Antagen av KF 2012-12-11 Laga kraft 2013-01-15 Planbeskrivning 2012-08-09 Normalt förfarande Antagandehandling Detaljplan för Kesebacksstugan i Jonsered (del av Manered 4:1) 2010:136
DETALJPLAN FÖR KESEBACKSSTUGAN I JONSERED, (DEL AV MANERED 4:1) PARTILLE KOMMUN 1. PLANHANDLINGAR Denna detaljplan består av följande handlingar: planbeskrivning (denna handling), genomförandebeskrivning, plankarta med bestämmelser och illustrationskarta, daterade 2012-08-09, samt PM geotekniskt utlåtande daterat 2011-03-25. 2. PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Partille kommun vill renodla sitt markägande, där kommunen ska hantera obebyggd mark och det kommunala bostadsbolaget Partillebo ska hantera bebyggda fastigheter. För att göra detta möjligt behöver denna detaljplan upprättas, så att nödvändig fastighetsbildning m.m. kan genomföras. Syftet med planen är således att ändra markanvändningen för Kesebacksstugan och marken runt stugan. Idag ligger stugan på parkmark i gällande detaljplan från 1979. Föreslagen markanvändning blir kultur- och föreningsverksamhet (R 1 ). Syftet är också att bevara huset och att möjliggöra en långsiktig användning. 3. PLANDATA Planens läge och omfattning Planområdet är beläget längs Jonseredsvägen i Jonsered i östra delen av Partille kommun. Området ligger inom befintligt samhälle, relativt nära Säveån och Jonsereds gamla bruksmiljöer. Planområdet omfattar totalt knappt 600 m 2. Planområdets läge i Partille 2 detaljplan för kesebacksstugan i jonsered antagandehandling
Markägoförhållanden Partille kommun äger all mark inom planområdet, som ligger inom fastigheten Manered 4:1. 4. GÄLLANDE PLANER OCH BESTÄMMELSER Översiktliga planer Partille kommuns gällande översiktsplan är från 2005, men nämner inget om det nu aktuella området, som är för litet för att det ska vara behandlat i översiktsplanen. Detaljplanen får därmed anses stämma överens med översiktsplanen. Detaljplaner Gällande detaljplan (DP 559) antogs av Partille kommunfullmäktige 1979 och vann laga kraft 1983. Planen omfattar i stort sett hela Jonsered och anger att marken där Kesebacksstugan ligger ska användas till allmän platsmark, park eller plantering. Program Stadsbyggnadskontoret har gjort bedömningen att aktuell detaljplan inte behöver föregås av ett program, främst p.g.a. planens begränsade omfattning och påverkan på omgivningarna. Riksintresse Planområdet berörs av två riksintressen. Hela området ligger inom riksintresse för kulturmiljövård. Den norra delen berörs även av riksintresse för naturvård. Avvägning enligt PBL och miljöbalken Den nu aktuella planändringen är så pass liten i sin omfattning och innebär i allt väsentligt ingen förändring av nuvarande förhållanden. Område av riksintresse berörs men bedöms inte påverkas negativt, planen bidrar istället till ett bevarande. Inga andra skyddsvärda områden bedöms heller ta skada av detaljplanen. Människors hälsa och säkerhet påverkas inte negativt av detaljplanen. Stadsbyggnadskontoret bedömer att dess påverkan på omgivningarna blir mycket liten och att detaljplanen inte innebär betydande miljöpåverkan. Positivt är att planen innebär ett skydd för stugan, som också kan få en långsiktig användning, Detaljplanen behöver därför inte genomgå en behovsbedömning och en särskild miljökonsekvensbeskrivning behöver inte upprättas. 5. PLANFÖRUTSÄTTNINGAR Mark, vatten, vegetation Planområdet består till största delen av tomtplatsen runt den gamla stugan, framför allt gårdsplanen mellan stugan och uthuset i väster. Söder och väster om stugan omfattar planområdet även gräsbevuxna slänter. Geotekniska förhållanden Geoteknik Enligt Jordartskartan (SGU) består området av»isälvsavlagring i allmänhet«. Området med friktionsjord sträcker sig även ner till Säveån, ca 60-70 m från planområdet. Enligt tidigare geotekniska undersökningar (VIAK 1974) består jordlagren inom planområdet generellt överst av upp till 1 m mäktig fyllning bestående av grusig sandig silt, som underlagras av sandig silt. Trycksondering alldeles intill Jonseredsvägen har utförts till 5-6 m under markytan där den stoppat på sten, block eller berg. detaljplan för kesebacksstugan i jonsered antagandehandling 3
Utdrag ur Jordartskartan, Göteborg SO Stabilitetsförhållanden Stabilitetsförhållandena mot Säveån bedöms vara tillfredsställande för det aktuella planområdet. Det har i tidigare undersökningar (VIAK 1974) påvisats låga säkerhetsfaktorer för lokala glidytor närmast Säveån. Det bedöms dock att ingen risk för bakåtgripande skred med otillfredsställande säkerhetsfaktorer (som berör aktuellt planområde) föreligger på grund av friktionsjord, som även har relativt liten mäktighet. Fastmarkspartier ligger relativt nära. Den bebyggelsegräns som föreslogs 1974 är inom ett område av ca 25 m från Säveån vid den aktuella planen. Viktigt är att erosionsskyddet i Säveån hålls intakt. Radon Enligt karteringen i ÖP05 ligger det mesta av Partille kommun inom normalriskområde för radon. De mer låglänta delarna av kommunen, t.ex. i Säveåns dalgång, är klassade som lågriskområden för radon. Planområdet ligger inom lågriskområde, men kan också beröras av normalriskområde. Detta innebär att markradonfrågan måste observeras vid varje detaljplaneläggning och bevakas vid bygglov enligt föreskrifter i Boverkets byggregler. I och med att ingen ny bebyggelse föreslås i planen, har inga planbestämmelser om radonskyddat eller radonsäkert byggande förts in i planen. Fornlämningar Inga kända fornlämningar finns inom området. Bebyggelse Kesebacksstugan är byggd på slutet av 1700-talet och räknas som den äldsta kvarvarande byggnaden i Jonsered. Kesebacksstugan är en rest av den bebyggelse som fanns i området före utbyggnaden av Jonsereds samhälle, vilket började byggas 1833. Kesebacksstugan är en så kallad framkammarstuga d.v.s. en enkelstuga med en framkammare tillbyggd med en stocklängd på vardagsstugans yttergavel. Denna tillbyggnad delades ofta genom en tvärvägg till två rum med var sin ingång från stugan. Öster om planområdet ligger ett mycket fint exempel på tegelradhus som härstammar från brukstiden i Jonsered och från början var det tjänstemannabostäder för anställda på Jonsereds fabriker. Radhusen uppfördes i mitten av 1800-talet och är idag en del av riksintresset för kulturmiljövård i Jonsereds samhälle. 4 detaljplan för kesebacksstugan i jonsered antagandehandling
Kesebacksstugan i vinterskrud. I förgrunden Jonseredsvägen, i bakgrunden radhusen vid Korpåsvägen. Lek och rekreation Planområdet omfattar inga områden för lek eller rekreation. Däremot passerar Bohusleden längs planområdets norra gräns. Offentlig och kommersiell service Det finns ingen service inom planområdet, men i Jonsered finns den nödvändiga basservicen. Mer service finns i Partille centrum. Trafik, parkering Planområdet är beläget intill Jonseredsvägen som är huvudgatan genom samhället. År 2006 uppmättes cirka 3 500 fordon/årsmedeldygn i en punkt väster om Jonsereds samhälle. Infart till planområdet sker från korsningen Jonseredsvägen-Korpåsvägen. Gång- och cykeltrafik Längs Jonseredsvägens norra/västra sida går en separat gång- och cykelbana. Kollektivtrafik Centralt i Jonsered finns busshållplatsen Jons väg, som trafikeras av linjerna 59 (Jonsered Centralstationen) och 510 (Jonsered-Centralstationen-Norra Älvstranden). Störningar, risker Planområdet är delvis bullerstört från trafiken på Jonseredsvägen Befintlig teknisk försörjning Idag finns det kommunalt vatten till stugan, men inget avlopp. Stugan har elanslutning. detaljplan för kesebacksstugan i jonsered antagandehandling 5
6. BESKRIVNING AV PLANFÖRSLAGET Avgränsning av planområdet Planområdet avgränsas av Jonseredsvägen i väster, av Korpåsvägen i söder och öster och av den gamla gränsen för hävdad tomtplats i norr. Bebyggelse, gestaltningsprinciper Planen reglerar att marken och befintliga byggnader får användas till kultur- och föreningsändamål (R 1 ). Runt de befintliga byggnaderna reglerar planen mark som inte får bebyggas, s.k. prickmark. Detaljplanen innehåller en planbestämmelse om högsta byggnadshöjd på 3,5 m. Höjden räknas från medelmarknivån runt byggnaden. I planen har också införts skydds- och varsamhetsbestämmelser. Bestämmelsen k är en varsamhetsbestämmelser och syftar till att skydda torpet mot förvanskning och alltför stora förändringar. Bestämmelsen q är en skyddsbestämmelse som innebär rivningsförbud. En tillbyggnad möjliggörs på stugans norra gavel, för att det ska vara möjligt att ordna en bättre entré samt toaletter. Tillbyggnaden ska enligt varsamhetsbestämmelsen k ske med särskild hänsyn till bebyggelsens och omgivningens kulturmiljövärden och egenart samt utan att befintlig byggnads karaktär förvanskas. Mot Korpåsvägen har kvartersmarken utökats med ett område där en körbar in- och utfart får anordnas, beteckningen infart. Utdrag ur illustrationskartan. Föreslagen tillbyggnad på norra gaveln av Kesebacksstugan. Tillgänglighet Villkor för ev. bygglov är att tillgängligheten kan lösas. 6 detaljplan för kesebacksstugan i jonsered antagandehandling
Lek, rekreation Bohusleden kommer inte att påverkas negativt av planförslaget, eftersom det går att ta sig förbi fastigheten på den norra sidan även efter planens genomförande. Trafik, parkering, GC-vägar Infart sker via korsningen Jonseredsvägen/Korpåsvägen, via kvartersmark markerad med bestämmelsen infart. Detaljplanen omfattar i övrigt inga trafikanordningar. Störningar, risker Bullersituationen inom planområdet bedöms tillräckligt god för att de i planen reglerade åtgärderna ska kunna genomföras. Teknisk försörjning Befintlig teknisk infrastruktur bedöms vara tillräcklig för de åtgärder planen tillåter. 7. KONSEKVENSER Detaljplanen bedöms inte medföra några negativa konsekvenser för några områden av riksintresse, Natura 2000-områden eller andra skyddsvärda områden. Skydds- och varsamhetsbestämmelserna i planen medverkar till att negativ påverkan på riksintresset minimeras. Planen medför inte heller några negativa konsekvenser för omgivningarna eller för människors hälsa och säkerhet. 8. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Genomförande Genomförandetiden är fem (5) år från den dag detaljplanen vinner laga kraft. 9. FORTSATT PLANARBETE Tidplan Efter genomförd utställning presenteras planhandlingarna för kommunstyrelsen som har att besluta om antagande av detaljplanen. Om planen antas och inte överklagas, vinner den laga kraft och kan vara underlag för fastighetsbildning och ev. bygglov. Planen beräknas kunna antas under tredje kvartalet 2012. 10. MEDVERKANDE Denna detaljplan har upprättats av Anna-Karin Jeppson och Christian Jönsson, Sweco Architects, på uppdrag av Samhällsbyggnadskontoret, Partille kommun, genom Pär-Anders Karlsson. Björn Marklund Anna de Laval Pär-Anders Karlsson Samhällsbyggnadschef Vik. Stadsarkitekt Exploateringsingengör detaljplan för kesebacksstugan i jonsered antagandehandling 7
PROGRAM SAMRÅD UTSTÄLLNING ANTAGANDE