Från forskarskola i Läs- och skrivutveckling till lektorsuppdrag i Huddinges gymnasieskolor. Två gymnasielektorer berättar Helén Olofsson, Sågbäcksgymnasiet Ulrika Nemeth Östra gymnasiet
Forskarskolan i Läs- och skrivutveckling Stockholms universitet 2008-2011 Gemensamma kurser Kurser kopplade till institution Forskning Läs- och skrivforskning Literacy (skönlitteratur, multimodalitet, sakprosa) Metod Helén: Specialpedagogik Ulrika: Svenska med didaktisk inriktning Helén: Skriftbruk i fordonsverkstaden Ulrika: Jakten på den godkända texten
Vad hände efter forskarskolans slut 2011? 4 av 16 forskarstuderande är kvar i skolans värld Övriga doktorerar eller arbetar på högskola/universitet Vi är kvar! Vad hände med oss?
Huddinge kommun Drygt 100 000 invånare 4 kommunala gymnasieskolor I nuläget 2 lektorer och ca 50 förstelärare
Östra gymnasiet Kommunal gymnasieskola i Huddinge Ca 750 elever och 100 anställda Främst teoretiska program SA, NA,TE, EK, EE, språkintroduktion och särskola
Vad är syftet med mitt uppdrag? Ökad måluppfyllelse Strategiskt planerad lärarfortbildning med forskningsanknytning Kollegialt lärande Allmänpedagogisk utveckling Utveckling av svenskdidaktiken Öka flödet av forskningsinformation Öka elevers förmåga till vetenskapligt hantverk
Exempel ur uppgiftsbeskrivningen: Att undervisa och uppgifter som hör till undervisningen samt att handleda andra lärare och därmed stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen. Att driva utvecklingsprojekt, som syftar till att utveckla det kollegiala lärandet och bidrar till allmänpedagogisk utveckling för alla lärare. Att ha kontakt med forskningsinstitutioner och koppla ihop skolan och forskning dels genom att informera lärarna om kommande aktiviteter i forskarvärlden och genom att sprida kunskaper från fortbildning lärare eller lektor själv deltagit i.
Fokus för lektorsuppdrag (ca 20%) Pedagogisk allmänfortbildning: Språkutvecklingsprojekt, synligt lärande och kollegialt lärande Ämnesdidaktisk utveckling i ämnet svenska och svenska som andraspråk Projekt Språkutveckling 2014-2016 på förvaltningsnivå I övrigt undervisning i svenska (4 grupper), samt schemalagda timmar inom skolans stödfunktion,
Lektionsbesök för didaktisk utveckling Systemet infördes 2011/12 Utan direkt koppling till prestation och lön Möjlighet att utvecklas efter egna behov Bidra till arbetsglädje
Utgångspunkten för lektionsbesöket Lärarens mål för året Hur förstår eleverna uppgiften och hur tar de sig an den? Ev. nytt lektionsbesök Lektionsbesök Reflektion och nya mål Samtal om det iakttagna
Lärarens individuella lärande Lärarens mål för året Möte Ev. nytt lektionsbesök Lektionsbesök Reflektion och nya mål Samtal om det iakttagna
Film eller noggranna observationsanteckningar
Lärarens individuella lärande Lärarens mål för året Ev. nytt lektionsbesök Lektionsbesök /../ ungefär 1/3 av mina elever inte alls deltar i klassrumssamtalet Reflektion och nya mål Samtal om det iakttagna
Svensklärarnas utveckling som grupp Lektionsbesök Ämnesmöten Retorik och muntlighet i klassrummet (2012-2013) Elevers arbete med uppgifter/responsarbete (2013-) Läsförståelse och textsamtal (2014-) Gemensam utveckling av undervisning Identifiera gemensamma behov Gemensam fortbildning
Lektorernas särskilda kompetens Vetenskapligt och kritiskt tänkande Strategisk planering Metodiskt tillvägagångssätt Vetenskapligt skrivande
Två lektorer, samma forskarskola, samma kommun - men olika skolor: Förutsättningar för uppdraget (tid, skolnivå, kommunnivå) Hur ska lektorernas kompetens användas på bästa sätt? Hur kan lektorerna upprätthålla sin forskningskompetens? Hur kan målen (t. ex. högre måluppfyllelse) mätas och kopplas till lektorskapet?