Invändningar mot anknytningsteorin

Relevanta dokument
Evidens = Bevis Bengt-Åke Armelius

Dodo-fågelns dom: Alla vinner!

UGL & Big Five. Charlotte Bäccman, Forskare/Doktorand, ILM Karlstad

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Selektiv mutism och dess behandling

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

God samverkan kräver. Regionala utvecklingsplanen för Psykiatri, Beroende. Samverkan FMB Behandling / Stöd

Familjeterapeutisk verksamhetshandledning. Plenum SFF Ystad 18 oktober

Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra?

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke

Familjeinriktade insatser; Parterapi.

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?

ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter

En rimlig teori räcker inte

hästfolk 6 hästfocus # De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna.

Så gör vi familjeterapi nyklassicism, vetenskap och beprövad erfarenhet. Avslutningsplenum vid SFFT:s konferens i Växjö, augusti 2015 Magnus Ringborg

Utvärdering sedan Gun-Eva Andersson Långdahl/ PHUG AB/

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

Vad är ett långsiktigt och systematiskt ANDT-förebyggande arbete

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor

MST Vetenskapsteori och etik

IKMDOK-konferensen 3 Nov Familjebehandling för ungdomar med missbruksproblem

Kognitiv beteendeterapi

Bedömning inför psykoterapi

Forskning och evidens. Psykosociala behandlingsmetoder. 2 oktober 2013

IHF FAMILJEBEHANDLING

Beteendeanalys. Verksam Psykologi

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige

BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM

Etiska Regler för klientarbete

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Münchhausen by Proxy Ett omdiskuterat pediatriskt tillstånd

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

för lite utrymme för känslor, för mycket styrande förhållningssätt? (Sokraten ) Heléne Semb

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Montessoriförskolan

Bedömning inför psykoterapi. Föräldrarna

ATT FRÄMJA BARNS UTVECKLING ETT PSYKOSOCIALT PERSPEKTIV PÅ BARNHÄLSOVÅRDENS FÖRÄLDRASTÖD

Family-Lab är den svenska delen av Jesper Juuls internationella utbildning, undervisnings och rådgivningsorganisation Family-Lab International.

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Står jag inför en människa som mitt Du, säger jag grundordet Jag-Du till henne, då är hon inte ett ting bland andra ting och består ej av ting.

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

Regnbågsfamiljer och normativ vård. Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Nytt fenomen? Olika typer av självskadande

BUP VISBY. Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Emilie Lindkvist, leg psykolog

VÅLD SOM UTTRYCK FÖR PSYKISK OHÄLSA FSUM

Hur vägleda elever med utmanande beteende? Nicklas Kurkio Sakkunnig inom barn- och familjearbete

Feedback informed treatment Arbete med feedback ORS/SRS. PHUG AB/ Gun-Eva Andersson

Presentationens innehåll

2 Tankens makt. Centralt innehåll. Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. 1. Inledning 2. Vem är jag?

Kursutvärdering psykiatrikurs jan-feb 2007, 5 halvdagar

Motivation och bemötande vid skadligt bruk/missbruk och beroende

Familjeinriktade insatser Familjeprogram

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara

MST. Multisystemisk terapi MÅLGRUPP Familj- och nätverk till ungdomar som begår brott eller har annan allvarlig beteende/social problem

Förändringskonceptens bakgrund

Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser

Ett steg på vägen Aktiva skoltransporter

HANDLEDARSTÖD: HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK

Psykosocial behandling

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Förstå och möta andra - hur, varför?

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

Evidensbaserad praktik. Knut Sundell

FÖRÄLDRAARBETE. i mentaliseringsorienterad korttidspsykoterapi för barn Anders Schiöler

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå

Ulf Korman,Linköping

Bedömning inför psykoterapi. Barnet 3

Unga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan

FFT-cannabis. FFT accommodation. Om bakgrunden till FFT cannabis. Nationell kongress. Knivsta 22 september 2017.

Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna UngaVuxna-dagarna 2016

Personlig Utveckling från Grunden Bertil Thomas

Information till vårdnadshavare Småenheter

Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen

Att Arbeta med Pojkar som Agerar ut Sexuellt

Vilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON!

Vad är bra familjeterapi? 27 / KJELL HANSSON

PROGRAM FÖR ÖPPET HUS PÅ ÖPPENVÅRDSHUSET GUSTAV

Integrationsprogram för Västerås stad

Gunnel Andersson FoU Södertörn

Behöver vi checklistor och instrument?

Vad tjänar vi på att arbeta förebyggande?

Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling Tävelsås förskolor 2016/2017

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Angående arbetsmiljöfrågor.

Familjen som skyddande faktor vid suicidalitet. Martin Forster Karolinska Institutet

Information om gruppsykoterapi

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. För att främja likabehandling och motverka diskriminering och annan kränkande behandling

Barn och ungas utsatthet för våld

Transkript:

Invändningar mot anknytningsteorin Den har negativa överlevnadskonsekvenser Barn utvecklar olika interaktionsstilar mot olika människor Konsistensen över tid är tveksam Kan förklaras med genetiskt grundad personlighet Barn skapar sina föräldrar

The big five Openness Öppenhet Conscientiousness Noggrannhet Extraversion Utåtvändhet Agreeableness Trevlighet Neuroticism Ängslighet

Den själviska genen Människan är inte självisk av naturen, tvärtom är hon generös av naturen Teorin om den själviska genen innebär att egenskaper och beteenden som gagnar den egna genens fortlevnad premieras Därför är familjen ett hav av kärlek och förtryck Ordning i syskonskaran? De enda positiva resultaten kommer från skattningar från föräldrar och syskon Annars nollsamband trots otroligt mycket forskning. (Ernst und Angst 1983)

Vad formar personligheten? Föräldrarnas gener en hel del Föräldrarnas beteende väldigt lite Kompisarna en hel del

Konsekvenser? Om vi accepterar idén att föräldrars beteende betyder mindre kompisar mer och gener en hel massa vilka blir konsekvenserna? Skuldbefrielse av föräldrar blir på allvar Respekten och intresset för individuella olikheter ökar Ambitionen att ändra vissa interaktionsstilar avtar Sessioner med kompisar kommer att bli standardinslag i familjeterapi Syskon bör vara med i samtalen

5 år efter avslutad terapi har syskon till kriminella ungdomar som gått i FFT 50 % lägre förväntad kriminalitet än TAU-syskon Varför är familjeterapi effektivt? Psykoterapi är effektivt Familjen ändrar inte personligheter, men den är oerhört betydelsefull

Föräldrar styr inte barns personlighet på sikt, men De har stor makt över Deras välbefinnande Deras konkreta välfärd Deras självkänsla Deras identitet Barn styr inte föräldrars personlighet på sikt, men De har stor makt över deras välbefinnande Deras konkreta välfärd Deras självkänsla Deras identitet

Varför är familjeterapi särskilt bra? Det finns alltid någon oroad Därför ökar sannolikheten att en behandling kommer till stånd Därför blir avbrotten färre Familjen bär förändringsarbetet mellan sessionerna Familjen vidmakthåller förändringen efter terapin Då är familjeterapi särskilt bra vid Situationer där en målperson är mindre oroad än andra runt honom, alltså Missbruk Våld Psykos Allvarlig svält

Om familjen inte skapar problemen Då bör familjeterapi kunna användas också vid Traumatiska händelser Kroniska sjukdomar Livsstilsproblem (rökning, fetma m.m.) Medicinska modellens prediktion Psykoterapi är verksamt Olika terapier ger olika utfall; Dodo Bird osant Tydliga effekter av specifika delar av terapin Generella effekter är mindre än specifika effekter Manualtrohet (adherence) är viktig Övertygelse (allegiance) är ej viktig Metoden är effektiv, inte terapeuten.

Kontextuella modellens prediktion Psykoterapi är verksamt Olika terapier ger lika utfall; Dodo Bird sant Otydliga effekter av specifika delar av terapin Generella effekter är större än specifika effekter Manualtrohet (adherence) är mindre viktig Övertygelse (allegiance) är viktig Terapeuten är effektiv, inte metoden Enligt Wampolds beräkningar Olika terapier 0 1 % Specifika delar av terapin 0 % Placebo 4 % Allians 5 % Övertygelse 7 10 % Kompetens 6 9 %

Icke direktiv terapi?

Franks generella modell för alla psykoterapier 1. Emotionellt laddad förtroendefull relation till en hjälpare. 2. En kontext som föreskriver helande (bot, lindring, förändring). 3. En rational, en teori som förklarar problemen och föreskriver en terapeutisk ritual. 4. En ritual baserad på rationalen som kräver aktivt deltagande av terapeut och klient. Implikationer 1 Kontexten se till att din institution bidrar till det terapeutiska klimatet! Placeboeffekten ökar med branding, utvärderingar och annan reklam. Skärskåda din egen rational och se till att förmedla den tydligt till familjen. Invig familjen från början i ritualens olika delar.

Ritualens sex komponenter 1. Terapeuten bekämpar klientens uppgivenhet även när hon ser ut att ge tappt. 2. Terapeuten skapar och vidmakthåller klientens förväntan om att bli hjälpt. 3. Terapeuten erbjuder tillfällen till ny inlärning. 4. Klientens känslor intensifieras i terapin. 5. Terapeuten höjer klientens känsla av att kunna hantera sin situation. 6. Terapeuten erbjuder möjligheter till övning. Implikationer 2 För att bekämpa klientens uppgivenhet måste du bekämpa din egen o Läs forskning o Använd handledning. o Interna uppmuntringsmöten. Ny inlärning i sessionen: Iscensättning! Nya dialoger! Övning mellan sessionerna: Hemuppgifter! Intensifiera känslor: Intensitet! Passera din bekvämlighetszon!

70 60 50 40 % 30 20 10 0 28% lagfördes inom 18 månader när ungdomarna inte fått någon insats 1 2 3 4 M 5 6 7 8 9 10 M 11 12 13 14 15 16 M 17 18 19 20 21 22 23 M 24 25 Ej kompetenta Gränsfall Kompetenta Mkt kompetenta 70 60 50 40 % 30 20 10 Att inte följa instruktionen kan vara skadligt Begränsade effekter även vid programtrohet 0 1 2 3 4 M 5 6 7 8 9 10 M 11 12 13 14 15 16 M 17 18 19 20 21 22 23 M 24 25 Ej kompetenta Gränsfall Kompetenta Mkt kompetenta

70 60 50 40 % 30 20 10 0 1 2 3 4 M 5 6 7 8 9 10 M 11 12 13 14 15 16 M 17 18 19 20 21 22 23 M 24 25 Ej kompetenta Gränsfall Kompetenta Mkt kompetenta Interfaces en systemisk modell 1 Mentala processer, de neurobiologiska nivåerna och den sociala/relationella världen opererar som ett system, och som sådant så influerar de olika nivåerna ömsesidigt varandra.

2 Mentala processer, de neurobiologiska nivåerna och den sociala/relationella världen utvecklas ömsesidigt(coevolve). 3. Förändringar i den sociala världen påverkar oundvikligen både de mentala processerna och de somatiska nivåerna, direkt genom det neuroendokrina systemet och indirekt genom de mentala processerna

4 Förändringar i det neurobiologiska systemet påverkar oundvikligen både de mentala processerna och den omedelbara sociala världen. 5 Förändringar i de mentala processerna översätts till förändringar både i de somatiska processerna och i den omedelbara sociala miljön.

6 Alla dessa processer påverkas av, och påverkar, de genetiskt programmerade begränsningar som karakteriserar alla biologiska varelser. 7 Detta system (social miljö i samverkan med mentala processer i samverkan med neurobiologiska processer) är känsligt för förändringar som utlöses av psykoterapi (en social praktik som påverkar ett eller fler av systemets gränssnitt)

Konsekvenser för familjeterapeuten FT är en förändringsagent som siktar mot en eller flera nivåer: kroppen, det mentala systemet familjen eller andra små sociala system. Vi riktar oss därmed också till gränssnitten mellan dessa system. Vi försöker öka avvikelse, minska avvikelse eller kalibrera samspelet i gränssnitten. Konsekvenser 2 Denna syn utmanar: Linjär målstyrning Reduktionistiska försök Biomedicinsk monopolisering Genetikfientlighet Linjära modeller med förövare och offer

Konsekvenser 3 FT kan inte längre isolera sitt synsätt till en nivå, han måste öka sin medvetenhet om gränssnitten. Ifrågasätter berättelser om endera nivåns överlägsenhet. Att erkänna både existensen av, men också formbarheten inom våra genetiska förutsättningar. Att arbeta med samspelet mellan individens utvecklingsramar och gruppens. Konsekvenser 4 Berättelser som baseras på linjära orsaker inbjuder till uppgivenhet Berättelser som baseras på samspel öppnar möjligheter och ökar egenmakten Alla är födda med genetiska utvecklingsramar det gäller att kalibrera samspelet i gränssnitten och utveckla tolerans och egenmakt.

Kent W Nilsson Genvariationerna hade i sig själva, då de studerades oberoende av psykosociala faktorer, knappast någon betydelse för utvecklandet av ungdomskriminalitet. Men då de studerades tillsammans med psykosociala riskfaktorer utgjorde de en grund för kraftiga interaktionseffekter.

MÄRKSAMHETEN TACK FÖR UPP-