Rödluvans förskola 16-17

Relevanta dokument
Förskolan: Mårbacka

Förskolan: Pärlan

Förskolan: Humlan Natt & Dag

Diskrimineringslagen (2008:567)

Förskolan Benjamins plan mot diskriminering och kränkande behandling

Herrgårdslekens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling samt arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering. Västra Kållereds förskolor 2019

Hasselbackens musikförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skärsätra förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Jörgensgårdens, Eriksgårdens och Lilla dag och natts förskolors Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Berga förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Hedhamre förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

pepparmyntans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Nyponbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet

Brinkens förskolans årliga plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp

Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Holma förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kärralundsgatan 19 plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedhamre förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

kränkande behandling Törnrosens förskola Läsåret 16/17 Reviderad , gäller till och med

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trygghetsplan. Dalkarlsbergs förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Slåttergubbens förskola

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling 2015/2016

Inledning Likabehandlingsplanen har upprättats utifrån diskrimineringslagen och skolplan

Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Grunduppgifter. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet. Ansvariga för planen Förskolechefen

Hedhamre förskolas Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekebackens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängavångens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pionens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Klockargårdens fsks plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5år

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling Solbackens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Broddetorps förskola

Furulidens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN Förskolan Ängslyckan avd Gräshoppan 2014/15

Klockargårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nystads förskola. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2017

Kareby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Klockarskogsgården

Slåttergubbens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Toftagården

Åhls Barnakademis plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Eneryda förskola Enelyckan

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Solgläntan föräldrakooperativs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tranmurs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Trulsagården

Häggebo och Pegasus plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 för Bamse språkförskola

Förskolan Uardas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Gläntans förskola 2016/2017

Förskolan Lockropets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Åby skola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Trulsagården

Likabehandlingsplan för Solbergaskogens förskolor ht2015- vt2016

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västerlanda förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Toftagården

Ryets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

metallens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Solgatans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling. Gammelgårdens förskola

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SKUTAN

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller

Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Diseröd Förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Äppelbo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Bergmansgården

Munkebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Marbäcks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kyrkenorums Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvarnens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Lillebos plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pionens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Förskolan Slottet

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

Förskolan Blåklinten. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Droppens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Lustigkulles plan mot diskriminering och kränkande behandling

Snöveltorps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tolvåkers förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Yttringe förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svalans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

Rödluvans förskola 16-17 Förskolans främjande insatser Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för alla människors lika värde. Förebyggande åtgärder Vi fortsätter att använda vår kompistavla aktivt. Vi ska använda oss av sociala berättelser, bl a appen Ritprata. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Mål och uppföljning Barnen ska känna sig trygga och bemöta varandra på ett respektfullt sätt på förskolan.

Åtgärd Vi tar hem och använder oss av appen Ritprata. Göra egna sociala berättelser. Tar med pedagogiska dokumentationer som visar när vi använder sociala berättelser på decembers ast. Motivera åtgärd Vi vill ge barnen verktyg för att förstå konsekvensen av sitt eget handlande. Ansvarig Alla pedagoger Bettan, Annica och Camilla ansvarar för de pedagogiska dokumentationer som tas med till ast. Datum när det ska vara klart Utvärdering maj-juni 2017 Målen ska vara reviderade och klara 15 september 2017

Trakasserier och kränkande behandling Säkra förskolan Säkra förskolan så att barnen kan känna sig trygga. Utgå ifrån de platser som vid kartläggningen eller i samband med trygghetsvandringen identifierats som otrygga. Det kan dels handla om att förändra den fysiska miljön och dels om att stärka vuxennärvaron. Agera direkt när det uppstår bråk och i situationer där kränkningar förekommer. Små barns förmåga att överblicka en situation och att inse konsekvensen av det egna beteende är begränsad och de behöver ofta de vuxnas stöd för att reda ut situationer. Nolltolerans Ha nolltolerans för nedvärderande språkbruk och tät kontakt med föräldrarna när ett barn återkommande talar nedsättande i relation till exempelvis sexuell läggning, etnisk tillhörighet eller funktionsnedsättning. Empatiträning och konflikthantering Träna barns förmåga till empati och respekt för allas lika värde. Det är också viktigt att barn lär sig att föra dialog om känslor, både med jämnåriga och med vuxna. Det ger möjlighet till självreflektion, stärker barnets möjligheter att värna om sin integritet och att och känna empati för andra människors behov. Ge personal och barn konkreta redskap för att lösa konflikter.

Stärka barns integritet Stärker barnens förmåga att värna sin kroppsliga integritet gentemot vuxna och andra barn och att stärka deras självkännedom genom åldersanpassad sexualkunskap. Personalen behöver ha kunskap om små barns sexuella utveckling för att kunna bedöma vad som är åldersadekvat beteende i barnens lekar. Temakvällar för föräldrarna Det kan vara lämpligt att genomföra en temakväll för föräldrar om kartläggningen har visat att det förekommit en del incidenter på individnivå som rör en särskild diskrimineringsgrund. vis kan det vara bra att arbeta med temat homo-, bi- och heterosexualitet, främlingsfientlighet, jämställdhet mm. Arbetssätt, rutiner och regler i verksamheten Se till att regler och rutiner, till exempel i samband med antagningen, inte direkt eller indirekt diskrimineras och på så vis missgynnar enskilda barn. Planera verksamheten och olika aktiviteter så att alla barn kan delta oavsett till exempel kön, religion eller funktionsnedsättning. Kartläggning Syftet med en kartläggning är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. De problem- och riskområden som ni har identifierat ska ligga till grund för planeringen av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kartläggningen bör inte bara omfatta förekomsten av trakasserier och kränkande behandling utan även en översyn av den egna organisationen på såväl individ-, grupp- och verksamhetsnivå. Verksamheten kan genom sin organisation, regler, gruppindelningar, schemaläggningar och andra inslag oavsiktligt medverka till att diskriminering uppstår. Rutiner och regler behöver därför ses över för att minimera risken för att det uppstår strukturer som bidrar till diskriminering. Kartläggningen ska omfatta diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning. DO rekommenderar att ni även beaktar diskrimineringsgrunderna könsidentitet eller könsuttryck samt ålder vid kartläggningen. Olika diskrimineringsgrunder kan samverka och förstärka utsatthet för exempelvis diskriminering. Både de anställda och barn bör involveras i kartläggningsarbetet. Med tanke på barnets ålder är det lämpligt att även föräldrarna är med i arbetet.

Områden att se över( förklaringstext inför punkt 1) Här ges tips på områden som kan vara relevanta att se över i samband med en kartläggning av förskolans behov av aktiva åtgärder för att undvika eventuell diskriminering. Trakasserier och kränkande behandling Är alla barn inkluderade i barngruppen eller finns det enstaka barn som står utanför? Förekommer det att ett barn blir utfryst av andra barn? Finns det någon hierarki vad gäller barns popularitet? Finns det i så fall samband med de olika diskrimineringsgrunderna? Trygghet Är miljön trygg för alla barn i verksamheten? Vilka platser upplever barnen som otrygga? Tänk på inne- och utemiljöns olika skrymslen. Finns anställda närvarande när barnen har fri lek? Är tillräckligt många vuxna ute på gården? Förtroende Har alla barn förtroende för förskolans personal? Vänder de sig spontant till de vuxna för att få hjälp vid konflikter och bråk?

Diskrimineringsgrunderna Förekommer det återkommande konflikter och bråk bland vissa barn? Finns det i så fall samband med de olika diskrimineringsgrunderna? Gå igenom fjolårets incidentrapporter som rör kränkande behandling. Går det att identifiera samband med de olika diskrimineringsgrunderna? Förekommer det att ett barn upplever sig kränkt eller orättvist behandlat av någon anställd? Finns det i så fall samband med de olika diskrimineringsgrunderna? Språkbruk Finns det en jargong bland barn, föräldrar eller anställda som kan upplevas som nedsättande eller respektlös? Attityder och värderingar Relationen och interaktionen mellan personalen och barnen spelar en central roll för likabehandlingsarbetet i förskoleverksamheten. Det är i de vardagliga mötena som värderingar och attityder förmedlas. Det är därför viktigt att reflektera över vilka värderingar och föreställningar som finns hos personalen och i barngruppen angående kön, könsidentitet eller könsuttryck, sexuell läggning. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och ålder.

Punkt 1 I detta steg ska ni utifrån resultatet i kartläggningen formulera konkreta åtgärder för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det förebyggande arbetet syftar nämligen till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns er verksamhet. Det ska framgå vad som ska göras, vem som ska göra det, när det ska vara klart, vilka mål som ska uppnås och hur de olika åtgärderna ska utvärderas. Det är viktigt att både de anställda och barn deltar i planeringen av det förebyggande arbetet. Med tanke på barnets ålder kan det vara lämpligt att inkludera även föräldrarna. Främjande Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån förskolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en förskolemiljö där alla barn känner sig trygga och utvecklas. o Syftar till att förstärka respekten för allas lika värde o Omfattar alla diskrimineringsgrunderna o Riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning o Är en naturlig del i det vardagliga arbetet Att ge pojkar och flickor lika stort inflytande och utrymme i verksamheten Att belysa rasismens idéhistoria Att i förskolan använda böcker som belyser olika typer av familjebildningar eller olika minoriteter

Förebyggande Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns i er verksamhet. Riskerna kan kartläggas på olika sätt (se mer under steget Kartlägg). Förebyggande mål och åtgärder måste motiveras av vad som kommer fram i en kartläggning o Syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling o Omfattar endast områden som i en kartläggning av verksamheten identifieras som riskfaktorer Att genom värderingsövningar utifrån identifierade behov Att ha rastvakter/pedagoger som har uppsikt över platser som elever/barn upplever som otrygga Åtgärdande o Kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling o Ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt o Innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningar upprepas Utifrån den aktuella situationen föra samtal på individ och gruppnivå Arbetet med att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska, tillsammans med rutinerna för det åtgärdande arbetet(upptäcka, utreda och åtgärda) återspeglas i en plan mot diskriminering och kränkande behandling

Punkt 2 Barnen ska ha kännedom om religionsfrihet och vad detta innebär samt känna till olika religioner. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra religiösa åskådningen. För att säkerställa att målet är uppfyllt måste det följas upp. Ange därför också på vilket sätt ni kommer följa upp resultatet av arbetet till exempel: : På personaldagarna i augusti 2011 respektive januari 2012 presenterar arbetslagen sina aktiviteter för varandra. Punkt 3 Vi går aktivt in i situationer där flickor utesluter pojkar från sina aktiviteter med hänvisning att de är pojkar och i situationer där pojkar utesluter flickor. Vi ger barn som bryter könsbundna lekmönster positiv bekräftelse. Vi möblerar om på avdelningarna så att det finns rum i rummen. Vi flyttar leksakerna från dock- respektive bygghörnet till stora lekrummet. På det viset ska det bli lättare för barnen att kombinera olika lekar. Vi genomför kontinuerliga observationer avseende barns fria lekar i stora rummet två gånger/vecka. Punkt 4 Vi har observerat att det är mest flickor som leker i dockvrån medan pojkar har sina domäner i bygghörnet. I de intervjuer som vi har genomfört uttrycker både flickor och pojkar att de gärna är i båda utrymmen, men att de känner sig hindrade av varandra.

Punkt 5 På varje avdelning utses två anställda som ansvarar för ommöbleringen. Arbetet ska vara genomfört början av september. Förskolechefen gör ett schema som ska användas vid observationerna. Varje arbetslag upprättar en tidsplan för sina observationer för perioden september november. Resultaten från observationerna presenteras på personaldagen i december. Samtliga anställda medverkar aktivt i de övriga åtgärdarna. Förskolan: Förskolans främjande insatser Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för alla människors lika värde.

Förebyggande åtgärder Se vidare under punkt 1 i förklaringstexten Ange en tydlig rubrik: ex. könsmärkta lekar, trygg utomhusmiljö etc. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Mål och uppföljning Ex. se vidare under punkt 2 i förklaringstexten o Barnen ska vara trygga o Föräldrarna ska vara trygga med o.. Åtgärd Ex. se vidare under punkt 3 i förklaringstexten o Närvarande pedagoger när barnen är ute och leker o Tillräckligt många vuxna ute på gården o Vilka platser är barnen otrygga på vid utelek o..

Motivera åtgärd Ex. se vidare under punkt 4 i förklaringstexten o Vi har observerat att det. o Vi har frågat barnen var de tycker det är roligt att leka på gården och kommit fram.. o. Ansvarig Ex. se vidare under punkt 5 i förklaringstexten o Vi har ansvarsområden ute på gården där varje pedagog har sitt eget o Samtliga pedagoger deltar aktivt o Datum när det ska vara klart Utvärdering maj-juni 2013. Målen ska vara reviderade och klara 15 september 2013. Trakasserier och kränkande behandling

Säkra förskolan Säkra förskolan så att barnen kan känna sig trygga. Utgå ifrån de platser som vid kartläggningen eller i samband med trygghetsvandringen identifierats som otrygga. Det kan dels handla om att förändra den fysiska miljön och dels om att stärka vuxennärvaron. Agera direkt när det uppstår bråk och i situationer där kränkningar förekommer. Små barns förmåga att överblicka en situation och att inse konsekvensen av det egna beteende är begränsad och de behöver ofta de vuxnas stöd för att reda ut situationer. Nolltolerans Ha nolltolerans för nedvärderande språkbruk och tät kontakt med föräldrarna när ett barn återkommande talar nedsättande i relation till exempelvis sexuell läggning, etnisk tillhörighet eller funktionsnedsättning. Empatiträning och konflikthantering Träna barns förmåga till empati och respekt för allas lika värde. Det är också viktigt att barn lär sig att föra dialog om känslor, både med jämnåriga och med vuxna. Det ger möjlighet till självreflektion, stärker barnets möjligheter att värna om sin integritet och att och känna empati för andra människors behov. Ge personal och barn konkreta redskap för att lösa konflikter.

Stärka barns integritet Stärker barnens förmåga att värna sin kroppsliga integritet gentemot vuxna och andra barn och att stärka deras självkännedom genom åldersanpassad sexualkunskap. Personalen behöver ha kunskap om små barns sexuella utveckling för att kunna bedöma vad som är åldersadekvat beteende i barnens lekar. Temakvällar för föräldrarna Det kan vara lämpligt att genomföra en temakväll för föräldrar om kartläggningen har visat att det förekommit en del incidenter på individnivå som rör en särskild diskrimineringsgrund. vis kan det vara bra att arbeta med temat homo-, bi- och heterosexualitet, främlingsfientlighet, jämställdhet mm. Arbetssätt, rutiner och regler i verksamheten Se till att regler och rutiner, till exempel i samband med antagningen, inte direkt eller indirekt diskrimineras och på så vis missgynnar enskilda barn. Planera verksamheten och olika aktiviteter så att alla barn kan delta oavsett till exempel kön, religion eller funktionsnedsättning. Kartläggning Syftet med en kartläggning är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. De problem- och riskområden som ni har identifierat ska ligga till grund för planeringen av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kartläggningen bör inte bara omfatta förekomsten av trakasserier och kränkande behandling utan även en översyn av den egna organisationen på såväl individ-, grupp- och verksamhetsnivå. Verksamheten kan genom sin organisation, regler, gruppindelningar, schemaläggningar och andra inslag oavsiktligt medverka till att diskriminering uppstår. Rutiner och regler behöver därför ses över för att minimera risken för att det uppstår strukturer som bidrar till diskriminering. Kartläggningen ska omfatta diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning. DO rekommenderar att ni även beaktar diskrimineringsgrunderna könsidentitet eller könsuttryck samt ålder vid kartläggningen. Olika diskrimineringsgrunder kan samverka och förstärka utsatthet för exempelvis diskriminering. Både de anställda och barn bör involveras i kartläggningsarbetet. Med tanke på barnets ålder är det lämpligt att även föräldrarna är med i arbetet.

Områden att se över( förklaringstext inför punkt 1) Här ges tips på områden som kan vara relevanta att se över i samband med en kartläggning av förskolans behov av aktiva åtgärder för att undvika eventuell diskriminering. Trakasserier och kränkande behandling Är alla barn inkluderade i barngruppen eller finns det enstaka barn som står utanför? Förekommer det att ett barn blir utfryst av andra barn? Finns det någon hierarki vad gäller barns popularitet? Finns det i så fall samband med de olika diskrimineringsgrunderna? Trygghet Är miljön trygg för alla barn i verksamheten? Vilka platser upplever barnen som otrygga? Tänk på inne- och utemiljöns olika skrymslen. Finns anställda närvarande när barnen har fri lek? Är tillräckligt många vuxna ute på gården? Förtroende Har alla barn förtroende för förskolans personal? Vänder de sig spontant till de vuxna för att få hjälp vid konflikter och bråk?

Diskrimineringsgrunderna Förekommer det återkommande konflikter och bråk bland vissa barn? Finns det i så fall samband med de olika diskrimineringsgrunderna? Gå igenom fjolårets incidentrapporter som rör kränkande behandling. Går det att identifiera samband med de olika diskrimineringsgrunderna? Förekommer det att ett barn upplever sig kränkt eller orättvist behandlat av någon anställd? Finns det i så fall samband med de olika diskrimineringsgrunderna? Språkbruk Finns det en jargong bland barn, föräldrar eller anställda som kan upplevas som nedsättande eller respektlös? Attityder och värderingar Relationen och interaktionen mellan personalen och barnen spelar en central roll för likabehandlingsarbetet i förskoleverksamheten. Det är i de vardagliga mötena som värderingar och attityder förmedlas. Det är därför viktigt att reflektera över vilka värderingar och föreställningar som finns hos personalen och i barngruppen angående kön, könsidentitet eller könsuttryck, sexuell läggning. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och ålder.

Punkt 1 I detta steg ska ni utifrån resultatet i kartläggningen formulera konkreta åtgärder för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det förebyggande arbetet syftar nämligen till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns er verksamhet. Det ska framgå vad som ska göras, vem som ska göra det, när det ska vara klart, vilka mål som ska uppnås och hur de olika åtgärderna ska utvärderas. Det är viktigt att både de anställda och barn deltar i planeringen av det förebyggande arbetet. Med tanke på barnets ålder kan det vara lämpligt att inkludera även föräldrarna. Främjande Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån förskolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en förskolemiljö där alla barn känner sig trygga och utvecklas. o Syftar till att förstärka respekten för allas lika värde o Omfattar alla diskrimineringsgrunderna o Riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning o Är en naturlig del i det vardagliga arbetet Att ge pojkar och flickor lika stort inflytande och utrymme i verksamheten Att belysa rasismens idéhistoria Att i förskolan använda böcker som belyser olika typer av familjebildningar eller olika minoriteter

Förebyggande Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns i er verksamhet. Riskerna kan kartläggas på olika sätt (se mer under steget Kartlägg). Förebyggande mål och åtgärder måste motiveras av vad som kommer fram i en kartläggning o Syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling o Omfattar endast områden som i en kartläggning av verksamheten identifieras som riskfaktorer Att genom värderingsövningar utifrån identifierade behov Att ha rastvakter/pedagoger som har uppsikt över platser som elever/barn upplever som otrygga Åtgärdande o Kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling o Ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt o Innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningar upprepas Utifrån den aktuella situationen föra samtal på individ och gruppnivå Arbetet med att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska, tillsammans med rutinerna för det åtgärdande arbetet(upptäcka, utreda och åtgärda) återspeglas i en plan mot diskriminering och kränkande behandling

Punkt 2 Barnen ska ha kännedom om religionsfrihet och vad detta innebär samt känna till olika religioner. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra religiösa åskådningen. För att säkerställa att målet är uppfyllt måste det följas upp. Ange därför också på vilket sätt ni kommer följa upp resultatet av arbetet till exempel: : På personaldagarna i augusti 2011 respektive januari 2012 presenterar arbetslagen sina aktiviteter för varandra. Punkt 3 Vi går aktivt in i situationer där flickor utesluter pojkar från sina aktiviteter med hänvisning att de är pojkar och i situationer där pojkar utesluter flickor. Vi ger barn som bryter könsbundna lekmönster positiv bekräftelse. Vi möblerar om på avdelningarna så att det finns rum i rummen. Vi flyttar leksakerna från dock- respektive bygghörnet till stora lekrummet. På det viset ska det bli lättare för barnen att kombinera olika lekar. Vi genomför kontinuerliga observationer avseende barns fria lekar i stora rummet två gånger/vecka. Punkt 4 Vi har observerat att det är mest flickor som leker i dockvrån medan pojkar har sina domäner i bygghörnet. I de intervjuer som vi har genomfört uttrycker både flickor och pojkar att de gärna är i båda utrymmen, men att de känner sig hindrade av varandra.

Punkt 5 På varje avdelning utses två anställda som ansvarar för ommöbleringen. Arbetet ska vara genomfört början av september. Förskolechefen gör ett schema som ska användas vid observationerna. Varje arbetslag upprättar en tidsplan för sina observationer för perioden september november. Resultaten från observationerna presenteras på personaldagen i december. Samtliga anställda medverkar aktivt i de övriga åtgärdarna.