Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 320 Trappgränd

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 320 Trappgränd

Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga... 4 3 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande... 5 4 Mål: Förskolan använder modern teknik för att stimulera barnens utveckling... 5 5 Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 %... 6 6 Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor).... 7 7 Nyckeltal... 8 8 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan... 8 Bilagor Bilaga 1: Blåbärets adventskalender Bilaga 2: Utvärdering adventskalendern Re 320 Trappgränd, Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) 2(8)

1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande Beskrivning av vårt arbete med pedagogisk dokumentation av barnens utveckling och lärande Trappgränds montessoriförskola dokumenterar och synliggör barnets utveckling och lärarande bland annat genom barnets portfolio. Sedan vt-13 har vi fördjupat oss i barnets lärandeprocess genom att ha gemensamma reflektioner över dokumentationer på personalmöten samt att vi har reviderat det material och verktyg vi använder oss av. Vi använder också väggdokumentation i hall och på respektive avdelningar så att man i den dagliga verksamheten och i kontakt med andra barn och föräldrar kan reflektera över det vi upplevt och lärt enskilt eller tillsammans. Barnen är alltid med i valet av bilder till sin portfolio och i viss mån grupp- eller avdelningsbilder. Vi stimulerar också dem att reflektera över projekt, teman osv för att få kunskap om hur vi ska gå vidare i barnets lärande. Bildspel på dator eller digital fotoram är värdefullt och samtal kring bilder i samlingar är givande och ger intressanta reflektioner om individens eller gruppens lärande och utveckling. I vardagen samtalar vi mycket och lockar barnen till att dra egna slutsatser. På pedagogernas mötesforum reflekterar vi vidare över den reflektion som vi tillsammans gjort med barnen/barnet för att veta hur vi ska gå vidare. När vi studerat kundenkäten kontra självvärderingen ser vi en stor differens när det gäller dokumentation av barns lärande. Vi värderar att vi dokumenterar i högre grad än vad föräldrarna vet eller upplever (föräldrar 66 %, personal 100 %). Våra styrkor är att vi vill utvecklas inom området att dokumentera och synliggöra barns lärande och att vi under vt-13 prioriterat oss i att fördjupa oss samt reviderat dokument och att våga tänka nytt. Materialet som vi har på förskolan är mestadels genusneutralt och vi tänker på att det vi har att erbjuda ska locka alla och att vi inte styr så att utveckling och lärande hämmas eller blir olustigt. Vi tycker att barnen hela tiden blir bättre på att se sitt eget lärande främst för att vi fortsatt att sätta ord på det de gör och har lärt sig och att vi nu mer och mer reflekterar kring bilder där man ser ett tydligt lärande. När barnen blir intresserade och engagerade så tror vi att de lättare ser sitt egna lärande. Informationen till föräldrarna om verksamheten kan utvecklas för att öka deras intresse av att ta del av den. Det är inte fråga om att informera mer utan snarare en hur-fråga. Hur vill föräldrar ha information och hur kan vi tillmötesgå det? Pedagogerna kan utvecklas ytterligare inom området för att få en ännu bättre struktur, t ex genom handledning. Re 320 Trappgränd, Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) 3(8)

2 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga Beskrivning av vårt arbete med att stimulera och utmana barns språkliga förmåga Vi gör eller använder oss bla av: Högläsning Flanosagor/bordssagor Rim och ramsor Sång och rytmik Drama Bornholmsmodellen Veckans bokstav Tecken som stöd Veckans tecken Ett lyhört arbetssätt där vi sätter oss på huk och söker ögonkontakt med barnen är självklart för oss för att stimulera och utveckla barnets språkliga förmåga. Teckenstöd är ett prioriterat område och 4 pedagoger har gått kurser under 2012 i teckenkommunikation. Vi googlar samt samtalar mycket om saker vi inte vet, synonymer eller uttryck som bara sägs och finns. Denna medvetna hjälper barnen att utöka sitt ordförråd istället för att förenkla det. Positiva uppmaningar är att föredra och vi undviker orden NEJ och INTE. Vi skriver mycket och barnen härmar, ljudar eller låtsasskriver. Genom att fånga barnen i deras intresse lockar och utmanar vi dem exempelvis genom Veckans bokstav, att skriva egna böcker, lekar m m. Mycket av de montessorimaterial vi har stimulerar och utvecklar språket, t ex det rörliga alfabetet. Självvärderingen och kundenkäten överensstämmer ganska bra när det gäller barnens språkutveckling (föräldrar 91 % och personal 100 %).Självvärderingen och kundenkäten överensstämmer ganska bra när det gäller barnens språkutveckling (föräldrar 91 % och personal 100 %). Vi fortsätter att vara vetgiriga och kunskapssökande pedagoger. Det positiva som barn eller pedagoger gör lyfter vi och sprider på så sätt ringar på vattnet. Vi vidareutvecklar vårt arbete med teckenstöd. Ytterligare pedagoger ska gå kurs i teckenkommunikation till hösten. Även arbetet med veckans bokstav ska utvecklas vidare. Vi fortsätter att vara vetgiriga och kunskapssökande pedagoger. Det positiva som barn eller pedagoger gör lyfter vi och sprider på så sätt ringar på vattnet. Vi vidareutvecklar vårt arbete med teckenstöd och Veckans bokstav. Fler pedagoger kommer att gå på kurs och utbildning i tecken som stöd till språket. Vi kommer även arbeta med lärplattor under kommande år. Re 320 Trappgränd, Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) 4(8)

3 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Beskrivning av vårt arbete med att stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Vi pedagoger har "matteglasögonen" på oss och använder oss av vardagsmatematik där vi t ex: räknar köttbullarna vid lunchen, räknar barnen vid samlingen m m. Vi jämför mängd/antal, stor/liten, lång/kort, bakom/framför. I samlingar gör vi konkreta matteuppgifter med barnen, läser mattesagor och presenterar siffror konkret och abstrakt. Vi arbetar medvetet med spel som främjar den matematiska utvecklingen, ex tre id rad, fyra i rad, schack, tärningsspel och kortspel. Vi har montessorimaterial som stimulerar det matematiska tänkandet som räknestavar, röda stänger, rosa tornet och breda trappan. Resultatet av kundenkäten och självvärderingen skiljer sig när det gäller det matematiska tänkandet (föräldrar 70 % och personal 100 %). Våra styrkor är vårt medvetna arbetssätt samt vardagliga tänket som berikar barnens lust att vilja veta mer. Vi försöker alltid fånga den enskilde individens behov och hjälpa den vidare med ex utmanande uppgifter (mattebilder eller mandalabilder) beroende på nivå. Barnets eget lärande fångar vi i portfoliopärmen och samtalar med barnet om. Vi kan ex ha sett utveckling i barnets komposition i mandalabilderna eller fångat barnets utveckling i schack. Lärdomar vi tar med oss är att tydliggöra för föräldrar hur vi stimulerar och tänker kring matematik i förskolan. Vi tydliggör tänket kring hur vi arbetar matematiskt i verksamhetsplanen och i föräldrabrev. Fler arbetsstunder kommer att finnas där en pedagog finns som vägledare för att stimulera det matematiska tänkandet. 4 Mål: Förskolan använder modern teknik för att stimulera barnens utveckling Beskrivning och konkreta exempel från vår verksamhet Vi har lap-tops på alla avdelningar, trådlöst närverk med nätansluten färgskrivare samt ytterligare två datorer till pedagogernas förfogande. Vi använder datorn som t ex uppslagsverk i samlingar. Vid projektarbeten söks mer fakta samt bilder och fler resonemang mellan barn föds. Datorn används också till bildspel och när barnen är med i samtal om sitt eget lärande. Digitalkameran används nästan varje dag, även av barnen själva när de dokumenterar t ex veckans bokstav: Vilka saker börjar på F i vår inne/utemiljö? Digitalfotoramen har vi ibland i hallen så föräldrar och barn kan samtala om vad vi gjort och lärt idag. Den står också inne på avdelningen för samtal och reflektion. Re 320 Trappgränd, Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) 5(8)

Vi har en projektor som vi vid enstaka tillfällen har använt i samband med ett projekt och tittat på något från UR. Självklart används den på personalmöten, föräldramöten, utbildningsdagar m m. Under verksamhetsåret har vi inte haft tillgång till några lärplattor men vi har skaffat en till varje avdelning redan till terminsstarten i höst. Vanan att hantera modern teknik skiftar hos pedagogerna men viljan att utvecklas finns. En nulägesstatus av var utvecklingen låg gjordes under hösten och utifrån den så har vi hjälpt varandra att lära vidare. På personalmöten har vi också gått igenom bild- och texthantering i powerpoint. Förskolan har tillsammans med IT-avdelningen skapat en ny nätverksenhet där vi kan spara ner gemensamma dokument så att alla har tillgång till dem. Vi är duktiga på att googla och att använda datorn som ett verktyg för att se barnens lärande. Digitalkameran (och/ eller mobilkamera, lärplatta) är en nödvändighet för att snabbt kunna fånga lärandet och oerhört viktigt för de yngre barnen samt för de som saknar ett talspråk. I höst när vi har lärplattor blir det lättare att söka fakta även i skogen och på utflykter. Under året som gått har vi sett utveckling och vilja att utvecklas inom modern teknik hos pedagogerna. De värderar sig själva däremot lågt (50 %) inom förmågan att använda den moderna tekniken. Vi får fortsätta att stödja varandra och lyfta det som fungerar samt sprida det precis som vi gör med barnen. En ny nulägsanalys görs i höst så vi vet vilket stöd som behövs till pedagogerna. En pedagog går kontinuerlig utbildning som "superuser" gemensamt med de kommunala förskolorna. Vi bildar en grupp som tar extra ansvar för "lärandet" när vi ska börja använda lärplattor. 5 Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 % Beskrivning av nuläget på vår förskola Andelen förskollärare är i princip 50 %. Det är lika många personer barnskötare som förskollärare och barnskötarna har något högre tjänstgöringsgrad. Vi har fördelat förskollärarna på alla avdelningar och för närvarande har vi ingen barnskötare som utbildar sig till förskollärare. Vi har två förskollärare som är VFU-ledare och kan ta emot studenter. Vi har en student placerad hos oss för närvarande. Föräldrar är 98 % nöjd och personal 100 % nöjd med förskolans verksamhet. En av våra styrkor är att vi är många förskollärare som bildar nätverk och driver utvecklingsarbetet framåt. En annan är den gemensamma montessoriinriktningen som förhållningssätt som utgångspunkt i pedagogiska diskussioner. Vi har över tid haft lång kö och fulla barngrupper vilket är ett tecken på att förskolan är Re 320 Trappgränd, Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) 6(8)

attraktiv för föräldrar. Emellertid har vi nu fått känna av det stora antalet platser i kommunen i förhållande till barnantalet och kommer inte att ha riktigt fullt vid höststarten. / långsiktig lösning Vi ska bevara och fortsätta det utvecklingsarbete vi har påbörjat. Nytt fokus blir det externa arbetet med hemsida. 6 Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor). Beskriv hur ni arbetar för att göra förskolan tillgänglig för barn med olika funktionsnedsättningar Vi anpassar alla aktiviteter efter varje barns förutsättningar och möjligheter att utvecklas. "För att alla barn ska få lika mycket måste en del få lite mer". Under hösten - 12 har vi arbetat med temat "Normer och värden" där värdegrundfrågor och olikheter behandlats. Vi uppmuntrar den tillåtande attityden och styrkan i olikheter. Aktiviteter som temat innehöll var t ex kompissolen, kompishjärtan, kompistavlor och känslokalendern. Under våren -13 har vi arbetat med FN s barnkonvention och där de äldre barnen läst samt samtalat om alla artiklarna. I vardagen konkretiserar vi så mycket som möjligt, förtydligar med teckenstöd och ger barnen tid att göra i sin egen takt. Ser vi att barn behöver något speciellt för sin utveckling söker vi kunskap, arbetsmetoder, lekar och övningar för att stimulera barnets utveckling, såväl i grupp som enskilt. Information till föräldrar med annat modersmål anpassas efter behov, antingen används ett gemensamt språk som t ex engelska eller används tolk vid föräldrasamtal. På förskolan arbetar vi aktivt med teckenstöd, veckans tecken osv. Pedagogerna fortbildar sig kontinuerligt inom detta område. Vår hemsida är under uppbyggnad och ska få mer innehåll i höst. av era insatser under året Vi ser att de barngrupper vi arbetat med under året är öppna, hänsynsfulla, hjälpsamma och har en fördomsfri attityd. Efter utvärdering av höstens tema såg vi flera tecken på gruppens samt vissa enskilda individers framgångar. Arbetet med Veckans tecken och fortbildning i teckenstöd har gett resultat samt genomslagskraft på HELA förskolan. Vi fortsätter i samma anda under ht -13 med tema "Normer och värden". Vi fördjupar oss i arbetet med teckenstöd med fler veckans tecken. Vi reviderar och utvecklar hemsidan. Re 320 Trappgränd, Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) 7(8)

7 Nyckeltal Ur Våga Visa - kundenkät och självvärdering VÅGA VISA, i procent KUNDENK ÄT 2011 KUNDENK ÄT 2012 KUNDENK ÄT 2013 "Mitt barn är tryggt i förskolan" 92 % 100 % 100 % "Det är arbetsro i barngruppen" 83 % 84 % 89 % Kommentarer och analys till nyckeltal Såväl föräldrar som personal upplever till fullo att att barnen är trygga och att det är en god stämning på förskolan. Även upplevelsen av arbetsron är hög hos både föräldrar och personal. Definitionen arbetsro kan vara svårtolkad, en kreativ miljö kan upplevas orolig av somliga och en för lugn miljö kan upplevas begränsande för andra. Det viktiga är att varje barn får arbeta i den miljö som är bäst för just hen. 8 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Beskrivning av vårt systematiska kvalitetsarbete Vi arbetar med ett årshjul för att tydliggöra våra aktiviteter på avdelningarna och på hela förskolan. Vi utgick från en gemensam föreläsning och diskuterade sedan vidare på vår studiedag på hösten och på personalmöten och processade fram ett eget kvalitetsdokument. Vi har reviderat barnens portfoliopärmar för att innehållet ska få en tydligare koppling till Lpfö-98 och bättre synliggöra barnens lärande. Här utarbetades först en ny mall som gick på remiss i personalgruppen och sen fastställdes efter processande på personalmöten. Arbetet fortgår genom gemensamma reflektioner av dokumentationer på personalmöten. Årshjulet har givit förskolan en tydligare överblick och ett gemensamt dokument som vi förhåller oss till samt reflekterar över och som vi reviderar vid behov. Synliggörandet av lärandet har utvecklats under året med portfolioarbete. Barnen har visat mer "aha"upplevelser av sitt lärande när de reflekterar över bilder. Pedagogerna har också fått en en vana i "reflektionstänkande" både med och utan barn. Vi ska bevara och utveckla det pågående arbetet med årshjulet och portfolio. Vi ska utveckla arbetet med dokumentation digitalt internt och även externt med hemsidan. Kvalitets- och reflektionsarbete tar tid - ytterligare studiedagar för personalen behövs. Re 320 Trappgränd, Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) 8(8)