårdssektor har utrett möjligheten att få ett apotek till Jorvs sjukhusområde. Förhandlingar om möjligheten att placera ett apotek på Jorvs sjukhusområde har förts två gånger med innehavaren av apotekstillståndet i området, men saken har inte framskridit. Enligt Fimea är antalet apotek på Esbos område mindre än i genomsnitt i proportion till folkmängden. Detta faktum och den kraftiga befolkningsökningen på området skulle kunna vara en motivering till att inrätta ett nytt apotek på Jorvs sjukhusområde. Social- och hälsovårdssektorn förhåller sig positivt till motionen och utreder möjligheten att placera ett apotek i nya Esbo sjukhus eller de lokaler som ska byggas om i Jorvs sjukhus. Om lämpliga lokaler kan ordnas, gör social- och hälsovårdssektorn en framställning om att inrätta ett nytt apotek till Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea. Social- och hälsovårdsnämnden Omsorgsdirektör Juha Metso Social- och hälsovårdsnämnden föreslår stadsstyrelsen och vidare fullmäktige att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Marika Niemis och 49 andra ledamöters motion om att Esbo stad tillsammans med Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt anvisar lokaler för ett apotek på Jorvs sjukhusområde och att tillstånd söks för apoteksverksamhet inom öppenvården hos Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea, och konstaterar att motionen är slutbehandlad. Social- och hälsovårdsnämnden Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Stadsstyrelsen Omsorgsdirektör Juha Metso Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Marika Niemis och 49 andra ledamöters motion

34 Esbo stad Protokoll 165 Fullmäktige Sida 34 / om att Esbo stad tillsammans med Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt anvisar lokaler för ett apotek på Jorvs sjukhusområde och att tillstånd söks för apoteksverksamhet inom öppenvården hos Säkerhetsoch utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea, och konstaterar att motionen är slutbehandlad. Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Fullmäktige Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Marika Niemis och 49 andra ledamöters motion om att Esbo stad tillsammans med Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt anvisar lokaler för ett apotek på Jorvs sjukhusområde och att tillstånd söks för apoteksverksamhet inom öppenvården hos Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea, och konstaterar att motionen är slutbehandlad. Behandling Ordföranden föreslog understödd av Tiina Elo bordläggning. Efter avslutad diskussion om bordläggning frågade ordföranden om ärendet kunde bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget om bordläggning, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt. Fullmäktige: Fullmäktige bordlade ärendet enhälligt. För kännedom

35 Esbo stad Protokoll 166 Fullmäktige Sida 35 / / Kaupunginhallituksen tila- ja asuntojaosto Stadsstyrelsen Motion om att revidera upphandlingsprinciperna för daghems- och skolbyggnader (Bordlagt ) Beredning och upplysningar: Reijo Yrjölä, tfn Kimmo Martinsen, tfn Pekka Eurasto, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Mikko Peltokorpis och 29 andra ledamöters motion om att revidera upphandlingsprinciperna för daghems- och skolbyggnader och konstaterar att motionen är slutbehandlad Behandling Huhta föreslog understödd av ordföranden att ärendet bordläggs. Efter avslutad diskussion om bordläggning frågade ordföranden om ärendet kunde bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget om bordläggning, konstaterade ordföranden att fullmäktige hade godkänt det enhälligt. Fullmäktige: Fullmäktige bordlade ärendet enhälligt. Tilläggsmaterial - Valtuustoaloite Redogörelse Mikko Peltokorpi ja 29 andra undertecknade lämnade in en motion om att revidera upphandlingsprinciperna för daghems- och skolbyggnader. Motion Esbos problem är att de daghems- och skolprojekt som staden låter genomföra med de nuvarande förfaringssätten upprepade gånger klart överskrider de målkostnader som angetts vid beslutsfattandet. Processen för byggherreuppdrag i sin helhet i fråga om behovsutredningar, projektplanering och själva genomförandet fungerar inte. Processerna är långsamma, ger funktionellt svaga lösningar och har alltför höga kostnader. Hela processen beskrivs av att ingen äger eller

36 Esbo stad Protokoll 166 Fullmäktige Sida 36 / 115 ansvarar för den som helhet, utan de olika förvaltningsnivåerna turvis ställer sina egna krav på den. Detta leder till att helhetsbilden fördunklas. Vi undertecknade ledamöter föreslår att stadsstyrelsen snabbt utreder möjligheten att med avvikelse från det traditionella förfarandet pröva den s.k. franska modellen med entreprenader med helhetsansvar i daghemsoch skolprojekt med målet att göra den till ett permanent förfaringssätt för att leta fram s.k. typlösningar och säkerställa att de anslag som reserverats för ett projekt alltid räcker till. I denna modell anger beställaren i sin anbudsförfrågan ett totalpris som den är beredd att betala för genomförandet av byggprojektet och ger anbudsgivarna en allmän beskrivning av objektet, de högre kvalitetskrav som ställs för genomförandet samt de funktionella och estetiska krav som anger basnivån. Anbudsgivarna framför sina preciserade lösningsmodeller och specificerar den kvalitetsnivå som de är beredda att genomföra inom beställarens ramvillkor. Den entreprenör blir vald som genom att utnyttja sin egen kompetens och sitt samarbetsnätverk ger mest mervärde i förhållande till de minimikrav som beställaren ställt." Svar Affärsverket Esbo lokaler och Esbo stads bolag genomför projekt enligt flera olika entreprenadformer. Genomförandesätt som används är bland annat delad entreprenad eller totalentreprenad, entreprenad med helhetsansvar, planera och bygg-entreprenad och projektledningsentreprenad. Nya genomförandesätt som betonar samarbete används också. I den franska entreprenaden, det vill säga den omvända konkurrensutsättningen, har priset bestämts på förhand i anbudsförfrågan. Anbudsgivarna framför sin lösning till det givna entreprenadpriset : I genomförandesättet definierar beställaren behoven och målen samt priset. Genomförandelösningen och vad man får till det priset framförs av entreprenören. Risker med genomförandesättet är bland annat ringa erfarenheter av en entreprenadform som sällan använts inom branschen samt säkerställande av beställarens funktionella mål och livscykelmål. I fråga om daghem kan ibruktagning av genomförandesättet utredas så att flera daghem konkurrensutsätts tillsammans som en större helhet.

37 Esbo stad Protokoll 166 Fullmäktige Sida 37 / 115 shistoria Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion Tekniska direktören Olli Isotalo Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion föreslår stadsstyrelsen att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Mikko Peltokorpis och 29 andra ledamöters motion om att revidera upphandlingsprinciperna för daghems- och skolbyggnader och konstaterar att motionen är slutbehandlad. Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Stadsstyrelsen Tekniska direktören Olli Isotalo Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Mikko Peltokorpis och 29 andra ledamöters motion om att revidera upphandlingsprinciperna för daghems- och skolbyggnader och konstaterar att motionen är slutbehandlad. Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Fullmäktige Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Mikko Peltokorpis och 29 andra ledamöters motion om att revidera upphandlingsprinciperna för daghems- och skolbyggnader och konstaterar att motionen är slutbehandlad Behandling Ordföranden föreslog understödd av Tiina Elo bordläggning. Efter avslutad diskussion om bordläggning frågade ordföranden om ärendet kunde bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget om bordläggning, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt. Fullmäktige: Fullmäktige bordlade ärendet enhälligt. För kännedom

38 Esbo stad Protokoll 167 Fullmäktige Sida 38 / / Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion Stadsstyrelsen Motion om digital inspelning av underliggande konstruktioner och av skyddet av byggnadsmaterial som lagras utomhus vid Esbo stads byggnadsinvesteringar (Bordlagt ) Beredning och upplysningar: Reijo Yrjölä, tfn Kimmo Martinsen, tfn Pekka Eurasto, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Veera Ruohos och 40 andra ledamöters motion om digital inspelning av underliggande konstruktioner och av skyddet av byggnadsmaterial som lagras utomhus vid Esbo stads byggnadsinvesteringar och konstaterar att motionen är slutbehandlad. Behandling Huhta föreslog understödd av ordföranden att ärendet bordläggs. Efter avslutad diskussion om bordläggning frågade ordföranden om ärendet kunde bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget om bordläggning, konstaterade ordföranden att fullmäktige hade godkänt det enhälligt. Fullmäktige: Fullmäktige bordlade ärendet enhälligt. Tilläggsmaterial - Valtuustoaloite Redogörelse Veera Ruoho och 40 andra undertecknade lämnade in en motion om digital inspelning av underliggande konstruktioner och av skyddet av byggnadsmaterial som lagras utomhus vid Esbo stads byggnadsinvesteringar. Motion I Esbo har det framkommit problem med inomhusluften i flera skolor, daghem och andra byggnader. Det har varit problematiskt att lokalisera till exempel vilket fel eller vilken brist i byggandet som lett till ett mögelproblem. Det finns fall där en dyr renovering genomförts på grund av ett problem med inomhusluften, men problemet har emellertid inte

39 Esbo stad Protokoll 167 Fullmäktige Sida 39 / 115 försvunnit. Digital inspelning och lagring av kritiska byggnadsfaser och av förvaringen av material motiverar byggaren till omsorgsfullhet och i problemfall kan digitala upptagningar göra det snabbare att spåra fel. Med tanke på kostnaderna är denna åtgärd som förebygger mögelproblem i byggnader avsevärt billigare än att reparera problem med inomhusluften. I denna motion föreslås att Esbo stad digitalt etappvis fotograferar och/eller videoinspelar alla underliggande konstruktioner som inverkar på inomhusluften. Dessutom ska skyddet av byggnadsmaterial som förvaras utomhus lagras digitalt. Staden kan också förplikta byggaren att göra detta. Svar Inom byggnadsbranschen har fotografering och videoinspelning redan länge använts vid dokumentering av utförandet. Fotografier och videoinspelningar används till både att påvisa att utförandet är korrekt och att påvisa eventuella fel eller brister. Man strävar vanligen efter att reparera fel och brister omedelbart efter att de blivit upptäckta. Vid Affärsverket Esbo lokaler har man också förfarit enligt byggnadsbranschens allmänna praxis genom att dokumentera projekten på ett ändamålsenligt sätt. När affärsverket utvecklar sin verksamhet kommer det fortsättningsvis att fästa vikt även vid arkivering av fotografier och videoinspelningar, såsom föreslås i motionen. shistoria Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion Tekniska direktören Olli Isotalo Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion föreslår stadsstyrelsen att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Veera Ruohos och 40 andra ledamöters motion om digital inspelning av underliggande konstruktioner och av skyddet av byggnadsmaterial som lagras utomhus vid Esbo stads byggnadsinvesteringar och konstaterar att motionen är slutbehandlad. Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Stadsstyrelsen Tekniska direktören Olli Isotalo Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Veera Ruohos och 40 andra ledamöters motion om digital inspelning av underliggande konstruktioner och av

40 Esbo stad Protokoll 167 Fullmäktige Sida 40 / 115 skyddet av byggnadsmaterial som lagras utomhus vid Esbo stads byggnadsinvesteringar och konstaterar att motionen är slutbehandlad. Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Fullmäktige Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Veera Ruohos och 40 andra ledamöters motion om digital inspelning av underliggande konstruktioner och av skyddet av byggnadsmaterial som lagras utomhus vid Esbo stads byggnadsinvesteringar och konstaterar att motionen är slutbehandlad. Behandling Ordföranden föreslog understödd av Tiina Elo bordläggning. Efter avslutad diskussion om bordläggning frågade ordföranden om ärendet kunde bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget om bordläggning, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt. Fullmäktige: Fullmäktige bordlade ärendet enhälligt. För kännedom

41 Esbo stad Protokoll 168 Fullmäktige Sida 41 / / Stadsstyrelsen Två frågor om offentligheten av de stadsägda aktiebolagens handlingar Beredning och upplysningar: Viktoria Hindsberg, tfn Timo Kuismin, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Martti Hellströms, Inka Hopsus och 41 andra ledamöters samt ledamot Seppo Huhtas och 12 andra ledamöters frågor om Esbo stads bolags öppenhet, tillgång till information och handlingars offentlighet och konstaterar att frågorna är slutbehandlade. Behandling Huhta föreslog understödd av ordföranden att ärendet bordläggs. Efter avslutad diskussion om bordläggning frågade ordföranden om ärendet kunde bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget om bordläggning, konstaterade ordföranden att fullmäktige hade godkänt det enhälligt. Tilläggsmaterial Redogörelse Fullmäktige: Fullmäktige bordlade ärendet enhälligt. - Valtuustokysymys Valtuustokysymys Martti Hellström, Inka Hopsu m.fl. har lämnat en fråga där man hör efter om möjligheten att öka öppenheten och transparensen i Esbo stads bolag. Seppo Huhta m.fl. har lämnat en fråga där man hör efter om vilka åtgärder som kommer att vidtas i ärendet som gäller ledamöters och andra förtroendevaldas tillgång till information gällande bl.a. att bekanta sig med Länsimetro Oy:s och KOY Esbo sjukhus styrelses protokoll och andra centrala dokument och om meningen är att även i fortsättningen grunda bolag i stadens koncern eller avhålla sig från det och minska på dem. Svar Esbo stads dottersamfund förverkligar stadens grundläggande verksamhet som är öppen, rättvis, genomskinlig och jämlik.

42 Esbo stad Protokoll 168 Fullmäktige Sida 42 / 115 Esbo stads nya koncernanvisning är under arbete och i den presenteras närmare hur öppenhet och genomskinlighet kan ökas och förfaringssätt definieras så att avtalsstyrningen om egendomen sköts ändamålsmässigt, pålitligt och effektivt så att Esbo-koncernens helhetsintresse tryggas. Representanter för Koncernledningen eller koncernstyrningsteamet diskuterar varje år om målen och budgeten med de mest betydande samfundens ledare. Då fastställs de ekonomiska och funktionella målen för dotterbolagen. Dessa fastställda mål rapporteras till ägaren i koncernrapporten, bokslutet, verksamhetsberättelsen och budgeten enligt en tidtabell och anvisning som Esbo stad beslutat. I den kommande koncernanvisningen bereds en linjering enligt vilken de mest strategiska dotterbolagen gör upp också en offentlig sammanställning om styrelsens beslut. Stadens förtroendevalda har rätt att få information från stadens tjänstemän så som det fastslagits i kommunallagen och rätten till information gäller även information och dokument från de dotterbolag som staden förfogar över om inte annat angetts i sekretessbestämmelsen. Dotterbolagen måste ge ägarna sådan information som gäller bolagets verksamhet som inte förorsakar betydande olägenheter för bolaget eller för intressenter. Genomförandet av budgeten och uppgifter om bokslutet rapporteras till koncernsektionen. Esbo stad strävar också efter att öppenhet och information förverkligas i stadens bolag i mån av möjlighet liksom i dotterbolagen. Till aktieägaravtalen försöker man förhandla om bestämmelserna. Koncernstrukturen och ägarpolitiken måste genomföra och stöda Berättelsen om Esbo så att denna förverkligas. Ägande är inte stadens självändamål utan ett sätt att utveckla staden och ordna tjänster och verksamhet som Esbo annars skulle ordna själv. Ägande är ett redskap som ska producera mer funktionellt och ekonomiskt mervärde än genom att staden själv producerar tjänster och verksamheter som ett eget arbete eller genom förskaffning. Koncernstrukturen utvärderas och utvecklas aktivt och långsiktigt som en del av ordnandet av verksamhet och tjänster så att den ska fungera så effektivt som möjligt. Verksamhetsformerna för ägande utvärderas kontinuerligt på basis av ägarpolitikens mål och syften. Man lösgör sig från samfunden så att de placeringar som staden gjort ger så god återbäring som möjligt till staden. shistoria Stadsstyrelsen Stadsdirektör Jukka Mäkelä

43 Esbo stad Protokoll 168 Fullmäktige Sida 43 / 115 Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Martti Hellströms och 41 andra ledamöters samt ledamot Seppo Huhtas och 12 andra ledamöters frågor om Esbo stads bolags öppenhet, tillgång till information och handlingars offentlighet och konstaterar att frågorna är slutbehandlade. Behandling Då stadsdirektör Jukka Mäkelä var förhindrad föredrogs ärendet av tekniska direktören Olli Isotalo. Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. För kännedom

44 Esbo stad Protokoll 169 Fullmäktige Sida 44 / / Stadsstyrelsen Fråga om egnahemstomter som överlåts till byggande i egen regi Beredning och upplysningar: Hilkka Julkunen, tfn Laura Schrey, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Kai Lintunens och 45 andra ledamöters fråga om målen för överlåtelse av egnahemstomter till byggande i egen regi och konstaterar att frågan är slutbehandlad. Behandling Huhta föreslog understödd av ordföranden att ärendet bordläggs. Efter avslutad diskussion om bordläggning frågade ordföranden om ärendet kunde bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget om bordläggning, konstaterade ordföranden att fullmäktige hade godkänt det enhälligt. Fullmäktige: Fullmäktige bordlade ärendet enhälligt. Tilläggsmaterial - Valtuustokysymys Redogörelse Fråga i fullmäktige Kai Lintunen lämnade in följande fråga tillsammans med 45 övriga ledamöter: I Esbos bostadsproduktionsprogram framgår följande: Staden höjer antalet tomter som överlåts för byggande av småhus i egen regi. Åren överlåts i snitt 100 tomter per år och i snitt 150 tomter per år.

45 Esbo stad Protokoll 169 Fullmäktige Sida 45 / 115 Trots detta överlåter staden år 2016 endast 50 tomter till byggande i egen regi, alltså bara en tredjedel (1/3) av det mål som anges i fullmäktiges bostadsproduktionsprogram. Målen har heller inte infriats under de övriga åren som nämns i programmet. Vi undertecknade ledamöter framställer som en fråga enligt fullmäktiges arbetsordning följande:1) Varför har inte målen för överlåtelse av småhustomter infriats?2) Vad ämnar staden göra för att uppnå överlåtelsemålen och infria dem enligt fullmäktiges beslut? Svar på frågan I huvudstadsregionen efterfrågas numera små bostäder i högre grad än tidigare och man vill bo allt närmare tjänsterna. Också i Esbo har de som ansökt om egnahemstomter minskat i antal under de senaste åren. Som ett exempel kan nämnas 2015 då tomter bjöds ut i Bergbacken. Vissa av tomterna såldes eller arrenderades först under en ny så kallad fortlöpande ansökan, som var ett försök. Samma har inträffat när det gällt antalet ansökningar om planeringsbehov av småhus. Invånarantalet i Esbo har redan i tiotals år ökat i jämn takt och 2050 förväntas invånarantalet vara rentav personer. För att efterfrågan på bostäder ska kunna besvaras och målen i avtalet om markanvändning, boende och trafik uppfyllas, har man både inom planläggningen och inom den tekniska sektorn i övrigt lagt ner mycket arbete på ett mer effektivt byggande, till exempel utvecklande av områden med flervåningshus. Även byggandet av metrons utvecklingskorridor har krävt dessa åtgärder. Förutsättningar för byggbara tomter är att staden äger lämplig mark, att det för vederbörande områden fastställs detaljplaner där egnahemstomter ingår och att kommunalteknik byggs. I en snabbt växande stad som Esbo tävlar många områden om de kommunaltekniska anslagen och det investeringstak som fullmäktige beslutat om gör att det blir viktigare än tidigare att prioritera rätt. De första detaljplanerna som innehåller reserveringar för småhustomter kräver oftast stora tröskelinvesteringar. Med intäkterna från markanvändningsavtal i dessa områden kan man ofta finansiera bara en del av kommunaltekniken. I Esbo har marken av tradition ofta varit privatägd och stadens markförvärv har baserats endast på frivillig försäljning. Under årens lopp har en mycket liten del av den mark som är lämplig för planläggning ägts av staden. Det är knappt någonsin endast stadens mark som planläggs. I synnerhet vid planläggning av småhusområden ägs marken förutom av staden också av flera privata ägare. Om antalet parter ökar, ökar också antalet åsikter om och anmärkningar mot planerna. I områden med många ägare måste man också förhandla om ett stort antal markanvändningsavtal. Staden bjuder som regel en gång per år ut alla småhustomter som är lämpliga för byggande i egen regi.

46 Esbo stad Protokoll 169 Fullmäktige Sida 46 / 115 I detaljplaneområdena Tallriksbacken, Backstugan, Kallvik I, Gobbacka och Kortesbacken (där detaljplanerna alla har laga kraft) äger staden sammanlagt uppskattningsvis drygt 300 egnahemstomter. Byggandet av kommunaltekniken i Gobbacka kräver dock att också detaljplanen för det närliggande Råheden framskrider. Byggandet av kommunaltekniken i Kortesbacken ingår däremot inte alls i det tioåriga investeringsprogrammet. På grund av dessa faktorer kommer endast färre än 130 av dessa 300 tomter att bjudas ut inom de närmaste åren. Dessutom äger staden ett tjugotal egnahemstomter som av olika orsaker inte ännu kan överlåtas, bland annat på grund av förorenad mark eller av att dagvattenhantering saknas osv. Enligt de detaljplaner som är anhängiga kommer staden grovt uppskattat att erhålla ca småhustomter under de närmaste åren. De mest betydande detaljplanerna när det gäller överlåtelsen av stadens egnahemstomter är Flyttfågelbacken (ca 60 tomter), Storåkern III (ca 25 tomter), Mulbyhagen (ca 40 tomter) och Ladusvedsängen (ca 40 tomter). För vissa detaljplaners del kan sammanställningen fortsätta först när generalplaneringsarbetet för norra och mellersta Esbo framskrider. Detaljplaneringen av flera av de anhängiga detaljplanerna kan förhindras eller fördröjas av förhandlingar om markanvändningsavtal eller av en planekonomi som ställer utmaningar. Det är skäl att komma ihåg att det i Esbo finns en betydande reserv också av privatägda småhustomter. Det är omöjligt att från statistiken plocka endast sådana tomter som är lämpliga för byggande i egen regi. Egnahemshus byggs ju också ofta i bolagsform och dessutom kan en del av AP-kvarteren i detaljplanerna byggas som småhusområden. Man kan dock räkna med att den privata reserven väl torde räcka för över tusen egnahemsbyggen i Esbo. Antalet egnahemstomter som överlåts årligen ligger i Esbo på en tämligen god nivå i förhållande till de begränsningar som stadens investeringstak ställer och i förhållande till de bostadsbehov som den kraftiga befolkningsökningen orsakar. shistoria Stadsstyrelsen Tekniska direktören Olli Isotalo Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Kai Lintunens och 45 andra ledamöters fråga om målen för överlåtelse av egnahemstomter till byggande i egen regi och konstaterar att frågan är slutbehandlad.

47 Esbo stad Protokoll 169 Fullmäktige Sida 47 / 115 Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. För kännedom

48 Esbo stad Protokoll 170 Fullmäktige Sida 48 / / Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion Stadsstyrelsen Motion om att med enkäter utreda symptom på inneluftsproblem i alla Esbos skolor för att lokalisera och åtgärda inneluftsproblemen Beredning och upplysningar: Antti Mäntynen, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar redogörelsedelen för kännedom som svar på Mari Anthonis och 38 andra fullmäktigeledamöters motion om att med enkäter utreda symptom på inneluftsproblem hos dem som arbetar i alla Esbos skolor för att lokalisera och åtgärda inneluftsproblemen samt konstaterar att motionen är slutbehandlad. Behandling Huhta föreslog understödd av ordföranden att ärendet bordläggs. Efter avslutad diskussion om bordläggning frågade ordföranden om ärendet kunde bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget om bordläggning, konstaterade ordföranden att fullmäktige hade godkänt det enhälligt. Tilläggsmaterial Fullmäktige: Fullmäktige bordlade ärendet enhälligt. - Valtuustoaloite Redogörelse Mari Anthoni och 38 andra fullmäktigeledamöter undertecknade en motion om att med enkäter utreda symptom på inneluftsproblem hos dem som arbetar i alla Esbos skolor för att lokalisera och åtgärda inneluftsproblemen. Motion Inneluftsproblem som orsakas av byggnadsskador förekommer överallt i Finland. Uppskattningsvis utsätts personer dagligen för hälsorisker på grund av oren inneluft. Också i flera av Esbos skolor lider många av allvarliga inneluftsproblem. Trots att det under ledning av Esbo lokaler sammanställts instruktioner för hur man ska förfara vid inneluftsproblem och de allmänna principerna för hur problemen ska lösas i stadens fastigheter, kan problemen inte

49 Esbo stad Protokoll 170 Fullmäktige Sida 49 / 115 åtgärdas tillräckligt snabbt och effektivt. I värsta fall utsätts elever och lärare under loppet av flera år och blir sjuka i de ohälsosamma lokalerna. Elevernas symptom och ohälsa kartläggs ibland inte alls och ibland kan uppgifterna om symptom vara mycket enstaka. Den som anordnar undervisningen ska enligt lagen se till att elevernas studiemiljö är säker. Åtgärder ska vidtas genast när problem eller brister uppdagas. I nuläget är det ofta eleverna själva som fått ta ansvar för att upptäcka och meddela om eventuella symptom. På stadens webbplats uppmanas man att kontakta den egna hälsocentralen när symptom dyker upp och att dessutom meddela skolhälsovårdaren. Då samlas uppgifterna för varje enskild skolas del. Föräldrar som är oroliga för barnens hälsa kräver på goda grunder bättre information och en kartläggning av symptomen. Det är inte meningen att ansvaret ska vila på elevers och familjers egen aktivitet, utan staden ska själv aktivt kartlägga varje elevs hälsa till exempel med en enkät via Wilma. Institutet för hälsa och välfärd, Andningsförbundet och Finlands Föräldraförbund har krävt att man tidigt och bestämt ingriper i inneluftsproblem i skolor och har även krävt en större kompetens när det gäller att utvärdera hälsorisker och undersöka och vårda barn som uppvisar symptom eller som insjuknat. De heltäckande inneluftsenkäter som Institutet för hälsa och välfärd låtit göra är ett centralt redskap för att upptäcka och ingripa i inneluftsproblem. Med dessa enkäter kan man utreda hur inneluften upplevs och vilka symptom som förekommer hos eleverna. Enligt experter är systematiska enkäter om symptom det bästa sättet att upptäcka vilka skolor som är hälsovådliga. Också i Kommunförbundets, social- och hälsovårdsministeriets och miljöministeriets sammanställning Guide om mögel för beslutsfattare nämns användarenkäter som ett viktigt redskap vid utredningen av hur allvarliga symptomen är och var de uppkommer. Denna information är mycket viktig när man utreder olika skadors betydelse och hur snabbt de måste åtgärdas. Vi undertecknade fullmäktigeledamöter föreslår att Esbo utreder möjligheterna att så fort som möjligt sända den symptomenkät som Institutet för hälsa och välfärd rekommenderar till alla skolor i Esbo. Enkäterna för lågstadierna riktas till elevernas vårdnadshavare och kan sändas i elektronisk form via Wilma. I högstadier och gymnasier kan enkäterna riktas till eleverna. Svar Affärsverket Esbo lokaler samarbetar med koncerntjänsternas arbetshälsovårdstjänster och social- och hälsovårdssektorns familje- och socialtjänsters skolhälsovård för att trygga personalens och elevernas hälsa. Dessutom är samarbetet med miljö- och hälsoskyddet livligt. I en ny

50 Esbo stad Protokoll 170 Fullmäktige Sida 50 / 115 anvisning har man beaktat hur viktigt det är att samarbeta när det gäller byggnader som drabbats av inneluftsproblem. I Esbo är enkäter om symptom och inneluft ett redskap för personalhälsovården. Den inneluftsenkät som Institutet för hälsa och välfärd sammanställt för elever är under arbete och har som mål att utreda symptomen samt hur inneluften upplevs. Syftet med Arbetshälsoinstitutets inneluftsenkät är att utreda de upplevda inneluftsproblemen och deras omfattning. Med hjälp av dessa enkäter hittar man dock inte orsakerna till inneluftsproblemen och enkäterna kan heller inte med säkerhet svara på om problemen gäller byggnadens inneluft eller något annat. Enkäterna är redskap för medicinska experter och personalhälsovården. De måste alltid stödas av andra utredningar, till exempel bakgrundsutredningar om hälsa och symptom samt utredningar om byggnadsteknik och inneluft. Enkäter om symptom räcker inte som grund för fortsatta åtgärder och med stöd av enkäter kan man heller inte prioritera en eventuell reparation. Enkäter gjorda på förhand föråldras efter några år på grund av exempelvis årsreparationer och övriga faktorer. Esbo lokaler har inte genomfört enkätundersökningar om symptom i skolor. Personalhälsovården kan, om man separat avtalar om detta, låta göra enkäter om symptom när det gäller byggnader där en enkätundersökning kunde anses nödvändig. Enligt de taxor som Institutet för hälsa och välfärd och Arbetshälsoinstitutet använder kostar en enkät riktad till eleverna euro (moms 0%) per skola. En inneluftsenkät genomförd av Institutet för hälsa och välfärd kostar beroende på personalantalet mellan 765 och euro (moms 0%). Esbo lokaler har i dagens läge inte tillräckligt med resurser för att genomföra undersökningar i alla skolfastigheter, analysera resultaten, vidta åtgärder och informera. Därför borde personalresurserna utökas på denna punkt. För att få mera information om symptomen hos dem som använder skolorna, utvecklar Esbo lokaler för närvarande sitt samarbete med skolhälsovården. I det sammanhanget utreds också behovet av en kartläggning av symptom hos eleverna i enskilda skolor. I några skolor har man dessutom genom enkäter utrett inneluften i samband med att luftrenare installerats. Enkäterna har genomförts på initiativ av luftrenarnas leverantörer. Vid åtgärdandet av inneluftsproblem följer man stadens anvisning om förfaringsätt vid inneluftsproblem. Utredningen av inneluftsproblem börjar efter att den som använder lokalerna meddelat om olägenheter. Med hjälp av expertutredningar undersöker man därefter orsakerna till problemet samt dess omfattning. Under processen följer man stadens anvisning om förfaringsätt vid inneluftsproblem. Anvisningen kompletteras medan processen utvecklas. Koordineringen av informationsutbytet mellan Esbo lokaler och undervisningsväsendet förbättras.

51 Esbo stad Protokoll 170 Fullmäktige Sida 51 / 115 shistoria Genom att utvärdera skicket på varje fastighet får man enklast veta i vilket skick hela fastighetsbeståndet är. Att sända en enkät riktad till användarna av alla skolfastigheter anses inte vara ett effektivt sätt att förutse inneluftsproblem. I Esbos skolor genomförs i förebyggande syfte vart tredje år en arbetsplatsutredning av hur hälsosamma och säkra fastigheterna är. I utredningen, som görs på initiativ av hälsoinspektören vid miljö- och hälsoskyddet, deltar lokalanvändaren och en representant från Esbo lokaler. Dessutom genomför personalhälsovården egna arbetsplatsutredningar i skolorna vart femte år. I samband med inspektionerna behandlas också eventuella inneluftsproblem i fastigheten eller misstankar om sådana. Affärsverket Esbo lokaler sänder hösten 2016 en kundtillfredsställelseenkät till skolornas och daghemmens hela personal. Enkäten innehåller också frågor om fastighetens inneluft och ger alltså information om hur även användarna upplever inneluften. För skolans och studerandehälsovårdens del sammanställs en anvisning där det ingår instruktioner om hur man rapporterar om inneluftsproblem, om hur symptom följs upp, om skolans och studerandehälsovårdens deltagande i informationsmöten samt om när eleverna ska hänvisas till hälsostationerna. Den information som samlats in kommer att användas när åtgärderna planeras. Stadsstyrelsen anser det viktigt att det i staden utan dröjsmål utvecklas en fungerande modell med vilken elevers symptom på grund av inneluftsproblem kan kartläggas. Hur saken framskrider rapporteras till lokal- och bostadssektionen fram till slutet av Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion Tekniska direktören Olli Isotalo Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion föreslår för stadsstyrelsen att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Mari Anthonis och 38 andra fullmäktigeledamöters motion om att med en enkät utreda symptom på inneluftsproblem hos dem som arbetar i alla Esbos skolor för att på så sätt lokalisera och åtgärda inneluftsproblemen i skolorna samt konstaterar att motionen är slutbehandlad. Behandling Ordföranden föreslog understödd av Myllärniemi att ärendet remitteras. Efter avslutad diskussion frågade ordföranden om ordförandens förslag kunde godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion hade godkänt förslaget.

52 Esbo stad Protokoll 170 Fullmäktige Sida 52 / 115 Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion: Ärendet remitterades enhälligt för ny beredning. Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion Tekniska direktören Olli Isotalo Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion föreslår för stadsstyrelsen att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Mari Anthonis och 38 andra fullmäktigeledamöters motion om att med en enkät utreda symptom på inneluftsproblem hos dem som arbetar i alla Esbos skolor för att på så sätt lokalisera och åtgärda inneluftsproblemen i skolorna samt konstaterar att motionen är slutbehandlad. Behandling Föredragandens ändringar vid mötet har beaktats i protokollet. Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Stadsstyrelsen Tekniska direktören Olli Isotalo Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar redogörelsedelen för kännedom som svar på Mari Anthonis och 38 andra fullmäktigeledamöters motion om att med enkäter utreda symptom på inneluftsproblem hos dem som arbetar i alla Esbos skolor för att lokalisera och åtgärda inneluftsproblemen samt konstaterar att motionen är slutbehandlad. Behandling Föredragandens ändringar vid mötet har beaktats i protokollet. Elo lämnade understödd av ordföranden m.fl. följande tilläggsförslag: Stadsstyrelsen anser det viktigt att det i staden utan dröjsmål utvecklas en fungerande modell med vilken elevers symptom på grund av inneluftsproblem kan kartläggas. Hur saken framskrider rapporteras till lokal- och bostadssektionen fram till slutet av Lehtola lämnade understödd av ordförande m.fl. följande tilläggsförslag som ett tillägg till föredragandens precisering: Den information som samlats in kommer att användas när åtgärderna planeras. Byman lämnade understödd av Lahtinen följande tilläggsförslag:

53 Esbo stad Protokoll 170 Fullmäktige Sida 53 / 115 För utredning av inneluftsproblem kan också för ändamålet skolade hundar användas. Hundarna kan markera problemobjekten. Efter avslutad diskussion frågade ordföranden om Elos och Lehtolas tilläggsförslag kunde godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslagen, konstaterade ordföranden att de hade blivit godkända. Ordföranden konstaterade att det framställts ett från föredragningen avvikande understött förslag som också rönte motstånd, vilket föranledde omröstning. Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsen förkastat Bymans tilläggsförslag med 10 röster mot 5. Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt med tillägg. För kännedom

54 Esbo stad Protokoll 171 Fullmäktige Sida 54 / / Stadsstyrelsen Motion om att pensionärer i Esbo som är över 68 år ska kunna använda kollektivtrafik gratis Beredning och upplysningar: Sinikka Ahtiainen, tfn Maria Rysti, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Veera Ruohos och 28 andra ledamöters motion om att pensionärer i Esbo som är över 68 år ska kunna använda kollektivtrafik gratis och konstaterar att motionen är slutbehandlad. Behandling Huhta föreslog understödd av ordföranden att ärendet bordläggs. Efter avslutad diskussion om bordläggning frågade ordföranden om ärendet kunde bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget om bordläggning, konstaterade ordföranden att fullmäktige hade godkänt det enhälligt. Fullmäktige: Fullmäktige bordlade ärendet enhälligt. Tilläggsmaterial - Valtuustoaloite HSL vastaus valtuustoaloitteeseen Redogörelse Motion Veera Ruoho lämnade tillsammans med 28 andra ledamöter en motion om att Esbo stad ska betala resor i kollektivtrafiken för alla ålderspensionärer i Esbo som är över 68 år. Rätten att resa gratis kunde begränsas endast till intern kollektivtrafik i Esbo eller till att gälla utanför rusningstid till exempel kl I många länder och i flera europeiska städer får ålderspensionärer resa gratis i kollektivtrafiken. I Finland är den som bor stadigvarande inom området för Helsingforsregionens trafik (HRT) berättigad till en rabatt, om personen får folkpension som Fpa betalar och inte får garantipension. Rabatten är då 25 procent. Personer som helt eller devis får garantipension som Fpa betalar är berättigade till en rabatt på 50 procent.

55 Esbo stad Protokoll 171 Fullmäktige Sida 55 / 115 Esboborna åldras. En äldre befolkning med god funktionsförmåga blir billigare för samhället. Att funktionsförmågan hos äldre bevaras beror på många faktorer, av vilka en är möjligheten att åka till exempel till hobbyer, för att träffa vänner, sköta barnbarn och handla. Gratis resor uppmuntrar den äldre befolkningen till att röra sig i ett större område än de egna hemkvarteren. Trots att det innebär kostnader för staden att erbjuda gratis kollektivtrafik för Esbobor med ålderspension kan det helhetsekonomiskt vara en lönsam investering. I denna motion föreslås att Esbo stad ska bekosta resor i HRT:s kollektivtrafik för alla 68 år fyllda ålderspensionärer i Esbo. Esbo stad ska bedöma kostnaderna för staden om motionen verkställs, och även så att rätten till gratis resor skulle gälla endast den interna trafiken i Esbo. Rätten att resa gratis kunde begränsas till att gälla utanför rusningstid till exempel kl Svar på motionen Helsingforsregionens trafik (HRT) svarar för att ordna och prissätta kollektivtrafiken i Esbo. Esbo stad har begärt ett utlåtande av HRT med anledning av motionen. HRT:s svar som är daterat finns som tilläggsmaterial. HRT beslutar om ett tariffsystem som följs inom Esbo. Det omfattar också grunderna för beviljande av rabatt- och fribiljetter samt rabattprocenter. Rabatterna och grunderna för beviljandet är enhetliga inom hela HRT:s område. Därför är det inte möjligt att låta endast äldre Esbobor åka gratis inom HRT:s område. Att verkställa motionen förutsätter att gratisresorna skulle gälla alla 68 år fyllda invånare inom HRT:s medlemskommuner och kollektivtrafikresor inom hela HRT:s område. Gratis resor för 68 år fyllda invånare enligt motionen skulle medföra en årlig tilläggskostnad på 5,7 miljoner euro för Esbo stad. Om gratisresorna gäller bara vardagar kl för resor inom bostadskommunen innebär det tilläggskostnader på 1,0 miljoner euro för Esbo. Om resorna på motsvarande sätt är gratis också under veckoslut innebär det årliga tilläggskostnader på 1,4 miljoner euro för Esbo. HRT:s styrelse beslutade om grunderna för prissättningen i Helsingforsregionens nya zonmodell gällande förnyelsen av taxa- och biljettsystemet som tas i bruk under de närmaste följande åren. I det nya tariffsystemet tas en seniorbiljett i bruk; 70 år fyllda invånare i HRT:s kommuner får 50 procent rabatt på priset för vuxenbiljetter som betalas med värde på resekortet under alla veckodagar under resor som inleds kl

56 Esbo stad Protokoll 171 Fullmäktige Sida 56 / 115 Den nya seniorbiljetten ökar kommunernas finansieringsbehov med cirka 2,4 miljoner euro per år. Helsingfors andel är 1,44 miljoner euro, Esbos andel 0,59 miljoner euro och Vandas andel 0,32 miljoner euro. Grankullas behov av tilläggsfinansiering skulle uppgå till 0,04 miljoner euro. Av Kervo, Kyrkslätt och Sibbo behövs tilläggsfinansiering på 0,01 miljoner euro/kommun. HRT:s styrelses beslut om att sänka åldersgränsen för rabatten från 70 till 68 år innebär tilläggskostnader förutom för Esbo också för de övriga medlemskommunerna i HRT och förutsätter kommunernas gemensamma godkännande. shistoria Stadsstyrelsen Tekniska direktören Olli Isotalo Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Veera Ruohos och 28 andra ledamöters motion om att pensionärer i Esbo som är över 68 år ska kunna använda kollektivtrafik gratis och konstaterar att motionen är slutbehandlad. Behandling Byman lämnade följande ändringsförslag: Motionen godkänns och Esbo föreslår för HRT att man ska förfara så här. Ordföranden konstaterade att Bymans förslag hade förfallit i brist på understöd. Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes. Byman reserverade sig mot beslutet. För kännedom

57 Esbo stad Protokoll 172 Fullmäktige Sida 57 / / Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion Stadsstyrelsen Motion om avhjälpande av bristerna i omklädningsrum och bastu i Alberga simhall Beredning och upplysningar: Reijo Yrjölä, tfn Kimmo Martinsen, tfn Pekka Eurasto, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Jukka Kilpis och 14 andra ledamöters motion om avhjälpande av bristerna i omklädningsrum och bastu i Alberga simhall och konstaterar att motionen är slutbehandlad. Behandling Huhta föreslog understödd av ordföranden att ärendet bordläggs. Efter avslutad diskussion om bordläggning beslutade fullmäktige att bordlägga ärendet. Tilläggsmaterial Redogörelse Fullmäktige: Fullmäktige bordlade ärendet enhälligt. - Valtuustoaloite Jukka Kilpi och 14 andra undertecknade lämnade en motion om avhjälpande av bristerna i omklädningsrum och bastu i Alberga simhall Motion Den utvidgade simhallen i Alberga är ett välkommet tillägg till de motionstjänster som Esbo erbjuder. Simhallens besökare har dock efter ombyggnaden besvärats av vissa mindre lyckade lösningar i omklädningsrum och bastu. För att dessa problem ska avhjälpas föreslår vi undertecknade att stadsstyrelsen utan dröjsmål vidtar följande åtgärder: - Simhallens sanitetslokaler i omedelbar anslutning till tvättutrymmena ska skyddas med skärmar som hindrar insyn. - I simhallens största bastu ska bastulavarna åtgärdas så, att det blir möjligt att kasta bad.

58 Esbo stad Protokoll 172 Fullmäktige Sida 58 / Simhallens klädskåp ska bytas ut till normalstora klädskåp där också vinterkläder ryms. Svar Affärsverket Esbo lokaler leder planeringen av lokalprojekt tillsammans med lokalernas användare. I projekt blir man ofta tvungen att kompromissa mellan kostnader och funktionalitet när det gäller olika planeringslösningar. Esbo lokaler följer med hur väl lokalerna fungerar och ger akt på eventuella förändringsbehov. Utifrån dessa behov görs sedan nödvändiga reparationer i samband med årsreparationerna. De erfarenheter planeringslösningarna gett utnyttjas när framtida projekt och reparationer planeras. Esbo lokaler utreder hur sanitetsutrymmena bättre kunde avskiljas från omklädnings- och tvättrummen och har också beställt en ombyggnad av bastulavarna för att göra bastun mera funktionell. Att byta ut klädskåpen är på grund av besökarantalet dock inte möjligt. Esbo lokaler utreder möjligheterna för eventuella tilläggsutrymmen för förvaring i simhallens lokaliteter. shistoria Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion Tekniska direktören Olli Isotalo Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion föreslår för stadsstyrelsen att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Jukka Kilpis och 14 andra ledamöters motion om avhjälpande av bristerna i omklädningsrum och bastu i Alberga simhall. Behandling Särkijärvi understödd av ordföranden föreslog att ärendet remitteras. Efter avslutad diskussion frågade ordföranden om Särkijärvis förslag kunde godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion hade godkänt förslaget. Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion: Ärendet remitterades enhälligt för ny beredning. Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion Tekniska direktören Olli Isotalo Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion föreslår för stadsstyrelsen att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Jukka

59 Esbo stad Protokoll 172 Fullmäktige Sida 59 / 115 Kilpis och 14 andra ledamöters motion om avhjälpande av bristerna i omklädningsrum och bastu i Alberga simhall. Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Stadsstyrelsen Tekniska direktören Olli Isotalo Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Jukka Kilpis och 14 andra ledamöters motion om avhjälpande av bristerna i omklädningsrum och bastu i Alberga simhall och konstaterar att motionen är slutbehandlad. Behandling Byman understödd av Lahtinen lämnade följande förslag till återremiss: Stadsstyrelsen remitterar ärendet för ny beredning så, att klädskåpen byts till större skåp som fungerar bättre och att lokalerna utvidgas. Dessutom vill stadsstyrelsen ha en utredning om varför det har begåtts fel i så här elementära detaljer och vem som ska ansvara för ändringskostnaderna när det gäller varje enskild detalj. Efter avslutad diskussion om remiss konstaterade ordföranden att det lämnats ett från föredragningen avvikande, understött förslag, vilket föranleder omröstning. Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsen med rösterna 13 mot 2 hade förkastat förslaget till återremiss. Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. För kännedom

60 Esbo stad Protokoll 173 Fullmäktige Sida 60 / / Stadsstyrelsen Godkännande av ändring av detaljplanen Gillesberget I i stadsdel 40 Esbo centrum, område nr (Bordlagt ) Beredning och upplysningar: Liisa Ikonen, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige godkänner förslaget till ändring av detaljplanen Gillesberget I, som utgörs av kvarter nr 40003, en del av kvarter nr samt gator och rekreationsområden i stadsdel nr 40 Esbo centrum, ritning nr 6720, daterad och ändrad , område nr (Vid ändringen bildas en del av kvarter nr och upphör kvarter nr ) Behandling Ärendet behandlades efter 183. Huhta föreslog understödd av ordföranden att ärendet bordläggs. Efter avslutad diskussion om bordläggning frågade ordföranden om ärendet kunde bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget om bordläggning, konstaterade ordföranden att fullmäktige hade godkänt det enhälligt. Tilläggsmaterial Redogörelse Fullmäktige: Fullmäktige bordlade ärendet enhälligt. - Kiltakallio I, tapahtumaluettelo - Gillesberget I, planbestämmelser 1 - Gillesberget I, planbestämmelser 2 - Gillesberget I, plankarta - Gillesberget I, uppdaterad detaljplan - Gillesberget I, illustration - Kiltakallio I, päätöshistoria Målet med detaljplaneändringen är att utvidga tjänsterna i Esbo centrum och att förena köpcentrumen med hjälp av en bro med butiker över Brogatan. På taket över köpcentrumens utvidgningsdel anvisas byggrätt för bostadshus. Stadsstyrelsens närings- och konkurrenskraftssektion reserverade området för de sökande för planering fram till Reserveringen förlängdes till slutet av Byggrätten i området ökar med v-m². På basis av de sökandes och tomtenhetens gemensamma önskan

61 Esbo stad Protokoll 173 Fullmäktige Sida 61 / 115 ändrades planområdets gränser så, att Brogatan och områdena söder om gatan (köpcentrumet Entresse, S-market och stadens landområden vid Sunavägen) bildar ett separat planområde som kallas Gillesberget I och har numret Det ursprungliga planområdets norra delar behandlas under den fortsatta behandlingen som en separat helhet. Marken i planområdet är till största delen privatägd. De allmänna områdena och anslutningarna samt markområdena runt Lindholmscirkeln (det obebyggda kvarteret nr och parkområdet) ägs av staden. Planområdets ungefärliga läge på Esbos guidekarta: et till ändring av detaljplanen Gillesberget I, ritning nr 6720, inkluderar kvarter nr 40003, en del av kvarter nr samt gatu- och rekreationsområden i område nr i stadsdel nr 40 Esbo centrum. (Vid ändringen bildas en del av kvarter nr och upphör kvarter nr ) Aktualisering Aktualiseringen kungjordes Program för deltagande och bedömning I samband med detaljplaneändringen uppgjordes ett separat program för deltagande och bedömning som är daterat och ändrat Beskrivning av området Området ligger vid Brogatan invid Esbo station. De kommersiella tjänsterna i området erbjuds främst av köpcentrumen Esbotorget, Entresse och S-market. Efter att köpcentrumet Entresse byggdes förtätades

62 Esbo stad Protokoll 173 Fullmäktige Sida 62 / 115 stadsbilden i området och Brogatan blev mera stadsaktig. Parkeringen är inrymd i köpcentrumens parkeringsanläggningar. Esbobron och Stationsbron bildar en huvudgångväg mellan bostadsområdena söder som banan, stationen och ämbetscentrumet. Anslutningen används flitigt och i huvudsak av fotgängare. Riksmål för områdesanvändning I detaljplanen iakttas riksmålen för områdesanvändning som i Helsingforsregionen gäller främjande av en enhetlig samhällsstruktur som stöder sig på kollektivtrafik, i synnerhet spårtrafik. Enligt målsättningarna ska fler bostäder, arbetstillfällen och tjänster inrättas i områdets olika centrum. Detaljplaneändringen följer riksmålen för områdesanvändning. Landskapsplanen, generalplanen och detaljplanen Planområdet har i den gällande landskapsplanen beteckningen område för centrumfunktioner. I del I i generalplanen för Esbos norra delar har området beteckningen område för centrumfunktioner (C). Detaljplanens ändringsförslag följer landskapsplanen och generalplanen. I de gällande detaljplanerna har området beteckningarna kvartersområde för affärs- och kontorsbyggnader (K och K-1), kvartersområde för allmänna byggnader (Y), park (VP) och gatuområde. Hörande enligt 27 i markanvändnings- och byggförordningen Stadsplaneringsnämnden godkände förslaget till ändring av detaljplanen för offentlig framläggning enligt 27 i markanvändnings- och byggförordningen. Utkastet till ändring av detaljplanen var offentligt framlagt Under framläggningen inlämnades 1 skriftlig anmärkning, 4 utlåtanden och 3 ställningstaganden av sektorer. Planändringsförslagets beteckningar och bestämmelser ändrades: bland annat byggrättens omfattning justerades enligt responsen och den fortsatta planeringen, planbeteckningarna och planbestämmelserna för de underjordiska ledningarna justerades enligt utredningsplanen över kommunaltekniken. Planbestämmelsen för bron med butiker (u-1) ändrades enligt stadsplaneringsnämndens beslut från till ändring av detaljplanen Allmän motivering Projektet förbättrar avsevärt tjänsterna invid Esbo station och gör området mera attraktivt. En ny bro på vilken det finns plats för butiker kommer att förena köpcentrumen Esbotorget och Entresse. När köpcentrumen utvidgas och förenas förtätas stadsbilden och stadsstrukturen blir mångsidigare. Dessutom kommer de nya bostadshusen att höja områdets

63 Esbo stad Protokoll 173 Fullmäktige Sida 63 / 115 invånarantal, vilket ger livskraft åt tjänsterna. Verksamheterna stöder utvecklingen av kollektivtrafikknutpunkten och motsvarar de riksomfattande målen för områdesanvändning. Dimensionering Planområdets areal är cirka 4,5 hektar. I den gällande detaljplanen är byggrätten för affärs- och kontorslokaler v-m 2. Genom detaljplaneändringen anvisas en byggrätt på v-m 2, i vilken ingår v-m 2 för affärs- och kontorslokaler och v-m 2 för nya bostäder. Detta ger en exploateringsgrad på 0,8. Kvartersområden och stadsbild Målet är att köpcentrumen och butikslokalerna i de olika fastigheterna ska utvidgas till en helhet. Butikslokalerna förenas med hjälp av broar på vilka butiker kan byggas, varvid en mångsidig och enhetlig koncentration av tjänster bildas. För Entresses kvarter föreslås inga större ändringar. Vid utvidgningen anvisas köpcentrumet nya butikslokaler nära Lindholmscirkeln vid Sunavägen. Målet är att butikslokalerna ska utvidgas på S-markets östra sida. Då förtätas stadsbilden. På utvidgningens tak anvisas v-m 2 för bostäder. Bostadshusen blir högst 6 våningar höga och byggs sluttande i terrasser. Gårdarna på köpcentrumets tak öppnar sig mot den lugnare sidan så att de skyddas från trafikbuller. Bostadshusens ingångar byggs både i gatu- och gårdsnivå. Målet är ett högklassigt stadsboende helt invid centrumområdets tjänster. Det nuvarande S-market bevaras, men affären kan utvidgas i en nivå. Planen är att dagligvarubutiken ska ligga i köpcentrumet omgivet av andra butikslokaler. Små butiker kan placeras också på S-markets tomt. De nya och utvidgade broarna med butiker över Brogatan och Edgränden byggs enligt planen som utsprång. I stadsbildsmässigt avseende är broarna högklassiga och uppvärmda butikslokaler. Byggandet av den nya bron med butiker över Brogatan samt dess arkitektur styrs av detaljplanen. Bron ska i arkitektoniskt avseende vara högklassig och särpräglad och passa in i miljön. Bron med butiker ska byggas samtidigt som Esbotorgets köpcentrum i framtiden utbyggs invid Brogatan. Bron med butiker mellan Entresse och S-market kan i någon mån utvidgas och då kan köpcentrumets interiörer bli mera funktionella. En betydande fotgängarförbindelse inne i köpcentrumet får byggas utöver den angivna byggrätten. Denna förbindelse betjänar köpcentrumets kunder och förenar de offentliga stadsrummen med varandra. De viktiga fotgängarförbindelserna och allmänna områdena byggs i specialnivån för tillgänglighet.

64 Esbo stad Protokoll 173 Fullmäktige Sida 64 / 115 Trafik och parkering En separat utredning har gjorts av hur trafiken i området fungerar. Enligt trafikprognosen för 2035 förväntas trafiken i köpcentrumen att inte öka efter utvidgningen. Enligt utredningen ökar genomfartstrafiken något. Trafiken under morgonrusningstimmen kommer alltjämt att löpa bra. Under kvällsrusningen kan trafiken dock stocka sig. Följande ändringar för gatunätet föreslås: Trafikljus vid anslutningen mellan Brogatan och Stationsgränden En separat fil för vändande trafik för dem som svänger till Brogatan mot Entresse från Sunavägen. Av trafiken till Entresse och S-market ska 75 procent ledas via Sunavägen och Edgränden. I undersökningen av trafikflödet har man beaktat byggandet av rescentralen och den trafikökning som rescentralen medför. Alla bilplatser ska vara i parkeringsanläggningar. En ny parkeringsanläggning har anvisats vid Edgränden. Bilplatserna betjänar kunderna på S-market och Entresse samt invånarna. Allmänna parkeringsplatser kan placeras längs gatorna. Cyklar ska parkeras vid köpcentrumets ingångar. Vissa cykelplatser placeras även i parkeringsanläggningarna. Parkeringen får byggas utöver den angivna byggrätten. Fotgängartrafiken kan ske på gångbroarna och i köpcentrumet medan butikerna är öppna. Efter stängningsdags använder fotgängarna hiss och trappor för att ta sig till marknivån. Kvartersplan och andra utredningar En kvartersplan har gjorts för området. Den koordinerades av Realprojekti Oy i samarbete med sökandena och stadens experter. Även undersökningar av trafikflödet och en bullerutredning har gjorts. Avtalsförhandlingar Detaljplaneändringen kräver inte markanvändningsavtal. Föravtal om fastighetsköp har ingåtts för överlåtelsen av de gatuområden som enligt planändringen ska bli kvartersområden. Avtalen har ingåtts mellan Esbo stad och markägarna. De har undertecknats av Kiinteistöosakeyhtiö Espoon Entresse, Kiinteistöosakeyhtiö Espoon Entresse II och Esbo stad och av Kiinteistöosakeyhtiö Espoon Siltakatu och Esbo stad. Avgifter Sökandena betalade 60 procent av kostnaderna för detaljplaneändringen och 2/3 av kostnaderna för kungörelsen

65 Esbo stad Protokoll 173 Fullmäktige Sida 65 / 115 Staden debiterar enligt 59 i markanvändnings- och bygglagen sista delen för detaljplaneändringen, det vill säga euro, och 1/3 av kostnaderna för kungörelserna, 3 666,67 euro, sammanlagt 3 441,67 euro, efter att detaljplaneändringen har godkänts. shistoria Stadsstyrelsen Tekniska direktören Olli Isotalo Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige godkänner förslaget till ändring av detaljplanen Gillesberget I, som utgörs av kvarter nr 40003, en del av kvarter nr samt gator och rekreationsområden i stadsdel nr 40 Esbo centrum, ritning nr 6720, daterad och ändrad , område nr (Vid ändringen bildas en del av kvarter nr och upphör kvarter nr ) Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Fullmäktige Stadsstyrelsen Fullmäktige godkänner förslaget till ändring av detaljplanen Gillesberget I, som utgörs av kvarter nr 40003, en del av kvarter nr samt gator och rekreationsområden i stadsdel nr 40 Esbo centrum, ritning nr 6720, daterad och ändrad , område nr (Vid ändringen bildas en del av kvarter nr och upphör kvarter nr ) Behandling Ordföranden föreslog understödd av Sistonen att ärendet bordläggs till Efter avslutad diskussion om bordläggning frågade ordföranden om ärendet kan bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget om bordläggning, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt. Fullmäktige: Fullmäktige bordlade enhälligt ärendet till

66 Esbo stad Protokoll 173 Fullmäktige Sida 66 / 115 För kännedom - Sökandena, utdrag ur fullmäktiges beslut - Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland, utdrag av fullmäktiges beslut - Nylands förbund, utdrag av fullmäktiges beslut och detaljplanekartan - Brev till dem som har anmärkt mot planen och meddelat sin adress - Meddelande till de myndigheter som har begärt detta enligt 94 i markanvändnings- och byggförordningen

67 Esbo stad Protokoll 174 Fullmäktige Sida 67 / / Stadsplaneringsnämnden Stadsplaneringsnämnden Stadsstyrelsen Godkännande av en ändring av detaljplanen Käringbacken i stadsdel 75 Kolmpers, område nr (Bordlagt ) Beredning och upplysningar: Liisa Ikonen, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige godkänner förslaget till ändring av detaljplanen Käringbacken stadsdel 75 Kolmpers, ritning nr 6971, daterad , ändrad , område nr Behandling Huhta föreslog understödd av ordföranden att ärendet bordläggs. Efter avslutad diskussion om bordläggning frågade ordföranden om ärendet kunde bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget om bordläggning, konstaterade ordföranden att fullmäktige hade godkänt det enhälligt. Tilläggsmaterial Fullmäktige: Fullmäktige bordlade ärendet enhälligt. - Ämmäsmäki, tapahtumaluettelo - Käringbacken, planbestämmelser 1 - Käringbacken, planbestämmelser 2 - Käringbacken, plankarta - Käringbacken, uppdaterad detaljplan - Käringbacken, illustration Redogörelse Målet med detaljplaneändringen är att göra det möjligt att bygga ett högklassigt och modernt område för vinteruppläggning av båtar och fordon på fyllnadsjordsbacken vid Käringmossvägen. Planändringen gör det möjligt att utveckla områdena vid havsstranden för annat bruk. De omgivande rekreationsområdena bevaras. Byggrätten i området ändras inte. Stadsstyrelsens närings- och konkurrenskraftssektion behandlade principerna för ordnande av vinteruppläggningsplatser för båtar och beslutade uppmana stadsplaneringscentralen att planlägga ett

68 Esbo stad Protokoll 174 Fullmäktige Sida 68 / 115 förvaringsområde för vinteruppläggning av båtar på Kärringskogens område. Tomtenheten ansökte om en detaljplaneändring Planområdets ungefärliga läge på Esbos guidekarta: et till ändring av detaljplanen Käringbacken omfattar kvarter nr 75011, gatu-, trafik- och rekreationsområden i stadsdel 75 Kolmpers, område nr , ritning nr Genom ändringen ändras den fastställda detaljplanen: Område nr , godkänd Initiativ och aktualisering Stadsstyrelsens närings- och konkurrenskraftssektion tog initiativ till detaljplanen Aktualiseringen kungjordes i Esbo stads annonstidningar och i Kyrkslätts kommuns kungörelsetidningar och Program för deltagande och bedömning Planområdet Käringbacken var en del av detaljplanen och detaljplaneändringen Kolmpersstranden - Käringbacken när programmet för deltagande och bedömning utarbetades. För planprojekten utarbetades ett gemensamt program för deltagande och bedömning som är daterat Områdets nuläge Området har bara delvis byggts för verksamheten enligt detaljplanen. I området för idrotts- och rekreationsanläggningar ligger ett fält och en liten

69 Esbo stad Protokoll 174 Fullmäktige Sida 69 / 115 stödjepunkt för modellflygare. Kvartersområdet för anläggningar för samhällsteknisk försörjning är obyggt med undantag av en enkel lagerbyggnad. Området för allmän parkering har inte byggts. Vid områdets östra kant löper en friluftsväg. Käringmossvägen har byggts. I området har det utöver rena schaktmassor på 1990-talet deponerats kraftverksaska och svavelborttagningsmedel. Jordtippsverksamheten i området avslutades Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland godkände en plan för landskapsarbeten, och landskapsarbeten har genomförts i området enligt planen. Esbo stad äger området. Landskapsplanen, generalplanen och detaljplanen Landskapsplan Käringbackens område är i landskapsplanen för Nyland vitt område om vars användning kommunen beslutar och får placera vilken lokal verksamhet som helst där. Vid Käringmossvägens sträckning finns en reservering för en elledning (110 kv). Detaljplaneändringen följer den gällande landskapsplanen. Det förs förhandlingar med Caruna om placering av en kraftledning från Käringmossen västerut. I den anhängiga fjärde etapplandskapsplanen för Nyland dras de stora, gemensamma linjerna upp för näringar och innovationsverksamhet, logistik, vindkraft, grönstruktur och kulturmiljöer. et till den fjärde etapplandskapsplanen var på remiss till utgången av februari Generalplan I området gäller generalplanen för Esbos norra delar, del I. I den gällande generalplanen är Käringbacken rekreationsområde, V. Generalplanens områdesreserveringar preciseras i och med detaljplaneringen. Genom den detaljplaneändring som utarbetas nu ändras ungefär fem procent av rekreationsområdet enligt generalplanen till ett specialområde. Ändringen av användningsändamålet hindrar inte att den gällande generalplanen genomförs. Generalplanen för norra och mellersta Esbo är anhängig. Stadsstyrelsen godkände målen för den Detaljplan I området gäller detaljplanen Käringmossen som trädde i kraft I detaljplanen består området av område för idrotts- och rekreationsanläggningar, VU, kvartersområde för byggnader och

70 Esbo stad Protokoll 174 Fullmäktige Sida 70 / 115 anläggningar för samhällsteknisk försörjning, ET-1, och område för allmän parkering, LP, samt gatuområde. Byggrätten i området är m² våningsyta. Offentlig framläggning av planförslaget et till detaljplan var framlagt enligt 27 i markanvändnings- och byggförordningen Det inkom fyra ställningstaganden och utlåtanden samt sju anmärkningar. De som lämnat anmärkning motsätter sig att ett uppläggningsområde placeras i Käringbacken. Efter framläggningen preciserades bestämmelserna och beteckningarna som gäller byggandet av och förbindelserna i området och beskrivningen kompletterades utifrån responsen. et till detaljplan och ändring av detaljplan Allmän motivering Staden har som mål att förtäta stadsstrukturen i metrons utvecklingszon, invid goda kollektivtrafikförbindelser, vilket leder till att de nuvarande vinteruppläggningsområdena nära stranden blir mindre. Utvecklingen av vinteruppläggningen av båtar baserar sig på behovet att utveckla metrostationernas närområden effektivt och utnyttja värdet av kustläget i bostadsproduktionen. Vinteruppläggningsområdet som ska byggas i Käringbacken tillgodoser för sin del behovet i Esbo av vinteruppläggning av båtar som är lätta att transportera. Målet med uppläggningsområdet i Käringbacken är att även i framtiden till skäligt pris ge möjlighet till vinteruppläggning av båtar och möjlighet till säsongservice på egen hand. Med det nya uppläggningsområdet säkerställs dessutom att de miljöskyddskrav som gäller båtar uppfylls. Målet är att göra det möjligt att utveckla företagsverksamhet med anknytning till båtliv. Dimensionering och markanvändning Planområdets areal är totalt 10,5 hektar (ha). Den totala byggrätten är m² våningsyta. Genom detaljplaneändringen ändras inte byggrätten i området. I området anvisas ett specialområde för förvaring av båtar och bilar, E-1. Områdets areal är cirka 31 ha och byggrätten är m² våningsyta. Området inhägnas högklassigt så att fyllnadsjordsbackens konstruktioner inte skadas. Området får belysning. Parkeringen kommer att ligga intill områdets infarter. Man kan köra bil till området. Fältet delas upp i förbindelser, förvaringsrader samt ett tvättområde som ska asfalteras. I

71 Esbo stad Protokoll 174 Fullmäktige Sida 71 / 115 området byggs vattenförsörjning och ändamålsenliga avskiljningsbrunnar för tvättvatten. Dagvattnet leds samlat till ett öppet dike efter rening. Till området leds inte ytvatten från det omgivande rekreationsområdet. Byggandet, inhägnandet och stadsbilden, behandlingen av dagvatten samt de intilliggande grönområdenas karaktär styrs genom detaljplanen. Rekreationsområden Området längs Käringmossvägen anvisas som närrekreationsområde. I området löper en grusbelagd förbindelse som fungerar som räddningsväg och som kan utvecklas för friluftsbruk. För närvarande tjänar förbindelsen som är avspärrad med bommar underhåll och kontroll av fyllnadsjordsbacken. Vid uppläggningsområdets södra kant bevaras ett område för rekreations- och friluftsbruk. Trafik Infarten till området sker via den befintliga anslutningen från Käringmossvägen. Anslutningen ligger knappt 400 meter från Nupurbölevägen och ungefär 50 meter söder om Käringmossgränden. De bilplatser som behövs för uppläggningsområdet placeras i kvartersområdet. Den nuvarande beteckningen på Käringmossvägens gatuområde i fråga om avspärrning av gatuförbindelsen efter att Vinkelkärrsvägen byggts utgår. Enligt trafikutredningen är båda gatuförbindelserna (Käringmossvägen och Vinkelkärrsvägen) till Nupurbölevägen nödvändiga när markanvändningen i området ökar. Utredningar och planer Detaljplaneändringen har utarbetats utifrån utredningsplanen för vinteruppläggningsområdet för båtar. Dessutom har man utnyttjat trafikutredningen som utarbetats för detaljplaneprojektet Vinkelkärr I. En naturutredning har gjorts över området. Områdets läge i Käringbacken baserar sig på en preliminär utredning av vinteruppläggningsområden för båtar (Vahanen ) och rapporten från arbetsgruppen som utredde vinteruppläggning av båtar ( ). Planekonomiska konsekvenser Utveckling av området för förvaring av båtar och fordon är betydande med tanke på utvecklingen av strandområdet i metrozonen. Med beaktande av planområdets areal och läge är projektet planekonomiskt positivt.

72 Esbo stad Protokoll 174 Fullmäktige Sida 72 / 115 shistoria Avgifter Stadsplaneringsnämnden Sökanden betalade 60 procent av kostnaderna för detaljplaneändringen och 2/3 av kostnaderna för kungörelsen Staden kommer enligt 59 i markanvändnings- och bygglagen att debitera resten av kostnaderna för utarbetandet av detaljplaneändringen, 40 procent (2 400 euro), och de återstående 1/3 av kostnaderna för kungörelserna (600 euro), sammanlagt euro, efter att detaljplaneändringen har godkänts. Stadsplaneringsdirektör Torsti Hokkanen Stadsplaneringsnämnden: 1 instämmer i de bifogade svaren. Utlåtandena, ställningstagandena och åsikterna har getts om beredningsmaterialet för förslaget till detaljplan och ändring av detaljplanen Kolmpersstranden-Käringbacken, område nr godkänner för offentlig framläggning enligt 27 i markanvändnings- och byggförordningen förslaget till ändring av detaljplanen Käringbacken som omfattar kvarter 75011, gatu-, trafik- och rekreationsområden i stadsdel 75 Kolmpers, ritning nr 6971, daterad , område nr begär de utlåtanden som behövs och ställningstaganden av sektorerna. Behandling Under diskussionen föreslog ledamot Suvi Karhu att detaljplanen förkastas. Motivering: Områdets invånare motsätter sig planen i mycket stor omfattning. Båtägarna är inte heller nöjda med valet av läget. Efter att ha förklarat diskussionen avslutad konstaterade ordförande Louhelainen att ledamot Suvi Karhus förslag förfallit i brist på understöd. Stadsplaneringsnämnden: Föredragandens förslag godkändes.

73 Esbo stad Protokoll 174 Fullmäktige Sida 73 / 115 Stadsplaneringsnämnden Stadsplaneringsdirektör Torsti Hokkanen Stadsplaneringsnämnden: 1 instämmer i de bifogade svaren. Utlåtandena, ställningstagandena och anmärkningarna har getts om förslaget till ändring av detaljplanen Käringbacken, område nr godkänner för föredragning i stadsstyrelsen förslaget till ändring av detaljplanen Käringbacken i stadsdel 75 Kolmpers, ritning nr 6971, område nr meddelar sökanden att staden enligt 59 i markanvändnings- och bygglagen kommer att debitera resten av kostnaderna för utarbetandet av detaljplaneändringen, euro, och 1/3 av kostnaderna för kungörelserna, 600 euro, sammanlagt euro, efter att detaljplaneändringen har godkänts. Stadsplaneringsnämnden: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Stadsstyrelsen Tekniska direktören Olli Isotalo Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige godkänner förslaget till ändring av detaljplanen Käringbacken i stadsdel 75 Kolmpers, ritning nr 6971, daterad , ändrad , område nr Behandling Byman lämnade följande förslag till förkastande: Stadsstyrelsen förkastar förslaget till planändring för placering av ett område för vinteruppläggning av båtar i Käringmossen eftersom området är svårt att bygga och använda och alltför dyrt för staden, båtägare och företagare. Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att Bymans förslag till förkastande förfallit i brist på understöd. Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes. Byman reserverade sig.

74 Esbo stad Protokoll 174 Fullmäktige Sida 74 / 115 Fullmäktige Stadsstyrelsen Fullmäktige godkänner förslaget till ändring av detaljplanen Käringbacken stadsdel 75 Kolmpers, ritning nr 6971, daterad , ändrad , område nr Behandling Ordföranden föreslog understödd av Lahtinen att ärendet bordläggs till Efter avslutad diskussion om bordläggning frågade ordföranden om ärendet kan bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget om bordläggning, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt. Fullmäktige: Fullmäktige bordlade enhälligt ärendet till För kännedom - Utdrag ur fullmäktiges beslut utan bilagor per e-post: Sökanden, tomtenheten och Nylands förbund - Utdrag ur fullmäktiges beslut med bilagor: Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland - Meddelande om fullmäktiges beslut till dem som har anmärkt mot planen och meddelat sin adress - Meddelande till de myndigheter som har begärt detta enligt 94 i markanvändnings- och byggförordningen

75 Esbo stad Protokoll 175 Fullmäktige Sida 75 / / Stadsstyrelsen Fullmäktige Stadsstyrelsen Godkännande av detaljplanen Lillmossaskogen i stadsdel 82 Grundbacka, område nr (Bordlagt ) Beredning och upplysningar: Christian Ollus, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige godkänner detaljplanen Lillmossaskogen, daterad och ändrad , ritning nr 6977, område nr i stadsdelen Grundbacka. Behandling Huhta föreslog understödd av ordföranden att ärendet bordläggs. Efter avslutad diskussion om bordläggning frågade ordföranden om ärendet kunde bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget om bordläggning, konstaterade ordföranden att fullmäktige hade godkänt det enhälligt. Tilläggsmaterial Redogörelse Fullmäktige: Fullmäktige bordlade ärendet enhälligt. - Lillmossaskogen, tapahtumaluettelo - Lillmossaskogen, kaavamääräykset 1 - Lillmossaskogen, kaavamääräykset 2 - Lillmossaskogen, kaavakartta - Lillmossaskogen, havainnekuva - Lillmossaskogen, luontolausunto - Lillmossaskogen, päätöshistoria Naturutredningarnas aktualitet Fullmäktige remitterade detaljplanen Lillmossaskogen för ny beredning eftersom fullmäktiges delegation fått misstankar om att naturutredningarna för området bygger på gamla uppgifter och att flygekorren förekommer i området. Man lät sommaren 2016 göra en utvärdering om naturförhållandena i planområdet och om behovet av att sammanställa en mera detaljerad naturutredning. Utvärderingen gjordes av biolog och FM Esa Lammi på Ympäristösuunnittelu Enviro Oy.

76 Esbo stad Protokoll 175 Fullmäktige Sida 76 / 115 I slutsatserna och rekommendationerna konstateras följande: Utredningsområdet är vad växtligheten beträffar ett vanligt skogsområde som varit i ekonomianvändning. I området har inte påträffats hotade eller andra sällsynta växtarter och inte heller objekt där anmärkningsvärda växter eller sällsynta djurarter sannolikt kan påträffas. Området saknar sådan natur som skyddas av naturskydds- eller vattenlagen eller sådan natur som enligt stadens bestämmelser ska prioriteras. Nära utredningsområdet har efterlämningar av flygekorren påträffats, men området i sig har ont om miljöer lämpliga för arten. Skogen i områdets norra och östra del är sannolikt viktig för flygekorren. Skogen i områdets norra ända kan även vara en viktig matplats för fladdermusen. Den markanvändning som föreslås i detaljplanförslaget för Gobbacka (Lillmossaskogen) möjliggör byggande i områdets södra del men bevarar rekreationsområdet i områdets norra och östra delar. Därför verkar markanvändningsförslaget lyckat i miljöhänseende. Om rekreationsområdet bevaras som skog säkerställs flygekorrens rörelsemöjligheter. Även fladdermusens matområde bevaras. I juli 2016 gjordes ett besök i terrängen och då upptäcktes inga behov av en mera detaljerad naturutredning. Detaljplan Detaljplanens mål är ett trivsamt småhusdominerat bostadsområde som kompletterar de gällande detaljplaner som angränsar till området (Gobbacka och Bergbacken). Detaljplanen möjliggör en enhetlig kontinuitet i det nätverk av grönområden som går genom olika planområden och säkerställer att områdets naturvärden bevaras. Planområdet är ca 8 hektar stort, varav 3 hektar är småhus för boende (AP) och 5 hektar närrekreationsområde (VL-1). Exploateringstalet för APområdet är 0,25, vilket innebär en ny byggrätt på ca v-m². Våningsantalet är lu 2/3. Tomtens yta ska vara minst 700 m 2. Lillmossaskogen utgör en del av den ursprungliga och mera omfattande detaljplanen Gobbacka. Innan stadsstyrelsen behandlade detaljplanen Gobbacka bestämdes det att planen skulle godkännas i etapper. Den första etappen var ett större område än detaljplaneområdet, men benämndes Gobbacka enligt ursprungsplanen. När denna plan blivit gällande kommer detaljplanen Lillmossaskogen att föreläggas för godkännande. Detta ärende gäller detaljplanen Lillmossaskogen.

77 Esbo stad Protokoll 175 Fullmäktige Sida 77 / 115 Planområdets ungefärliga läge på Esbos guidekarta: Lillmossaskogen, detaljplan, ritning nr 6977, gäller kvarter nr och rekreationsområdet, stadsdel 82 Grundbacka, område nr Initiativ och aktualisering Staden har tagit initiativ till detaljplaneändringen. Aktualiseringen har meddelats i stadens planläggningsöversikt 2004 under namnet Gobbacka. Program för deltagande och bedömning Programmet för deltagande och bedömning är daterat och justerat Programmet har benämnts Gobbacka. Områdets nuläge Området är ca 8 hektar stort och ligger i norra Esbo och omges av Gobbackas och Bergbackens planområden. I området finns två bostadsbyggnader med tillhörande ekonomibyggnader. Till övriga delar består området av skog. Fastighet nr 14:55 ägs av Innovativa Oy. Också resten av planområdet är i privat ägo. På grund av planläggningen råder byggförbud i området. Runt planområdet finns i nuläget småhus genom beslut om byggande på område i behov av planering. Byggandet enligt detaljplanerna Gobbacka och Bergbacken har ännu inte genomförts, men gatorna i Bergbackens planområde byggs och 60 tomter bjöds ut För närvarande går fordonstrafiken längs Lillmossvägen. I södra delen av detaljplanen Gobbacka har emellertid Lambertsvägen (nuvarande Lillmossvägen) planlagts. Den förenar sig med Gobbackavägen, områdets matargata. Gobbackavägen är ännu inte byggd.