Årsredovisning Lunnevads folkhögskola

Relevanta dokument
Delårsrapport jan-mar , Lunnevads folkhögskola

Delårsrapport jan-mars 2007 Lunnevads folkhögskola

Delårsrapport jan - aug , Lunnevads folkhögskola

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum

Delårsrapport jan-aug Lunnevads folkhögskola

Delårsrapport Jan-okt 2009 Närsjukvården i centrala Östergötland

Delårsrapport jan-mars Upphandlingscentrum

Katastrofmedicinskt Centrum

Delårsrapport jan - okt , Lunnevads folkhögskola

Styrkortsuppföljning, verksamhet och resultat 4

Delårsrapport jan-mars Lunnevads folkhögskola

Ledningsstaben Annika Hjertkvist

Årsredovisning Centrum för verksamhetsutveckling

Delårsrapport jan-oktober 2009 Informationscentrum

ÅRSREDOVISNING LUNNEVADS FOLKHÖGSKOLA

Årsredovisning Lunnevads folkhögskola

Delårsrapport jan-mars 2008 Informationscentrum

Delårsrapport period inkl styrkortsuppföljning. Resurscentrum

Delårsrapport januari-oktober 2007 Bildmedicinskt centrum i Östergötland

Marie Lindström diarienummer: IC

Delårsrapport jan-mars 2011 Informationscentrum

Delårsrapport. Jan augusti 2012 Informationscentrum

Delårsrapport jan-okt , Resurscentrum L E A N

Delårsrapport jan-mars 2007 Informationscentrum

Årsredovisning 2013 Årsredovisning 2013 Trafiknämnden

Delårsrapport period inkl styrkortsuppföljning. Folkhälsovetenskapligt centrum

Förvaltningsberättelse för Rekonstruktionscentrum i Östergötland 08/2005

Delårsrapport period inkl styrkortsuppföljning UPPHANDLINGSCENTRUM

Årsredovisning Lunnevads folkhögskola

Delårsrapport Jan okt 2009 Barn- o kvinnocentrum i Östergötland. Tillsammans för kvinnors och barns allra bästa hälsa

Delårsrapport Jan-augusti 2014 Lunnevads folkhögskola. Dnr LU

Delårsbokslut med helårsbedömning HjälpmedelsCentrum i Östergötland

Årsredovisning 2007 Folktandvården

Årsredovisning Lunnevads folkhögskola

Vårdprocesscentrums verksamhetsplan inklusive årsbudget 2008

Delårsrapport. Jan oktober 2012 Naturbruksgymnasiet

Landstingets Riskhantering i Östergötland

Trafiknämndens verksamhetsplan 2013

Delårsrapport jan-aug 2008 Informationscentrum

Delårsrapport Jan-mars 2014 Lunnevads folkhögskola. Dnr LU

Dnr Delårsrapport Januari-oktober 2014 Katastrofmedicinskt Centrum Bild


Delårsrapport Jan-mars 2008 Katastrofmedicinskt Centrum

Delårsrapport jan-mars 2008 Bildmedicinskt centrum i Östergötland

Delårsrapport period inkl styrkortsuppföljning. Folktandvården

Sammanlagt resultat således 9,0 mkr. jmf med godkänd budget 15 mkr.

Lunnevads folkhögskola Delårsrapport

Delårsrapport. Jan-aug 2013 Lunnevads folkhögskola. DNR Lu11/2013

Inom Barn- och ungdomshabiliteringen överstiger hjälpmedelskostnaderna ersättningen med uppskattningsvis 3 mkr.

Delårsrapport Jan-augusti 2011 IT-centrum

Delårsrapport. Jan mars 2013 Informationscentrum

Förvaltningsberättelse Naturbruksgymnasiet i Östergötland

Delårsrapport. Jan-augusti 2013 Informationscentrum DNR

Delårsrapport period inkl styrkortsuppföljning. Vårdprocesscentrum

Delårsrapport januari-mars 2010 PrioriteringsCentrum

Delårsrapport jan-mars 2010 Informationscentrum

Årsredovisning 2017 för Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd

Delårsrapport Januari mars (Helårsbedömning) Trafiknämnden

:41 Not Utfall Utfall Resultaträkning


Livet blir vad man gör det till. Det gäller att hitta en plats där visioner kan växa och drömmar blir till verklighet. ÅRSREDOVISNING 2004

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Delårsrapport period inkl styrkortsuppföljning. Lunnevads folkhögskola

Delårsrapport Jan-mar 2014 Trafiknämnden. Dnr TN

Delårsrapport. Jan mars 2012 Folktandvården

Gymnasieantagna i Jämtland (exkl Strömsund) per den 30 juni

ÅRSREDOVISNING. Fridhems Folkhögskola. för Räkenskapsåret

Not Utfall Utfall Resultaträkning

Resultat 4,6 0,0-0,1 4,6

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER

5. Bokslutsdokument och noter

Lunnevads folkhögskola Prel verksamhetsplan 2016 inklusive årsbudget

Bokslutsdokument RR KF BR. Kommittén för rättighetsfrågor

Film i Väst AB Bokslutsdokument RR KF BR (tkr)

Jämtlands Gymnasieförbund. Årsredovisning Dnr Mikael Cederberg Kirsten Johnsson

Bilaga 2 Bokslutsdokument och noter

NÄRSJUKVÅRDEN I FINSPÅNG DELÅRSRAPPORT KVARTAL 1, 2009

Delårsrapport 1 januari - 30 juni 2014

Delårsrapport. Jan augusti 2012 Folktandvården

Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar

Lunnevads folkhögskola Delårsrapport

Årsredovisning Lunnevads folkhögskola. Dnr

Delårsrapport. Jan okt 2012 Närsjukvården i östra Östergötland

Utbildningsnämnden Nämndsbudget

:09 Not Utfall Utfall Resultaträkning

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr

Årsredovisning

Livet blir vad man gör det till. Det gäller att hitta en plats där visioner kan växa och drömmar blir till verklighet. ÅRSREDOVISNING 2005

Not Utfall Utfall Resultaträkning

Bokslutsdokument RR KF BR. Kollektivtrafiknämnden

:41 Not Utfall Utfall Resultaträkning

:05 Not Utfall Utfall Resultaträkning

:13 Not Utfall Utfall Resultaträkning

Not Utfall Utfall Resultaträkning

Delårsrapport Oktober 2010 Diagnostikcentrum i Östergötland

Delårsrapport jan-aug 2007 PrioriteringsCentrum

Dnr Vårdcentralen Söderköping Verksamhetsplan 2013 Inklusive årsbudget

Budget 2018 samt plan 2019 och Budget 2018, plan 2019 och 2020

Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) Sällsynta diagnoser Verksamhetsåret 2014 Organisationsnummer

ÅRSREDOVISNING KompetensCentrum Mitt i en föränderlig värld. Med detta menas att KompetensCentrum ska vara ett:

Transkript:

Årsredovisning 2008 Lunnevads folkhögskola

2009-02-25 sidan 2 av 19 Innehållsförteckning Enhetschefens reflektion 3 Presentation av enheten 4 Uppdrag och vision 6 Omvärldsanalys och framtidsbedömning 7 Styrkorts, verksamhet och resultat 8 MEDBORGAR-/ KUNDPERSPEKTIVET... 8 FÖRNYELSEPERSPEKTIVET... 11 PROCESSPERSPEKTIVET... 13 MEDARBETARPERSPEKTIVET... 15 EKONOMIPERSPEKTIVET... 17 Bilagor RESULTATRÄKNING FINANSIERINGSANALYS BALANSRÄKNING VERKSAMHETS-, PERSONAL- OCH EKONOMISTATISTIK 2

2009-02-25 sidan 3 av 19 ENHETSCHEFENS REFLEKTION Till Landstingsstyrelsen Begreppet bildning Vad menas med bildning? Innebörden i begreppet bildning skiftar. I mer vardagliga sammanhang skiljer människor sällan på bildning och utbildning och menar kanske ofta allmänbildning, det vill säga en föreställning om insikter eller kunskaper som är gemensamma i ett samhälle. Ordet är släkt med det gammalgrekiska ordet paideia som betyder uppfostran eller utbildning. Ibland hänvisas till tyskans Bildung det vill säga att något ges i form eller gestalt. I dagens tyska används begreppet både för att beteckna utbildning och bildning. Nationalencyklopedin gör en distinktion mellan bildning och utbildning: Medan utbildningens mål är en bestämd och begränsad yrkeskompetens syftar bildning till en omvandling av hela människan. Utbildningen har enbart sina yttre måttstockar, under det att bildning alltid måste sättas samband med enskilda individer eller grupper och deras särskilda förutsättningar och önskemål. Lunnevad sedan 1868 Kultur och allmän bildning utgör kärnan för Lunnevads folkhögskolas verksamhet. Lunnevads folkhögskola etablerades 1868 och därmed en utav Sveriges äldsta folkhögskolor. Redan i ett tidigt stadium hade man en särpräglad lantbruksinriktning, något som lever kvar idag i form av Vreta Naturbruksgymnasium. Idag är Lunnevads folkhögskola ett centrum för kulturell och allmän bildning, med de estetiska ämnena i fokus. Lunnevads folkhögskola firade 140 år 2008, samtidigt firade musiklinjen 50 år. Ambitionen är att vara ett centrum för kulturell och allmän bildning. Med cirka 200 deltagare är Lunnevads folkhögskola en av Sveriges främsta skolor för deltagare med intresse för estetiska ämnen. Kunskap och information blir allt viktigare i dagens samhälle. I begreppet det livslånga lärandet ligger en fortgående individuell bildningsprocess. Folkbildningen studieförbunden och folkhögskolorna är något närmast unikt för Sverige och representerar ett mer informellt lärande vid sidan av det formella utbildningssystemet. Lunnevad Sveriges bästa folkhögskola Anders Ekstrand rektor 3

2009-02-25 sidan 4 av 19 PRESENTATION LUNNEVADS FOLKHÖGSKOLA Lunnevads folkhögskola ligger vid Sjögestad mellan Linköping och Mjölby. Skolan bedriver folkbildning med estetiska inriktningar samt allmänna kurser där merparten har inriktning mot estetiska och konstnärliga ämnen. Skolan betjänar såväl länets invånare som sökanden från övriga riket. Folkhögskolans uppgift Folkhögskolan är en unik nordisk skolform. Lunnevads folkhögskola präglas av folkbildningens kännetecken: frihet från styrning, från centrala kursplaner, från betyg, friheten att skapa en egen profil och inte minst friheten för var och en att söka sig till en folkhögskola. Målet är att skapa dugliga samhällsmedborgare, aktiva, kritiska och självständiga människor som kan och vågar försvara demokratin. FAKTARUTA Omsättning, mkr 29,6 Resultat, mkr 0,1 Eget kapital, mkr 4,7 Antal anställda i heltidsmått 37 Total sjukfrånvaro 4,9 % Lönekostnadsutveckling 6,8 % Antal deltagarveckor 6 459 HÄR FINNS VI 4

2009-02-25 sidan 5 av 19 ORGANISATION * * tillförordnad linjeledare på Danslinjen är Sophia Larsson. 5

2009-02-25 sidan 6 av 19 UPPDRAG OCH VISION Lunnevads folkhögskola bedriver undervisning och kulturarbete på uppdrag av Landstinget i Östergötland. Verksamheten bedrivs enligt riktlinjer för folkbildningen. Vår verksamhetsidé, vision och värdegrund presenteras nedan: Lunnevads folkhögskola är en enhet inom Landstinget i Östergötland. Landstinget i Östergötland har följande vision: Bra vård och bättre hälsa Detta innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård finns tillgänglig när den behövs. För att finansiera landstingets uppgifter betalar östgötarna landstingsskatt. Den uppgår till 9,85 % av den beskattningsbara inkomsten. Landstinget lämnar uppdrag till egna eller externa utförare/producenter, som genomför den verksamhet som landstinget tillhandahåller östgötarna. Landstingets egen produktionsorganisation omfattar ca 11 400 helårsarbetare. Bruttoomslutningen år 2008 var ca 10,5 miljarder kronor. 6

2009-02-25 sidan 7 av 19 OMVÄRLDSANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Unga i fokus Nästan en och en halv miljon personer i Sverige är mellan 13 och 25 år. Dessa ungdomar påverkas naturligtvis av beslut som fattas inom alla samhällsområden. Arbetet med att skapa goda förutsättningar för dem som är unga idag är högt prioriterat. Målen för Lunnevads folkhögskolas del är att alla unga ska ha verklig tillgång inflytande. Hittills har Lunnevads folkhögskola gjort satsningar på frågor som har betydelse för de studerande. Några frågor där elevrådet varit remissinstans är exempelvis avgifter på internatboende, inredningsfrågor samt synpunkter på matsedlar med mera. Lunnevad i Norden Lunnevads folkhögskolas uppgift är bland annat att främja det kulturella samarbetet mellan de nordiska länderna: Danmark och Finland. Skolan deltar i ett projekt inom Nordiska rådet benämnt Nordplus vuxen som innebär: studiebesök/fortbildning för lärare och övrig personal som arbetar med vuxenutbildning studerandeutbyten Norden är en region av många där människors vardagsliv blir allt mer internationaliserat, vilket kännetecknas av ökad konkurrens och snabba förändringar, nya möjligheter och ökad valfrihet. Denna utveckling ställer krav på att personal/deltagare vågar möta det som är nytt och främmande. Det är först när vi känner trygghet i vår egen historia och kultur som vi vågar vara nyfikna på det som är annorlunda. Nordplusprojektet stimulerar kulturens kärna av kunskap och öppna sinnen: elever/personal upplever kulturella olikheter som berikande i vardagslivet. Framtidsperspektiv med fokus på samhällsnyttan Lunnevads folkhögskola har varit delaktig i flera arbetsmarknadsprojekt, där ambitionen är att hjälpa människor komma närmare arbetsmarknaden. Det är viktigt att hänga med i utvecklingen och kunna erbjuda inriktningar som överensstämmer med dagens efterfrågan. Vi hoppas givetvis på nya samhällsnyttiga projekt framöver och att det ska avsättas medel för denna typ av insats är då en förutsättning. Att det finns en koppling mellan kultur och hälsa är allmänt vedertaget, även om de vetenskapliga beläggen är få. Det finns dock forskning som visar att miljön har betydelse för människors välbefinnande. Det gäller framför allt den gröna miljön, medan forskningen om den byggda kulturmiljöns betydelse inte är lika utvecklad utan behöver förstärkas. 7

2009-02-25 sidan 8 av 19 STYRKORTSUPPFÖLJNING, VERKSAMHET OCH RESULTAT ELEVPERSPEKTIVET Efter genomarbetning inför budget 2008 har ledningsgruppen reviderat en del frågeställningar i elevenkäten vilket fått till följd att målvärden har ändrats. Nya målvärden för 2008 anges inom parentes nedan. Lunnevads folkhögskola värnar om en väl fungerande elevdemokrati, därför har svarsfrekvensen på enkäterna tillkommit som en egen nyckelindikator. Att samarbetet med olika funktioner på skolan fungerar är av stor vikt för våra elever. Vi ska verka för elevdemokrati och att våra elever ska känna till vilka kanaler som finns för dem att vara med i olika beslutsprocesser. Arbetet bedrivs enligt uppgjorda planer. Elevenkäten genomfördes som vanligt under maj månad med relativt gott resultat. Något bekymmersamt är vi ser ett sämre resultat än tidigare när det gäller elevernas egna ansvar för lärandet. Detta är något som kommer att behandlas av respektive ansvarig. Vi ser också ett sämre utfall gällande elevernas uppfattning av ekonomiska resurser och elevdemokrati. Här är det framförallt områdena Matråd och Hustomte som får låga betyg och som ska utredas. Inom internat och kök arbetar vi för att våra elever ska få mer kunskap i vikten av att äta näringsriktigt. Vi har under året utökat utbudet av kravmärkta och ekologiska produkter. Förutom återkommande utställningar på skolan har eleverna på Bild och Formlinjen under våren även haft en utställning på Vadstena Konstgalleri, Galleri 5:an Norrköping och Galleri Kraftverket i Mjölby under december månad. Vi har under året gjort förändringar i undervisningen på Allmän kurs genom att dela in elever som ej är klara med grundskolan i en basgrupp där man läser ihop och följer varandra i alla kärnämnen. Vi har under året fortsatt att nivågruppera de övriga eleverna i kärnämnena för att kunna ge en god undervisning och en bra kvalitet. Våren 2008 anställdes även en specialpedagog som arbetar med enskild undervisning, gör pedagogiska utredningar samt handleder personal. 8

2009-02-25 sidan 9 av 19 Uppbyggnad av den specialpedagogiska verksamheten pågår och görs i samarbete både med arbetslaget men även med vår bibliotekarie och ITansvarige. Vår möjlighet att hålla en hög och aktuell informationsnivå har ytterligare förbättrats genom de två tv-skärmarna som har installerats i skolhuset och vid matsalen. Analys och reflektion Musiklinjens antagningsprov resulterade i en god rekrytering till höstterminen, framförallt för jazzinriktningen som vid terminens start kunde ställa upp ett fullbesatt storband, vilket är unikt bland landets folkhögskolor. Samtliga elever, med något undantag, som gjorde antagningsprov till musikhögskolorna, har antagits vilket visar på god undervisningskvalitet. Under detta år har Danslinjen försökt stärka lärarnas helhetsperspektiv på utbildningen. Danslinjen har flera timlärare som har begränsade möjligheter att ta del av elevernas fullständiga aktiviteter samt har en mycket liten koppling till skolan. För att stärka deras förankring i utbildningen som helhet, skolan samt elevens situation så har ett veckovist nyhetsbrev inrättats. Nyhetsbrevet innehåller information om den dagliga verksamheten, tar upp utvecklings- och pedagogiska frågor, rapporterar om tillfälliga schemabryt eller övrig verksamhet som påverkar elever, linjeledare eller lärare. Resultatet är att lärarna kan placera sin verksamhet i ett större sammanhang, se eleven utifrån ett större perspektiv samt kontinuerligt utveckla verksamheten. Vi vill även bereda externa gäster möjlighet att vistas på vår skola i olika sammanhang, gärna där elever får möjlighet att delta med exempelvis ett musikinslag. Vi har under året ökat marknadsföringen för vår dagkonferensverksamhet, framförallt gentemot landstinget i Östergötland med en informationsfolder till produktionsenhetscheferna. Vi har som ambition att fortsätta med vår vandrarhemsverksamhet som gått över förväntan under året. Under terminerna har våra elever företräde till boende men i mån av plats hyr vi ut rum till externa gäster. Gästerna kan vara studenter på Folhögskolelärarlinjen samt olika företag som hyr rum till sin personal. Sommartid har vi gott rykte som ett rent, fräscht vandrarhem i underbar miljö och många är de gäster som återkommer år från år. Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen inom perspektivet är hög förutom när det gäller framgångsfaktorerna; Eleven tar eget ansvar för lärandet och Ekonomiska resurser och elevdemokrati. Enskilda åtgärder kommer att sättas in för att förbättra dessa områden. Vi har som ambition att anpassa vår verksamhet efter elevernas behov och ekonomiska situation. Via andra intäktsmöjligheter såsom vandrarhem och konferensverksamhet hoppas vi hålla nere kostnaderna för våra elever. 9

2009-02-25 sidan 10 av 19 Utfall nyckelindikatorer Strategi 1: Nöjda elever genom att ha hög kvalitet på undervisningen, måna om elevens sociala välbefinnande samt stimulera till delaktighet Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan Målvärde 1 Utfall 2 Senast Mättidpunkt Undervisning av Nöjda elever 90% 87% 94% Maj - 08 hög kvalitet med moderna pedagogiska metoder (95%) Eleven tar eget ansvar för lärandet Elevupplevd måluppfyllelse 90% (80%) 67% 96% Maj - 08 Strategi 2: Service och internatverksamheten håller hög klass och stödjande funktioner är av god kvalitet Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan Målvärde Utfall Senast Mät- Medarbetarna är engagerade och serviceinriktade Nöjda elever 90% (95%) tidpunkt 97% 94% Maj - 08 Strategi 3: Skolans miljö stimulerar till lärande. Lokaler och utrustning är ändamålsenliga och skolan har god tillgänglighet Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan Målvärde Utfall Senast Mättidpunkt Ekonomiska resurser och elevdemokrati Nöjda elever Svarsfrekvens på enkäter (från och med 2008) 90% (95%) 70% 67% 75% 92% Maj - 08 Maj - 08 1 Enligt enhetens styrkort 2008 2 Senast mätta utfall under 2008 3 År och månad för mätning av senaste utfall 10

2009-02-25 sidan 11 av 19 FÖRNYELSEPERSPEKTIVET En rapport gällande skolans kvalitetsarbete skickades in till Folkbildningsrådet (FBR) den 15 november 2007. Tillsammans med de övriga 147 folkhögskolornas rapporter ska detta mynna ut i ett gemensamt styrdokument för nationella jämförelser mellan folkhögskolorna. Processen har dock stannat upp något och vi väntar nu på att FBR ska återkomma med en sammanställning av skolornas rapporter. På grund av att processen tagit längre tid än befarat har FBR skjutit upp sitt återrapporteringsdatum till 2009-06. Det nya arbetstidsavtalet hos lärarkollektivet kommer att ge möjlighet till mer systematiskt kvalitetsarbete. Tid avsätts både på vår- och höstterminen till och analys av kvalitetsarbetet. Fokus på kvalitetsarbetet är i detta fall de lokala målen som satts upp linjevis i arbetslagen. Som ett led i att stärka skolans roll i det regionala kulturlivet syns ett samarbete med De Geer gymnasiet i Norrköping. Danslinjen och Musiklinjen med klassisk inriktning representerade Lunnevad och De Geer representerades av estetiska programmet dans- samt musikinriktning, projektet ledde till mediabevakning från både radio och tidningar. Storhushållets kök/serveringsavdelning har ej uppfyllt kraven för en god arbetsmiljö. Under sommaren 2008 genomfördes i regi av FC Fastighet en ombyggnation av servering och diskrum Invigningen skedde vid höstterminens start. Vinsten är en trivsammare miljö och ett smidigare flöde för våra matsalsgäster samt en stor förbättring för personalen. Analys och reflektion Det faktum att Folkbildningsrådet flyttat fram sitt datum för återrapportering har gjort att vi nu väntar med att gå vidare i processen kring skolans kvalitetsarbete. Det ska bli mycket intressant att se vad sammanställningen kommer att mynna ut i och vilka konsekvenser det kommer få för folkhögskolorna i Sverige. Förhoppningsvis kommer generellt högre krav att ställas än idag och vi kommer att se en uppryckning av nivån runt om i landet. 11

2009-02-25 sidan 12 av 19 Vi känner oss dock väl förberedda och upplever att vi har god kontroll i vårt kvalitetsarbete och övriga verksamhetsrutiner. Inte minst med tanke på det kvalitetsarbete som vi gjort tillsammans med en konsult från Resurscentrum samt de krav som Landstinget i Östergötland ställer på vår verksamhet. Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen är hög gällande Avsatt tid per arbetslag. När det gäller kvalitetsarbetet avvaktar vi FBR s rapport. Utfall nyckelindikatorer Strategi 1: Arbeta fram kvalitetsredovisning/ enligt Folkbildningsrådets anvisningar Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan Målvärde 4 Utfall 5 Senast Kvalitetsarbetet genomsyrar hela organisationen Nytt datum för rapport från FBR är satt till 2009-06 Klardatum Saknas 7 Mättidpunkt 6 Strategi 2: Systematisk utvärdering av verksamhetsresultat och anpassning av undervisningsmetoder och kursutbud Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan Målvärde Utfall Senast Mättidpunkt Tid och resurser avsätts för Avsatt tid per arbetslag 30 tim/år mellan 30-40 tim Saknas 8 Dec - 08 4 Enligt enhetens styrkort 2008 5 Senast mätta utfall under 2008 6 År och månad för mätning av senaste utfall 7 Nytt för budget 08 tidigare mätning ej gjord 8 Nytt för budget 08 tidigare mätning ej gjord 12

2009-02-25 sidan 13 av 19 PROCESSPERSPEKTIVET I processperspektivet har vi under året utgått och arbetat med flera olika undergrupper. Verksamheten har fortsatt sitt kommunikativa arbete med att utvidga och fördjupa relationen till eleven. Strategin för att uppnå målvärdet med tydliga kommunicerade mål för lärandet har varit att fokusera kring elevens utvecklingssamtal. Eleverna har fått ett utvecklingssamtal samt ett ssamtal per termin med respektive lärare. Kontinuerliga vägledningsfrågor är också vanliga och en viktig funktion för eleverna på skolan. Utöver detta har vi jobbat innovativt med att utveckla nya varor och tjänster. Lärarlaget på allmän kurs har metodiskt skapat en gemensam plattform för att kunna bemöta elever med olika typer av behov och svårigheter såsom psykiska funktionshinder, läs och skrivsvårigheter samt psykisk ohälsa. När det gäller vårt operativa förbättringsarbete så har skoladministrationen fortsatt att utveckla sina samverkansplaner. Här har olika administrativa delprocesser kartlagts och presenterats. Dessa planer har sedan i samråd med berörda linjeledare fastställts så att alla inblandade vet sin roll och vad konsekvensen blir om man avviker från tidsschemat. När det gäller miljöarbetet och hållbar utveckling så har fokus under det gångna året legat på att minska energiförbrukningen på skolan. Samtliga kranar, duschar och toaletter har utrustats med vattensparande ventiler. Icke förnybara energikällor för uppvärmning av fastigheter har bytts ut mot miljövänligare alternativ såsom bergvärme och luftvärmepumpar. Även skolans styr- och reglersystem har moderniserats. Analys och reflektion Arbetet har bedrivits enligt uppgjord plan och ingen avvikelse av vikt finns att rapportera. God service och säkra rutiner är en viktig del i att skapa en god miljö och goda förutsättningar för lärande och utveckling, vilket gör resultatet i utfallet för detta perspektiv mycket glädjande. 13

2009-02-25 sidan 14 av 19 Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen inom perspektivet är hög vilket också syns under Utfall nyckelindikator nedan. Utfall nyckelindikatorer Strategi 1: Tydliga kommunicerade mål för lärandet Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan Målvärde 9 Utfall 10 Senast Mättidpunkt 11 Kontinuerliga utvecklingssamtal Antal genomförda utv. samtal 1 / termin 98% ja 96% ja Maj - 08 Strategi 2: God servicenivå och säkra rutiner Framgångsfaktor Engagerade och serviceinriktade medarbetare Nyckelindikator/annan Målvärde Utfall Senast Mättidpunkt Nöjda elever 90% 95% 93% Maj - 08 (95%) 9 Enligt enhetens styrkort 2008 10 Senast mätta utfall under 2008 11 År och månad för mätning av senaste utfall 14

2009-02-25 sidan 15 av 19 MEDARBETARPERSPEKTIVET Utgångspunkten är att Lunnevads folkhögskola ska vara en hälsofrämjande arbetsplats. Det mesta av det prioriterade arbete som bedrivs inom detta perspektiv har sitt ursprung baserat på analys av landstingets medarbetarenkät 2007. Ett prioriterat område är att medarbetarna har rätt kompetens och att de ges möjlighet till kontinuerlig fortbildning. För att kartlägga kompetensutvecklingsbehovet ska ansvariga chefer se till att alla medarbetare inom en 18 månadersperiod fått ett utvecklingssamtal och att en skriftlig utvecklingsplan upprättats i anslutning till detta. Utöver att betona egenansvaret hos den enskilde medarbetaren bedrivs ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete på skolan. Medbestämmandegruppen tillika skyddskommittén samverkar med skolans arbetsmiljöansvariga chefer kring det löpande skyddsrondsarbetet. Målet är att verksamheten inte ska ha en genomsnittlig sjukfrånvaro som överstiger 2 % och att den totala genomsnittliga sjukfrånvaron på sikt ska minska. Lunnevads folkhögskola erbjuder de anställda en möjlighet att börja, alternativt, fortsätta styrketräna och motionera. För att skapa goda förutsättningar kring detta anordnas regelbundet föreläsningar kring temat kost och kosthållning samt olika friskvårdsdagar där både elever och medarbetare deltar. Ett annat prioriterat område är att skapa incitament för att medarbetaren ska motiveras att göra goda arbetsinsatser. På det här området har vi valt att lägga fokus på en förståelig och motiverande löneutveckling kopplad till verksamhetens mål och inriktning. Analys och reflektion Värt att notera är vikten av att regelbundet genomföra en omfattande medarbetarenkät, både för att utvärdera hur väl verksamheten fungerat och för att identifiera områden där det finns förbättringspotential. De områden inom medarbetarperspektivet som ledningen valt att fokusera på under 2008 bygger i huvudsak på den analys som medbestämmandegruppen gjort av medarbetarenkät 2007. 15

2009-02-25 sidan 16 av 19 Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen inom perspektivet är hög. Glädjande är att sjukfrånvaron sjunkit något sedan mätningen i augusti även om vi har en bit kar till målet på 2 %. I nuläget har vi endast en individ långtidssjukskriven så talet bör sjunka ytterligare under 2009. Utfall nyckelindikatorer Strategi 1: Medarbetarna har rätt kompetens och ges möjlighet till kontinuerlig fortbildning Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan Målvärde 12 Utfall 13 Senast Mättidpunkt 14 Upprätta individuella utvecklingsplaner samt avsätta tid och resurser Antal medarbetare med individuella utvecklingsplaner 100% 100% 100% Sep - 08 Strategi 2: Medarbetare som motiveras att göra goda arbetsinsatser Framgångsfaktor Hälsofrämjande arbetsplats Strategi 3: Förståelig och motiverande lön och löneutveckling Framgångsfaktor Lönesamtal Nyckelindikator/annan Antal medarbetare som haft lönesamtal Nyckelindikator/annan Målvärde Utfall Senast Mättidpunkt Sjukfrånvaro < 2% 4,9% 5,3% Dec - 08 Målvärde Utfall Senast Mättidpunkt 100% 100% 100% Sep - 08 12 Enligt enhetens styrkort 2008 13 Senast mätta utfall under 2008 14 År och månad för mätning av senaste utfall 16

2009-02-25 sidan 17 av 19 EKONOMIPERSPEKTIVET En viktig framgångsfaktor för Lunnevads folkhögskola är möjligheten att rekrytera elever, framförallt för att uppnå hög beläggning på internatboendet men även att upprätthålla elevunderlaget för volymdelen i statsbidraget. Lunnevads folkhögskola arbetar med delegerat budgetansvar och uppmuntrar till linjernas egna ansvarstagande för elevrekrytering och hushållning med sina resurser. Ny nyckelindikator för året i detta perspektiv är antalet så kallade Elviraelever. Elviraverksamheten startade under läsåret 06/07 och är en satsning som erbjuder unga kvinnor i åldern 18 25 år en kombinerad utbildning och behandling. Behandlingen bygger på kognitiv beteendeterapi. Målet med insatsen är att eleven efter maximalt sex terminer skall ha gymnasiekompetens och högskolebehörighet. Vi erbjuder kommunerna att köpa denna insats av oss och har upp till 5 platser. Vi arbetar fortsatt aktivt mot utökat samarbete med den kommunala skolan där vi har möjlighet att ta hand om elever med särskilda behov. Detta kan medföra ökande kostnader för att upprätthålla kvaliteten i undervisning och elevsocialt arbete, men visar sig även i form av ökade externa intäkter. Möjligheten att öka de externa intäkterna samt verka för en gynnsam finansiell utveckling från ägaren och staten är ständigt i fokus för en god ekonomi. Vi ser ljust på möjligheterna att även fortsättningsvis driva skolan med god ekonomisk hushållning och en ekonomi i balans. Lunnevads folkhögskola har en stabil ekonomi. Under året har vi fortsatt fokusera på intäktsutvecklingen. Ekonomiprocessen ger kontinuerlig information om förväntat resultat och tillgängligt utrymme för förbättringsåtgärder. Under året har flera angelägna förbättringar kunnat verkställas, framförallt upprustning och renovering av den inre miljön exempelvis renovering av kök samt ett nytt diskrum. 2009 kommer vi göra en satsning på att renovera och fräscha upp delar av internatet. 2008 hade vi en högre omsättning jämfört mot budget som klarades av utan att utöka kostnaderna i samma omfattning. Resultatet för Lunnevads folkhögskola 2008 är 0,1 miljoner kr. 17

2009-02-25 sidan 18 av 19 Analys och reflektion De viktigaste, kort sammanfattade, orsakerna till det positiva resultatet är: - Högre lönekostnader än budget och prognos (ca 700 tkr) som möts av motsvarande högre intäkter. - Högre finansiella intäkter jämfört med budget och prognos. - Lägre kostnader jämfört med budget på utbildningslinjerna samt bibliotek. - Mer konferenser på Lunnevad än väntat. - Högre beläggning på vandrarhemmet än väntat. Bedömning av måluppfyllelse Årets resultat visar en god måluppfyllelse mot budget som beräknats till nollresultat. Antalet Elviraelever ligger på en stadig nivå och ett nära samarbete sker med flera kommuner. Undervisningen har uppnått planerat antal deltagarveckor, utvecklingen av deltagarveckor framgår av nedanstående diagram: Deltagarveckor 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Speciallinjer 4 569 4 438 4 340 4 502 4 529 4 262 4 358 4 277 Allmänna linjer 1 376 1 423 1 474 1 589 1 800 1 809 1 541 1 849 Distansutbildning 426 486 552 366 409 357 274 283 Kortkurser/kulturev. 283 258 144 60 104 68 66 50 18

2009-02-25 sidan 19 av 19 Utfall nyckelindikatorer Strategi 1: Ekonomi som ger handlingsfrihet Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan Målvärde 15 Utfall 16 Senast Mättidpunkt 17 Ökat fokus på Antal 9 (11) 15 11 hösten 08 extern finansiering kommunavtalselever Antal Elviraelever 3 4 ej mätt tidigare hösten 08 Antal elever med särskilda behov 20 (25) 35-40 28 hösten 08 Strategi 2: Effektivt resursutnyttjande Framgångsfaktor Verksamheten är anpassad efter intäktsutvecklingen Nyckelindikator/annan Lönekostnadsutveckling en i % jmf med motsvarande period föregående år Strategi 3: Marknadsföring genom olika media Framgångsfaktor Hög efterfrågan på våra kurser Nyckelindikator/annan Antal sökande per plats Målvärde Utfall Senast Mättidpunkt 15,0% 6,8% 9,4% Dec - 08 Målvärde Utfall Senast Mättidpunkt 2 3 per 2-6 1-5 Sep - 08 plats 15 Enligt enhetens styrkort 2008 16 Senast mätta utfall under 2008 17 År och månad för mätning av senaste utfall 19

Bilaga 1 Resultaträkning Resultaträkning (tkr) Not Bokslut 2008 Budget 2008 Bokslut 2007 Intäkter Försäljning sjukvård tandvård not 1 123 139 203 Försäljning utbildning 11 911 12 037 11 379 Försäljning övriga tjänster 5 616 5 175 5 002 Statsbidrag not 2 9 673 9 437 13 557 Bidrag för personal 848 944 1 300 Övriga bidrag 1 076 900 1 039 Sålt material varor övr intäkter 324 180 158 Summa intäkter 29 571 28 812 32 638 Kostnader Lönekostnader -11 409-10 846-10 682 Arbetsgivaravgifter -5 108-4 834-4 863 Övriga personalkostnader -201-386 -149 Summa personalkostnader -16 718-16 066-15 694 Kostnader för köpt verksamhet -8 Verksamhetsnära material och varor -1 077-1 178-1 046 Övriga verksamhetskostnader not 3-11 754-11 577-14 975 Summa övriga kostnader -12 839-12 755-16 021 Summa verksamhetens kostnader -29 557-28 821-31 715 Avskrivningar -155-168 -212 Netto -141-177 711 Finansiella intäkter 258 181 197 Finansiella kostnader -5-4 -7 Resultat före extraord poster 112 0 901 Årets resultat 112 0 901 not 1: Elvira-verksamhet not 2: lägre intäkt pga att SAGA-verksamheten upphörde 2008 not 3:lägre kostnad pga att SAGA-verksamheten upphörde 2008

Bilaga 1 Finansieringsanalys Finansieringsanalys Not Bokslut 2008 Tillförda medel Årets resultat 112 Justering för avskrivningar 155 Försäljning av anläggningstillg (bokfört värde) not 1 19 Minskning av långfristiga fordringar Nya långfristiga lån Minskning av förråd 9 Minskning av kortfristiga fordringar 2 557 Ökning av kortfristiga skulder Övrigt Summa tillförda medel 2 852 Använda medel Nettoinvesteringar 676 Ökning av långfristiga fordringar Amortering av långfristiga lån Ökning av förråd Ökning av kortfristiga fordringar Minskning av kortfristiga skulder 2 994 Övrigt Summa använda medel 3 670 Förändring av likvida medel -818 not 1: Försäljning av städmaskin (-19 tkr) Investeringsredovisning Nettoinvestering Not Bokslut 2008 Budget 2008 Bokslut 2007 Immateriella tillgångar Byggnader Mark Inventarier not 1 538 500 160 Datorutrustning Medicinteknisk apparatur Byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel 42 Jord-, skogs- och trädgårdsmaskiner not 2 138 Konst Aktier, andelar, bostadsrätter Summa 676 500 202 not 1: Div investeringar, den största avser del av renovering i kök + nytt diskrum (250 tkr). Försäljning av städmaskin (-19 tkr) not 2: Inköp av Auto-mowers (gräsklippare)

Bilaga 1 Balansräkning Balansräkning (tkr) Not Bokslut 2008 Bokslut 2007 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Inventarier not 1 1 053 663 Datorutrustning 0 Bilar och andra transportmedel 33 41 Jord-, skogs och trädgårdsmaskiner not 2 120 0 Långfristiga fordringar 0 0 Summa anläggningstillgångar 1 206 704 Omsättningstillgångar Förråd och lager Kundfordringar not 3 149 0 158 631 Övriga kortfristiga fordringar not 4 0 403 Förutbetalda kostnader o upplupna intäkter 46 1 569 Kassa och bank 3 626 4 444 Summa omsättningstillgångar 3 821 7 205 Summa tillgångar 5 027 7 909 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Balanserat eget kapital 4 542 3 641 Årets förändring 112 901 Summa eget kapital 4 654 4 542 Långfristiga skulder Långfristiga skulder 0 0 Summa långfristiga skulder 0 0 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder not 5 0 2 474 Personalens skatter, avgifter o övr löneavdrag 0 0 Semesterlöneskuld, okomp övertid mm 320 302 Upplupna kostnader o förutbetalda intäkter 0 528 Övriga kortfristiga skulder 53 63 Summa kortfristiga skulder 373 3 367 Summa skulder 373 3 367 Summa skulder och eget kapital 5 027 7 909 not 1: Div investeringar, den största avser del av renovering i kök + nytt diskrum (250 tkr). Försäljning av städmaskin (-19 tkr) not 2: Inköp av Auto-mowers (gräsklippare) not 3: Pga att LiÖ har gått över till gemensam kundreskontra, i och med byte till Agresso ligger kundfordringar på PE 591 not 4: Pga att LiÖ har gått över till gemensam leverantörsreskontra, i och med byte till Agresso ligger momsen på PE 591 not 5: Pga att LiÖ har gått över till gemensam leverantörsreskontra, i och med byte till Agresso ligger leverantörsskulder på PE 591

Utbildningsstatistik Bilaga 2 2008 jämfört med tidigare år Antal deltagarveckor Lunnevads folkhögskola 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Bildlinje 1 501 1 538 1532 1419 1516 1497 Danslinje 629 603 679 669 701 656 Musiklinje 2 210 2 361 2318 2174 2141 2124 Turismlinje Allmän linje, Linköping Allmän linje, Lunnevad 225 Allmän kurs med slöjdinriktning 426 361 304 180 0 Allmän kurs med inriktningar 1 228 1496 1629 1541 1849 Allmän kurs med bildinriktning 361 Allmän kurs med dansinriktning 151 Allmän kurs med rock-inriktning 151 Allmän kurs Tala Skriva Kommunicera 160 Orkesterskola Förberedande kurs Distanskurs English on line 99 77 77 Distanskurs Allmän kurs 453 289 332 357 274 283 Kortkurser inkl kulturev 144 60 104 68 66 50 Summa 6 510 6 517 6 842 6 496 6 239 6 459 Personalstatistik 2008 jämfört med tidigare år Anställda exkl timanställda Lunnevads folkhögskola 2008 2007 2006 2005 2004 2003 Antal anställda 44 46 42 39 43 41 Omräknat till heltid 37,0 40,18 37,5 33,81 36,43 35,9 Antal social-terapeutisk personal (kurator/syo) 1 *) 1 1 Antal utbildnings- och kulturpersonal (lärare) 25 22 21 20 21 20 Antal driftpersonal (kök, städ, vaktm) 10 14 13 11 13 13 Antal övrig administrativ personal (rektor, exp) 8 9 8 8 8 7 Antal kvinnor 25 25 23 23 29 27 Antal män 19 21 19 16 14 14 Antal kvinnor omräknat till heltid 20,7 21,48 19,4 18,86 23,23 22,45 Antal män omräknat till heltid 16,3 18,7 18,1 14,95 13,2 13,45 Andel kvinnor i % 56,8% 54,3% 54,8% 59,0% 67,4% 65,9% Antal anställda i åldern < 30 år 2 5 2 3 4 1 30-49 år 14 15 16 17 17 20 31-35 år 1 1 2 36-40 år 5 4 6 41-45 år 3 5 2 46-50 år 8 7 10 50 år - 21 26 24 19 22 16 51-55 år 9 11 6 56-60 år 6 7 7 61-65 år 4 4 3 66- SUMMA 37 46 42 39 43 37 *) ändrad definition Ekonomiskt resultat jämfört med föregående år 2008 2007 2006 2005 2004 2003 Summa intäkter 29 571 32 653 29 032 28 796 24 073 24 892 Summa kostnader 29 459 31 752 28 776 28 302 23 849 24 218 Årets resultat 112 901 256 494 223 674 Eget kapital 4654 4542 3 641 3 385 2 891 2 668