Eget modersmålsstöd av flerspråkig pedagog i förskolan

Relevanta dokument
Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Flerspråkiga barn i förskolan

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Föreliggande genomlysning utgör ett första steg i detta arbete.

Arbetsplan läsåret

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

En gång i månaden har förskolan en arbetsplatsträff (APT). Tiden för detta möte är förlagd till kvällen så att all personal ska kunna närvara.

Beslut för förskola. efter tillsyn i Österåkers kommun. Beslut Dnr :6001. Österåkers kommun

Beslut för förskola. i Uddevalla kommun. Skolinspektionen. Beslut Dnr :3777. Uddevalla kornmun

Revidering av riktlinjer för modersmålsstöd i förskolan och förskoleklass

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Verksamhetsplan

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Senast ändrat

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården

Förslag på ny organisation för att främja barns utveckling av sitt modersmål och kulturella identitet i förskolan

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Lokal handlingsplan. Läsåret 2013/2014. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Förskolebarns framtidstro - vår utmaning

Arbetsplan Lingonbackens förskola

Beslut för förskola. efter tillsyn i Haninge kommun. NN, Skolinspektionen. Beslut Dnr : Haninge kommun

2.1 Normer och värden

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bollens förskola plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Förskolebarns framtidstro - vår utmaning. Vi vänder oss till alla barn och föräldrar. Vi skapar en brygga för barnen

Karlshögs Fritidshem

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Språkutvecklingsprogram

Frågor och svar - Förslag om modersmålstöd i förskolan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken

Frågor och svar - Förslag om modersmålstöd i förskolan

Beslut efter kvalitetsgranskning

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Lokal arbetsplan. Läsåret:

Arbetsplan 2015/2016

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling 2018 Palettens förskola

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Nygatans förskola

Fyrklöverns förskolor

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Västra Vrams strategi för

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Förskoleområde Trångsund 2016

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Kvalitetsredovisning 2012

Käppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret

Utvecklingsplan för Förskolan i Eda kommun

Kvalitetsredovisning. Förskolan Skattkammaren 2018

Kvalitetsanalys för Boo Gårds förskola läsåret 2013/14

Verksamhetsplan Duvans förskola

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Årsta 3 förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Förskolan Lillebos plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Förskolan Regnbågen. Barnens framtidstro - vår utmaning

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Beslut efter kvalitetsgranskning

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Förskolan Stormhatten

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

Beslut och verksamhetsrapport

Språkutveckling. - ett vägledningsdokument för språkutvecklande arbetssätt inom enheten Fisksätra förskolor

Gällstads förskola. Plan för mottagande av barn från andra kulturer och med annat modersmål

Språkplan modersmålsstöd. Stenkolet/Stjärnfallets förskolor Lidingö

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Verksamhetsplan Duvans förskola

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Landbo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2014.

Handlingsplan 2012/Förskola

Brukets förskolas arbetsplan

Tusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor.

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

BIN 2oa-ös^M Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Boel Vallgårda 2012-05- 03 Diarienummer BUN-2012-0589 Barn- och ungdomsnämnden Eget modersmålsstöd av flerspråkig pedagog i förskolan Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden föreslås besluta att lägga rapporten Eget modersmålsstöd av flerspråkig pedagogisk personal i förskolan till handlingarna. Ärendet Barn med annat modersmål än svenska ska kunna utveckla både det svenska språket och sitt modersmål samt utveckla sin kulturella identitet. Förskolan har detta i uppdrag. Nationellt skärptes leraven 2010 genom att det skrevs in i den nya skollagen. Kommunen prioriterar också uppdraget att ge goda utvecklingsmöjligheter för barn med annat modersmål än svenska. Nämndens arbete beskrivs i redogörelsen Modersmålsstöd i förskolan (Dm BUN-2010-0204). 2010 införde nämnden ersättning till förskolor som ger modersmålsstöd med hjälp av flerspråkiga pedagoger. Det är dels en effektiv resursanvändning genom att man tar tillvara den flerspråkiga personalens kompetens och dels en möjlighet till ökad måluppfyllelse genom ett effektivare stöd till barnet, som dagligen får tillgång till en pedagog som talar barnets språk. Riktlinjer samt en modell för arbetssätt och utvärdering av eget modersmålsstöd har tagits fram dels för att stimulera fler förskolor att låta barn få del av denna typ av modersmålsstöd och dels för att säkra att ersättningen gagnar barnet. Anna Ståby på Gunnars förskola, Vård & bildning har dokumenterat förskolans arbetssätt utifrån mångårig erfarenhet av kvalificerat arbete med flerspråkiga barn. Bilagd rapport är en skriftlig dokumentation av det föredrag som hållits för förskolechefer och pedagoger. Rapporten åskådliggör vad det kan innebära att ha ett genomtänkt pedagogiskt arbete - en central kvalitet för förskolan. Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad Carola Helenius-Nilsson Direktör

Eget modersmålsstöd av flerspråkig pedagog i förskolan Modare.1 nålsstöd i persiska på Gunnars förskola Uppsala kommun Text: Anna Ståby Foto: Dan Pettersson Maj 2012 VÅRD & BILDNING

Innehållsförteckning sidan UPPDRAGET MAL OCH ARBETSSÄTT Mål 1 Stärka barnets språkutveckling i modersmålet Vi arbetar parallellt runt barnens intressen Lätt att samarbeta Tillgänglighet Möjligheter för pedagogen 3 4 5 6 7 8 Mål 2 Stärka barnets kulturella identitet Synliggöra i vardagen Synliggöra i den fysiska miljön Dokumentation 9 10 11 12 Mål 3 I samspel med föräldrarna främja barnets integration i ett mångkulturellt samhälle Trygghet Delaktighet Dra gränser 13 14 15 16 Mål 4 Främja barnens respekt för varandras språk, kultur, traditioner och religion i demokratisk anda Förhållningssätt 17 18 UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH UTVECKLING Planering och utvärdering 19 20 Bilaga Riktlinjer för eget modersmålsstöd 21 Denna rapport är en skriftliga dokumentation av det föredrag som hölls 17 februari, 5 mars och 11 april. Rapporten är gjord utifrån de bilder som visades och kompletterad med en del av själva föreläsningen. Rapporten ger både handfasta råd om hur eget modersmålsstöd kan genomföras och åskådliggör vad det kan innebära att ha ett genomtänkt pedagogiskt arbete - en central kvalitet för förskolan. Därför är rapporten läsvärd för alla som vill veta mer om vad kvalitet i förskolan kan innebära. Arma Ståby som författat rapporten och Lena Rosling Borg, som när rapporten skrevs var chef för Gunnars förskola, arbetade tidigare på förskolor i Valsätraområdet med många flerspråkiga barn. Där utvecklade man tillsammans med andra förskolor i området en kvalificerad pedagogik för att stödja barnens språkutveckling. Ur inbjudan till tredje tillfället: Två informationsmöten om "Eget modersmålsstöd av flerspråkig pedagogisk personal på förskolan" har genomförts för ett antal förskolechefer vid kommunala och enskilda förskolor. Förskollärare Anna Ståby på Gunnars och Gudruns förskolor presenterade den modell flerspråkig pedagogisk personal på deras förskola och övriga pedagoger arbetar utifrån och hur utvärdering kan genomföras av eget modersmålsstöd. Grunden till arbetet är den nya skollagen och reviderade läroplanen avseende modersmålsstöd för barn i förskolan. Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad (UAK) har arbetat fram riktlinjer utifrån skollag och läroplan och vill stimulera förskolechefer att arbeta för att bl.a. flerspråkig pedagogisk personal ger barn modersmålsstöd på förskolan. UAK gav Gunnars förskola i uppdrag att ta fram en modell för arbetssätt och utvärdering, vilket de gjort och som nu presenterades. Alla är välkomna. Eftersom presentationerna har mottagits mycket positivt och önskemål har framkommit om ytterligare en föreläsning erbjuds fler förskolechefer chansen att höra Anna. Denna inspirerande och matnyttiga presentation bör även flerspråkiga pedagoger och de flerspråkiga barnens ansvarspedagoger ta del av. Övriga intresserade är också välkomna. Välkommen den 11 april kl. 8 3 0-10 00. Lokal: Munin, Strandbodgatan 1. Med vänlig hälsning Gunilla Oltner, Uppdragsstrateg, Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad 2

I Läroplan för förskolan 98/10 står: "Barn med utländsk bakgrund som utvecklar sitt modersmål får bättre möjligheter att lära sig svenska och även utveckla kunskaper inom andra områden. Av skollagen framgår att förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål." (sid 7) "Förskolan ska sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål." (sid 11) Uppdraget I augusti 2011 fick vi på Gunnars förskola uppdraget att utarbeta ett arbetssätt för flerspråkig pedagogisk personal med modersmålsansvar. Då hade en av våra pedagoger haft modersmålsansvaret i persiska i sex månader. Tillsammans satte vi oss för att kartlägga hur vi arbetat under våren men också hur vi ville utveckla arbetssättet ytterligare. I vår kartläggning utgick vi från riktlinjerna för uppdraget (se bilaga) samt från målen i läroplan och skollag. Kartläggningen och diskussionerna resulterade i det arbetssätt som vi presenterar här. Vi som deltagit i kartläggningen och utformningen av arbetssättet är Anna Ståby, förskollärare och utvecklingsledare på Gunnars förskola, Azam Alinaghinazari, barnskötare och flerspråkig pedagog med ansvaret för modersmålsstödet i persiska samt Malin Tyberg förskollärare och ansvarig pedagog för de persiska barnen. Bilagan och rapporten fmns på www.uppsala.se/utbildning & barnomsorg > Barnomsorg & förskola > Kvalitet i förskolan > Rapporter. 3

Mål 1 Stärka barnets språkutveckling i modersmålet Den flerspråkiga pedagogen arbetar parallellt och tillsammans med ansvarspedagogen mot samma mål. Den flerspråkiga pedagogen är tillgänglig här och nu och ständigt uppdaterad om barnets intressen och lärande. Aktiviteter och samtal om det som intresserar barnen och är aktuellt just nu. Spontana möten ger barnet rikliga tillfällen att tala sitt modersmål. Barnen ser att det är en tillgång att vara flerspråkig. När vi utarbetade det här arbetssättet utgick vi från de fyra målen i riktlinjerna för uppdraget från Kontoret för barn ungdom och arbetsmarknad. Mål 1 Mål 2 Mål 3 Mål 4 Att stärka barnets språkutveckling i modersmålet Att stärka barnets kulturella identitet Att i samspel med föräldrarna främja barnets integration i ett mångkulturellt samhälle Att främja barnens respekt för varandras språk, kultur, traditioner och religion i demokratisk anda Det första målet, att stärka barns språkutveckling, ges gynnsamma förutsättningar med en flerspråkig pedagog på förskolan. 4

Vi arbetar parallellt på svenska och modersmålet med samma sak, anpassat efter det som är hett för barnen just nu. Vi arbetar parallellt runt barnens intressen Barnets pedagog, den flerspråkiga pedagogen och ofta även föräldern arbetar parallellt med samma material, till exempel en bok, saga, lek, sång eller någon annan aktivitet. Barnet får då aktiviteten på svenska av sin avdelningspedagog och på modersmålet av sin flerspråkiga pedagog och av föräldrarna. På det här sättet får barnet koncentrera sig på ett språk i taget kring en utvald aktivitet. Det är viktigt att aktiviteten utgår från barnets intresse för att fånga barnets engagemang och göra stunden meningsfull för barnet. Vi lånar böcker på biblioteket tillsammans med barnet. Böcker kan på ett enkelt sätt vidga referensramar och synliggöra skriftspråket. Vi använder oss också av flanosagor och fritt berättande för att synliggöra berättarkulturen i de olika språken. Vi sjunger sånger, leker lekar och gör andra aktiviteter på de olika språken parallellt. 5

Vi arbetar tillsammans. Vi har samma arbetssätt, mål och rutiner. Lätt att samarbeta Vi arbetar tillsammans med ett inkluderande arbetssätt där modersmålet integreras i vardagen. Pedagogen och den flerspråkiga pedagogen gör aktiviteter tillsammans med en grupp barn. Den flerspråkiga pedagogen tar några barn från sin avdelning och barnets pedagog tar några bam från sin avdelning och tillsammans gör de aktiviteter. I de aktiviteterna får barnet tala/höra svenska och modersmålet samtidigt. I dessa aktiviteter stärks det språk som är svagast och v i väljer dessa aktiviteter bland annat utifrån vad v i vill stärka barnet i. Under aktiviteten får barnet också möjlighet att växla mellan sina två språk. Samarbetet mellan pedagogen och den flerspråkiga pedagogen blir naturligt eftersom vi har samma rutiner, arbetssätt och mål att arbeta mot. Vi behöver ingen startsträcka för att komma igång eftersom v i känner varandra och barnet bra. Den flerspråkiga pedagogen är en känd och viktig person för alla barn.. Det finns också många olika forum utanför arbetet i barngrupp som ger bra fömtsättningar för kommunikation mellan den flerspråkiga pedagogen och avdelningspedagogen, till exempel planeringar och förtroendetid. 6

"Det går inte en dag utan att jag pratar persiska med barnen." Tillgänglighet Den flerspråkiga pedagogen finns på förskolan varje dag vilket skapar många spontana möten mellan pedagogen och barnet ifråga; ute på gården och i hallen. Den flerspråkiga pedagogen tar tillvara alla spontana möten och ser dem som en viktig del i uppdraget. Barnet får tala sitt modersmål varje dag på förskolan och på så sätt växla mellan sina språk. Vid dessa tillfällen kan den flerspråkiga pedagogen uppdatera sig om vad barnet har gjort, vilka funderingar barnet har och vad som intresserar barnet för stunden. Detta är viktig information för planering av nästa träff med barnet. Eftersom den flerspråkiga pedagogen ständigt är uppdaterad om barnets vardag och intressen kan hon lätt integrera modersmålet i för barnet meningsfulla sammanhang. Den flerspråkiga pedagogen har också ett tillgängligt förhållningssätt och kan komma in och förklara eller fördjupa något för barnet vid behov. Det är en stor tillgång att den flerspråkiga pedagogen finns på förskolan varje dag. 7

"Jag är tillgänglig här och nu för att svara på frågor. Jag är alltid uppdaterad om barnets intressen och vardag." Här ska pedagogen åka med bland annat det flerspråkiga barnet till högarna i Gamla Uppsala och behöver ha med sig några ord på persiska. Den flerspråkiga pedagogen kan samma dag komma in och skriva ner några ord som kan vara intressant att ha med sig för att göra barnets upplevelse av utflykten så givande som möjligt. Möjligheter för pedagogen Information och dialog underlättas eftersom den flerspråkiga pedagogen fmns tillgänglig vaije dag. Pedagogen kan lätt ställa de små frågorna som kommer upp här och nu vilket är värdefullt för både barnet och pedagogen. Tillgängligheten varje dag gör att det är lätt att skapa ett utvecklande samarbete både på kort och lång sikt samt att ta vara på stunden när barnet själv tar initiativ eller visar intresse för något kring sitt modersmål. 8

Mål 2 Stärka barnets kulturella identitet Göra kulturen levande i naturliga sammanhang, aktiviteter och rutiner i vardagen. Göra språket och kulturen synlig för barnet och alla andra. Uppmuntra barnet att vara stolt över sitt ursprung. Det andra målet är att stärka barnets kulturella identitet.