En introduktion till SR-, Hb- samt StrepA-provtagning

Relevanta dokument
Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

i Jönköpings län Malin Bengnér, hygienläkare, Smittskydd Vårdhygien Fastställd: Diarienr:

Margareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA

BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta. Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten

Blod och blodsmitta. Elisabeth Persson Flodman 2014

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska

Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7

PATIENTINFORMATION OM EPREX OCH CANCERANEMI

Att förebygga blodburen smitta. Osk Atladottir Hygiensjuksköterska

Handläggning av stick- och skärskador. Rutiner i Umeå, NUS

Blodburen smitta. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Janssen-Cilag AB. Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER

Att förebygga blodburen smitta. Osk Atladottir Roseli Sandbreck Hygiensjuksköterskor HT 2016

Risker för smitta och smittvägar i stickande/skärande verksamheter Tatuerare, fotvård och akupunktur mm.

Personalvaccination och stick-/skärtillbud. Malin Bengnér Smittskyddsläkare

Transfusionsmedicin Anna willman. En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod

Transfusionsmedicin. Anna Willman

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

Blodsmitta stick- och skärskador

Patientinformation. Behandling av blodbrist vid kronisk njursjukdom

Hepatiter och blodsmitta

Innan det händer. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län

hemocue veterinär Vi ger djuren deras rätta värde

Stick- och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Perspektiv på riskbedömning. Erik Sturegård Klinisk Mikrobiologi / Vårdhygien Region Skåne

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Kan vi smittas och i så fall av vad, vid provtagning? Får man skicka vad som helst hur som helst?

Klinisk kemi och farmakologi Giltigt från: Fastställd av: Malgorzata Karawajczyk Erytrocyter sedimentationsreaktion, B- (mikrosänka)

LILLA JÄRNKOLLSBOKEN. Vägar till bättre livskvalitet

Strep A, svalgsekret. Rapportnamn. Provmaterial. Utförande. Svalgsekret-Strep A

B-Hb (PNA) HemoCue (SKA 08686)

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

RIKTLINJER FÖR HANTERING AV SMITTFÖRANDE AVFALL

Talarmanus till utbildningsmaterial Smittvägar i vård och omsorg

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av:

Att skapa en enhetlig hygienrutin att förhindra smittspridning inom ambulans och sjuktransporter på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Nyfiken fråga? Hur gick det?

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

Dokumentdatum Dokumentkategori Vårdrutin

Basala hygienrutiner och klädregler

Blodet. Innehåll. Vad är blod? 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Blod och blodomloppet

Mononukleostest, S- Rapportnamn. Provmaterial. Utförande. Typ av provmaterial. Typ av provrör och tillsatser. Provvolym. Provberedning och förvaring

Anemi & antianemimedel! Jonas Melke HT-13

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. december 2008

FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT

Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls.

Basala hygienrutiner Länsövergripande

HYGIEN OCH SMITTSKYDD Vad säger lagen?

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject

Hygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län

Sticktillbud Höstmötet 2016

Metodbeskrivning Hemoglobin, Hb - QuikRead go

Basala Hygienrutiner & Mikroorganismer i sjukhusmiljö. Anneli Ringblom, Hygiensjuksköterska Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhus

Blodsmitta. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET

Smittskydd Värmland. Basala hygienrutiner

Ovanliga smittsamma diagnoser eller Glöm inte reseanamnes

Det bästa sättet att skydda sig mot infektion av hepatit A och B är genom vaccination. Det finns också flera saker du kan tänka på avseende sexuellt ö

BLODSTATUS??? varför. Yvonne Sköldin

Anemi & antianemimedel Jonas Melke HT-16

Stick- och skä rskädor sämt exponering med risk fo r blodburen smittä - Lokäl änvisning till Vä rdhändboken

Lokal anvisning

Smittskyddsläkaren. lunchföreläsning om hepatit C

Blodburen smitta i ett labperspektiv

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola

Smitta och desinfektion. Smittskydd/Vårdhygien Sörmland 2014

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Pedagogisk planering Elev år 5

Basala hygienrutiner. Barbro Liss, hygiensjuksköterska

Pieter Bruegel d.ä. Dödens triumf 1562

Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun

Folktandvården Stockholms län AB. Vårdhygien. Lennart Castman, tandläkare Folktandvården Stockholms län AB

3 tester för att diagnosticera diabetes mellitus. Niklas Dahrén

08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo

Läs både texten i varje bild och eventuell text under bilderna.

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Hygienregler för Landstinget Dalarna

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Fakta om talassemi sjukdom och behandling

Analysutförande 1. Märk upp extraktionsröret med patientidentitet och placera röret i provrörsstället.

Stick - och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta - Lokal anvisning till Vårdhandboken

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner. Riktlinje Datum:

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland

Karolina Fischerström Tuberkulos. Förekomst och sjukdomsfakta

HEPATIT. Behöver du testa dig? Det finns behandling!

Basala hygienrutiner och klädregler. M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården

Hepatit grundkurs nov 2017

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Basala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Jenny Stenkvist Varmt välkomna!

Transkript:

En introduktion till SR-, Hb- samt StrepA-provtagning

Sänkningsreaktion (SR). Avser hastigheten med vilken erytrocyterna sjunker i ett provrör med tillsatt ämne för att förhindra koagulation, t ex citrat. Det uppstår då en nivå med plasma. Nivån mäts i millimeter efter ett tidsintervall och detta utgör själva sänkningsvärdet. Olika parametrar kan påverka SR. Primärt påverkas SR av de röda blodkropparnas förmåga till sk myntrullebildning. En ökning av proteinkoncentrationen i blodet t.ex vid inflammation ökar myntrullebildningsförmågan och ger därmed en ökad SR. Även de röda blodkropparnas konformation påverkar SR. Vid ökad blodbildning kan man se röda blodkroppar av varierande storlek och därmed varierande sedimentationshastighet. Det kan då uppstå en diffus avgränsning mellan blodkroppar och plasma, detta brukar benämnas slöjsänka. Provet tas venöst och med den analysmetod vi använder tar analysen ca 30 minuter. Hb (Hemoglobin) Hemoglobin är ett järninnehållande protein som finns i de röda blodkropparna. Hemoglobinet binder syrgas (O2) i lungorna där koldioxidhalten (C02) är låg (högt ph) och transporterar detta ut till vävnaderna där halten koldioxid är hög (lågt Ph). En rad parametrar kan påverka Hb-värdet. Nedan följer ett axplock av dessa: Lågt Hb Den vanligaste orsaken till blodbrist, anemi, beror på att järnnivåerna i kroppen är för låga, s.k. järnbristanemi. För kvinnor är rikliga menstruationer den absolut vanligaste orsaken till detta. Gravida kvinnor kan också ofta få järnbrist. Sjukdomar i mag-tarmkanalen t.ex. magsår, glutenintolerans samt även tumörer är andra orsaker till järnbristanemi. Stora blödningar sänker också mängden Hb, dels genom själva blödningen men också genom osmos som leder till att kvarvarande blodvolym späds med vatten. Vissa sjukdomar kan orsaka att blodkropparna spricker s.k. hemolys vilket också kan orsaka ett lågt Hb-värde. Hemolys kan också orsakas av läkemedel och infektioner. Vitamin B12- och folsyrabrist är två andra relativt vanlig orsak till lågt Hb. Benmärgen i kroppen kan också vara påverkad av sjukdom eller läkemedel så att blodbildningen minskar. Detta leder till ett lägre blodvärde eftersom den initialt oförändrade eliminationen av röda blodkroppar överstiger produktionen. 1

Höga Hb-värden kan också ses vid ett antal olika tillstånd t.ex. vid vätskebrist/uttorkning pga dåligt vätskeintag, kräkningar samt efter långvarig diarré. Vid sänkta O2-nivåer kan man få en kompensatoriskt ökad hemoglobin-bildning, t.ex. hos rökare, vid vissa lungsjukdomar samt vid vistelse på hög höjd. Det finns även sjukdomstillstånd i benmärgens celler som leder till ökad bildning av röda blodkroppar t.ex. Polycytemia vera. Analys av Hb kan ske med hjälp av kapillärt eller venöst blodprov. Mätprincip Natriumdeoxycholat hemolyserar erytrocyterna och hemoglobin frigörs Natriumnitrit överför hemoglobin till methemoglobin, som med natriumazid ger azidmethemoglobin. Absorbansen mäts vid två våglängder, 570 och 880 nm. Referensintervall Barn <1 d 150-240 g/l 1-6 d 140-220 g/l 6-14 d 130-200 g/l 2-4 v 100-180 g/l 1-3 mån 100-160 g/l 3-12 mån 100-140 g/l 1-6 år 100-150 g/l 6-10 år 105-150 g/l 10-15 år 110-160 g/l Vuxna K 15-60 år 115-147 g/l K > 60 år 113-153 g/l M 15-60 år 131-163 g/l M > 60 år 122-166 g/l 2

Strep-A Beta - hemolytiska Streptokocker Grupp A är en vanlig orsak till övre luftvägsinfektioner som tonsillit, faryngit och scharlakansfeber. Streptokocker förekommer även hos asymptomatiska bärare och dessa behöver vanligtvis ej behandlas. Vid upprepade infektioner hos en individ kan man behöva undersöka flera individer i omedelbara närmiljön för att hitta en ev. smittkälla. Streptokocker är mycket vanligt i vissa miljöer t.ex. hos dagisbarn och man kan ibland finna upp till 30% asymptomatiska bärare. Då bakterierna orsakar sjukdomssymptom hos en individ t ex. hög feber och halsont bör man behandla denna, då en viss risk för följdsjukdomar föreligger som t ex njurkomplikationer samt reumatisk feber. Behandling kan normalt ske med vanligt penicillin eller hos penicillinallergiker t ex erytromycin. Olika metoder för diagnostik finns tillgängliga. Vid en vanlig odling krävs 24-48 timmars inkubering. I den metod vi använder här idag diagnosticeras Streptokock GruppA antigen direkt ifrån ett halsprov. Observandum Det är viktigt att beakta att det är bara GruppA streptokocker som testen diagnosticerar och att det vid misstanke om bakteriell orsak till infektion alltid bör tas en halsodling om Strep-A testen är negativ. Vid en tidigare behandlad infektion kan det finnas kvar döda bakterier vilka kan falskt positiv test upp till 10 dagar efter behandling. Vid kontroll av asymptomatiska bärare bör man använda sig av svalgodling istället då detta är en känsligare analysmetod. PRINCIPEN FÖR TESTEN Strep A (II) är en tvåskiktsimmunologisk teknik för diagnostik av Streptokocker Grupp A antigen. Testet består av en dipsticka innehållande en membranremsa som är förpreparerad med kanin anti - strep A antikroppar på remsan för patientprovet och get anti - kanin antikroppar på platsen för den inbyggda kontrollen. Ett färgat polyklonal kanin anti - Strep A antikropp med geleliknande guldkonjukatpartiklar är placerade i slutet på membranet. Vid utförande av testen blir Strep A - antigenet upplöst från svalgprovtagningspinnen genom tabletten i röret och det medföljande reagenset. Stickan ställs sedan ner i lösningen i röret. Strep A antigenet reagerar med de färgade antikropparna och det geleliknande konjugatet för att bilda ett Strep A - antikroppskomplex. Lösningen rör sig sedan kromografiskt över membranet, till de bundna kanin anti Strep A antikropparnas område på testremsan. Om Strep A antigen finns närvarande i provet uppträder en färgad bindning av Strep A antigen och guldkonjugat på testremsan vid Testfältet. Avsaknad av det färgade bandet på testremsan vid Testfältet visar ett negativt resultat av provet. Oavsett närvaro av Strep A antigen i lösningen fortsätter färgen att vandra över membranet till det bundna get - anti - kanin antikropparnas placering på testremsan, ett färgat band vid Kontrollfältet uppträder alltid. 3

Blodburen smitta Förebygga blodburen smitta, hygienföreskrifter, handskar Allmän hygienrutin blodburen smitta Med blodburen smitta avses smitta med olika mikroorganismer som via blod, blodtillblandade kroppsvätskor, sperma, vaginalsekret och/eller blodprodukter överförs från en individ till en annan. Det går aldrig att helt utesluta risk för blodsmitta. Detta innebär att samma grundläggande skydddsrutin skall användas vid allt arbete där det finns risk för kontakt med blod. Handskar Handskar skall alltid användas vid risk för blodkontrakt. Detta är särskilt viktigt om egen hudskada såsom eksem, sprickor, sår eller liknande föreligger. Visir eller munskydd + skyddsglasögon Visir eller munskydd + skyddsglasögon används som stänkskydd om det föreligger risk för sprut/stänk av blod mot ansikte. Skyddsrock eller plastförkläde för engångsbruk Skyddsrock eller plastförkläde för engångsbruk används när det finns risk för stänk av blod eller blodtillblandade kroppsvätskor. De viktigaste blodburna smittämnena Till de viktigaste blodburna smittämnena hör hepatit B-, hepatit C- och HIV-virus. Risk för överföring i vårdarbete finns vid: Inokulation, d v s stick- eller skärskada på blodigt föremål såsom kanyl, suturnål, skalpell. Blod på slemhinna, skadad hud eller i öga. Kontakt med blod på instrument och tagytor om man samtidigt har skadad hud. Av ovanstående föreligger den största smittorisken vid inokulation = stickskador. Förebygga smitta För att förebygga smitta vid ett eventuellt tillbud finns ett vaccin mot hepatit B som ges till vissa personalgrupper inom sjuk- och tandvård som anses särskilt utsatta för hepatit B smitta. Däremot saknas vaccin mot såväl hepatit C som HIV, varför man oberoende av om man är vaccinerad mot hepatit B eller ej alltid måste följa de skyddsföreskrifter som finns för att förhindra att blodsmitta kan överföras. Ytterligare information om hygienföreskrifter i vården finns i Vårdhandboken som finns fritt tillgänglig på internet: http://www.vardhandboken.se/texter/basalahygienrutiner-och-kladregler/oversikt/ 4