Överläkare Lung- och Allergisektionen Vo Internmedicin Södersjukhuset
6 okt 2016
Prevention Primärprevention minskar risken att patienten blir sjuk Sekundärprevention går ut på att upptäcka sjukdom, eller förstadier till sjukdom, tidigare, så att behandling kan inledas innan några skador hunnit bli oåterkalleliga Tertiärprevention är själva behandlingen av en diagnostiserad sjukdom så att de begränsningar den innebär för patientens liv blir så obetydliga som möjligt Ian R McWhinney. Familjemedicin. Studentlitteratur 2004
Health impact pyramid Minst påverkan Rådgivning och utbildning Nationella riktlinjer Kliniska insatser Livsstilsmottagningar Mest påverkan Långvariga och skyddande interventioner Ändring av sammanhanget så att individens beslut blir hälsosamma Socioekonomiska faktorer MVC och BVC Förbjuda rökning Minskad fattigdom Källa: Smeds T SLS Aktuellt 3-2016 efter Frieden T The health impact pyramid
Några exempel på skyddsfaktorer och riskfaktorer för astma och allergi hos barn Skyddsfaktorer Bröstmjölk (astma) Tidig introduktion av fisk Växa upp på bondgård Riskfaktorer Arvsanlag Passiv rökning (astma) Störning av bakteriefloran i tarmen Paracetamol (Alvedon, Panodil) Göran Wennergren GU
Allmänna råd för att minska risken för allergi och astma Samma råd kan i allmänhet ges oavsett ärftlighet för allergi Undvik tobaksrök under graviditeten och i barnets närmiljö. Amma gärna. Det minskar risken för infektioner och kan skjuta upp astma. Skjut inte upp introduktion av vanliga födoämnesallergen. Livsmedel som ägg och fisk har näringsmässiga fördelar och bör introduceras i samband med att barnet får prova fast föda. Det gäller både barn med och utan ärftlighet för allergi. Rekommendera inte att man skaffar eller tar bort pälsdjur från hemmet i allergiförebyggande syfte. Undvik luftföroreningar i rimlig utsträckning. Astma och allergi, speciellt pollenallergi, är vanligare hos barn som bor nära starkt trafikerade vägar. www.rikshandboken-bhv.se
Livsstil minskad risk för allergi Äldre syskon Uppväxt på bondgård endotoxiner? Antroposofisk livsstil Maternell hakmaskinfektion AIT (astma) Varierad tarmflora? Antihistaminer? Husdjur (?) Tidig vistelse på förskola (?) Amning? Fleromättade fettsyror med långa kedjor n-3 LCPUFA (DHA EPA) Hydrolyserad komjölk högriskfamiljer
Livsstil ökad risk för allergi Rökning Fuktig bostad Låg födelsevikt astma Hög födelsevikt eksem Pollen Kvalstermängd Luftföroreningar inne/ute Bisfenol A BPA (plaster kassakvitton hormonstörande) Ftalater (mjukgörare) Maternell stress Simning Fysisk ansträngning (rinit)
Livsstil ökad risk för allergi Virus infektioner (?) Paracetamol? Antibiotika? Multivitamintabletter? Kejsarsnitt akut? Sjuka hus (?) Hårt dricksvatten (>kalciumkarbonat CaCO 3 ) Stockholm Mjukt vatten 4-6 dh
Livsstil oförändrad risk för allergi Mat under graviditet Introduktion av fast föda? Profylaktisk AIT? Vaccinationer Kosttillskott vitaminer fettsyror probiotika (bakterier) prebiotika (fibrer) synbiotika (prebiotika + probiotika)
6 okt 2016
En behandling som syftar till att skapa en immunologisk tolerans mot allergen Allergivaccination Hyposensibilisering ASIT allergenspecifik immunterapi Burks AW o a. JACI 2013;131:1288-96 Johansson SGO o a Läkartidningen 2006;103:379-83
SCIT SLIT ILIT EPIT OIT Subkutan immunterapi Sublingual immunterapi Intralymfatisk immunterapi Epikutan immunterapi Oral immunterapi
Hög allergenmängd 100 mg TH1 APC Treg Totalmängd allergen under en pollensäsong Låg allergenmängd 1 mg TH2
Pollensäsongen Stockholm Björk Gräs Hassel Al Gråbo feb mars april maj juni juli aug sept Palynologiska laboratoriet Naturhistoriska riksmuseet
En perfekt behandling Färre symtom Bättre prognos Säker Billig Livräddande! Enkel
Effekter av AIT Minskar symtomen Minskar behov av symtomdämpande läkemedel Minskar känslighet för allergen Hud Ögon Näsa Luftrör Minskar ospecifik hyperreaktivitet Förebygger astma Förhindrar anafylaxi Ger långtidseffekt Ökad livskvaliteten
sffa.nu
AllergenImmunterapi AIT Pollen Pälsdjur Insekter Kvalster
AIT SCIT 7 veckors uppdoseringsschema Vecka 1 Start 10 100 1.000 Vecka 2 2.000 2.000 Vecka 3 5.000 5.000 Vecka 4 20.000 Vecka 5 40.000 100.000 SQ-E/ml = 100 µg getinggift Vecka 6 60.000 Vecka 7 100.000 Efter 2 veckor 100.000 Efter 4 veckor 100.000 3-5 år Därefter var 6:e vecka i 1 år 100.000 Därefter var 8:e vecka 100.000
% 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Kontroll AIT effekt Förebyggande av astma Astma Ej astma AIT PAT Preventive Allergy Treatment 10 års uppföljning Pollenallergi Efter Jacobsen L o a Allergy 2007;62:943-8
Kliniskt signifikanta effekter Evidens björk al hassel ask oliv cypress gräs väggört ambrosia (ragweed) Ingen evidens Gråbo Hund Häst kvalster (D pter D far) katt geting bi
Sublingual Immunterapi SLIT Timotej Phleum pratense Grazax Ingen uppdosering Styrka 75 000 SQ-T (motsvarande 15 µg Phl p 5) Första tabletten hos läkare (obs 30 min) Sedan en tablett dagligen i hemmet Behandlingsstart 8-16 v före säsongen Behandlingstid 3 år Från 5 års ålder
Sublingual Immunterapi SLIT Kvalster D far + D pter Acarizax Ingen uppdosering Styrka 6+6 SQ-HDM D far + D pter Första tabletten hos läkare (obs 30 min) Sedan en tablett dagligen i hemmet Behandlingstid 3 år Vuxna 18-65 år Ihållande måttlig till svår rinit vid allergi mot husdammskvalster, trots användning av symtomlindrande läkemedel Astma vid allergi mot husdammskvalster, som inte är välkontrollerad med inhalationssteroider och samtidig mild till svår rinit vid allergi mot husdammskvalster
AIT och graviditet Inte starta under pågående graviditet Fortsätta underhållsbehandling Påverkar inte amning SFFA Rekommendationer 2009
Intralymfatisk immunterapi ILIT
Epikutan immunterapi EPIT