Uppgift 4. Digitala medier - möjligheter och risker

Relevanta dokument
En analys den debattartikel som delades mest på sociala medier under 2014

KOMMUNIKATIONSMODELLEN N Ä S TA N A LLA LEVA N D E VA RELSER H A R FÖRMÅGAN ATT M E D D E L A S IG MED VA RANDRA

Mirjamsdotter Media. Internet What s in it for you?

Partierna och politikerna i medierna

Svenskarna och internet 2015

Digital strategi för Miljöpartiet

SM S1. IAB Sverige Certifiering av Onlinesäljare Social Media

Moderna skrönor och ren propaganda Källkritik för att avslöja bluffar och påverkansmetoder

Granska kändisar på nätet

RAPPORT ÖVER SOCIALA WEBBEN. Webbdesign för sociala interaktioner Josefine Holmberg

MEDIEVANOR & MEDIEFÖRTROENDE

Bra medierelationer gör skillnad!

Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap,

93% 1,9. Svenskarna och internet % 32% #soi %

New Media. De nya praktikerna och kontexter för den nya praktiken

Mediehistoriens slut mediestudiets början

Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet


Medias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället?

Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2017

Undersök och diskutera sökalgoritmer. Se video

Relationsseminarierna Universitetslektor Camilla Granholm

Kommittédirektiv. Nationell satsning på medie- och informationskunnighet och det demokratiska samtalet. Dir. 2018:88

Com Hem kollen - Fakta om attityder till falska nyheter och källkritik

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling:

vill du bli medskribent?

EXAMINATIONSUPPGIFT C

Tentamen Journalistikens grunder

Trafikverket. Rapport - kampanjen #stannahemma. Trafikverket

STRATEGIER FÖR DIGITAL KOMMUNIKATION I SOCIALA MEDIER. stakston.projekt

En introduktion till källtillit. Lektionen är en introduktion till källtillit; vilka källor litar vi på och varför? En introduktion till källtillit

8 sätt att öka engagemanget hos dina kunder med QR! Hur du kan använda QR-koder för att skapa nytta för er och värde för kunden.

Inslagen i Sydnytt fälls. Granskningsnämnden anser att de innebar ett otillbörligt gynnande av kommersiella intressen.

Hur skapar du kommunikation det pratas

MIK i skolans styrdokument

Kommunikationsstrategi

FÖRTROENDE FÖR MEDIER I SVERIGE

En introduktion till källtillit

Vi är alla källor. En digital lektion från Sida 1 av 6

Det fattas stora medicinska grävjobb

Riktlinjer för användandet av sociala medier i tjänsteutövningen

Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin

Källkritik och informationssökning. Vem i hela världen kan man lita på?

Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008)

Lektion 2. Metoder för mediepåverkan

Sociala medier och delning

Tillbaka till byskvallret eller hyperlokala medier för demokratins skull?

Att bygga nätverk via sociala medier: fördelar och nackdelar. Alumni nätverksdag Mats Eriksson, Örebro universitet

FORSKNING OM JOURNALISTIK I

Undersök och diskutera sökalgoritmer. Lektionen handlar om vad en algoritm är och algoritmers betydelse för hur söktjänster fungerar.

Interfloras handbok för sociala medier

Ändring av målet för mediepolitiken som avser att motverka skadliga inslag i massmedierna

Kommundirektörsföreningen 23 mars Peter Santesson Katarina Barrling

Prata om internet. Prata om internet Lektionen handlar om att prata och debattera om internet.

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

Övningar Källkritik på nätet

Läsning med digitala verktyg Vad är egentligen läsning idag?

MÖTESPLATS: SOCIALA MEDIER

UNG ONLINE En undersökning gjord på uppdrag av Cybercom juni 2018

GRYTLAPPEN 10 ÅR!

Cheat Sheet Nybörjarguide för Facebook och Instagram

Vi är alla källor. Lektionen handlar om hur vi fungerar som källor och är bärare av information i sociala medier.

Hänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero. Produktionsbolag digitala medier

Undersök och diskutera sökalgoritmer


Gensvar på propaganda och provokation

Kommunikation i sociala medier

Litteracitet i en digital tid Vad är egentligen läsning idag?

Vårdförbundet. Digital strategi. Antagen av förbundsstyrelsen april 2015

Sociala medier och Flickr som marknadsföring Essä i kursen Digitala Distributionsformer Högskolan Väst Av: Nicklas Johansson

MÄN ÄR FRÅN FOURSQUARE, KVINNOR FRÅN FACEBOOK

Infoproffs trender inom PR och information

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET, KOMMISSIONEN OCH EUROPEISKA UTRIKESTJÄNSTEN

Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och

Källkritisk metod stora lathunden

Introduktion Sociala medier

MEDMÄNSKLIGHET I SVERIGE

VARFÖR DELTAR FOLK I DELTAGANDE MEDIER? GEMENSKAP GEMENSKAP

Digital strategi

12671/17 hg/abr/ab 1 DGD 2C

Salstentamen MKGA02, Introduktion till medie- och kommunikationsvetenskap 15hp Omtenta: Medier och samhälle HT-14

MEDIATIDEN HANDLEDNING PEDAGOG: DAVID ÖRBRING

POLITISERING OCH POLARISERING I ETT YRVAKET INFORMATIONSSAMHÄLLE

Utveckling i antal träffar på ordet korvfestivalen i Google under Q1

IKT PLAN - FÖRSKOLA. (Höganäs plan med riktlinjer för digital kompetens)

Alla dessa viktiga frågor ställer Amos Oz sina läsare i boken "Kära fanatiker".

Sociala medier lite statistik

SC1210, Sociologi: Klass, kön, etnicitet, 15,0 högskolepoäng Class, Gender, Ethnicity: Sociological Perspectives, 15.0 higher education credits

Jaktmarker & fiskevatten. Massmedier i ett lokalt perspektiv

Rykte. Material. Vad ska du göra? Material för utdelning

Vem får se min bild? Sida 1 av 14. En digital lektion från

Vad är upphovsrätt och hur fungerar det? Lektionen är en introduktion till begreppet upphovsrätt. Vad är upphovsrätt och hur fungerar det?

EUROPEAN CAPITALOF CULruRE. #mnea2014 Digital Strategi

Sociala medier för företag

Granska YouTube Lektionen handlar om att få en grundläggande förståelse för hur du kritiskt kan granska innehåll på YouTube.

1 miljard engagerar sig i sociala medier

Det är få program som teckentolkas, även om det blir bättre och bättre. Oftast är det barnprogram.

Dagspresskollegiet. Attityder till formatförändringen då och nu. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr.

Transkript:

Uppgift 4. Digitala medier - möjligheter och risker Digitala och sociala medier 7,5 HP, HT 2015 David Holmberg Ett medielandskap i förändring om internets genombrott En av de absolut största förändringarna i medielandskapet på senare tid är internets genombrott. År 1995, var det endast ett fåtal personer i Sverige som hade tillgång till internet, vilket kan jämföras med statistik från år 2015, tjugo år senare, då 93% hade tillgång till internet och 91% var användare. År 2015 spenderade vi i genomsnitt 21 timmar i veckan på internet. 1 Som en följdfråga till detta kan man undra vad detta innebär för samhället. Vad innebär denna förändring i praktiken? Ett sätt att bemöta dessa frågor är att undersöka vad internet erbjuder för nya möjligheter i jämförelse med traditionella medier. Nyckelord som då brukar användas är deltagande, och interaktivitet. 2 Traditionella medier så som radio, tv och tidningar, kännetecknas av en sorts toppstyrning som utgår från en redaktion där ett begränsat antal personer bestämmer över innehållet. Internet däremot ger användarna/konsumenterna mer möjlighet att själv deltaga, producera innehåll och interagera med andra användare, till exempel genom att alla har möjlighet att skapa egna internetsidor, skriva e-mail och använda chattprogram med mer. Internet skiljer sig också i fråga om volym. På internet är det väldigt lätt att producera ny information, och information kan spridas mycket snabbare. Digital information kan kopieras och spridas på nolltid, vilket kan jämföras med den traditionella papperstidningen som är mycket långsammare i det avseendet. Samtidigt har flera också ifrågasatt att det skulle innebära så stor förändring i praktiken. Det har påpekats att möjlighet till interaktivitet också finns i de traditionella medierna, med till exempel tidningars insändarsidor, ring-in program, och debatter i tv. 3 Att det nya medier innebär nya tekniska möjligheter är en sak, vad det innebär för förändringar i praktiken är en annan fråga. Sedan internet introducerades på marknaden har dess användning utvecklats och förändrats, utan att det nödvändigtvis skett någon förändring i den grundläggande tekniken. Ett exempel på det är utvecklingen från webb 1,0 till webb 2,0, som snarast handlat om en förändring i användningen av internet och inte om förändrade tekniska förutsättningar. Webb 1,0 1 Findahl & Davidsson (2015), s. 1-3 2 Engström, Enbom & Lindgren (2012), s. 11 3 Ibid., s. 10 1

präglades i huvudsak av textbaserade hemsidor och nätverk med länkar, och webb 2,0 präglas av de sociala mediernas stora genombrott, där interaktion och social kommunikation får en central roll med plattformar som Facebook och Twitter. 4 Vissa påpekar att de nya medierna innebär stor förändring, medan andra är mer benägna att se gamla mönster som upprepar sig. Redan år 2000 publicerade Alexander Bard och Jan Söderqvist boken Nätokraterna, där de förutspådde att internets framfart skulle leda en av de största revolutionerna i mänsklighetens historia. De menar att det kapitalistiska samhället ersätts av en nätokrati, där det är andra faktorer som avgör vem som får makt. 5 Erik Lindenius menar å andra sidan att ett nytt medium vanligen för med sig en övertro till det nya mediet. Man tror till exempel på det nya mediets emancipatoriska verkan, men ofta uppfylls inte dessa förhoppningar. Internet skulle till exempel kunna bidra till en maktutjämning med en mångfald av olika producenter, men istället tenderar mycket makt att centreras kring ett fåtal stora aktörer så som Facebook och Google. 6 Om att se möjligheter eller problem Det går att belysa många aspekter om möjligheter och risker med internet och övriga digitala medier. Vissa tenderar att vara mer benägna att uppmärksamma positiva möjligheter, och andra mer benägna att uppmärksamma problem. En person som är mån om att se möjligheter är Henry Jenkins. Jenkins kallar sig en 'glas half full' guy och en kritisk utopist, och han menar att det är viktigt att belysa möjligheter till att skapa ett bättre samhälle. 7 I sin bok om konvergenskulturen lyfter han fram flera exempel på vad han ser som positiv tillämpning av möjligheter som de nya medierna skapar. Jenkins har särskilt fördjupat sig i fankultur, och han menar att det finns en demokratiserande politisk potential i fangemenskaper, där individer lär sig samarbeta och utveckla en kollektiv intelligens med hjälp av de nya medierna. Han refererar bland annat till fangruppen Harry Potter Alliance som till exempel har drivit kampanjer för bättre behandling av AIDS-patienter i Afrika, och samlat ihop pengar till jordbävningsoffren i Haiti. 8 Jenkins kontrasterar sin hållning mot vad han kallar kritisk pessimism representerad av bland annat Mark Crispin Miller och Noam Chomsky. Han menar att de kritiska pessimisterna tenderar att 4 Fuchs (2011), s. 125-126 5 Bard och Söderqvist (2000) 6 Lindenius (2012), s. 29 7 Jenkins (2011), s. 255, Jenkins (2014), (onumrerad) 8 Jenkins (2011), s. 255 och Jenkins (2012), (onumrerad) 2

överdriva de stora mediernas makt, och att de framställer vanliga människor som hjälplösa offer, snarare än personer med potential att skapa förbättring. Jenkins menar att de kritiska perssimisternas hållning leder till kontraproduktiva konsekvenser. Jenkins erkänner dock precis som dessa kritiska pessimister att maktcentrering kring stora företag är ett allvarligt demokratiproblem, som bör motarbetas. 9 Bland de som uppmärksammar andra risker med de nya medierna, och då speciellt internet, tycker jag att Nicholas Carr bidrar med intressanta perspektiv. Enligt Carr bidrar internet till ökad snuttifiering i samhället, och gör oss fördummade. Internet är till sin uppbyggnad inte anpassat för fördjupat lärande, utan istället främjar internet ytlighet och skumläsning. Han refererar till empiriska studier som visar att vi inte spenderar mer än i genomsnitt omkring 20 sekunder på webbsidor vi besöker, och att det inte är någon större skillnad när det gäller sidor med mycket text. En studie om hur personer läser sidor på internet visade att testpersonernas läsmönster liknade bokstaven F, det vill säga att de började läsa första raden, hoppade sen över en del text, läste något i mitten, och efter ett tag bara snabbscrollade ner utan att läsa alls. 10 Detta kan relateras till begreppet information overload, som har varit känt sedan länge, men aktualiserats i samband med den digitala revolutionen. 11 Något som ofta betonats är att internet ger mer valfrihet. Det har blivit lättare att bli en producent av medieinnehåll. Det kan till exempel få stor betydelse i nyhetsförmedlingen. Tidigare när tv, radio och papperstidningar helt dominerade nyhetsförmedlingen, var det ett färre antal personer som fick möjlighet att bli nyhetsproducenter. Positiva aspekter av detta är att det kan bidra till en mångfald av perspektiv, och det motverkar möjligheten av till exempel en ensidig statsstyrd propaganda. 12 Samtidigt går det också hävda risker och problem med detta. Det är ingen självklarhet att alternativa medier bidrar med högre kvalitet i nyhetsförmedlingen. Journalister på de etablerade tv-bolagen och de stora tidningarna har som regel gått lång utbildning, och fått sitt jobb i konkurrens med andra. De följer vissa utarbetade regler om källkritik och etiska hänsynstaganden. Alternativa nyhetsförmedlare kan väcka uppmärksamhet enligt andra kriterier, som inte behöver ha så mycket att göra med kvalitet eller verkligt nyhetsvärde. Anders Mildner menar att det uppkommer en internetlogik som i grunden förändrar innehållet i nyhetsförmedlingen, vilket gäller både de traditionella mediernas nyhetsförmedling och alternativ nyhetsförmedling. Nyhetsförmedlare 9 Jenkins (2012), s. 256 10 Carr (2011), s. 130-138 11 Information overload, (u.å.) 12 Se exempelvis Lundström (2012), s. 71-73 3

anpassar sig efter vad folk vill läsa, och folk vill inte läsa om alla aspekter av verkligheten. Till exempel ger det genomslagskraft åt det hyperaktuella, enkla och polariserande, snarare än det djupdykande och analyserande. 13 Tittar man på statistik går det notera att bland ungdomar minskar antalet som både läser och skriver bloggar där det inte finns begränsning på hur lång texten får vara. Samtidigt så ökar antalet rekordfort på andra sociala medier avsett för bilder eller korta meddelanden, så som Twitter, Instagram och Snapchat. 14 Detta kan ses som stöd för både Carrs och Mildners teorier om att internet uppmuntrar det korta formatet, snarare än det djupdykande. En som uttryckt bekymmer över mediernas snuttifiering är Pierre Bourdieu. Bourdieu var inte verksam längre då internet fick sitt stora genombrott, men däremot skrev han om televisionen, där han var kritisk mot mediet just eftersom det uppmuntrar till fast-thinking, förenklande och snuttifiering. Samma resonemang skulle kunna gälla för de nya digitala medierna. Enligt Bourdieu utgör fast-thinking ett hot mot både seriös journalistik och den sant intellektuella kunskapsproduktionen. 15 Diskussion I detta arbete har jag lyft fram både möjligheter och riskerna med de nya medierna. Delvis kan jag hålla med Jenkins om att det är viktigt att se möjligheter och inte bara problem för att skapa en förändring till det bättre. Samtidigt är jag också skeptisk till hans positiva hållning. En anledning till att jag är skeptisk är att jag inte delar hans politiska övertygelse. Jag upplever att Jenkins representerar en sorts vänster-liberal inriktning, och själv föredrar jag en mer försiktig och traditionalistisk hållning i vissa avseenden. En anledning till varför det är extra viktigt att lyfta fram problem och risker inom forskningen, menar jag, är för att det är aspekter som inte uppmärksammas så lätt i andra sammanhang. Den öppna marknaden kommer nog alltid driva fram personer som gillar förändring, tänker positivt och ser möjligheter. Men personer som tänker negativt och ser problem, ger desto sämre avkastning. Inom forskningen som inte har samma kommersiella drivkraft som marknaden, kan det vara extra viktigt att lyfta fram just de som tänker negativt och ser problem, eftersom de får det svårt att göra sin röst hörd i andra sammanhang. 13 Mildner (2013), (onumrerad) 14 Findahl & Davidsson (2015), s. 6-7 och 10 15 Benér (1998), (onumrerad). Bourdieu använder begreppet fast-thinker om halvintellektuella kändisar som TV älskar att snabbinkalla för några rappa, snyggt förpackade icke-tankegångar som alla tar för djupsinnigheter om aktuella problem (ibid.) 4

Referenslista Bard, A. & Söderqvist, J. (2000). Nätokraterna: Boken om det elektroniska klassamhället. Stockholm: K-world. Carr, N. (2011). The Shallows: What the Internet Is Doing to Our Brains. W. W. Norton & Company. Kindle Edition. Engström, E., Enbom, J. & Lindgren, S. (2012). i Simon Lindgren (red.) Nya medier och kommunikation: Makt och meningsskapande i den digitala tidsåldern. (s. 7-21). Malmö: Gleerups utbildning Findahl, O & Davidsson, P. (2015). Svenskarna och Internet 2015. IIS Fuchs, C. (2011). Internet and Society: Social Theory in the Information Age. New York: Routledge Jenkins, H. (2012). Konvergenskulturen: Där nya och gamla medier kolliderar. Göteborg: Daidalos förlag Lindenius, E. (2012). Vad är nytt med nya medier? i Simon Lindgren (red.) Nya medier och kommunikation: Makt och meningsskapande i den digitala tidsåldern. (s. 23-39). Malmö: Gleerups utbildning Lundström, R. (2012). Medborgares egna nyhetsberättelser. i Simon Lindgren (red.) Nya medier och kommunikation: Makt och meningsskapande i den digitala tidsåldern. (s. 71-86). Malmö: Gleerups utbildning Otryckta källor Benér, Teresa (1998), Intervju Pierre Bourdieu - professor i sociologi vid Collège de France, http://theresabener.se/index.cfm/page/artikel/id/15 Information overload. (u.å.). Wikipedia, hämtad från: https://en.wikipedia.org/wiki/information_overload Jenkins, H. (2012). "Cultural acupuncture": Fan activism and the Harry Potter Alliance http://journal.transformativeworks.org/index.php/twc/article/view/305/259 Jenkins, H. (2014). Young People s Ethical Diconnects?: An Interview with Carrie James (Part One) http://henryjenkins.org/2014/10/young-peoples-ethical-diconnects-an-interview-with-carrie-jamespart-one.html Mildner, Anders (2013), Internetlogiken och Khemiri, hämtad från: http://www.andersmi.se/2013/03/internetlogiken-och-khemiri/ Alla länkar kontrollerade 2016-01-14 5