GUIDE FÖR FÖRETAGSBESÖK

Relevanta dokument
Samverkansplanen fokuserar på tre målgrupper inom grundskolan: Lärare, studie- och yrkesvägledare och elever samt näringslivet.

Handledning för dig som tar emot elever TOPP TROLLHÄTTAN. Trollhättans PRAO-modell. Ge elever i årskurs 8 och 9 inblick i arbetslivet

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

Varför PRAO och praktik? Samverkan för framtiden

Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Företag som lärmiljö

Matte i Ljungby i Ljungby räknar vi med lokala företag

TÄVLINGSKRITERIER FÖR ÅRETS UF-FÖRETAG. 1 Årets UF-företag UNG FÖRETAGSAMHET

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Elevhäfte grundskolan år 6-9 Namn: Klass: Skola:

FÖRELÄSNING TRANSFER DANIEL NORDSTRÖM

Lokal SYO-plan för Fornängsskolan och Västerbyskolan Götene maj 2009

Handledningsplan för den grundläggande utbildningen i Kimitoöns kommun. Elevhandledningens struktur inom den grundläggande utbildningen

HÄNG MED PÅ INDUSTRINATTEN

Samverkansplan Skola-Näringsliv Tingsryds kommun

Carin Welinder. Gymnasielärare

HÄNG MED PÅ INDUSTRINATTEN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

Barn och unga för en hållbar utveckling

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4.

Opinionsbildare Representanter för näringslivsorganisationer Ideella organisationer, näringslivskontor

skola och arbetsliv i samverkan

Hållbar utveckling för barn & unga

TÄVLINGSKRITERIER FÖR ÅRETS UF-FÖRETAG I JÖNKÖPINGS LÄN DEADLINE 16 JANUARI KL UNG FÖRETAGSAMHET Årets UF-företag 1

RÅDGIVARGUIDE ALLT DU BEHÖVER VETA SOM RÅDGIVARE TILL ETT UF-FÖRETAG.

Företagsamhets-riktlinjer inom utbildningen

Att arbeta som rådgivare inom Greppa Näringen. Erika Vestgöte Dreber

TÄVLINGSKRITERIER FÖR ÅRETS UF-FÖRETAG. UNG FÖRETAGSAMHET Årets UF-företag 1

Malin Brändström projektledare. Susann Johansson utbildare

TÄVLINGSKRITERIER FÖR ÅRETS UF-FÖRETAG. UNG FÖRETAGSAMHET Årets UF-företag 1

Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv

Hur kan vi samarbeta lokalt och stärka varandra, skola näringsliv och Ung Företagsamhet i ett längre perspektiv?

HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD

Viktigast att nämna är att eleverna är väldigt nyfikna på er utställare och på vilka roliga möjligheter som finns i deras framtid.

TROSSEN. Vill bidra till:

Idéguide, skolprojekt

Att arbeta ämnesintegrerat med entreprenörskap

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Ung Företagsamhet och effekter av utbildning i entreprenörskap raps-dagarna 25 oktober 2013

id Meddelande Från 215 Läroavtal Bord Säkra snabb språkundervisningen för att integrera nyinflyttade

TÄVLINGSKRITERIER FÖR ÅRETS UF-FÖRETAG TÄVLINGEN KVALIFICERAR FÖRSTAPRISTAGAREN TILL SM

Dialogspel - om entreprenöriellt lärande

Lahden kaupunki

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

TIPS & PRAKTISK INFORMATION INFÖR UF-MÄSSAN

Entreprenörskap i skolan

ETT FÖRETAGSAMT OCH VÄLMÅENDE EGENTLIGA FINLAND

molndal.se Skola- arbetsliv Sinntorpsskolan 4-9 Läsåret 2013/2014

Jobba i motorbranschen?

Batterijakten 2017 Delmoment: Kreativitet - lärarhandledning

ENA. Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt. Malin Brändström. Susann Johansson utbildare

Innehåll. Referensexemplar. Introduktion. Företagskontroller. Kom i mål. Orientera mera. Uppvärmning KAPITEL ETT KAPITEL TVÅ KAPITEL TRE KAPITEL FYRA

(Uppdat ) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan

Verksamhetsplan

Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING Partnerskap

Plan för studie- och yrkesvägledning

Där skola och näringsliv möts och bygger framtidens stad. men först en film från en final

Plattform för entreprenöriellt lärande i Norrbotten

Välkomna! Isabella Bäckström, Marcus Persson och Lena Bergström

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande

En vi-känsla bland personal och barn/ elever. Tillsammans gör vi skillnad! barn och unga är aktiva med arbetet

HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN

Ung Företagsamhet Dalarna. Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10

ENA. Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt. Malin Brändström. Susann Johansson utbildare

Trampolinen Steg för steg En guide för dig som ska handleda morgondagens arbetskraft in i din yrkesroll, ditt företag eller din bransch.

Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun!

Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun!

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap

Entreprenörskap. i skolan

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016

TÄVLINGSKRITERIER FÖR ÅRETS UF-FÖRETAG. UNG FÖRETAGSAMHET Årets UF-företag 1

Kvalitetsredovisning

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM

Årets UF-företag i Dalarna 2018/19

Gefle Montessoriskolas. plan för studie-och yrkesvägledning. Läsåret 2015/2016

ENA. Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt. Malin Brändström. Susann Johansson utbildare

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Kvalitetsanalys 15/16. Villerkulla fritidshem

Strategi 1 (7) Lärandeförvaltningens strategi för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning

SKOLPROGRAM FÖR HÖGSTADIET

Plan för studie- och yrkesvägledning

Diskussionskort EL, SSA och Hälsa

Skola-arbetsliv. foto:leif Johansson, bildarkivet.se. Handlingskraft Nyskapande Stolthet

SKOLA & ARBETSLIV SYFTE OCH MÅLSÄTTNING

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2017/2018

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

LEKTION 1: VAD GÖR EN INGENJÖR?

När pedagogiken blir verklig är alla vinnare

Programstruktur Ekonomiprogrammet Ekonomi

Tillväxtprojektet. -Tillväxt i Västernorrland- Det enskilda företaget

1 (6) Utfärdare, telefon Datum Utgåva Reg nr. Marie Ahlqvist,

KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter!

TÄVLINGSKRITERIER FÖR ÅRETS UF-FÖRETAG I HALLAND. UNG FÖRETAGSAMHET Årets UF-företag 1

Utvärdering Ung Företagsamhet i Halland

Fredsborgskolans matematik och språkprofiler.

Problemlösarna har fyra konkreta tips på vad som gör ett lyckat studiebesök:

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten

Lärande TILLSAMMANS!

Transkript:

GUIDE FÖR FÖRETAGSBESÖK

Förord Företagsamhetsfostran inom den grundläggande utbildningen är något som allt mer betonas i vårt land och i övriga Europa. Europeiska Gemenskapernas Kommission fastslår att utbildningen bör bidra till att uppmuntra företagande genom att främja rätt tankesätt, medvetenhet om karriärmöjligheter som entreprenör samt färdigheter. På regeringsnivå har man insett hur viktigt det är att fostra eleverna till initiativtagande och kreativa individer och tyngdpunkten läggs speciellt på den inre företagsamheten. Undervisningsministeriet har dragit upp riktlinjer för fostran till entreprenörskap, och företagsamhetsfostran har tagits med i den nationella läroplanen. Entreprenörskap är en viktig drivkraft bakom innovation, konkurrenskraft och tillväxt. Det finns ett samband mellan entreprenörskap och ekonomisk tillväxt, innovation, skapande av nya jobb och ökad produktivitet. Det är dock inte den ekonomiska vinningen och tillväxten som speciellt betonas inom den grundläggande utbildningens företagsamhetsfostran, utan den inre företagsamheten. Det man lägger vikt vid är personliga egenskaper såsom kreativitet, målmedvetenhet, initiativförmåga, ansvarstagande, uppfinningsrikedom, vilja till risktagande, en positiv inställning samt självförtroende. Dessa egenskaper är värdefulla för alla elever, inte bara för de som blir företagare. Inom ramen för fostran till företagsamhet finns företagsbesöken. Företagare och lärare i nejden är överens om att företagsamhet är ett aktuellt begrepp idag och att samarbetet mellan skola och näringsliv blir allt viktigare. Det är skolans uppgift att lära eleverna hur samhället fungerar och detta kan göras bl.a. genom företagsbesök. Genom företagsbesök får eleverna bekanta sig med de närliggande företagen samtidigt som de får ökad kunskap om hur företag fungerar och vad de har för roll i samhället och i världen. Denna företagsbesöksguide har gjorts i samarbete med Concordia och ett urval av nejdens företagare samt sakkunniga lärare inom området företagsamhetsfostran. Guiden är ett hjälpmedel, både för skolor och för företag, vid planeringen och genomförandet av företagsbesök. En skapande, öppen och positiv atmosfär främjar kreativa problemlösningar

MÅLEN FÖR FÖRETAGSAMHETSFOSTRAN I och med företagsamhetsfostran i den grundläggande utbildningen är det den inre företagsamheten som mest betonas. Med inre företagsamhet avses egenskaper som flexibilitet, kreativitet, förmåga till risktagning, samarbetsförmåga, initiativförmåga m.fl. Eleven ska även lära sig att möta och hantera förändringar, osäkerhet och konflikter och att verka på ett företagsamt och ansvarstagande sätt. Företagsamhetsfostran ska skapa en grund för entreprenörsmässiga handlingssätt. Eleven ska lära sig förstå näringslivets och olika organisationers betydelse, verksamhetsformer och behov och se detta ur ett samhällsnyttigt perspektiv. Eleven ska även lära sig om arbetsliv och företagsverksamhet och inse deras betydelse för individen och samhället. ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR FÖRETAGSBESÖK Målet med företagsbesök är att eleverna ska bekanta sig med företag och arbetsplatser i sin närmiljö, i sin kommun och i nejden. Skolorna ska tillsammans med företagen utveckla elevernas baskunskaper om företagsverksamhetens betydelse och möjligheter. Målet är därtill att öka medvetenheten om företagande som karriäralternativ samt att göra entreprenörskap till ett mer lockande yrkesval. Företagsbesöken ger även exempel eller modeller för olika yrkesroller. SYFTET MED FÖRETAGSBESÖK Syftet med företagsbesök är att eleven lär sig hur företag fungerar. Eleverna åker på företagsbesök för att lära sig om en speciell del av företagets verksamhet. De kan intressera sig för exempelvis produktion, historia, försäljning, tjänster, marknad, export eller administration. Genom företagsbesöken fördjupar eleverna sin kunskap om de ämnen och teman som just då är aktuella i skolan. Företagsbesöken fördjupar utöver detta elevernas lokalkännedom och allmänbildning.

Förskola åk 2 Företaget Ge en kort muntlig presentation (max 15-20 min) av företagets verksamhet eller visa en kort videofilm, power point-presentation el.dyl. som är anpassad till elevens ålder Sätt tyngdpunkten på någon del av verksamheten, t.ex. produktion Ge många exempel Kom ihåg: de flesta är här för första gången och vet inte saker som ni ser som självklara det går inte att hålla samma typ av presentation för barn som för vuxna Berätta: om din egen utbildning och hur du hamnade på företaget vad som är roligt/mindre roligt, svårt/lätt osv. med arbetet om hur företaget startade och om den första idén detta kan inspirera eleverna och få dem att inse att de flesta företag startar i väldigt liten skala Var konkret och undvik facktermer Förklara och berätta om de centrala begrepp som ni använder dagligen på företaget Berätta inte om saker som t.ex. finns i ett annat rum, eleverna kan bättre ta in informationen om de på samma gång ser det ni berättar om. Ta in föremålet i det rum där ni befinner er och om inte det är möjligt så flytta ut klassen till det rum där föremålet finns. Företagsrepresentanten: bör vara någon som eleverna kan relatera till eleverna bör kunna föreställa sig själva i representantens yrke (Det måste alltså inte vara en person i chefsposition) bör vara en person som tycker att det är roligt att visa upp företaget och som har erfarenhet av det får gärna ha arbetsuniform/-kläder på under besöket om sådana också annars används besöket ska bli så verkligt som möjligt för eleverna Rundvandring dela om möjligt in eleverna i mindre grupper så att alla hör och ser ordentligt under rundvandringen flera guider behövs Var tydlig i fråga om eventuella faror, t.ex. farliga maskiner, och förklara för eleverna hur de ska göra för att undvika farorna Fråga eleverna vad de vet om olika arbetsredskap och visa sedan hur dessa används försök upprätthålla en dialog med eleverna uppmuntra hela tiden eleverna att fråga om det är något de undrar över Låt om möjligt eleverna pröva på något arbetsmoment, det kan vara något väldigt enkelt som att plocka skruvar, trycka på en knapp på någon maskin etc. Tips & idéer: - Frågesporter eller gissningstävlingar om företaget kan vara både roligt och lärorikt - Det är aldrig fel att bjuda på saft och bulle - Dela gärna ut reklamprylar om sådana finns

Åk 3 åk 6 Företaget Ge en muntlig presentation (max 20 min) av företaget och företagets verksamhet eller visa en kort videofilm, power point-presentation el.dyl. som är anpassad till elevernas ålder Sätt tyngdpunkten på någon del av verksamheten, t.ex. försäljning eller marknad Ge många exempel Kom ihåg: de flesta är här för första gången och vet inte saker som ni ser som självklara det går inte att hålla samma typ av presentation för barn som för vuxna Berätta: om din egen utbildning och hur du hamnade på företaget vad som är roligt/mindre roligt, svårt/lätt osv. med arbetet om hur företaget startade och om den första idén detta kan inspirera eleverna och få dem att inse att de flesta företag startar i väldigt liten skala Var konkret och undvik facktermer Förklara och berätta om de centrala begrepp som ni använder dagligen på företaget Undvik att berätta om saker som finns i ett annat rum eleverna kan bättre ta in informationen om de på samma gång ser det ni berättar om. Ta in föremålet i det rum där ni befinner er och om inte det är möjligt så flytta ut klassen till det rum där föremålet finns. Företagsrepresentanten: bör vara någon som eleverna kan relatera till eleverna bör kunna föreställa sig själva i representantens yrke (Det måste alltså inte vara en person i chefsposition) bör vara en person som tycker att det är roligt att visa upp företaget och som har erfarenhet av det får gärna ha arbetsuniform/-kläder på under besöket om sådana också annars används besöket ska bli så verkligt som möjligt för eleverna Rundvandring dela om möjligt in eleverna i mindre grupper så att alla hör och ser ordentligt under rundvandringen fler guider behövs Var tydlig i fråga om eventuella faror, t.ex. farliga maskiner, och förklara för eleverna hur de ska göra för att undvika farorna Fråga eleverna vad de vet om olika arbetsredskap och visa dem sedan hur dessa används försök upprätthålla en dialog med eleverna uppmuntra hela tiden eleverna att fråga om det är något de undrar över Låt om möjligt eleverna pröva på något arbetsmoment, det kan vara något väldigt enkelt som att sortera skruvar, trycka på en knapp på någon maskin etc. Tips & idéer: - Frågesporter eller gissningstävlingar om företaget kan vara både roligt och lärorikt - Det är aldrig fel att bjuda på saft och bulle - Dela gärna ut reklamprylar om sådana finns

Åk 7 åk 9 Företaget Ge en kort föreläsning (max 30 min.) om företaget och företagets verksamhet Sätt tyngdpunkten på någon del av verksamheten, t.ex. export, tjänster eller administration Ge en muntlig presentation eller visa en videofilm, power point-presentation el.dyl. Ge många exempel Kom ihåg att de flesta är här för första gången och inte vet saker som ni ser som självklara Berätta om din egen utbildning och hur du hamnade på företaget Hur ska man göra för att få jobb här? Vilka utbildningar kan man gå? Berätta om hur företaget startade och om den första idén detta kan inspirera eleverna och få dem att inse att de flesta företag startar i väldigt liten skala Var konkret och undvik facktermer Förklara de centrala begrepp som ni använder dagligen på företaget Företagsrepresentanten: bör vara någon som eleverna kan relatera till eleverna bör kunna föreställa sig själva i representantens yrke (Det måste alltså inte vara en person i chefsposition) bör vara en person som tycker att det är roligt att visa upp företaget och som har erfarenhet av det får gärna ha arbetsuniform/-kläder på under besöket om sådana också annars används besöket ska bli så verkligt som möjligt för eleverna Rundvandring dela om möjligt in eleverna i mindre grupper så att alla hör och ser ordentligt under rundvandringen flera guider behövs Kom ihåg att varna för olika faror, t.ex. farliga maskiner Fråga eleverna vad de vet om olika arbetsredskap och visa dem sedan hur dessa används försök upprätthålla en dialog med eleverna uppmuntra hela tiden eleverna att fråga om det är något de undrar över Låt om möjligt eleverna pröva på något arbetsmoment Eleverna kan få i uppdrag/som hemläxa av företaget att utföra någon uppgift (passar bra i samband med temadagar/-veckor) diskuteras i förväg med läraren Tips & idéer: - Frågesporter eller gissningstävlingar om företaget kan vara både roligt och lärorikt - Det är aldrig fel att bjuda på saft och bulle - Dela gärna ut reklamprylar om sådana finns

Förskola åk 2 Skolan Planering Innan företagsbesöket kontaktar läraren det aktuella företaget för att parterna ska kunna komma överens om besökets upplägg och innehåll samt praktiska arrangemang Förklara syftet med besöket och meddela vad det är eleverna vill lära sig mera om, t.ex. produktionen Ta kontakt i god tid så att företaget hinner planera besöket Läs gärna en bok eller håll diskussioner i klassen om det aktuella yrkesområdet/företaget så att eleverna på ett allmänt plan vet vad företaget sysslar med Låt eleverna förbereda frågor att ställa vid företagsbesöket och skriv upp dessa för att minnas dem Ge eleverna någon uppgift eller något uppdrag, t.ex. att titta extra noga på något detta kan de sedan rita eller hitta på berättelser om Fredag är inte den bästa dagen för ett företagsbesök bearbetningen av upplevelserna borde ske samma dag eller dagen efter besöket för att minnena ska vara så färska som möjligt Praktiska saker att tänka på: Utrustning Tidtabell (1-2h/besök behövs) Kostnader Färdmedel Gruppstorlek (helst max 20 elever) Genomförande Om klassen är stor; dela in eleverna i mindre grupper så att alla hör och ser ordentligt under rundvandringen i företagets lokaler Lärarna kan dela upp barnen mellan sig så att alla lärare har några elever som de håller extra noga koll på Efterbehandling Rita, måla Skriva berättelser Hitta på sånger Spela upp en teater Diskutera Göra grupparbeten eller projekt Läsa en bok eller berättelse

Åk 3 åk 6 Skolan Planering Innan företagsbesöket kontaktar läraren det aktuella företaget för att parterna ska kunna komma överens om besökets upplägg och innehåll samt praktiska arrangemang Förklara syftet med besöket och meddela vad det är eleverna vill lära sig mera om, t.ex. försäljning eller marknad Ta kontakt i god tid så att företaget hinner planera besöket Berätta gärna eller håll diskussioner om det aktuella yrkesområdet/företaget så att eleverna på ett allmänt plan vet vad företaget sysslar med Låt eleverna förbereda frågor att ställa vid företagsbesöket och skriv upp dessa för att minnas dem Ge eleverna någon uppgift eller något uppdrag, t.ex. att titta extra noga på något eller ta reda på något detta kan de sedan rita, skriva berättelser om, rapportera om till klassen etc. Fredag är inte den bästa dagen för ett företagsbesök bearbetningen av upplevelserna borde ske samma dag eller dagen efter besöket för att minnena ska vara så färska som möjligt Praktiska saker att tänka på: Utrustning Tidtabell (1-2h/besök behövs) Kostnader Färdmedel Gruppstorlek (helst max 20 elever) Genomförande Om klassen är stor; dela in eleverna i mindre grupper så att alla hör och ser ordentligt under rundvandringen i företagets lokaler Eleverna kan göra företagsbesöken parvis till olika företag för att ta reda på något speciellt detta kan sedan redovisas inför klassen Lärarna kan dela upp eleverna mellan sig så att alla lärare har några elever som de håller extra noga koll på Efterbehandling Rita, måla Skriva berättelser Hitta på sånger Spela upp en teater Diskutera Göra grupparbeten eller projekt

Åk 7 åk 9 Skolan Planering Företagsbesöket ordnas gärna i samband med elevhandledningen Eleverna kan själva ordna studiebesöken eleverna får träna att ta kontakt och söka i sitt eget nätverk efter människor som har intressanta yrken Innan företagsbesöket kontaktar läraren det aktuella företaget för att parterna ska kunna komma överens om besökets upplägg och innehåll samt praktiska arrangemang Förklara syftet med besöket och meddela vad det är som eleverna vill veta mera om, t.ex. export, tjänster eller administration Diskutera med företaget om eleverna kan få något uppdrag/hemläxa av företaget att utföra (passar bra i samband med temadagar/-veckor) Ta kontakt i god tid så att företaget hinner planera besöket Berätta gärna om eller håll diskussioner om det aktuella yrkesområdet/företaget så att eleverna på ett allmänt plan vet vad företaget sysslar med Låt eleverna förbereda och skriva upp frågor att ställa vid företagsbesöket Ge alla elever någon uppgift, t.ex. att ta reda på något speciellt om företaget detta kan de sedan redovisa för klassen eller rapportera om i skriftlig form Fredag är inte den bästa dagen för företagsbesök bearbetningen av upplevelserna borde ske samma dag eller dagen efter besöket för att minnena ska vara så färska som möjligt Praktiska saker att tänka på: Färdmedel Utrustning Tidtabell (1-2h/besök behövs) Kostnader Gruppstorlek (helst max 20 elever) Genomförande Om klassen är stor; dela in eleverna i mindre grupper så att alla hör och ser ordentligt under rundvandringen i företagets lokaler Eleverna kan göra företagsbesöken parvis till olika företag för att ta reda på något speciellt detta kan sedan redovisas inför klassen Efterbehandling Skriva uppsatser Diskutera Göra grupparbeten eller projekt Ordna en tävling (som handlar om företaget)

SKRIFTLIGA KÄLLOR Bollhavet Europeiska Gemenskapernas Kommission. 2004. Handlingsplan: En europeisk dagordning för entreprenörskap. www.europa.eu.int/comm/enterprise/entrepreneurship/promoting_entrepreneurship/doc/com_70_sv. pdf Europeiska Gemenskapernas Kommission. 2003. Grönbok. Entreprenörskap i Europa. www.europa.eu.int/comm/off/green/index_sv.htm Gibb, A. Enterprise in education. Educating tomorrows entrepreneurs. www.enorssi.fi/hankkeet/yrittajyyskasvatus/teesit/gibb.rtf Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2004. Utbildningsstyrelsen. Langborg, F. & Westlund, C. 1999. Plankton. Träning i företagsamhet. Läromedel inom företagsamhetsfostran. 2003. Center för lokal utveckling Yrittäjyyskasvatuksen linjaukset ja toimenpideohjelma. 2004. Opetusministeriö. www.minedu.fi/julkaisut/koulutus/2004/opm18/opm18.pdf ÖVRIGA KÄLLOR Ahlbäck, Ulrika: Rani Plast Berg, Marko: Ekorosk Hautanen, Patrik: Socklot skola Hellman, Olav: KWH Mirka Ab Kotkamaa, Peter: Sursik skola Käldman, Leif: LKI Käldman Sandén, Lotten: Dressinen Sourander, Ulf: Topeliusgymnasiet i Nykarleby Åstrand-Fellman, Ann-Catrine: Sursik skola